Årets fredag, del 3

WASHINGTON – NY RANGERS 1-3 (Period 2)
NASHVILLE – VANCOUVER 0-2 (Period 2 pågår)
• • •

Det är över nu, höll jag på att säga – men då hamnar vi ju hos fel tonårsidoler från det svenska 70-talet.
Dessutom stämmer det inte nödvändigtvis.
Men nog ser Rangers till att såra sin motståndare allvarligt under mittperren.
Caps tar ju, i ren desperation, över och trycker tidvis på så det knakar i fogarna – utan att få utdelning.
Men likt Panthers igår behåller Blueshirts behärskningen och tar, helt knäckande, tillfället i akt och gör mål när de får chansen.
Som det ska svida..
• • •
Bruno – som Preds-coachen lustigt nog kallas – har nog rätt när han säger att många i hans lag var nervösa under förstaperioden.
Många av dem har aldrig upplevt playoff-tryck i jamboree-ladan tidigare.
Men nu vet de vad det är för eldstorm de verkar i och måste vara lite bättre.
Framförallt i special teams.
Det går inte för sig att bränna tre raka PP i den här sortens matcher – allra minst på hemmaplan.
• • •
Ja, Zydden, Capstronauten saknar man, men det var nog så att han lämnade vår galax för en annan efter alla de blytunga slutspelsmissarna under 10-talet.
• • •
Nathan Bastian, Jonas Siegenthaler – och Trevor van Riemsdyk.
Listan över Matt Rempes knockout-offer blev just ännu längre, för tyvärr kommer den sistnämnde inte tillbaka efter den skoningslösa tacklingen i inledningsperioden.
Suck, han måste utveckla bättre förståelse för hur stor och tung och stark och därmed farlig han är, har vi ju sagt.
Nu kan ny avstängning vänta.
• • •
Brödmannen skiter rätt blankt i att han blir utbuad, han sliter som en hungrig iller för att visa att han visst är en playoff-artist och i hittills tycker jag han lyckats bra med det.
• • •
Arga tanten är verkligen arg nu – inte minst på domare Chris Lee.
• • •
Aj aj, Nashville, det var inte så här Årets Fredag på Broadway skulle skulle börja.
• • •
Jag går och fiskar.
Nä, det gör jag inte men när vi nu kommit in på det andra popbandet ville jag skriva så ändå.