Inlägg av Per Bjurman

Tron på det omöjliga i Texas, del 3

DALLAS – VEGAS 0-4 (Period 2)
• • •
Nä, jag vågar inte boka flygbiljetter ännu, jag har varit med för länge för att ta något alls i denna liga för givet, men nog skulle det förvåna om det inte är till Harry Reid International i Las Vegas nästa tripp går – framåt helgen.
• • •
Vem är egentligen Vegas hetaste Conn Smythe-kandidater om de till sist skulle vinna allting?
Well, jag säger Jack Eichel, Adin Hill, Jonathan Marchessault och Wild Bill Karlsson – i den ordningen.
• • •
Dallas Stars gör en riktig skitmatch när de i själva verket borde ha samlat sig till säsongens insats och man kan ju inte låta bli att fråga sig hur Jamie Benns vara och icke-vara påverkat detta.
De två matcher han inte fick spela slog det gnistor om laget. Nu när han gör comeback är de helt livlösa.
Hm.
• • •
i NBA-dramat har Miami Heat just nu rätt ordentligt övertag och ja, Game 7 i TD Garden brukar ju vara för Boston vad hett vatten är för is.
Oh boy, stackars Reinholdsson kommer får köra sina tunga suckar i repris.
• • •
Ja, Eichel borde verkligen skjuta mer. Han är Vegas egen Alex Wennberg.
• • •
I Las Vegas skrockar fansen om att PK Subban helt öppet håller på Dallas i studion, men det gör han ju inte alls.
• • •
Har du, bäste Linyreg, fått dig någon BBQ under denna långa helg?
• • •
Åh, vad sur DeBoer kommer vara på presskonferensen efteråt.
Han är sämre förlorare än…ja, Trump ska vi väl inte dra fram här. Men John McEnroe då.
• • •
Marchessault är emellanåt explosiv som en hel blixtkanon från 70-talet.
• • •
Minnesota Wild visste vad de gjorde när de köpte ut Ryan Suter.
Han har verkligen inte varit lyckad i denna konferensfinal.
• • •
Ja, Nr 34, det är som att kommentatorerna på denna eländiga kanal är ute på en eftermiddagspromenad och lite i förbigående berättar vad de ser.
• • •
In med Nils Lundkvist!
Nä, nu är det ju för sent.
Big Mistake det också, Pete. Big. Huge.
• • •
Nu ska jag börja peta lite med det material Jarkko och hans kollegor på print-redaktionen måste ha när morgonskiftet börjar.


Tron på det omöjliga i Texas, del 2

DALLAS – VEGAS 0-3 (Period 1)
• • •
Holy hell!
Nu handlar det inte längre om någon tro i denna match-up.
Riddarna VET plötsligt att de är ett mycket bättre hockeylag
än Texas-stjärnorna och bara kör över dem.
Det hade jag verkligen inte räknat med.
• • •
Visst, serru, WIld Bil var overdue – och smackar in sitt nionde mål i årets slutspel.
Nu är det bara jaga ikapp Alfie och slå hans svenska playoff-rekord a 14 fullträffar, satt 2007.
• • •
Det är verkligen uppseendeväckande hur mycket bättre Knights är inledningsperioden.
Mm, hemmalaget har några hyggliga, korta sekvenser i slutet, men de första femton minuterna ser de helt handlingsförlamade ut av gästernas forechecking.
• • •
Visst är det Fredrik Olofsson som får kliva av när Bäng-Benn gör comeback.
Åh, DeBoer – du är nu butiksbiträdet Julia Roberts kommer in till i ”Pretty Woman” efter sin shopping-spree på Rodeo Drive.
– Big mistake! Big! Huge!
• • •
William Carrs 1-0-mål är en poor man’s-version av Barkovs mästerverk mot Hurricanes.
Mycket snyggt.
• • •
Jag är ledsen att behöva säga det, men Dallas har sämsta nationalsångs-vokalisten i hela ligan.
Går de till final måste de skicka en springare till Austin, så de får ner Willie Nelson, Lucinda Williams eller Guy Clark Jr.
För fan.
• • •
Det finns dåliga och bra utvisningar och Esa Lindell tar verkligen en bra när han helt glasklart räddar ett baklängesmål genom att vispa iväg pucken över plexit.
• • •
Det är alltid lika i sydstatshallarna: Makalöst drag så länge det går bra, men så fort hemmalaget hamnar i trubbel dör stämningen och ni ser, eller snarare hör, just nu: Det är helt tyst i tegelhögen.
• • •
I introt konstaterade jag att man börjar sakna Katterna nu. Well, hur mycket man börjar sakna TNT finns det knappt ord för.
Det bästa med en Vegas-seger ikväll vore att ESPN i så fall visat sin sista match för säsongen.
• • •
Brett Hull är in the house och ger gamla laget Dallas sitt stöd.
Fint, men vi som var med då minns att det var ett annat Central Division-lag han svor sin eviga trohet 2019…
• • •
Det ska vara en William ikväll tydligen.
• • •
Bäng-Benn – den store frälsaren…
• • •
Haha, Peter – Tranås! Jag hade glömt nämna detta Smålands St Tropez idag!
• • •
Men igen, vi kan påminna om 2019. Då hade Knights ledningen med 3-0 i tredjeperren – och fick stryk ändå.
Fast den gången fanns ingen tro på det omöjliga i laget.
Den finns nu.

