Detroit – Vancouver 1-1 (Period 2)
* * *
Wings jämnar ut spelat en smula och precis som Zanoj påpekar slarvar Canucks en hel del.
Men naturligtvis är det då Danne Sedin – efter ypperligt förspel av Edler och brorsan – kvitterar.
That’s hockey for you.
Men framförallt blir det lite playoff-hetta precis på slutet, så vi kan ha en läcker avslutningsperiod att se fram emot.
* * *
Ojvoj, här sitter vi och babblar om blockbuster-trejder – och just då inträffar en.
LA Kings har tydligen plockat Jeff Carter från Columbus – i utbyte mot Jack Johnson och ett villkorat förstaval i någon av de kommande drafterna.
Det betyder att Carter återförenas med Mike Richards och det kan ju bara vara bra för Kings.
Det betyder också att the fire sale i Ohio börjat på allvar…
* * *
Jag tror Quincy Jones hade gjort en bättre debut i Red Wings än den hans namne gör ikväll.
Hallå!
* * *
True Ollisen, men för såna som Einger får man ingenting. Ska Rangers ha något av värde måste de ge upp viktiga delar i det här lagbygget och då riskerar man att förstöra nånting väldigt bra.
* * *
Kesler är lite rolig när han vräker in Kron Wall of Pain i Howard – och sedan antyder att nummer 55 filmade.
Kron Wall of Pain borde hämnas med att kronwalla honom igen.
* * *
Snacka om nice för Carter själv också, att få lämna Columbus och hopplösa jumbon för södra Kalifornien och streckdansande Kings.
Men jag håller med Kometen…det är lite trist att såna affärer görs upp redan nu. Det blir inget kvar till på måndag – och det är ett mönster som gått igen i flera säsonger nu.
* * *
Det är ett majestätiskt ”fuck” The Mule fräser ur sig när han återvänder till båset efter ett misslyckat PP.
För det är väl inte ett f-ord på svenska han levererar?
* * *
Winnipeg kan gå upp på slutspelsplats ikväll.
DET hade man inte räknat med.
* * *
Spricker den oerhörda Joe Louis-sviten nu?
Jag har det på känn – och därför kan vi förmodligen räkna med att den består.
Hur som helst, en bra hockeyperiod ska det här kunna bli.

Detroit – Vancouver 1-0 (Period 1)
* * *
Canucks känns ju betydligt vassare och piggare och, ja,  bättre – och dom  leder skotten med rätt så förkrossande 17-5.
Men Jimmy Howard är i kalasform och håller Wings kvar i matchen – och när Bieksa-Pjäxa gör ett pojklagsmisstag på blålinjen kan Darren Helm kontra in en strumprullare på Bobby Lou.
Inte logiskt, inte rättvist – men det är lag som kan göra såna perioder och ända vara i ledningen som vinner 23 raka hemmamatcher….
* * *
Ja, Rosqvist, planen är maratonblogg från tidiga måndagmorgonen.
Hoppas det blir roligare än ifjol, då vi satt och väntade på ett helt batteri blockbuster-dealar och till slut hände ingenting.
* * *
Dom ville inte skylla på hans frånvaro i United Center i tisdags, men visst fan saknar Red Wings sin Datsyuk – borta i tre veckor med nyopererat knä.
Bland mycket annat är långt ifrån lika bra på att föra in pucken i anfallszon, alltid en utmaning mot ett lag som Canucks.
* * *
Vad gäller rena trejdrykten vet jag inte mer än ni, jag lovar, och vad gäller Rangers är min åsikt att de ska tänka sig för väldigt noga innan de börjar fucka med kemin.
Kan de, mot all förmodan, få en back som Weber är han värd en chansning, men nej ­ inte Nash.
* * *
Ja, Kometen – när det är några andra med dem på isen pratar de blågula rödvingarna alltid svenska.
* * *
I senaste Hockey News, som jag ska be att få återkomma till, finns en rolig artikel om varför Canucks är ligans mest hatade lag.
Teorierna är många – och de flesta involverar namnen Burrows, Kesler, LaPierre och Bieksa – men som Edler säger:
– Om man alla motståndare hatar en måste man göra något rätt.
* * *
Nå, cg, The Mule är i alla fall Detroits bäste målskytt den här säsongen – och den i hela ligan som gjort flest matchavgörande mål – så helt poänglös är han inte i grundserien heller.
* * *
Edler, förresten, skickar på Abdeflfucker en tryckare i sargen som påminner starkt om hur Jay Weinberg spelade trummor igår.
* * *
Är det bara jag som allt oftare tänker att jo, Howard är nog kanske en klass-goalie i alla fall, som dom hela tiden hävdat uppe i Michigan?
* * *
Nu ska vi förgylla den här aftonen i Midtown med lite japanskt delivery-krubb, tror jag bestämt.

