Boston – Detroit 2-3 (Slut, straffar)

* * *

Live, på nära håll, är den ännu mer raggarrunda runt torget i Nässjö, dansband 74 och Ron Jeremy.

Zätas muscha alltså.

Man kan ju inte låta bli att undra vad Emma tycker.

– Eh, ja, flinar han, låt oss säga att hon längtar till december…

Inte för att vara elak, men jag förstår varför.

* * *

Ja, det var ju inte alldeles dumt att man valde att fira Thanksgiving här uppe.

Matchen i TD var helt klart den bästa och mest underhållande jag sett den här säsongen.

Underbar intensitet, underbart tempo, underbar attityd från bägge sidor och därtill underbart tryck i hallen.

Jag ser redan fram emot returen i juni…

* * *

Ni fattar vad som hände vid Bruins kvittering, va?

Zäta insåg att den målgivande mackan han serverade Filppula i första höll All Star-klass, så han var tvungen att kompensera med en präktig overturn.

– Ha ha, precis så var det, erkänner han.

Nädå, i själva verket såg han aldrig den lurige Bergeron.

– Plötsligt började folk skrika och jag fattade inte varför. Sen tog han den bara. Han är bra i de situationerna,  riktigt sneaky.

* * *

Ojvoj, Senators. Hoppas ni har bandage med er till Pittsburgh i natt. Det här kan bli riktigt blodigt.

* * *

Den länk jag får in från Washington-Rangers är från Viasats sändning, så plötsligt ekar Holmgrens och Calles ljuva stämmor i hotellrummet.

En sann fröjd.

Det är dock frustrerande, för jag har egentligen  betalt för NHL Game Center, men det går inte att logga in längre. Det gäller även för en mediasajt i NHL:s regi och ni som är tech savvy får gärna hjälpa mig.

Det spelar ingen roll om jag använder Safari, Firefox eller Chrome. Och det hjälper inte att jag tömmer kakor och cache och papperskorg och fan vad det heter. Och vare sig username eller password är fel, det har jag kollat; de funkar på telefon och andra datorer.  Men på min laptop studsar jag bara tillbaka till login-sidan, utan att få några meddelanden.

Vad är det är för fel?

* * *

Kron Wall of Pain bekräftar:

Han laddade upp med senaste avsnittet av Sons of Anarchy igår kväll (och här kommer nu en spoilervarning).

– Herregud, vad spännande. Vad händer med Clay nu, frågar han andäktigt och lägger sedan snabbt till.
– Fast han hade skottsäker väst, tror du inte?

Vi får veta på tisdag.

* * *

Bruins-fansen står som vanligt och hänger vid grinden där spelarna åker ut med sina bilar och när Tuukka Rask kommer glidande i en snygg Merca griper de in.

Två stycken kliver rakt ut i trafikstockningen på genomfartsleden intill, stoppar ett dussin bilar och ser till att den finske keepern kommer hemåt.

Mycket vackert.

* * *

Apropå spännande tv:

Om bara en halvtimme, kvart över nio, ska HBO tydligen visa en första preview av 24/7.

Ojvoj och wow, det känns nästan som att en ny, tidigare outgiven säsong av Macahan ska visas.

Rapport utlovas lagom till matchstart på Garden i morgon.

* * *

Får tag i Lundqvist på telefon och inte ens han kan förneka att Rangers fick viss hjälp av det håglösa

– De spelade inget vidare i egen zon, säger han.

Nej, vad fan är det med Capitals?

* * *

Jag håller med nicke77, det borde bli tränarbyten både här och där snart. Kanske till och med i huvudstaden.

* * *

Ni som hoppades på bild på niopoängaren: Sorry, I’m not a stalker. Och det är som sån man blir betraktad i det här landet om man tar bilder på främmande damer till sin blogg.

* * *

Room service lagom till den där HBO-trailern, låter inte det som en begåvad idé?

Sen får det bli läggdags.

Bagarväckning väntar ju i morgon – och sedan omedelbar transport till Penn Station för ny matiné mellan Rangers och Flyers.

