När såren börjar blöda

The first cut is the deepest, påstod Cat Stevens i en smäktande serenad som bland andra Rod Stewart och P.P Arnold hade rungande hits med.
Men så följde han nog inte Stanley Cup-slutspelet särskilt noga heller, den gode katten från Marylebone utanför London.
För i så fall skulle han ha insett att det förhåller sig precis tvärtom.
I detta skådespel är the first cut i själva verkat bara en prolog, en teaser under vilka två kontrahenter huvudsakligen känner på varandra och positionerar sig, både strategiskt och emotionellt, inför fortsättningen.
Först när de kolliderat en gång, och den ene stuckit den andre i hjärtat och offret gör sig redo för motattack, börjar såren blöda på allvar.
Samtidigt finns det förstås nånting förhäxande också i det nyhetens behag som ligger i öppen dager innan några cuts överhuvudtaget ägt rum.
Man älskar ju att få ta del av insikten om hur två lag som ska stånga sig genom ett best-of-7–drama reagerar på varann, för det går inte riktigt att veta förrän de står där på isen, öga mot öga.
Därför är denna måndagkväll 2024-balettens hittills mest upphetsande.
Den har ju två olika dimensioner – båda fascinerande, fast på olika sätt,.
De kommande timmarna får vi kort sagt se både hur två serier avancerar in i den alltid känsloladdade second cut-fasen – och hur de sista två vi ännu inte fått ”smaka” på antagligen kommer arta sig.
Så välkommen till Dag 3 i vårt oändliga äventyr.
Den blir, garanterat, den bästa hittills.
• • •
En av textraderna i nämnda sång lyder ”When it comes to being lucky, she’s cursed”.
Byter man bara ut ”She’s” mot ”They’re” går den utmärkt att applicera på Toronto Maple Leafs.
För ja, det finns olyckligtvis en stor risk att Lill-Nyllet missar även kvällens showdown i Boston Town – och kan han spela lär han inte vara i närheten av hundraprocentig kalasform.
Det är som att Bruins skulle tvingas gå till strid utan Brad Marchand, eller Rangers utan Mika, eller Carolina utan Jake Guentzel.
Förfärligt, helt enkelt.
Likafullt har jag svårt att förstå konspirationsteorierna som fått fäste på sociala medier senaste tiden, om att han spelade skadad under slutet av grundserien för att nå milstolpen 100 poäng eller att han gjort nåt otillåtet utanför isen.
Snacka skit.
Varför är samtiden så benägen att tro att det på något vis rör sig i kulisserna när olycksaliga saker äger rum?
Ibland råkar man bara vara cursed i fråga om lycka, I’m sorry
• • •
Delar av huden är fortfarande försatt i gåsliknande tillstånd efter att exponerats för den makalösa atmosfären i Winnipeg och Vancouver igår.
Den gemensamma extasen hos femton-tjugo tusen genererar verkligen en knockout-artad energi, omöjlig att värja sig mot.
Som mäktige Quinn Hughes sa efter Canucks explosionsartade vändning:
– Hallen var galen. Man tror att man vet vad som väntar och sedan kommer man ut på isen och inser att man inte alls vet.
Just så.
• • •
Det börjar i min själ se ut som att Sam Hallam kommer att kunna ställa Tre Kronors mest exalterande VM-trupp på sex år på isen i Tjeckien nästa månad.
EK65:s ”ja” är ju ingenting mindre än en Powerball Jackpot. Främst, förstås, för att han alltjämt är en av världens bästa backar, men också för att truppen får mer glamoröst skimmer.
Erik ses ju så sällan i Sverige, han är lite av en myt efter alla år i Nordamerika – och dessutom en sann karaktär, en stjärna, en typ av personlighet som ”går genom tv-rutan” och lyser upp vilka sammanhang som helst.
Ni kommer få kul, jag garanterar.
• • •
Meh, Buffalo Sabres GÖR det.
De återanställer sin gamla trotjänare Lindy Ruff, 64, som huvudcoach.
Därmed gör sig GM Adams enligt min uppfattning skyldig till kortsiktig och dum nostalgi.
Fan, Rasmus Dahlin förtjänar en ung, modern, innovativ coach.
• • •
Dessutom: Med Erik i VM-uppställningen kommer alla som blir utslagna i förstarundan, och inte är skadade eller spelar på utgående kontrakt, också vilja vara med.
Sam H borde verkligen låta champagne-korkarna smälla i taket ikväll.
• • •
Mina instinkter driver mig denna tid på året att koppla bort precis allting annat och bara fokusera på Stanley Cup-slutspel dygnet runt, men dessbättre har jag ett någorlunda välfungerande förnuft också, så idag tvingar jag mig ändå att gå ut i den förtjusande vårsolen för lunch med finaste vännen Malin igen.
Så nu kan jag förkunna att jag är lite avspänd och frisk i sinnet istället för lappsjuk och hålögd – och det får vara mer värt än tio tusen tecken bloggintro.
