Crunch Time i Boston Town och Mile High City

Vad är Boston för stad?
Om du inte vet – tune in när det lokala NHL-laget denna sprakande fredagkväll går upp i en do-or-die-match i TD Garden i North End.
För när den ärevördiga Massachusetts-metropolen – den historiskt sett mest betydelsefulla storstaden i hela unionen – nu knyter en kollektiv näve för seger och comeback mot Florida Panthers kommer tydliga glimtar av dess unika karaktär att blottas.
Den är inte alldeles lätt att fånga i ord, men oböjlig tuffhet och respektingivande no bullshit-attityd samsas, på ett alldeles speciellt Boston-vis, i degen med själ och hjärtlighet och stolthet.
Man tjafsar liksom inte med The Cradle of Liberty – men ingenstans möter heller den som lyckas skrapa lite på den hårda ytan och själv visar sig vara en hyggligt genuin person mer generositet och gästfrihet och oförställd värme. Boston hycklar inte – någonsin. What you see is what you get, liksom.
För den lyhörde går de dragen att observera varje gång stans exceptionellt passionerade idrottsfans samlas för att visa Red Sox, Patriots, Celtics och Bruins sin kärlek, men en kväll som den här framträder de i knivskarp relief för vem som helst.
Nu är deras älskade björnar nämligen underdogs och försöker vända blytungt underläge till triumf mot en sällsynt svårbemästrad motståndare och aldrig är Boston sannare i sin framtoning än såna gånger.
Om det räcker för att Pasta och Swayman och Hampe Lindholm och de andra hjältarna i gult och svart ska kunna vrida sig ur katternas dödsgrepp vet jag inte, men jag vet att deras hemstad kommer att göra precis allt för att hjälpa dem och därför blir det här alldeles oavsett en kväll att minnas.

Som det heter i sången:

And it feels so good (So Good! So Good!)
We pump our fists up in the air (So Good! So Good!)
We’re livin’ proud so we shout it loud
And it feels so good
We spend the Summer, down at the Common
And in the Winter, we cheer the Bruins
The weather doesn’t make the city
It’s the people, and it feels so good