Vi hörs då, hoppas jag?

 

Jag är tillbaka på hotellrummet och länkarna funkar, tack så mycket.

Jag har dock en hel del att randa, så jag hinner inte skriva så mycket här förrän senare, men please, ös på i kommentatorsspåret. 

Boston – Detroit  2-3  (slut, straffar)

* * *

Nu har herr Biff en del att stå i, men eftersom det är matcher hela långa dagen blir det ingen slutrapport per se. Vi fortsätter väl istället köra så länge vi orkar – och när jag är tillbaka på mitt goda hotellrum kommer alla kommentarer publiceras, så ös på.

Tips på länkar där man se exempelvis Rangers mottages för övrigt tacksamt… 

Boston – Detroit 1-2 (Period 2)

* * *

Jo, Howard mindes till sist att det är Black Friday och förärade Horton en fin gåva i form av passning rakt i famnen. Sen kunde Horton enkelt spela fram Paille och så var det kvitterat.

Morsning korsning.

* * *

Men Pavel replikerar alltså omedelbart och den energiboost Bruins är på väg att hämta ur sin kvittering hinner aldrig få fäste.

Det är väldigt bra för Wings det. Som so far gör en väldigt bra bortamatch.

* * *

Kometen, jag lovar – när du minst anar det kommer dubbelhakan och boxarnäsan att ta sig till norra New York.

* * *

Svettig brytning av Kron Wall of Pain när Bruins kommer två mot en i början av perren.

I Järfälla lär man sig tidigt att aldrig släppa en jävel över bron.

* * *

Ah, förlåt, i den förra pausen kunder jag inte låta bli att göra en attack mot den där vagnen med bakelser de drar runt på den här pressläktaren.

Men har man ingen figur att tänka på var det väl detsamma.

* * *

True that, Hugosson. Jag brukar försöka undvika att hamna i konversationer med taxichaffisar, men i Vegas är de verkligen fascinerande.

* * *

Jag hade just tänkt skriva att det är fint att se hur mycket de här två lagen respekterar varandra.

Då blir Big E fult slashad av Peverly – och sen utbryter handgemäng mellan Homer och Seidenberg.

Det där med respekt är relativt….

* * *

Ja, det är inte bara Howard som varit thanksgiving-snäll.

Både Horton och Filppula är ju också sjyssta mot målisarna genom att missa lika grovt om Franco Baresi i VM-finalen 94.

* * *

På Spåret?!?

Va fan.

Men okej, på tio poäng:

I den här staden pågår just nu en hockeymatch ni borde kolla istället för att följa jädra frågesporter på tv.
Den är känd för sin irländska befolkning, Jonathan Richman och att Anton Axelssons brorsa spelat hockey här.

Kom igen nu!

* * *

Ser den där niopoängaren vid kaffekannan igen.

Hon verkar ha insett att hon misstog mig för någon annan och tittar generat bort.

Bummer.

Men vi kan ha trevligt nu istället, tycker jag.

* * *

Det är värt att säga igen:

En uddamålsledning är ingenting att luta sig emot mot Boston Bruins.

Det blir en riktigt het tredjeperiod nu.

Skit i SVT-lekar och kolla den istället.

Boston – Detroit 0-1 (Period 1)

* * *

Nä, här är det sannerligen ingen som ätit för mycket thanksgiving-kalkon.

Det är en riktigt bra match mellan två lag som definitivt vill dansa.

Bruins har mest av spelet och skapar flest chanser, men Howard spelar riktigt bra och rätt vad det är kontrar Filppula, formidabelt framspelad av Zäta, in periodens enda mål.

Det blir garanterat åka av även i fortsättningen.

* * *

Även om inte visste skulle det vara lätt att räkna ut att det är ett bra lag med stora framgångar som håller till i den här hallen.

Så här glad, positiv och optimistisk stämningar är det inte annars – i synnerhet inte klockan ett på eftermiddagen en klämdag.