Tron på det omöjliga i Texas

De religiösa har verkligen rätt i ett avseende.
Med sann tro i hjärtat kan man åstadkomma praktiskt vad som helst.
Så sent som i torsdags var Dallas Stars down and out. De låg under med 3-0 i konferensfinalen mot Vegas Golden Knights och hade gjort sitt. Säsongen skulle ta slut inom kort, blott formaliteter återstod. Från sådana underlägen kommer ingen igen, det går inte.
Men The Tejanos vägrade gå med på den upphöjda sanningen. De vägrade ge upp. De vägrade sluta tro. Och här är vi, bara fyra dygn senare, on the verge of en sensationell comeback. De vann den fjärde matchen i Big D och följde upp med en fantastisk viktoria i Nevada-öknen i förrgår och kan nu, ikväll, utjämna serien hemma i kokande tegelbygget American Airlines Arena och i så fall tvinga fram en episk Game 7.
Som det heter i psalmen:

Keep on believing, triumph is near;
Keep on believing, there’s nothing to fear;
Keep on believing, this is the way;
Faith in the night as well as the day.

Själv välkomnar jag denna spektakulära utveckling i Vilda Västern-rodeon, med ett Dallas fast beslutet att förflytta berg – vilket ju framför allt kristna hävdar att man kan med blotta tron. Inte för att jag håller mer på Stars än Knights, men det har de senaste veckorna varit lite tunnsått med sånt som vi förväntar oss att vårarna ska bestå av i det här slutspelet.
Det får vi nu och det är ju det vi är här för: Dramatiken, överraskningarna, ovissheten, de överrumplande vändningarna, och den sanslösa spänning som ibland tangerar det direkt obehagliga.
Ja, jag har definitivt tron:
Denna kväll, och den eventuella fortsättningen av västra konferensfinalen, blir hela Stanley Cup-slutspelets omvälvande klimax.
• • •
Eftersom jag inte varit ute och flängt så särskilt mycket den här gången tror jag att jag ska klara mig, men inte fan.
Den årliga Stanley Cup-förkylningen har slagit till igen.
Det är som att all stress och all sömnbrist och allt häng vid bardiskar som samtidigt krävs för att jag inte ska bli helt koko till slut får immunförsvaret att gå på semester och plötsligt en dag vaknar jag och låter som Tom Waits i ”The Earth Died Screaming”.
Det är inte allvarligare än så, jag blir hes och rosslig i luftrören och känner mig en smula hängig, och det går – ta i trä – över fort.
Men ändå, jag har inte tid med det här och ber naturen att slå tjafsa med mig.
• • •