• • •
Någon kanske minns att jag sa att jag hade lite ”möten” på Manhattan i onsdags och den jag mötte var ingen mindre än King Henrik – för den här lilla intervjun
”Open Heart” – dokumentären om Henkes karriär i New York, hans omfattande hjärtoperation och hans väg in i en andra akt livet – finns nu alltså tillgänglig på Netflix och jag rekommenderar den varmt.
Den väcker otroliga minnen – fan, den här bloggen was there under alla de stora ögonblicken på isen – och den berör och den ger till och med betydelsefulla insikter om hur man ska navigera i livet.
• • •
Det är inte helt säkert att han kan spela, men troligen gör Brad Marchand comeback efter den kontroversiella Sam Bennett-smällen i denna Game 6 och sekvensen under line-up när han, i så fall, presenteras blir ett av andrarundans ”defining moment”.
Boston – som det nu är – kommer förenas i ett vrål för historieböckerna.
Som när Zdeno Chara dök upp i heltäckande visir i Game 5 i finalen 2019, efter att ha brutit käken i matchen innan – eller när den söndertacklade Aaron Rome zoomades in nere vid sargen under finalen åtta år tidigare.
Missa inte.
• • •
Ja, det verkar vara helt klart nu. Craig Berube blir ny coach i Toronto Maple Leafs efter Sheldon Keefe.
Att hitta den ersättaren gick fortare än jag hade trott och de snabba rycken indikerar att Shanny och Treliving känner sig mycket säkra på att detta är den perfekta lösningen.
Själv tycker jag kanske att det finns betydligt sexigare namn där ute, men som Ekeliw påpekar i en sms-konversation förespråkar Chief en hockey ämnad specifikt för slutspel och det är ju precis vad som behövs i Big Smoke.
• • •
Denver är också en stad med egen karaktär, stöpt i vilda västern-romantik och wilderness-myter, och även den lär läggas i dagen när Avalanche om några timmar försöker rädda sin säsong mot Mighty Dallas Stars.
Men trots all sin firepower kommer de, gissar jag, få minst lika svårt som Bruins att tvinga fram en Game 7, för gud nåde mig – är det några som klarar av att prestera bakom fiendens linjer är det Wyatt Johnston & co.
Den drabbningen ska vi dock återkomma till lite senare under detta långa fredagspass.
• • •
Oavsett om Bruins eller Panthers tar sig dit startar den östra konferensfinalen på Madison Square Garden kommande onsdag, hade NHL vänligheten att meddela idag. Sedan fortsätter den med matcher fredag, söndag, tisdag, torsdag, lördag och måndag i klassisk varannandagstango.
Det troliga är att den västra bataljen avgörs övriga dagar under samma veckor och sålunda börjar på torsdag, vilket betyder att vi faktiskt får en liten buffertzon mellan andra- och tredjerundan.
Prisa Gud – eller åtminstone Gary Bettman.
Bäst av allt – av det som är känt hittills: Game 3 mellan Rangers och Bruins/Panthers nästa söndag startar 21.00 svensk tid.
Då jävlar ska vi slå världsrekord i närvaro i kommentatorsspåret.
• • •
Klart det är för dig Tay Tay sjunger på Friends, Peter Lundin.
Hon inser att smärtan efter Leafs Game 7-knock fortfarande svider och kan hon vill hon såklart bidra till helandet.
• • •
Sam Bennett fick sina fiskar varma redan i förra framträdandet i TD Garden, men ikväll räcker det inte med det. Han kommer få även sin ostar, sina köttbullar, sina pastejer och sina chokladpraliner varma.
Men bryr han sig – raggaren från Tuna-Hästberg utanför Borlänge – om det?
Nä.
• • •
Misstaget de lallare gör som vägrar tro mig när jag gång på gång gör klart att jag inte håller på New York Rangers – eller andra lag i NHL – är att de förväxlar förtjusningen över plötslig hockeyfeber i min makalösa hemstad med supporterskap.
Till vardags är ju hockey i New York, som jag också påpekat vid otaliga tillfällen, fyra i hackordningen bakom baseball, amerikansk fotboll och basket – och emellanåt bakom även tennis och golf.
Så när sporten närmast mitt hjärta vid de sällsynta tillfällen då Rangers tränger djupt in i Stanley Cup-slutspelet faktiskt blir talk of the town känns det fantastiskt (Islanders och Devils orsakar inte samma lyft, I’m sorry).
Som idag: Chris Kreiders Mark Messier-imitation i PNC Arena igår toppar både förstasidan och baksidan i NY Post och hela stan börjar babbla om klubba och puck.
Det – och ingenting annat – är vad jag får puls av i detta läge.
”Håller” gör jag bara på Brage och Leksand – och alla svenskar i NHL, oavsett klubbtillhörighet.
Capisce?
Nä, jag vet, budskapet kommer inte gå fram i alla läger nu heller…
• • •
Svenska målskyttar denna syttende mai: Hampus Lindholm, OEL och Gabriel Landeskog.
Jodå, nu – med allt på spel – chock-aktiverar Avalanche sin kapten…
• • •
Ryan Lomberg och Nick Cousins tar åter plats i Paul Maurices uppställning ikväll och det innebär att det är de verkliga vildkatterna vi får se nu – med tovig päls, klor vassare än japanska svärd och fräsande andhämtning.
• • •
Kvällens låt: Steve Forberts ”It Isn’t Gonna Be That Way” – och den har en alldeles särskild koppling till Henke Lundqvist-dokumentären.
• • •
Rangers-spelarna har varit lediga idag och ska vara lediga imorrn, så nu sitter de med all säkerhet tillbakalutade i sina dyrbara soffor med ett glas rökpuff och bara njuter av the action.
Vilka de håller på?
Ikväll: Bruins.
För då blir det Game 7 och mer slitage på den kommande motståndaren.
• • •
OK – I’m shipping off to Boston, i mental mening.
Det här blir en fredagkväll vi kommer tala om länge, det törs jag lova.