Inte sedan Hank Williams spelade in ”Your Cheatin’ Heart” har en tuffare Hank hållit i en gitarr…
Den gamle rockkritikern i mig kunde förstås inte låta bli att stå och tänka såna tankar under Henke Lundqvist rock ’n’ roll-framträdande med bland andra John McEnroe och Mighty Max Weinbergs son Jay på knökfulla Canal Room i Tribeca igår.
Huruvida han verkligen levde upp till såna superlativer får någon annan avgöra, det var sju år sedan jag slutade tycka om musik offentligt, men han plockade snyggt i några solon och han såg salt ut med elplanka på magen.
Det är, som alla som kan sina Lustans Lakejer vet, det viktiga här i världen.
Johnny Mc å sin sida gav samma coola, halvpunkiga intryck som vanligt och sjöng Stones ”Jumpin’ Jack Flash” med rätt sorts attityd – och Jay är i sanning sin pappas son; satan så han slår på trumskinnen.
Kul var det i vilket fall.
Sen slutade kvällen med att Henke hjälpte Garden of Dreams att auktionera ut en magnumflaska champagne och jag gjorde mig inbilska föreställningar om att jag skulle kunna haka på i budgivningen, men tog snabbt ner armen när såna som Danny Girardi och Prusten Prust började hojta summor som visade att de var bättre lämpade att hjälpa Garden of Dreams-barnen.
Minns jag rätt var det till sist Duby Duby Doo som fick bära hem jättebuteljen – drygt sex tusen dollar fattigare.
Och han kan ju behöva ha något att trösta sig med när Stealth-flygaren trejdar bort honom om några dagar…
* * *
Ojvoj, ikväll håller NHL fram själva a la carte-menyn och låter oss ta in den finaste gåslevern.
Jag menar, Red Wings-Canucks…det är inte bara seriefinal i västra konferensen.
Canucks har gjort klart att de väldigt, väldigt gärna klipper av rödvingarnas historiska hemmasvit – och rödvingarna är väldigt angelägna om att det inte blir just Canucks som gör det.
Så kamma till er och snyt näsan, nu blir det åka av.
* * *
Mighty Max Weinberg var förresten på Canal Room själv också – och när han kom nerklättrande från VIP-avdelningen övervägde jag att göra som på Cafe Opera för några decennier sedan och gå fram och tacka för allt, men villigheten att göra bort mig har avtagit med åren…
* * *
Det börjar låta som att Rick Nash hamnar i San Jose, tycker jag.
Men vad kan Sharks-ledningen tänka sig att avyttra?
Dom får inte röra Dogge, då blir jag vred.
* * *
Jag hade väldigt gärna velat vara i The Joe ikväll, men det har varit hysteriskt mycket den här veckan så det gick inte.
Jag får vänta med att se Canucks tills de gästar Newark imorgon kväll – då det för övrigt ser ut som att Adam Larsson kan komma att göra comeback.
Tills dess blir det blogg här i korresoffan och jag hoppas ni gör mig sällskap i natten.

