Washington – Buffalo 0-2 (Period 1)
* * *
Sabres har den store Ryan Miller i kassen – och Washington har Braden Holtby.
Det är den avgörande skillnaden i den här underbart slutspelsartade perren, full av sån jump i skridskoåkningen som egentligen bara hör andra halvan av april till.
Den orutinerade Caps-keepern gör två tavlor och det går inte. Inte den här tiden på året och inte mot ett Buffalo i det här slaget.
* * *
Jo, Alexander – lördag känns som en logisk dag för Bäckis-comeback. Men då ställs han mot den förbannade Rene Bourque direkt i sin första match. Är det helt lyckat? Tja, kanske helt ovidkommande, nu när jag tänker
* * *
Det är inte BARA i kassen Sabres är bättre, nej. De känns mycket tryggare, lugnare och mer metodiska än det yviga hemmalaget.
* * *
Sant, Wilbur. Jag förstår inte själv, har flera gånger fnissat åt namnet Klinkhammer, men inte nämnt det.
Nu gör jag det, för din skull, tre gånger:
Klinkhammer.
Klinkhammer.
Klinkhammer.
* * *
In med Olav Kolzig!
* * *
Det är nästan så jag törs sätta nästa mitt Henrik Lundqvist-bo­bblehead på att Islanders inte kommer att hålla sin ledning i Consol Energy Center.
* * *
Det hänger på Chimera, känns det som. Han har blivit nye Laich och gör alla viktiga mål som inte Ovetjkin gör.
* * *
Korresoffan är lite obekväm ikväll.
Det kan bero på att den är svartsjuk. Den vet förmodligen att jag under en eftermiddagspromenad idag besökte franska möbelbutiken Roche Bobois och såg pjäser som är för soffor vad Evgeni Malkin är för ishockey.
Helt otroliga, med andra ord.
Men gamla korresoffan kan vara lugn. Jag har inte råd med sånt vänsterprassel. Det underverk jag framförallt blev förälskad i – en vit, välvd sak som hämtad från Graceland – visade sig kosta 20 000.
Dollar.
Så snälla gaffatejpade gamla korresoffskuddar, nu får ni ta och mjukna igen.
* * *
Sett till hur lite uppmärksamhet han får kan Mojo Johansson vara Sveriges mest underskattade NHL-spelare.
Han är ju rena Bäckis som center där i första kedjan.
* * *
54:e av Stammer upp i Boston.
Hinner han till 60?
* * *
Nu ska Bjuppe försöka bestämma sig för vilken sorts delivery-mat som ska beställas.
Lite smaskiga ribs kanske, den stora kvällen till ära?
Kan bli så.