Det är bara marginellt svalare än under finalmatcherna.

* * *

Wings är bra i penalty kill, särskilt här på slutet, men please – att at utvisningar mot Bruins är rekommendabelt än att bada i hajvatten med näsblod.

* * *

Jeus, du har alldeles rätt, det är klar All Star-klass på Zätas framspelning vid det målet.

* * *

Motståndarna håller förstås en jävla koll på honom, men ändå: Jag kan ibland tycka att Chara borde utnyttja sitt helvetiska skott lite oftare.

* * *

Howard tänker tydligen inte alls bjuda på några Black Friday-rabatter.

Tvärtom rånar han ju Horton i första PP:t.

Hur gick det till?

* * *

Det säger något om Bruins självförtroende att de vilar världens bäste målis när de går upp mot The Big Red Machine.

Men inte mig emot.

Jag gillar Tuuka Rask.

Om inte annat så för att det är ett jävla tufft namn.

Kolla själv:

Tuukka Rask!

Ojvoj.

* * *

Måns, du kan inte påstå att det är för LITE Rangers i den här bloggen. Kritiken brukar vara den rakt motsatta – och imorrn är vi tillbaka på Garden.

* * *

Den dansade Stig Helmer-supportern är här även en sån här match; inte bara när det är final.

Nåt för Capstronauten i Washington att tänka på, tycker jag.

* * *

TD Garden-nätet är verkligen BS. Jag förlitar mig nu helt på min egen G4-platta.

* * *

Vad sa jag om tiden?

Ett blev snarare halv två.

NHL-matcher är som rockkonserter när NBC blandar sig i.

* * *

Delade meningar om Rancourt i kommentatorsspåret, noterar vi. Jag håller dock med både Forthino och Hugosson. Han sjunger illa, men han har gjort det sen 1981 och det är ändå rätt mäktigt.

* * *

Annars är det deprimerande segt i kommentatorsspåret. Kom igen nu, den här tiden på kvällen kollar cheferna vad som händer…

* * *

Tommy, Chara har ju inga skridskor på sig när man möter honom off ice, men ja, han är pretty fucking monstruös även till vardags.

Och Hälsing, jag har verkligen aldrig påstått att jag är reslig – jag har dubbelhaka och boxarnäsa, det är det enda jag sagt – och jag kommer inte att mäta mig med Big Z, nej.

* * *

Ha ha, Hugosson, det är ju grymt – en taxichaffis i Vegas som dejtat Charas mamma!

Berätta mer!

* * *

1-0 mot Boston är förstås ingenting – de har vid åtskilliga tillfällen under den här sviten vänt underläge och vunnit, senast mot ett revanschlystet Buffalo.

Så en synnerligen spännande fortsättning följer.

Själv säger jag hej om en period till.

 

Hallå music lovers!.

Välkommen till Boston och TD Garden.

Här blir det tungviktsmatch – kallad Thanksgiving showdown av NBC – mellan bjässarna Bruins och Red Wings – mitt på blanka eftermiddagen.

Bjuppe Biff och hans blogg är på plats och kommer att ge järnet hela dagen lång.
Det vore alldeles väldans festligt om ni ville hänga med.

* * *

Det blev en stilla thanksgiving för er biff.

Jag gick och såg den fantastiska ”The Descendants” på biografen runt hörnet från hotellet. Sen hunkrade jag down i rummet, hängde på mig Ritz undersköna morgonrock, beställde utmärkt mat på room service och såg om Woodys ”Midnight in Paris” på pay-per-view.

Låter det deppigt?

Jag tycker det var fantastiskt.

* * *

Ah, to see you again, TD Garden…

Senast var i game 6 i Stanley Cup-finalen i juni.

Jag hoppas det blir roligare idag, för den finalen hör till de mest iögonenfallande västgötaklimax jag varit med om.

Canucks hade chansen att avgöra och allt skulle bli gastkramande och infernaliskt, men redan efter ett par minuter hade psykfallet i gästande lags kasse släppt in tre mål och vi på pressläktaren satt och bokade nya resor till Vancouver för Game 7.