Golden Knights måste förstås försöka ty sig till tron de också. De leder fortfarande med 3-2 och blir klara för Stanley Cup-final om de vinner ikväll.
– Det är en avundsvärd situation att befinna sig i, som coach Cassidy mycket riktigt slog fast på sin presskonferens i förmiddags.
Mm, de spelar på bortaplan och det är svårt som satan och de flesta tror på Stars ikväll, men så var läget även inför Game 6 i förra serien.
Då åkte de upp till Edmonton för en snudd på lika brännande måstematch, mot laget med tidernas bästa powerplay, och bara satte in det dödande slaget.
Som sagt:
Keep on believing, this is the way;
Faith in the night as well as the day.
• • •
Happy Memorial Day!
Ja, denna måndag är det verkligen den helgdag då USA minns de som stupat i alla krig, sedan amerikanska revolutionen på 1700-talet, och genom BBQ-röken går det att ana en helig andäktighet.
• • •
He’s baa-ack!
Ja, Bäng-Benn alltså. Efter två matchers avstängning för övergreppet på Mark Stone får Dallas-kaptenen spela igen och really – den där avstängningen fick motsatt effekt än den avsedda. Stars ”rallied around it”, som det heter här, och gav sig själva fan på att överleva tills han kunde göra comeback.
– Vad det säger om dem? Det säger framförallt allt om hur de värderar Jamie Benn, sa DeBoer häromdagen.
Ja, alla kan ju int tycka som vi i resten av världen efter situationen när han ”föll och tog emot sig”….
• • •
Vad jag kan erinra mig har jag aldrig tidigare sett en människa i Florida Panthers-jersey ute på stan i New York, men under gårdagens magiska eftermiddag och förkväll i Central Park gick jag rakt in i en på gångstigen direkt norr om Stora Gräsmattan.
Jag borde tagit en bild, för ingen tror väl på detta. Om det nu inte var Filip Wiklund, Nalle eller Christian Karlsson som hade stannat till i NYC på vägen till Sunrise? Var det det?
• • •
DeBoer har ännu inte avslöjat vem som petas nu när Bäng-Benn kommer tillbaka, men risken är stor att det är vår skånske vän Olofsson som får sätta sig på pressläktaren.
I så fall får herr coachen skylla sig själv. Han har varit med så länge att han borde veta att det inte går utan svenskar.
• • •
I NBA-slutspelet avgörs ett ännu större drama ikväll, det får man lov att erkänna.
Om Boston Celtics – Reinholdssons grabbar! – slår Miami Heat blir de första laget i hela NBA-historien att vända 0-3-underläge i en playoff-serie.
150 gånger genom åren har lag hamnat i det prekära läget – och 150 gånger har de misslyckats att vända.
Här snackar vi verkligen bibliska perspektiv.
• • •
Nu är det bara en månad kvar till draften, och strax efter den free agency, men två storlag står fortfarande utanför general manager – och fem utan coach.
Man tycker att det borde hända lite grejor den kommande veckan.
• • •
In med Nils Lundkvist!
• • •
Apropå coach-vakanser var Niklas Eriksson just på besök i Boston, för att fira att hans förträfflige son Kalle tagit sin college-examen, men såvitt jag förstår hörde varken Ducks, Flames, Rangers, Blue Jackets eller Capitals av sig.
Vilka lallare.
• • •
Now, den som vill messa med Golden Knights kan ju istället för att fokusera på Game 6 mot Oilers påminna om slutspelet 2019.
Då hade de 3-1-ledning mot San Jose Sharks och gick upp till 3-0 i tredje perioden i Game 7, men fick till sist stryk i alla fall – efter en kontroversiell major-utvisning som en ledande San Jose-veteran fick domarna att ta.
Vilken San Jose-veteran?
Joe Pavelski.
Ojvoj.
• • •
Dagens låt: James McMurtrys ”Memorial Day”.
• • •
Den här Saad Yousef-blänkaren om Dallas-duon Jake Oettingers och Ty Dellandreas vänskap är verkligen inte dum.
• • •
En av bloggens främsta sidekicks, Rydaholms egen Matthew Tkachuk, känd här som The CEO of Everything, fyller 44 år idag, så jag beordrar nu hela läsekretsen att förenas med mig i ett rungande hurra för den gode smålänningen på ranchen nere i västra Florida.
• • •
Nu var det ett par matcher sedan Beckhams farsa, Wild Bill, hittade nätet (alltså gjorde mål; jag är säker på att wifin hemma i huset i Summerlin fungerar utmärkt…) och längre än så brukar inte uppehållen bli den här tiden på året.
• • •
Inga spoliers här, låt mig bara slå fast att sista ”Succession”-avsnittet igår var upprörande bra. Med betoning på upprörande.
• • •
Var går nästa flygresa – till Vegas igen eller till Dallas?
It’s in potten ikväll det med.
• • •
The Athletic har tagit ut 25 spelare i ett All Star Disappointment Playoff Team 2023 (med minst en spelare från varje lag)
Alltså – det här är, enligt den aktade sportsajten, de största besvikelserna i årets slutspel.