NY Islanders – Ottawa 0-6 (Slut)
* * *
Ojvoj, det blev mycket att skriva idag.
Så går det när 21-åriga backar från Landsbro ställer till med show.
Erik fick aldrig sitt hat trick, men han fyllde på med två assist och leder nu backarnas poängliga med sjutton jävla poäng.
Det är en ny superstar vi har där i Ottawa.
Nu ska jag gå ut på byn och äta ostron, vi hörs väldigt snart tycker jag.

6-0 till Ottawa och slut.

Mer kommer när jag är tillbaka på Manhattan

NY Islanders – Ottawa 0-4 (Period 2)
* * *
Nä, det powerplay Senators gör mål på i den här perren pågår hinner inte pågå tillräckligt länge för att Karlsson ska hinna och sätta sin tredje puck.
Men han har fortfarande 20 minuter på sig och jo, jag tror att det kommer hända.
* * *
På anslagstavlan här i hallen, GA, stod det 2-0 i skott när Poulin böjde ner sitt huvud och åkte mot båset – och 2-0 i mål…
* * *
Det känns ändå lita taskigt för Islanders, alltihop.
De har ju en drös väldigt roliga, intressanta, kvickfotade unga pjäser som tidvis spelar utsökt hockey, men där med kontinuitet, stabilitet, grundtrygghet…det saknas alltid och kommer att fortsätta göra det tills GM Snow lyckas fylla ut truppen med ärrad rutin och begåvat lugn
Slutspel?
Nej, inte i år heller.
* * *
Nej, Zlutan, Cotton Eye Joe kommer vi aldrig undan.
Den är, i alla fall i såna här hallar,  lika given och beklaglig som baksmälla på nyårsdagen.
* * *
Med Senators är det precis tvärtom. Där har lagledningen kreerat en alldeles utmärkt mix av nytt och gammalt som både uppför sig som ett genuint lagbygge och briljerar med individuell grannlåt
Dessutom är det ett gäng som utstrålar riktigt klassisk sammanhållning och verkar ha oerhört roligt ihop.
Jag håller lite på dem, det bara är så.
* * *
In med UllaBulla Ullström!
* * *
Vi sitter här och har lustfyllda fantasier om hur det måste varit för våra korre-förgångaren när de i skarven mellan 70- och 80-tal satt på samma pressläktare med sina reseskrivmaskiner och följde svenskarna under Islanders golden age.
De kunde visserligen inte blogga, men ändå:
Fick jag resa tillbaka i tiden och se tio valfria hockeymatcher skulle någon av finalerna när Tomas Jonsson åkte omkring här och var kung på isen komma högt på listan.
* * *
Schauben, nu dröjde ju ditt svar så länge att jag fick lov att googla.
David Volek hette den osannolike Game 7-hjälten för 19 år sedan.
Those were the days på ön.
* * *
Den där listan över valfria matcher i historien man skulle vilja se live…den kan man, inser jag, sitta och febra över ett tag.
Få se nu…Miracle on Ice i Lake Placid är ju given. Likaså Game 7 på Garden 1994. Och tredje avgörande SM-finalen mellan Leksand och Brynäs på Scandinavium 1975. Canada Cup-natten när Börje fick sin standing ovation vill jag nog också nämna. Några av Gretzkys och Lemieux största matcher kanske.
Har vi fler förslag? Det känns som det skulle kunna bli en evergreen-diskussion…
* * *
Kom igen nu, Erik.
En fullträff till.
Det skulle vara så väldans kul!