Jimmy Howard, måtte du göra åtminstone en bättre förstaperiod.

* * *

Red Wings-spelarna hann fira lite thanksgiving hemma i Detroit efter förmiddagsträningen i The Joe igår, förhoppningsvis utan att äta FÖR mycket kalkon,  och flög hit först till kvällen.

Sedan låg även de på sina hotellrum och tog det piano.

En hårdtacklande back från Järfälla kollade enligt uppgift på ”Sons of Anarchy”.

Och Zäta kammade Ron Jeremy-mustaschen.

* * *

Åker hiss med Mike Milbury upp till pressläktaren.

Han har en väldigt ful slips och ser lika otrevlig ut som vanligt.

* * *

Vad är det jag läser? Storbjörn och Lillbjörn – kommentatorsspårets hyllade Bruins-falang – kan inte vara med när bloggen för en gångs skulle tar sig upp till Massachusetts?

Det känns lite som att bli bjuden på ärtsoppa utan senap.

* * *

Doc Emrick, däremot, han hälsar glatt och hjärtligt – som han gör mot alla han möter.

Professionellt, men trivsamt.

* * *

Själv tycker jag kalkon är en brutalt överskattad fågel. Torr och trist. Dessutom får man livsfarlig förstoppning. Ni minns väl vad som hände Gigi i Sopranos? Han dog, som en annan Elvis, på muggen efter att ha försökt krama ur sig resterna av en thanksgiving-middag.

Som sagt, man får hoppas att ingen av killarna som ska spela den här matchen åt för mycket igår.

* * *

Det är annars rätt häftigt att se en hockeyhall timmarna innan första nedsläpp när NBC står för tv-sändningen.

De drar in som ett gerillaförband och tar över allting med väderbiten personal och skrymmande utrustning och loggor som plötsligt sitter överallt.

Jag skulle gärna se att det var likadant varje den här bloggen kom på besök…

* * *

Bruins har alltså vunnit tio raka nu. Det är förstås gången på tio år en regerande Stanley Cup-mästare lyckats rada upp en sådan svit.

Blir det en elfte också?

Ja, jag har mycket svårt att se att Red Wings, med sitt frågetecken till målvakt, ska kunna stoppa den här formidabla lagmaskinen.

* * *

Nu jävlar.

Plötsligt är det en vass chick – rena niopoängaren, faktiskt – som går förbi min pressläktarplats och vinkar glatt.

– Je, ropar hon och ler bedårande, vad kul att se dig igen. Tack för senast. Hoppas det gick bra.
Sedan hastar hon vidare.

Va? Vadå? Vad gjorde vi senast? Och vad skulle jag göra sen?

I sanning ett betagande mysterium.

* * *

The Mule i Detroit Free Press om Chara:

– Han har sån räckvidd att han kan vara vid kassen och i sarghörnet samtidigt.

Fniss.

* * *

Den i TD:s kontrollrum som en kvart innan publiken får komma in – det vill säga kvart i sex – spelar Springsteens ”Prove It All Night” i PA:t tycker jag väldigt mycket om.

 

* * *

Kron Wall of Pain och Lidas och de andra kommer få händerna fulla med Tyler Seguin idag.

Han är just nu så het att han bra behöver titta på a/c:n för att den ska gå igång.

* * *

Det är mycket passande att användarnamnet för det trådlösa systemet här inne, som man ständigt måste logga in i på nytt, är ”bs”.

I’d say!

* * *

Fan, hon var sjukt snygg, tjejen som trodde att hon kände Biffen. Jag har svårt att koncentrera mig här…

* * *

Det ser ut som att Calle Hagelin får debutera i Rangers idag. Han kallades upp från Hartford igår och är klar för spel till matchen mot Capitals i Verizon Center.

* * *

Efter de här tio raka segrarna frågar upphetsade krönikörer i Boston Globe om den här upplagan av Bruins är bättre än den som vann Stanley Cup i våras.

Svaret är:

Nej.