MÅLVAKER
Andrej Vasilevskij, Tampa Bay Lightning
Linus Ullmark, Boston Bruins
Stuart Skinner, Edmonton Oilers

BACKAR
Dougie Hamilton, New Jersey Devils
Cale Makar, Colorado Avalanche
Hampus Lindholm, Boston Bruins
Drew Doughty, LA Kings
Vince Dunn, Seattle Kraken
Ryan Suter, Dallas Stars

FORWARDS
Artemi Panarin, NY Rangers
Timo Meier, New Jersey Devils
Bo Horvat, NY Islanders
Kirill Kaprizov, Minnesota Wild
Nikita Kutjerov, Tampa Bay Lightning
Mark Scheifele, Winnipeg Jets
Evander Kane, Edmonton Oilers
Eric Staal, Florida Panthers
Alex Lafreniere, NY Rangers
Michael Bunting, Toronto Maple Leafs
Jesse Puljujärvi, Carolina Hurricanes
Phil Kessel, Vegas Golden Knights

De kunde, tycker jag struntat i fåniga klausulen ”En från varje lag” och fyllt på med fler från Bruins, Lightning, Rangers, Wild och Avalanche
Eric Staal och Vince Dunn har väl för fan inte gjort någon besviken?
• • •
Fint att se att Zäta blev invald i IIHF:s Hall of Fame idag. Till hösten tar vi Hall of Fame i Toronto också – ihop med en annan Henrik.
• • •
Man längtar lite efter Matthew Tkachuk, Barkov, Forsling, Bobrovsky och Ekblad nu, visst gör man?
Men – vi får inte se dem förrän på lördag.
• • •
Det är i filmen ”Miracle on 34th Street” dom säger det:
– Verklig tro är att fortsätta vara förvissad även när sunt förnuft säger att du inte ska.
Den sanningen har tagit oss hit, till Game 6 mellan Stars och Golden Knights i Dallas.
Nu börjar den.
Fortsätt tro, pojkar, fortsätt tro.

Jackpot eller ångest i Las Vegas, del 4 – The End

VEGAS – DALLAS 2-4 (Slut)
• • •
Ojvoj.
Texas-stjärnorna vinner och tvingar fram en Game 6 i Big D på måndag och plötsligt känns det verkligen som att tvivel, oro och ångest griper omkring sig i Vegas-lägret.
Det här trodde man ju inte i tisdags kväll…
• • •
Ty Dellandrea, som jag för några dagar sedan föreslog att Zydden och andra Stars-fans skulle använda som piltavla, blir superhjälte med två mål i tredje.
Vad som helst kan verkligen hända i Stanley Cup-slutspelet.
• • •
Det verkligt jobbiga för Cassidy och hans riddare – förutom att de måste flyga tillbaka till Dallas fast de verkligen inte vill – är att det ser ut som att Stars klurat ut hur de ska göra i de här matcherna.
Fortsätter det på samma sätt är en vändning inte alls otänkbar.
• • •
Med detta resultat är det alltså helt klart: Stanley Cup-finalen börjar nästa lördag, tredje juni.
Då har det gått tio dygn sedan Panthers senast spelade match.
Inte helt lyckat – eller vad säger Filip Wiklund?
• • •
Jaha, då går jag in i lite söndagsdvala och inväntar The Memorial Day Battle i Texas på måndag.
Vi hörs då.

Jackpot eller ångest i Las Vegas, del 3

VEGAS – DALLAS 2-2 (Period 2)
• • •
Jadu, var ska det här äventyret ta vägen?
Återigen tar Knights en bit in i mittperioden ledningen – och återigen replikerar Stars på en gång.
Nu står vi här utan minsta aning om hur det kommer att sluta, för det lutar vare sig åt ena eller andra hållet.
Men inte mig emot.
Det är såklart så här det ska vara, och kännas, i säsongens allra största matcher.
• • •
Som kommentatorn konstaterar:
Las Vegas gör skäl för smeknamnet ”The Entertainment City of The World” i T-dojjan ikväll.
Det är en riktigt bra, intensiv, explosiv, action-späckad konferensfinal som pågår – med två lag som båda lyckas etablera långa anfall och bitvis trycker så det visslar om öronen på motståndet.
Hurra!
• • •
Födelsedagsbarnet Olofsson har inte gjort några avtryck i protokollet ännu, men jag känner på mig att det kommer i tredje.
• • •
Den ocharmige Ryan Suter är ju alltid inne när Stars åker på baklängesmål.
Det – bristen på charm och krattig plus/minus – kanske sitter ihop.
• • •
Det är dåliga nyheter för Knights att de inte längre klarar av att stänga ner my man Robertson.
Om han inte hålls i exceptionellt strama tyglar kan han utan tvekan ta över serier av den här sorten helt på egen hand.
• • •
Undras var HEK är en kväll som den här? Spelas det poker i norra Tennessee?
• • •
Det är krattat för förlängning, är det inte? Och blir det sådan tror jag vi klan bespetsa oss på nattmangling monumentale.