God afton från östra Midtown.
Nu när Bäckis, som väntat, inte kan vara med i dramat i Verizon hade jag egentligen tänkt åka ut och se Devils och Blackhawks i The Rock.
Men en redaktör som heter Larsson ”weighed in”, som en annan Tony Soprano faktiskt,  och lät förstå att det måste korresoffabloggas om fajten i DC och trots att han, Larsson,  är brynäsare har han förstås rätt.
Det är en av säsongens verkliga big kahunas till matcher vi
Så jag sitter här med snus och nybryggt blaskkaffe och själen full av upphetsning.
Kometen räknar jag väldigt kallt med i spåret, men även andra är hjärtligt välkomna att vara med.
* * *
Alltså, det är ju nåt helt oerhört Erik Karlsson håller på att ställa till med.
Han är, med fem matcher kvar att spela, fyra poäng från att tangera Nicklas Lidströms poängrekord på 80 från  05-06 – och därmed också det svenska NHL-rekordet för backar.
Så här ser den topp 5-listan ut.
1. Nicklas Lidström, Detroit – 80 (2005-2006)
2. Börje Salming, Toronto, 78 (1976-1977)
3. Börje Salming, Toronto, 76 (1977-1978)
4. Börje Salming, Toronto 73 (1978-1979)
    Nicklas Lidström, Detroit 73 (1999-2000)
Karlsson, 22, år alltså redan på delad tredjeplats med BJ, men mitt tips är att han övertagit förstaplatsen när grundserien är över.
Och sen kan dom resa en staty i Landsbro.
* * *
Tips i Verizon-dramat?
Mja, båda lagen är ju heta som majbrasor men med Bäckis på fel sida sargen och en Ryan Miller i kanonform i kassen tror jag att Sabres är ett snäpp bättre och därför vinner med uddamålet, kanske på övertid.
* * *
Per, du är ingen lallare. Du är en akutioritet i de här sammanhangen. And I mean it.
* * *
Fast om Ovetjkin stegrar ytterligare ett par grader är allt förstås möjligt, det bör man ju också ha i bakhuvudet.
* * *
Ah, Mister Universe har en fraktur i foten. Inte så lyckat för Flyers. Men smetar dom bara på tillräckligt med tigerbalsam ska det nog gå bra…
Om inte vet Lavoliette vad som gäller:
In med Backlund!
* * *
Det är en del andra högintressanta matcher ikväll också. Bland annat kan utgången i Habs möte med Panthers få långtgående konsekvenser för det här streckdramat vi försöker bena ut i öst – och Blues-Preds är en heavy weight-smash i väst.
Vi håller förstås, tillsammans koll på dom holmgångarna här i bloggen också.
* * *
Uppe i St. Paul har Tårtan meddelat att Strålle Strålman är tillbaka ikväll – på Tim Erixons bekostnad.
Men det ska tydligen inte ses som att lill-X:et är petad.
– Jag vill se var jag har Strålman bara, upplyser Rangers-coachen.
* * *
Från Washington Post-reportern Katie Carreras twitter-feed:
” GMGM on Backstrom: – He did pass his test today with flying colors, which is really good news.”
Ojvoj, ska jag åka till Boston på torsdag, till DC på lördag eller till Tampa på måndag?
* * *
Nä, nu åker vi, va?
Jag säger, till såväl Caps- som Sabres-fans,  som i The Hunger Games:
May the odds be ever in your favor

Men vad fan, är det nån som utsatt Alex Steen för new orleansk voodoo?
Här åker han omkring på jobing.com-isen och har en alldeles förträfflig comeback i sitt Elvis-visir – och så slutar det med att han får en skridskoskena rakt i käften.
Det är ju oflyt på ett sätt som ingen haft sedan dupontarna råkade gå ombord på rymdraketen i ”Månen tur & retur” – och dessutom fick ett utbrott av den där konstiga hårsjukdomen.
Jag har dock just pratat med honom – ja, Steen alltså; inte någon av dupontarna – och kan meddela att det i alla fall är okej. Han har fått några tänder utslagna, tvingats sy i läppen och är stel i käken, men förhoppningsvis ska han kunna spela nästa match.
Låt oss hoppas på det.
Själv börjar jag nu ladda för the big clash mellan Capitals och Sabres i Verizon Garden på tisdag.
I väntan på den tycker jag gott ni kan sitta och reflektera över en bifflista.
Alltså:
Det bästa och det sämsta från den senaste tiden according to allsmäktige Biffen.
 
1. Pittsburgh Penguins.
– Det bästa lag vi sett på väldigt många år. Kommer, lyder dagens mest avancerade gissning, att slå St Louis eller Nashville i Stanley Cup-finalen.
2. Bianca Castafiore sjunger nationalsången i Scotiabank Place.
– Man trodde ju inte att man skulle få se Näktergalen från Milano i verkligheten, men där stod hon plötsligt gapade så spelarna drabbades av fnissattacker lika våldsamma som Kapten Haddocks ångestditon i samma situationer. Årets mest avväpnande ögonblick.
3. Streck- och placeringsstrid.
– Om några månader kommer vi att vara avundsjuka på oss själva för att vi fick vara med om det som väntar nu. Det är knappt två veckor kvar av grundserien – och det kommer att bli gastkramande drama kväll efter kväll efter kväll.
4. The Great Eight.
– Heeee’s baaaack. Och det är nåt alldeles särskilt kittlande med en Ovetjkin som exploderar på alla cylindrar i slutet av säsongen istället för tvärtom. 36 mål so far. Fyra fler än hyllade Kovaltjuk. Och han är slut, var det så?
5. Henke & Henke.
– Skojigheterna mellan Lundqvist och Zetterberg i samband med Detroits besök i Metropolis i veckan påminde om en klassisk Abbott & Costello-sketch.
6. Saloonslagsmålet.
– Vänner av ordning förfäras över öppningen på sista slaget om Hudson River.  Let them. Jag tycker det var en av säsongens mer exalterande stunder.
7. Bäckis på väg tillbaka.
– Publiken på träningsanläggningen i Arlington gav honom en standning ovation när han gled ut på isen för första lagträningen i lördags – och lagkamraterna hamrade klubbladen i isen. Som sagt: Väskan är packad. Jag åker var och när som helst för att se Valbos finest göra comeback.
8. Alex Steens tonade visir.
– Ja, jag tycker han ser ut som Elvis anno 1973.
9. Sommartid i USA och vintertid i Sverige.
– Den där extra timmen ni fick på nätterna och jag fick att deadline-surfa på, den kommer att bli saknad.
10. 52 mål.
– Steven Stamkos forever.
 