Vi befinner oss i november och NHL-hockey i november förhåller sig till NHL-hockey i maj-juni som Jonas Brothers förhåller sig till Rolling Stones.

* * *

Fabian Brunnström tillhör Red Wings-truppen just nu, men har inte följt med till Boston enär han och hustrun väntar sitt första barn – en gosse – precis när som helst.

Bloggen ber redan nu att få gratulera å det varmaste.

* * *

Det är Black Friday idag, den klämdag mest känd för en rea så saftig att folk tältar utanför Best Buy och Wal-Mart och andra butikskedjor.

Jimmy Howard ska inte ta det som intäkt för att bjuda på några billiga mål…

* * *

Kalla mig petig, men jag tycker loggan för sura mexfood-kedjan Chipotle på TD Garden-isen är bedrövligt skrymmande och ful.

* * *

Som ni kanske noterade fick jag faktiskt tag i Homer på telefon efter matchen i förrgår, men det var först efter att jag meddelat honom att Lidas sagt att ”hans huvud är nog alldeles för stort för att han ska svara i telefon ikväll”.

Det ville han motbevisa.

– Men du vet, skrockade tvåmålsskytten, det är mycket tv en sån här kväll…

* * *

Det är så kallt här inne idag att man skulle kunna frysa in överblivna kalkonrester på skrivbordet.

* * *

Jag har alltså svårt att se att Red Wings ska kunna vinna här idag, men förvånas inte om Zäta lyckas få bukt med sin måltorka.

Han gör alltid sin bästa matcher när bloggen är på plats.
Det har antagligen med min vänliga All Star-propaganda att göra…

* * *

Femton lag har scouter på plats idag. Är det nåt dom inte vet om de här två lagen – eller har de bara passat på för att slippa sitta igenom en alldeles för lång familjehelg?

* * *

Så här strax innan värmningen kan man sitta och begrunda människor som känner sådan lycka över att bli inzoomade i jumbotronen att de börjar vinka och hoppa och skrika som Justin Beiber-fans.

Är det så kul?

* * *

Apropå inzoomad i jumbon: Rent utseendemässigt blir Milan Lucic bara mer och mer Ulf Samuelsson för varje gång jag ser honom. Och vid närmare eftertanke kanske det är lika även hockeymässigt. Den där ”kollisionen” med Ryan Miller hade inte Tuffe Uffe haft något emot att vara inblandad i

* * *

När klockan är tjugo i ett och lagen fortfarande inte kommit ut för uppvärmning vet man starttiden 13.00 bara är ett påhitt NBC kan göra vad man vill med.

* * *

Gillar att Bruins kör dom helsvarta ställen. Det brukar jag också göra de få gånger jag ”är” dom i NHL 12.

Det var jag dock inte i förrgår, när den här matchen spelades hemma i vardagsrummet i Midtown. Då vart jag Wings och vann en rafflande tillställning med 3-2. Pavel avgjorde.

* * *

Big E tänker också göra en bra match ikväll. Det ser man tydligt på värmningen. Han är laddad.

Men Wings mål kommer från Zäta, det törs jag nästan lova.

* * *

Red Wings ledarstab är fin under värmningen. Fyra man har tagit av sig kavajerna och står i vit skjortor och mörka slipsar i båset och studerar vad som händer på Bostons sida, som onda vetenskapsmän i en otäck thriller

* * *

Nu ska jag dricka blaskigt Boston-kaffe och se om jag kan bli lite varmare.

Nästa rapport kommer i första pausen, på sedvanligt vis.

 

Enroth är verkligen kung på straffar.

Men det är Tim Thomas som bekant också och efter fem omgångar vinner Bruins straffavgörandet.

Så blev det alltså med Sabres hämnd. Det enda som saknades var ju egentligen att Lucic fick avgöra också…

* * *

Nej, Jan, och inte Memorial Day heller, slår det mig. Jag vet ju inte vad jag bluddrar om.