• • •
Till ingens förvåning:
Mark Stone spelar i Vegas Golden Knights öppningsfajt mot Dallas i natt.
Så bofinken rasar, förstås?
Nä, jag är hundraprocentigt övertygad om att det inte går att fejka trasig mjälte utan att ligan upptäcker det och i övrigt har Knights inte brutit mot några regler och därför rycker jag bara på axlarna.
Däremot lyssnar jag gärna på förslag om hur påstådda loop holes i lönetaksreglerna ska täppas till – ifall någon har ett som man tror kan gå igenom i framtida kollektivavtal, för det är där slikt regleras.
Spelarna kommer INTE gå med på lönetak även i playoff eftersom de inte HAR lön då, det kan jag garantera.
• • •
Beslutet att ställa Josef Boumedienne i båset är också att betrakta som en smash hit.
Josef är ju ofta ute och scoutar för både Blue Jackets och Tre Kronor och ingen är det mer trivsamt att sitta och pladdra med på lämpliga pressläktare.
Han och Erik i samma omklädningsrum…tråkigt kommer verkligen ingen ha i Tjeckien.
• • •
Peter Luuuuudiiiiiin!
Nu spelar Toronto Maple Leafs för satan, så ta och kom tillbaka till spåret.
I’m begging you, we miss you och vill ha dig här.
• • •
Hur skulle det vara med en eller annan intrikat bortaseger, plus några sudden death-draman?
Jo, ikväll kommer det.
Bland annat tror jag Islanders tvingar fram en förlängning under andra rallyt i Raleigh.
• • •
Colorado Avalanche har kallat upp målvakten Ivan Prosvetov från farmarlaget i Colorado Springs.
Det är inte så man direkt drar efter andan av förvåning.
• • •
Svenska målskyttar Dag 3: Tranås-Simon, Calle Järnkrok, Wild Bill Karlsson, Hackspetten från Kusmark.
• • •
Varlamov startar för Islanders även i Game 2 och nä, ingen kan säga att Patrick Roy velar i sitt beslutsfattande.
• • •
Undras när en bofink får tillfälle att dricka en kall öl igen. Det hinns i princip aldrig med under den vanvettiga förstarundan, men under slutklämmen, när bara enstaka serier är vid liv, kan det plötsligt dyka upp en oemotståndlig lucka.
• • •
Dagens låt: Well, det får ju lov att bli Rod The Mod-inspelningen av ”The First Cut Is The Deepest” – fast vi redan slagit fast att det inte stämmer.

• • •
Det ohämmade trycket från Winnipeg och Vancouver går givetvis i repris i Rogers Place i Edmonton i natt.
Var beredd på samma passion, samma öronbedövande AC/DC-larm och samma konvulsioner i bänkraderna när Oilers inleder resan som enligt lokala drömmar en gång för alla ska sluta med triumf för Connor McDavid.
• • •
I en ABC-intervju efter första matchen mot Islanders blev Birdman Kuznetsov oväntat filosofisk och fällde följande yttrande:
– Det handlar inte om vad man får, det handlar om vad man lämnar efter sig.
Exakt vad det betyder vet jag inte, men det låter djupsinnigt så jag tänker hävda just det i fortsättningen.
• • •
Idsint och Chall-Åsa – hur är känslan?
Kom ihåg:
Skulle era killar förlora även ikväll har inget hänt – det gör det först de också förlorat på hemmais.
Skulle de däremot vinna ikväll är björnarna plötsligt satta under hård press.
• • •
I Texas kommer det förmodligen bli så fruktansvärt fysiskt framåt natten att morgonklubben hemma i Sveriges anmodas hålla barn och andra känsliga tittare borta från alla bildskärmar.
• • •
OK, en sista gång:
Luuuuuuudin!
• • •
Pierre Luc Dubios låter en aning uppgiven när han säger att det inte hade spelat någon roll om Kings ställt in hela grundserien, ”vi har hela tiden vetat att vi kommer få möta Oilers vad som än händer”.
Ingen jättebra hållning, skulle jag vilja invända.
Inställningen ska snarare vara ”Vi skiter i vilka vi möter, vi kan slå alla och ska ta oss till final”.
Väl?
• • •
I Seattle får Dave Hakstol fortsätta coacha Kraken även nästa år.
Vad säger Kmannen om det?
• • •
Det ska bli intressant – ja, rent underhållande – att se hur vissa av den svenska hockeyns traditionsbundna och bestämda grindvakter reagerar på de blågula NHL:ers som tackat ja till VM.
Man kan utgå från att de kommer älska Joel EE, men andra lever kanske inte till hundra procent upp till deras uppfattning om hur hederliga gamla hockeyspelare ska uppföra sig…
• • •
Okej, nu radar de upp sig för The Second Cut i TD Garden i Boston.
Det här kommer bli nåt vi sent glömmer.
Såren blöder – låt kriget börja.