Jackpot eller ångest i Las Vegas, del 2

VEGAS – DALLAS 1-1 (Period 1)
• • •
Oron hänger kvar i T-dojjan – likt den som bubblar upp i mellangärdet när crapsbordet på Bellagio plötsligt blir kallt och spelmarkerna man höstat in under en lyckad kväll börjar sina.
Det verkar som att Riddarna kan ha gjort ett avgörande ryck när Barbashev krigar in 1-0, men en Glendening kvitterar mindre än två minuter senare och hela Vegas får ont i magen igen.
Som sagt: High stakes nu. Very high.
• • •
Vegas är klart starkast i inledningen, men sedan tar ju Stars över och skapar sista sju-åtta minuterna ett helt koppel chanser mot vilt fäktande Hill.
Det här kan verkligen sluta hur som helst – inklusive med övertygande bortaseger.
• • •
Wild Bill, Beckhams farsa, är definitivt het och kommer – tro mig – göra mål innan ridån går ner.
• • •
Den närmaste tidens logistik är helt avhängig utgången i kvällens match.
Om Knights vinner börjar finalen i Vegas på onsdagen, om inte dröjer det ända tills lördag innan katterna får känna på action igen.
• • •
Mm, Knights har ett väldigt fint powerplay i början, men det blir inga mål och då är PP inte värda nånting.
• • •
Det må vara hänt att Roope skjuter rakt i handsken – Hills plockhandskräddning är ändå löjligt snygg.
• • •
Det känns av någon anledning underligt att det inte spelats några matcher i T-dojjan sedan bloggen var där i söndags.
Ja, det var alldeles nyss – men jag upplever det som väldigt länge sedan.
• • •
Chall-Åsa är ursäktad, för hon befinner sig i Stockholm, men ni andra – varför har ni övergivit mig på det här sättet mitt under en avgörande konferensfinal?
Jag blir ledsen…
• • •
Wyatt Johnston, Dallas-rookien, ser också ut att vara sugen på cannoli.
• • •
Nu ska jag i enlighet med Memorial Day-traditionerna verkligen mumsa i mig litte BBQ.