 BIFFENS BU

•Duncans armbåge.
– Jag tycker det var säsongens övergrepp och i en bättre värld hade det kostat Chicago-backen betydligt längre tid i skamvrån.
•Zukes brutna handled.
– Snacka om voodoo. Just som Tårtan fattat att han ska spela i NHL blir världens bäste norrman offer för en sån freak accident.
•Radulov.
– Kalla mig konservativ, men att han helt plötsligt får komma in och vara med om en Stanley Cup-run efter att ha pissat på klubben i flera år…det sitter inte alldeles rätt hos mig.
 
CITATET

– Jag kommer att göra ett mål mellan benen på dig.
Henrik Zetterberg till Henrik Lundqvist under en gemensam middag dagen före Red Wings besök på Garden. Och efter tre minuter hade han gjort det…
* * *
Nu kommer en måndag när jag, om allt funkar enligt planerna, ska gå på bio hela dagen och livet är aldrig bättre än då.
Vi hörs inom kort

Japp, Caps gör vad dom ska mot ett Minnesota som kanske är aningen tröttkört efter gårdagens clash med Buffalo.
Nu blir det drama monumentale i Verizon på tisdag.
Och om Semin tänker arbeta lika hårt som ikväll, och Ovetjkin fortsätter stegra, då får Sabres nånting att bita i.
* * *
Det är fan nästan rörande att höra att fackkamraterna i Detroit nominerat Homer till Masterton.
Må han få utmärkelsen!
Är det någon förtjänar en utmärkelse för karaktär och kärlek till sporten är det godistrollet från Piteå.
Ingen har tagit mer stryk , ingen har offrat mer, ingen har visat mer mod.
Dessutom:
Man vill ju se Homer bland spelborde i Vegas!
* * *
Man tänker på det nästan gång man ser honom.
Tänk om Semins arbetsmoral alltid stod i paritet till hans talang.
Då skulle han vara bäst.
* * *
Att komma sexa i östra konferensen verkar, i alla fall just nu, inte som någon dum idé.
Så Devils vet.
* * *
Caps skulle milt uttryck ha nytta av Bäckis på tisdag, men det för tidigt för comeback.
Väl?
Annars är jag där, det kan jag lova.
* * *
Nu ska jag slökolla lita på Hawks och Preds. Sedan gör Alex Steen, har vi just fått bekräftat, med Blues mot Coyotes.
Det ska bli alldeles underbart att se.

Meh, jag tog fel på tiden och fick helt omtöcknat för mig att Caps-matchen började 19.00.
Först när jag min ryske barberare på St. Marks Place – som då och då får äran att  jämna ut det skägg som suttit på dubbelhaka sedan slutspelet 2009 och enligt heligt löfte inte kommer att tas bort förrän Wings vinner Stanley Cup igen – inser jag att jag håller på att missa söndagens själva höjdpunkt.
Nå, nu är jag i alla fall hemma och kan se de två sista perioderna.
Någon som kollat den första, mållösa akten och kan berätta vad som hänt?
* * *
Hörrdu Taggen, om du inte druckit så mycket JD igår hade du förmodligen sett utgången där jag skriver att väskan är packad för Bäckis snara comeback.
Var och när den än inträffar kommer Biffen att dundra iväg, det kan jag försäkra.
* * *
Inte nog med det, John J. Ullabulla följer mig också. Det är stort det.

