Masen Med Mustaschen på jakt på Long Island, del 2

NY ISLANDERS – NASHVILLE 0-0 (Period 1)
• • •
Här va’re tillknäppt, här va’re tajt, här var inga blommor alls i morsans hatt.
Islanders försöker verkligen attackera och har några lovande sekvenser – som när Bo Horvat prickar stolpen i halvt friläge – men gästerna från down dixie spelar mestadels excellent (ja, lite tråkigt…) bortahockey; stänger ner, håller motståndarna utanför slottet, skickar puckar från rödlinjen ner i rundeln och kommer vid valda tillfällen i sporadiska, giftiga motattacker.
Ett mål åt endera hållet skulle sätta eld på grejorna.
• • •
HEK, trevligt att höra av dig från din post i Bristol.
Måste bara fråga: Har du läst reportaget om Gustav och Filip?
Det borde tilltala dig, tycker man.
• • •
I slutminuten är det ingenting annat än psykedeliskt att Evangelista inte gör 1-0 för gästerna.
Vilket drömläge.
• • •
Men herregud, ska både Blues och Flyers kacka i brallan mot undermåligt motstånd – i det här läget?
Det vore ju helt galet.
Eller kanske bara förväntat vintern 2024…
• • •
Barry Trotz – The King of The Island i några år – är här med Predators och föräras en fin jumbotron-hyllning och en verkligt eftertrycklig standing ovation av galningarna på läktarna.
Hade Old School Lou verkligen godkänt den?
• • •
Masen med Mustaschen har inte haft några mördande lägen ännu – och inte hans celebra kedjekamrater heller.
Men med såna pjäser vet man aldrig. De kan vara okaraktäristiskt osynliga långa stunder – sedan bara smäller det out of the blue.
• • •
Minns ni listan om The Best of New Jersey, som jag ställde mot The Best of New York, när det stormade på Manhattan – på alla sätt – i onsdags?
Det finns en att göra på Long Island-tema också och den borde jag väl egentligen spara till den eventuella match-up mellan Rangers och Isles vi alla drömmer om, men det kliar redan i Bofinken-klorna så jag spelar till att börja med ut de här korten:
Familjen Corleone (ja, deras hus ligger i verkligheten på Staten Island, men i filmerna ska det föreställa Long Island, så det så!)Jerry Seinfeld, Hamptons, Billy Joel, Rockaway Beach, The Great Gatsby, Lobster roll, Mariah Carey, Jones Beach, Howard Stern, bröderna Baldwin, fyrarna i Montauk, galna Islanders-fans, LL Cool J, E i ”Entourage”, den nya LIRR-stationen på Grand Central, DiCaprio-karaktären i ”Wolf of Wall Street”, Amy Schumer och Huset som gud glömde.
(Fotnot: I teknisk mening kan Brooklyn co Queens räknas ses som platser på Long Island också, men nänä – Ramones och John McEnroe och Biggie tillhör New York!)
Inget som inte NYC kan ta ner, men ändå…
• • •
Någon där ute undrar säkert om jag redan börjat nojja för hemresan från ön så här i den sena lördagkvällen, men inte alls – jag får åka med AP-Allan till Manhattan och känner mig tvärtom otroligt onojjig.
I alla fall i det avseendet.
• • •
Något säger mig att båda lagen ser det som en lätt provokation att motståndaren startar andremålisen i en showdown som den här.
Signalen kan ju i alla fall i någon mån tolkas som ”Mja, vi spar den bäste tills vi har en svårare motståndare…”.
• • •
Vad jag däremot är nojjig för – alltid – är höjden från en pressläktare som den här ner till den vanliga läktarsektionen nedanför.
När vi ställer oss upp för nationalsången får jag svindel och tror jag ska ramla ner och slå ihjäl mig och några åskådare och backar därför långt, lång bakåt.
Nej, jag har aldrig förnekat att jag är en fullblodsneurotiker.
• • •
Stackars Ersson från Falun, nu blir det väl honom Tårtan häller sin galla över.
• • •
I andra kommer det stora efterskalvet i UBS Arena, det känner jag på mig.
Så – gå ingenstans.