Jackpot eller ångest i Las Vegas

Ett litet tvivel.
En nypa osäkerhet.
Ett stänk av ångest.
Det är vad Dallas Stars hoppas plantera i huvudet på de gyllene riddarna när den västra konferensen nu når sin femte etapp i T-dojjan där borta i öknarna.
Ja, Will Bill & co är fortfarande i besittning av tre matchbollar och har råd att förlora även ikväll – men ändå inte. För gör de det tvingas de flyga tillbaka till Texas för en ny, svår bortamatch och då är det som nyss betraktades som avgjort och klart inte alls avgjort och klart längre – varmed sådant som under inga omständigheter kan tillåtas få fäste i truppen ändå får det.
Lite tvivel.
Lite osäkerhet.
Lite ångest.
Så det är verkligen en nyckelmatch vi får se nu, avgörande på fler sätt än ett.
Antingen sätter Vegas in dödsstöten och avslutar hela omgången – eller så blir det en riktig serie av den återstående konferensfinalen.
Varsågod och skölj.
• • •
Bloggen ber att få hälsa välkommen till sommaren.
Memorial Day Weekend pågår nämligen i Amerika, med crescendo på måndag, och med den invigs den blomstertid officiellt.
Ljuvligt.
Själv firade jag grundligt igår ikväll, med middag på fisk- och skaldjursrestaurang och långa sittningar i tvenne barer och idag får jag erkänna att hjärnan är lite trög.
Ursäkt framförs redan härmed för sämre tempo, fler stavfel och kortare poster än ni är vana vid.
• • •
Som ni vet har blott fyra lag i historien kommit tillbaka från 0-3-underlägen i Stanley Cup-slutspelet, men kuriöst nog finns två spelare på isen i denna match-up med erfarenhet av sådana vändningar.
Alec Martinez ingick ju i den LA Kings-upplaga som utsatte San Jose Sharks för den förnedringen 2014 – och Joe Pavelski spelade samtidigt med Sharks.
– Det var inte roligt. Man tror inte det ska kunna hända, men plötsligt hände det i alla fall. Nu är jag med i det jagande laget och det är mycket festligare, säger Pavelski.
Martinez är precis som ”Little Joe” ärrad veteran och har genom åren skaffat sig lärdomar om praktiskt taget varje tänkbar situation.
– Jag har också erfarenhet av att förlora fjärde matchen när laget varit i 3-0-ledning. Det är den erfarenheten jag försöker använda mig av nu, förklarar han
För den gamle sudden-hjälten från 2014 vet:
Vegas kan inte förlora en match till…
• • •
Bortsett från pandemiåren, när ingenting var som det skulle, kan jag inte minnas senast jag befann mig i New York under Memorial Day Weekend.
Den sammanfaller alltid med stora matcher i Stanley Cup-racet, så jag brukar vara i Tampa eller Chicago eller San Jose.
Typ.
Men det är fint att vara även här och få uppleva hur stan plötsligt töms på människor, saktar ned och liksom tar ett djupt andetag.
Now, om jag bara fick smaka lite av den BBQ de grillar i parken 48 våningar nedanför…
• • •
Fredrik Olofsson, skåningen som äntligen givit lite blågul glans åt Dallas Stars, fyller 27 år idag.
Hurra, ropar bloggen!
Hoppas verkligen han får fira med vad som lätt skulle vara karriärens största mål.
• • •
Det var inför, och på grund av, denna storhelg det blev bråk i baren på majestätiska Drake Hotel i Chicago under Blackhawks serie mot Canucks 2010.
Jag hade vita byxor på mig och en störig typ kom fram och påpekade att bara bögar har ljusa byxor innan Memorial Day och var jag det, eller? Gay? När jag svarade att han inte hade med det att göra och kunde dra åt helvete gick han och hämtade sina töntiga frat boys till polare och till slut fick Biffen fly ut och hoppa i en taxi.
Så kan det gå.
• • •
In med Nils Lundkvist!
• • •
Ja, Art Vandeley, det säger väl allt att ingen i Kanada – hockeyns själva hemland – bryr sig om att de rödvita gått till VM-final.
Det är inte större där än vad en Karjala Cup-final med Tre Kronor i ena ringhörnan är i Sverige.
Hur kan denna sport nöja sig med detta?
• • •
Pete DeBoer säger det rakt ut:
– If we can win a game tonight, there’s a dramatic shift in pressure here. It happens pretty quickly.
Just precis.
High stakes är det nu – very high stakes.
• • •
Well, Stam, he he – faktum är att jag aldrig ens varit i Tranås. Jag bara tycker det är ett lite lustigt ortsnamn och, tja, när man väl börjat använda en sådan återkommande markör i sina texter kan man inte överge den…
• • •
Om Wild Bill gör mål ikväll igen blir han – och nu ska vi se om jag kan reda ut det här…– den blott åttonde i historien, och den ende alltjämt aktive, som gjort mål i sitt lags fyra första potentiella ”series-clinching”-matcher under ett slutspel.
Hängde ni med?
De enda övriga som gjort det de senaste 30 åren är Martin Gelinas 2004 och Tomas Holmström 2002.
Mister clutch från Märsta!
• • •
Men man får ju ändå gratulera Tyskland till finalplatsen i VM. Det är ju stort – särskilt som gjort det utan sin överlägset största, för att inte säga enda, stjärna.
• • •
Det är självaste ABC som sänder ikväll, men keep your shirt on – samma träbockar som ”gör” matcherna åt ESPN ”gör dem även åt ABC. Och de har redan innan puckdrop fått spö av TNT igen. TNT sänder förvisso ingen hockey ikväll, men de sänder Game 6 mellan Heat och Celtics i NBA-slutspelet och har vem i studion i Kaseya Center om inte Matthew Tkachuk.
Piggt, roligt, oväntat – istället för, som hos den stora kanalen, trött, tråkigt och förutsägbart.
• • •
Ja, Filip Wiklund – jäklar i min lilla låda vad roligt det vore om Bengan kunde spela finalerna.
Men det är förstås ett plus för katterna bara att han hänger runt laget. Det finns ingen som kan peppa och sporra och inspirera som den mannen.
• • •
Om Stars vinner ikväll kan Bäng-Benn spela nästa match. Det känns inte som att han förtjänar det, tycker jag.
• • •
För övrigt kan man konstatera att katterna får vänta väldigt länge på första matchen i finalen.
Det är inte alldeles lyckat.
• • •
Som Jack Nicholson säger i ”A Few Good Men”:
– Roll the dice and take your chances.
Går Vegas till final – eller blir det en gastkramande fortsättning på den västra konferensfinalen?
Vi får veta nu.