Ah, vad surt för Calderskog.
Han var ju briljant – och Avalanche ändå förtjänta av en seger som hade tagit dem över strecket.
Nu står de istället mitt i den kö som börjar bli rent löjlig i sin trängsel.
Vi har alltså Stars på 87 poäng i toppen av Pacific-divisionen – och därmed på seedad tredjeplats i konferensen. Phoenix har också 87 på sjundeplats. Sedan följer tre på 86 – LA Kings, San Jose och just Colorado. Och så sladdar sorgebarnet Calgary på 83.
De här sista två veckorna av grundserien kommer att bli en sprakande hockeykarneval, med omistliga matcher snart sagt varje kväll.
* * *
Taggen, jag är ledsen men jag sitter aldrig här och krökar i min ensamhet.
Den sortens goda drycker du nämner inmundigas bara på lokal under lediga kvällar.
Så de enda droppar som denna afton runnit ner i det du kallar den bjurmanska strupen har varit svarta och smakat som det gör när man rostar bönor från Sydamerika.
* * *
Alltså igen, vilken klassiker.
Measha Brueggergosman hette hon, Castafiore-kopian som fick stjärnorna i Scotibank att börja fnissa hejdlöst mitt i det blodiga allvaret.
Se och njut:
http://video.nhl.com/videocenter/console?catid=35&id=167459
* * *
Det blir inte precis någon promenad i parken för lagen som krigar runt strecket i öst heller.
Caps rekommenderas till exempel varmt att ta två poäng mot Wild kommande natt.
Eljest kan det bli lite darrigt i huvudstan.
* * *
Allra bäst är att redaktör Hagman varit genial nog att slänga in en bild på Castafiore i nyhetstexten på aftonbladet.se om den avväpnande incidenten där uppe i Ottawa.
Det är ett ständigt mål att få in så många Tintin-karaktärer som möjligt i tidningen.
Några förslag på någotsånär logiska professor Kalkyl-kopplingar?
* * *
Och på tisdag, vad har vi då?
Jo, då har vi just Washington mot just Buffalo.
Det är ren rumble-in-the-jungle-status på det mötet.
Men vi hörs redan kommande kväll, eller hur?

Se på fan.
Rangers håller med sin straffseger, och Penguins oväntade genomklappning i Ottawa, undan i toppen av eastern.
Ja, Pittsburgh har fortfarande en match mindre spelad – men också tre poäng upp, plötsligt.
I ett åtminstone ett dygn är Blueshirts dessutom jämsides med St. Louis och slåss om President’s Trophy.
* * *
Vi gratulerar Flyers-fansen i läsekretsen – med den lojale Eric i spetsen – till clinchad slutspelsplats.
Om Mister Universe kan hålla formen när allvaret börjar kan Broad Street-bullisarna bli riktigt, riktigt farliga där, tror jag.
* * *
Kvällens stjärna är och förblir Bianca Castafiore-kopian som sjöng nationalsångerna i Scotiabank.
Och vad härligt avväpnande att se att spelarna, mitt i allvar, börjar fnissa åt teatraliska gaphalsen.
* * *
Tung seger för Kometens pojkar från norra New York.
Nu blir det sanslös press på Capitals mot samma Minnesota under söndagen.
* * *
Det har varit en något schizofren upplevelse att hålla två bloggar om så vitt skilda ämnen som hockey och politik kokande samma kväll.
Fast ibland undrar jag om de är så skilda.
Vi har på bägge håll ovisshet, drama, fult spel, blodiga fajter, folk som pratar strunt i intervjuer och supportrar som ibland framstår som rena dårar…
Santorum vann för övrigt ikväll – och han gjorde det lika övertygande som Ottawa vann över Pittsburgh.
* * *
Mäktigt av Wings att vända ändå.
* * *
Har apropå Washingtons struggles väskan packad här i östra Midtown.
Bäckis, som fått grönt ljus för full träning med laget, kan ju göra comeback när som helst – och då åker jag.
* * *
Nu ska jag kolla på Canucks-Avalanche.
Spännande match, det.

