Stanley Cup-finalen 2024, del 34
FLORIDA – EDMONTON 1-1 (Period 1)
• • •
Som kommentatorn säger i den där episka Stanley Cup-videon från 2013:
– If I live or if I die…
Det är så otroligt exalterande att sitta här, så glödande magiskt, att det känns som att det liksom inte spelar någon roll.
Bara jag får uppleva detta här och nu, denna kväll, detta otroliga gladiatorspel….
• • •
”Första målet blir förmodligen avgörande…”.
Den sanningen har jag hört upprepas hundratals gånger senaste dygnet.
Men – nja.
Stick i stäv med förväntningarna ser det ut som att säsongen avslutas med en offensiv urladdning monumentale.
Sista målet blir avgörande, säger jag nu…
• • •
Panthers gör helt klart sin bästa period sen Game 3, har återerövrat bettet i forecheckingen från de främsta framträdandena mot Bruins och Rangers och ser betydligt mindre slitna ut än i Edmonton i fredags.
Men Oilers är dödligt effektiva.
Så – det går ännu inte att säga ett skvatt om hur det här slutar.
• • •
Jana från Stocksund, man.
Där har vi en som verkligen tänker göra sitt livs match i natt.
Han åker in den snabba kvitteringen och sen, under en särskilt het press Oilers har i mitten av perren, flyger han runt som den värsta McDavid.
Milda makter!
• • •
Hur ser Lönta ut i Viaplay-sändningen?
Ett par timmar innan sändningen var han tvungen att gå till ”sminket” för att få en påfallande skrynklig skjorta struken.
• • •
Det är en styrning för gudarna han drar first blood med, Vera från Hagen.
Att ha den kylan, den sinnesnärvaron och den precisionen det HÄR läget är fantastiskt.
Men vi sa ju att somliga blir Superman just såna här matcher.
• • •
Det är faktiskt helt absurt hur otroligt många Oilers-fans som tagit sig hit.
Under värmningen består hela bortakurvan i princip BARA av utbölingar i Orange-blå tröjor och ”Let’s go, Edmonton”-ramsorna ekar så högt att hemmapubliken inte märks överhuvudtaget.
Sen hör ni ju själva när ingen mindre än Alanis Morissette framför ”O Canada”.
Vilken takeover – rena rama D-Day.
• • •
I strid med hur man egentligen bör vara i det här yrket är jag rätt blyg och tycker inte om att besvära människor onödan, men när jag ser Ken Holland – Oliers GM, tidigare big boss i Detroit – vid kaffekannorna kan jag inte låta bli att presentera mig och nämna att Henrik Zetterberg önskar att han får en till ring.
Han blir jätteglad och håller en lång utläggning om vilken favorit Zäta är och till slut enas vi om att vi vill höra hans namn när årets Hall of Famers presenteras imorrn.
• • •
Katternas fans gaskar dock upp sig närmare matchstart och visar att de också blöder för denna kväll.
Framförallt svarar de med den mest emfatiska allsång som nånsin hörts till ”Star-Spangled Banner” i denna hall.
Wow. Det är allt eller inget nu. Allt eller inget.
• • •
Linus Ullmark trejdad till Ottawa Senators, meddelas det mitt i allting.
Den affären tror jag vi fåt ta och dissikera lite senare, om ni ursäktar.
• • •
Breaking news: Den semesterfirande Ondskan i Örby har faktiskt klivit upp mitt i natten för att se denna monster-thriller.
Nu gäller det bara att få honom att lämna en kommentar i spåret. Tro mig, jag försöker…
• • •
Alanis Morrissette ändå…det är fan klass.
• • •
Jo, jag tror Bengan varit inne och eldat på hemmaspelarna.
Det är därför de blivit sig själva igen.
• • •
Omtumlande sms från Södra Kalifornien:
– Till och med jag tittar på hockey ikväll.
Filip Hammar.
Då vet man att det är en legendarisk kväll som pågår.
• • •
Någon lurade i mig att Annika Sörenstam skulle komma hit och slå på stora trumman, men det är alltså Bobby Lou som står för den ceremonin – och han är mer peppad än kakaduan hos Kalle Anka på julafton.
• • •
– I wish this could go on forever, säger dom också i den där 2013-videon.
Det gör jag med.
Men först ska vi andas lite under en paus…