NY Islanders – Ottawa 0-3 (Period 1)
* * *
Erik Karlsson, var det ja.
Han har redan gjort två av målen i den här överkörningen och kan mycket väl fullborda NHL-karriärens första hat trick innan den här eftermiddagen är över.
För det är ingen tillfällighet att den ung stjärnan gör de där målen. Han är inte bara fantastisk på skridskorna, har därtill ett fantastiskt spelsinne och hittar hela tiden rätt positioner – fast man inte tror att han ska göra det.
En ren fröjd att se är pojken, n ren fröjd.
* * *
Är det Flyers vi ser?
Man undrar ju när Islanders ser sig tvingade att byta målis – efter en minut och 35 sekunder.
Stackars Kevin Poulin hinner få två skott på sig och släpper in bägge och sen får alltså Al Montoya ta över.
Det kan vara det snabbaste, och mest förödmjukande, målvaktsbyte jag sett.
* * *
Det spelar ingen roll att det är en hutlös falsksångare som står för framträdandet idag.
Jag kommer som vanligt att gå och nynna på den amerikanska nationalsången hela kvällen, så blir det varje gång jag hör den.
* * *
In med Nilsson!
* * *
Skräll:
Det är snudd på full i Nassau-ladan denna kalla eftermiddag.
De flesta är dock på väg att gå hem direkt, förståeligt nog…
* * *
Samarkanda, vad tänker du på då – eller sitter du och är ironisk en vanlig måndagkväll?
* * *
Nysse är upprörd över de lättklädd cheerleader-damerna som på traditionellt Nassau Coliseum-sätt är ute och skrapar isen i reklampauserna.
– Fan vad gubbigt det där är, suckar han.
Precis, så känner jag också….
* * *
Schauben, jag skulle aldrig fuska med wiki, jag är en ständig Lady Byng i tillvaron. Däremot frågar jag Nysse på sätet intill, men nej – vi går bet.
Enlight us, please.
* * *
Det blir rätt roligt när ”presidenterna” med jätteskallar kör hastighetslopp här i pausen.
Roosevelt tar snabbt ledningen, yngst som han är, men blir på bortre långsidan intacklad i bortabåset av Washington.
Därefter slänger han handskarna och ger sig på den förste presidenten. Då tycker Lincoln, unionens räddare, att det går för långt och kliver emellan.
Den underhållningen hade man inte räknat med.
* * *
Jo, Tadd, när Erik spelar så här bra ser han definitivt ut som en Norris-kandidat.
Om det finns ett årets-genombrott-pris skulle han definitivt vara frontrunner.
* * *
Precis nu glider en zeppelinare, med reklam för North Shore LIJ, förbi snoken på mig här på pressläktaren.
Jag blir så glad.
* * *
Då gör vi några åkarbrasor och ser fram emot Entourage-Karlssons första hat trick då.
Vad roligt det vore.