Jodå, John J, vi har jagat Montezuma på flykten – företrädesvis med lakrits Varpu hade med sig tillbaka från Finland.
I riktiga krislägen får man helt enkelt ta till dom tunga drogerna…
* * *
Men snälla Rangers. Och snälla Red Wings. Ni ska inte vara i närheten av att förlora mot lagen ni möter ikväll.
Det indikerar att ni peakat för tidigt och får halta in i slutspelet.
* * *
Jaha, nu gör era svenska klockor alldeles strax ett hopp en timme framåt och sen är era starttider lika sena, och mina deadlines lika tajta, som vanligt igen.
Men den var trevlig så länge den varade, den här extra lilla timmen.
Vi gör om det i höst, eller hur?
* * *
Sens var på väg att rycka mot Pens.
Då slog Entourage-Karlsson en något slarvig backhand i mittzon och så kunde Kennedy reducera till 4-3.
Nu blir svettigt i Scotiabank.  

Jodå, – efter NHL-karriärens hittills längsta skadefrånvaro är Lidas tillbaka mot Hurricanes.
Det känns inte lika stort som Jesus återkomst, men nästan.
Må han hålla nu.
* * *
För andra kvällen i rad krockar Rangers med Knicks – och får flytta till en reservkanal utan HD-upplösning.
Dom hade i och för sig kunnat lira i MSG Plus också, men där har kanalen i sin oändliga vishet lagt matchen Islanders-Lightning istället.
Vem tar den sortens idiotbeslut?
* * *
Fast det började ju så där.
Redan i Lidas första byte gjorde Tlusty 1-0 för Canes.
Tjenare.
* * *
Det börjar bra för Senators, men nu den helt förvandlade Matt Cooke ser med två snabba mål till att pingvinernas marsch fortsätter.
* * *
Canucks hann clincha inte bara slutspelsplatsen utan divisionssegern innan de hade ens klivit ut på isen.
Det räckte med att Calgary, det lilla sorgebarnet, förlorade matinén mot Dallas,.
* * *
Lill-X:et!
Assist får andra matchen i rad.
Det kommer bli slutspel för honom.
* * *
Bianca Castafiore sjunger nationalsångerna i Scotiabank Place.
Obetalbart.
* * *
Man såg ju direkt att det var allvar för Zuke.
Armen hängde som en avbruten björkgren när han åkte mot båset efter den olycksaliga skottäckningen.
Och nu kan säsongen vara över – en bruten handled är inget en hockeyspelare bara skakar av sig direkt.
Det är för jävligt. Just när den underbare artisten äntligen fått chansen och såg ut att etablera sig i laget händer det här…
Dom där hockeygudarna vi pratar om ibland är ena grymma skitar.
* * *
Duncan fick alltså fem matcher för den beryktade armbågen på Sedin och det var ju precis som väntat
Personligen tycker jag den sortens övergrepp förtjänar betydligt mer, men Shanahan kunde inte gärna byta policy helt plötsligt.
Intressant i sammanhanget är att Jonathan Toews, Blackhawks lagkapten, i ett uttalande idag, ställer sig på ligans sida.
– Duncs went a little overboard there, konstaterar han.
I en liga där ingen nånsin knystar en antydan till kritik mot lagkamrater är det rena rama generalsågningen.
Men så vet Toews själv vilket gissel  hjärnskakningar är också.
* * *
Aj, Kometen. Man ska helst inte hamna i underläge mot Minnesota.

Fin lördagkväll  blir det – och jag SKA klämma in nåt  blogginlägg, jag lovar.
Jag har dock ytterligare en blogg, och ett primärval i Louisiana, att hantera under kvällen, så det första inlägg jag har under kokning kanske dröjer något.
Tre saker på en gång
– Lidas är med på värmningen i The Joe. Det kan bli comeback ikväll, alltså.
– Lundqvist står ikväll igen. Oväntat, han har inte fått många back-to-back den här säsongen. Men playoff börjar närma sig, Tåbiran kan få finna sig i ett det inte blir så mycket mer nu.
– Både Flyers och Canucks kan clincha sina playoff-platser under kvällen.