Men Olof, jag får ju också säga ”fair enough”. Det är New York jag utgår från och här finns som bekant en väldig massa sorter – och juldagen känns därför här inte så mycket tyngre än en vanlig söndag, medan det i morgon kommer att se ut som dom släppt en neutronbomb på Manhattan.

* * *

Jaha, det gick lite tyngre för Sid ikväll.

Men sedan Hitchcock tog över är Blues ett väldigt bra lag.

* * *

Nu är jag tacksam också för hur belåten och härligt däst man kan bli av en smaskig bbq-middag.

* * *

Jag trodde Homer skulle få fullborda ett hat trick. Det hade han varit värd. Och jag är värd att han svarar i telefon om en stund, men det är inte alltid det lättaste att få gjort…

* * *

Thanksgiving har redan börjat på Manhattan, för övrigt. Den här tiden är det vanligtvis ett liv och ett kiv i infarten till Midtown Tunnel, som jag har precis nedanför vardagsrumsfönstret, men nu ligger den i princip helt öde.

Det är nästan lite kusligt.

* * *

Widemans passning till Chimeras sudden-mål var underbart kall.

* * *

Det skulle ha kommit en laddning snus idag, men de har fastnat hos UPS ute i Newark, så nu får jag åka med alldeles för lite livselixir till Boston.

Tur jag träffar Big E, han får se till att bjuda.

* * *

Strålman fick bara spela drygt 10 minuter, men hamnade trots förlusten på ett plus.

Det får väl betraktas som ett okej debutfacit.

* * *

Undras om man inte ska ta och runda av kvällen med Sharks och Blackhawks.

På papperet är det en toppenmatch.

Som ni vet är det, helgdagen till ära,  inga matcher i morgon, men vid 19-tiden, er tid, på fredag går Red Wings upp mot Bruins i TD Garden och bloggen är på plats.

Till dess ber jag att få önska en riktigt happy Thanksgiving

Väldigt ful blindside-tackling på den omnämnde Flesichmann av Rangers voodoo-mästare Deveaux.

Blueshirts kan tacka Henke och hockeygudarna att Panthers inte lyckas avgöra matchen under den femminutersutvisning som alldeles självklart följer, men för fan – det är dags att ringa Zuke och skicka ner den här våldsbenägne dussinliraren istället.

* * *

Det är väldigt underhållande att dy med så många pangmatcher på programmet sitter och följer UllaBulla, John J

* * *

Jämnt och hårt på många håll. Det ska bli ett sant nöje att  följa hur det går i Buffalo, Detroit, Washington och Pittsburgh – samtidigt sätta gaddarna i de bbq-penslade köttslamsor som just anlände.

 

Svårhanterbar situation just nu. Det är så många  matcher jag vill se att jag hamrar som en telegrafist på fjärrkontrollen.

Då går fokus förlorat.

Men det känns som att man måste försöka koncentrera sig på Buffalo-Boston.

Det är mycket känslor i swing i den matchen, för att uttrycka det försiktigt, och chansen att det blir mer vilda västern där uppe är förtjusande hög.

* * *

Säga vad man vill om Lucic, men han hanterar situationen i Niagara First med viss klass.

Först flinar han roat åt det helvetiska liv som utbryter på läktarna när han glider ut på isen.

Sedan vinner han slagsmålet med Gaustad, lätt.

Skakad? Inte precis…

* * *

Olof, det är bara kristna som firar jul. Thanksgiving – den enda religiöst neutrala högtiden – firas av ALLA; judar, muslimer, buddister, ateister och what not.

Således:

Mycket större.

* * *

Skott Lidas, styrning Homer, mål…

Finns det statistik på hur många gånger det scenariot utspelats?

* * *

De sjunger alltid nationalsången i Buffalo eftersom stan ligger på gränsen till Kanada och alltid en massa publik från up north.

* * *

Det är för övrigt en ohyggligt vass styrning Homer står för den här gången, med pucken mitt i luften.

Han är tidernas bäste i den grenen.