Last call i Texas, del 5 – The End

DALLAS – VEGAS 3-2 (Slut, OT1)
• • •
Vilda västern-saloonen förblir öppen.
För till slut tyckte Dallas egen Ernest Hemingway – alltså Joe Pavelski – att den skulle vara det.
Skönt, känner nog jag ändå. Inte för att jag får vara med och kröka, om man säger så, men…ah, det hade känts knepigt med sweep i bägge konferensfinalerna.
• • •
Imorrn är det, helt chockerande, inga matcher alls, så bloggen får en välbehövlig paus och kan andas lite.
Men på lördag kväll, systrar och bröder – då tänder vi stora brasan igen.
Alla ska vara med!

Last call i Texas, del 4

DALLAS – VEGAS 2-2 (Period 3, OT väntar)
• • •
Visst, det blir svartklubb på vår imaginära krog, all night long, och nu är ju alla bets off.
Den får en till drink som hoppar över bardisken och roffar åt sig en.
Ojvoj.
• •
Jävlar vad nära att jag fick rätt om Palm Springs-Gustavs brorsa.
Med blott någon minut kvar kom han fri och bara en lysande benparad signerad Hill hindrade honom från att göra sitt livs mål.
My God, vilken story vi hade fått där.
• • •
Nejdu, MN Johan – inga tomma kassar här. Det är inte X:et de spelar i…
• • •
Det är inte lite som ligger i potten nu.
En Stanley Cup-final – eller en Game 5 i T-dojjan på lördag.
Det knyter sig nästan lite i mellangärdet bara jag skriver det.
• • •
Mina hjältar: Jag är helt blågul och säger Olofsson eller Wild Bill.

Last call I Texas, del 3

DALLAS – VEGAS 2-2 (Period 2)
• • •
När Stars tjatar som mest om mer att dricka kommer krögaren själv, Monsieur Marchessault, ut och slår näven i bardisken och gör klart att det får vara nog.
Men snudd på minderårige Robertson vägrar ge sig, han ser till att hans gäng får hänga kvar på sina höga stolar ytterligare ett tag.
Nu är frågan om de kvarvarande gästerna förvandlar krogen till svartklubb och kör hela natten?
Den känslan börjar jag få…
• • •
Den här Ty Dellandrea borde Zydden – och andra Stars-fans – skaffa en bild av och använda som piltavla i sommar.
Han gör ju inte annat än tar kassa utvisningar vid helt fel tillfällen.
In med Nils Lundkvist!
• • •
Uttern gillade inte att bli jämförd med en sengångare, så han har börjat spela rätt okej igen.
Men bara okej.
• • • 
Jo, jag vet att Dellandrea är forward och Prins Nils back, men ändå.
• • •
Men samtidigt spelar även Adin så bra att han kan bli The HIll Stars dör på.
Förlåt.
• • •
Nä, Julia – jävla fästing!
Hälsa den att hela bloggen ser det som helt oacceptabelt att den bet just dig.
• • •
Eichel och Marchessault leker ju med ocharmige Suter i varenda match.
Herregud vad bortgjord han – ännu en gång – blir vid 2-1-målet.
In med Nils Lundkvist!
• • •
Katterna kommer kanske inte äta sina motståndarna från väst till frukost, men väl till lunch.
De har inga såna här svackor längre, de blir som Orrsling sa på telefon igår bara bättre och bättre för varje match.
Ojvoj.
• • •
Varje gång serier blir långa och spännande hör en viss sorts läsare av sig med konspirationsteorier om att det bara är uppgjort för att alla ska tjäna så mycket pengar som möjligt.
De är påtagligt tysta nu och det är ju synd, för jag skulle vilja höra deras förklaringar till det som pågår nu.
• • •
Olofsson, han kan bli målskytt i tredje.
Kom ihåg var du läste det först.
• • •
Nu: En snus.

Sida 105 av 1346