Greetings from Long Island.
Här blir det, President’s Day som det är, matiné mellan Islanders och Senators idag.
Jag fick på grund av hosta, festande grannar och svenskar som ringer mitt i natten och blir helt chockade över att det inte är samma tid här som i Europa inte sova särskilt mycket i natt och kom därför iväg avsevärt mycket senare än det var tänkt.
Därför blir det här introt kortare än vanligt, men jag hoppas några av er vill vara med i alla fall.
* * *
Missade, kändes det som, inte alltför mycket när jag stannade hemma igår.
Det enda jag verkligen hade velat uppleva var reaktionen i Garden när Rick Nash kvitterade där i slutet.
Ni hörde vad dom började skandera va?
– We don’t want you, we don’t want you, we don’t want you.
Briljant.
* * *
Jag har ju bara varit här i sju år, så det är alldeles naturligt att jag alltid, utan undantag, kör fel när jag ska till den här hallen.
Men ge idioten sju år till ska ni se att han till slut tar rätt avfart från Long Island Expressway….
* * *
Att döma av repetitionerna strax innan publiken släpps in i hallen kommer Islanders att uppmärksamma dagens högtid genom att klä några maskotar i jättelika presidentskallar.
Lincoln, Washington, Jefferson och Teddy Roosevelt kommer att ramla runt på skridskor och vinka åt publiken.
Att ingen kommit på den idén förut…
* * *
On the contrary, Danne!
Jag var en av få som varnade för Devils före säsongen.
De flesta andra som tippade utgick från inledningen på förra säsongen, men Big Papa Biffen förstod förstås att det riktiga Devils var det vi såg under slutet av förra året.
Så här ska verkligen inte tuggas på nån hatt.
* * *
Det är för Erik man är här, förstås.
Erik Karlsson.
Att se honom åka skridskor är som att höra Jimi Hendrix dra ett gitarrsolo, se Al Pacino hålla en lång monolog eller äta mat Bullen Olsson i Borlänge lagat.
Kort sagt:
Man får ynnesten att se en virtuos i farten.
* * *
Den här jävla hostan.
Nu slutar jag röka.
Ett tag i alla fall.
* * *
Dennis Potvin går och stryker i en korridor precis bakom pressläktaren och det är bara mina goda uppfostran som hindrar mig från att dra visselramsan från Garden.
* * *
Alfie, utan hjälm, ser väldigt peppade ut på värmningen.
Det kan bli hans match det här.
* * *
Vi sitter så högt man överhuvudtaget kan sitta i den här plåtlådan.
Ändå är vi närmare isen än i någon annan NHL-arenan.
Så trots att den ligger i ett nowhere utanför stan, trots slitage och trängsel och kyla och amatörmässigt nätuppkoppling…man måste gilla Nassau Coliseum.
* * *
Islanders kör sina fulaste tröjor ikväll – de marinblå med grå axlar.
Det är ställ Aftonbladets nöjesredaktion skulle kunna ha i sina korpmatcher mot BK Bek Bek och jag förväntar mig hela tiden att få se Jan-Olov Gossen Andersson runda tekningscirklarna med finast tänkbara överstegsåkning.
* * *
Nysse Nyström är här också och fäller sin vanliga kommentar när vi tränger oss ner i våra pressläktarsäten:
– Det här kan bli en kul match.
Ja, en sak är i alla fall säker: Om Islanders verkligen ska haka på i streckstriden – och osannolikt nog ser det plötsligt tänkbart ut – då måste de vinna mot lag som Ottawa.
Och tvärtom: Om Ottawa vill skaffa sig lite andrum ovanför strecket måste de slå slag som Islanders.
Så, ja, det här kan bli en kul match.
* * *
”Beväpna dig med vingar”, du ska inte tro att jag inte förstår vem du är.
Välkommen tillbaka, fortsätt skriva nu – gärna under din gamla nick.
* * *
NHL 12-varianten av den här matchen, spelad på 38:e gatan igår kväll,  slutade med straffseger för Ottawa.
Jag brukar aldrig sätta några straffar, det där med finter är inte riktigt min grej, men Michalek lyckades på nåt sätt krångla in en puck på Nabby och jag blev så glad att jag stod upp i korresoffan och hoppade.
* * *
Ja, som sagt, det här blev ett snöpligt kort intro, men fortsättningsvis kör vi som vanligt.
Är ni med?
Det här kan ju bli en kul match.   

Sorry Taggen och andra.
Det blir ingen rendezvous med Grant Clitsome för Biffen ikväll.
Jag är lite under the weather och väljer därför att återknyta bekantskapen med Sam Rosen och Joe Micheletti i korresoffan istället.
Warner Cable och MSG föll ju till sist för trycket från kunder drabbade av Linsanity och enades om ett avtal , så nu kan vi – halleluja! – se Rangers på tv igen.
Dessutom ska jag till Long Island för President’s Day-matinén mellan Islanders och Senators imorrn och man ska ju ha nåt att skriva då också.
Så, ja, i korresoffan är jag.
Huruvida det blir något bloggat återstår att se, jag känner mig som sagt rätt hängig, men kommentatorsspåret är öppet så shoot away.

NY Rangers – Chicago 2-4 (Slut)
* * *
Ja, det finns väl inte så mycket mer att säga om det här.
Matchen var slut efter första.
Ja, både Rangers och Tåbiran kammade till sig under de sista fyrtio minuter men avståndet var för stort och hemmaspelarnas avslutningar för krampartade och Hawks kunde äntligen bryta sin svidande förlustsvit.
Nu ska jag ut på byn och fira Eken och räknar kallt med att ägna morgondagen åt att ligga på rygg i korresoffan, stirra i taket och undra hur jag kan vara så dum, så vi hörs först senare under helgen.
Men ni som inte var uppe i natt – lös nu del 1, 2 och 3. Där står det jättemycket skoj.