Ett ambulerande haveri på Broadway, del 2

NY RANGERS – PHILADELPHIA 1-1 (Period 1)
• • •

Nja, det här var ju inte mycket till olycka att begapa.
Knappt ens en fender bender.
I den mån något av lagen inte upprätthåller tillbörlig standard är det Rangers, förmögna att göra mål enkom när de får spela fem mot tre.
Flyers ser ut ungefär som senast de var här, för drygt två veckor sedan.
De är energiska och kvicka i the moves och begår nästan inga av de defensiva misstag Tårtan klagat över senaste tiden – och tar de facto ledningen med 1-0.
Det blir verkligen inte alltid som man tror.
• • •
Ojvoj, Adam Fox håller på att ställa till med våldsam vurpa när han ska ta emot det Mr Rangers-pris som varje år delas ut till minne av Rod Gilbert.
Det hade just varit snyggt, om bäste backen en vecka före slutspelsstarten skadat sig för att han tagit emot en trofé…
• • •
Konecnys framspelning till Cam Yorks 1-0-mål håller en klass man inte förväntar sig av någon i ett lag som Flyers modell just nu.
• • •
Det är typisk ärtsoppsstämning i The Wooooorld’s Most Famous Arena ikväll.
Alltså sorligt och surrigt och ofokuserat.
Tänk att det aldrig slår fel, vareviga torsdagkväll börjar likadant.
• • •
Sammy från Falun har inte direkt varit utsatt för en blitz från de lätt letargiska hemmaspelarna, men den ingripanden han ändå gjort tycker jag varit värda applåder.
• • •

I disciplinen ”Saker jag aldrig sett under en hockeymatch tidigare, fast jag bevittnat en sån sanslöst stor mängd” står Erik Johnson för en klassiker i förstaperiodens slutminut.
Han kommer in från utvisningsbåset – och får ett par hörlurar och sladdar med sig ut på isen, varmed domarna måste blåsa av.
Haha, weird moment indeed.
• • •
Wow, Matthews alltså…det kommer inte gå att förbise honom i Hart-omröstningen efter den här avslutningen.
Han kommer inte vinna, men han kommer få röster.
• • •
Tänk att så många fortfarande tycker att Kiss Cam hör till det roligaste som går att tänka sig.
Själv ska jag nu gå bort och pussa Sombrero-Johan, utan att kamera rullar.