* * *

Efter alla mediokra år känns det rent konstigt att konstatera, men Panthers ser verkligen bra ut. Särskilt är jag impad av Fleischmann. Capitals skulle aldrig ha släppt honom.

* * *

Djärvt av Regher att slåss mot Big Chara. Det är som att försöka ge Alperna en omgång.

* * *

Strålman spelar med det lätt lugubra numret 32 på ryggen och ser, utan att ha utmärkt sig på nåt direkt iögonenfallande sätt, lugn och fin ut.

Och så saftar han i ett PP på ett slagskott som träffar Garrison rakt på en fot och det kan Rangers få nytta av. Garrison är ju grym.

* * *

Jag kan inte se något annat än att Flyers underskattar sin motståndare på Long Island.

* * *

Fina nyheter från Fort Lauderdale:

Samme Samuelsson kommer förmodligen att göra sin första match för Panthers någon gång nästa vecka.

* * *

Vad rara ni är med era fina Thanksgiving-ord.

Tack!

 

 

Nu är Bjuppe ensam härskare på 38:e gatan igen.

Dambesöket från Stockholm åkte för några timmar sen till Newark och är nu på väg över Atlanten i en av SAS fina Airbus-kärror.

Lite moloket för mig, det blir ju lite tomt, men desto skojigare för er för nu blir det fullt all in-fokus på hockey, utan dåligt samvete och utan ursäkter.
Det börjar med en alldeles utmärkt kväll, så här on the verge of Thanksgiving.

Eller vad sägs om följande upplägg:

Buffalos första match mot Boston sedan Lucic körde över Miller, Anton Strålmans debut i New York Rangers, Sid The Kids första match mot riktigt kvalificerat motstånd, Caps mot Jets, Wings mot Flames och Canucks mot Avalanche.

Fan så exciting, skulle jag vilja säga.

Kuddarna i den sönderfallande korresoffan är tillrättalagda och synpunkter kommer att levereras under natten.

Häng med!

* * *

Thanksgiving, ja. Det är USA:s överlägset största helg;  Jul, till exempel,  är som Menlösa barns dag i jämförelse.

Tanken är att man ska tänka på det man har att vara tacksam över och så här ser min lista ut just nu:

Jag är tacksam över…

 

…att jag får hålla på med den här bloggen; det är och förblir det roligaste jag nånsin gjort.

…att världens bäste spelar igen.

….att jag har så förträffliga läsare och kommentatorer. Jag känner ingen annan bloggare med en lika hängiven, kunnig, rolig och cool läsekrets.

…att Zäta med sin movember-mustasch återupprättat både de svenska bandbandsbasisternas och de manliga porrstjärnornas status.

…att jag i morgon bitti kan ta tåget till Boston, får bo på ett förträffligt hotell och en dag senare sätter mig tillrätta på TD Garden för att se matiné mellan regerande mästarna och Red Wings.

…att vi fått en till svensk i New York Rangers. Det kan aldrig bli för många.

…att jag har att göra med de mest väluppfostrade och sjyssta svenska idrottsstjärnor som finns. Skillnaden mot vad man här från fotbollsvärlden är förbluffande.

…att Ryan Nugent-Hopkins väcker så vackra drömmar i Edmonton.

…att vi nu har svenska målvakter i samtliga tre lag i New York-området.

…att BBQ-anrättningen jag kvällen till ära kommer att beställa från Duke’s på tredje avenyn kommer att vara så god.

…att vi får följa rookies som Adam Larsson, Gabriel Landeskog, David Rundblad, Anton Lander och, as of this week UllaBulla Ullström.

…att det verkligen ser ut att börja hända saker i Toronto.

…att det luktar så gott av fukt, is, svett och avgaser i ishallarna här borta.

…att Danne Sedin, Erik Karlsson och Bäckis äger assistligan.

…att ljudet av skridskoskena mot is är så coolt.

…att det blir matiné även i Garden på lördag, mot självaste Flyers, och att jag kollat sätt att hinna hem i tid från Beantown.

…att Corey Schneider står för Canucks.

…att det åtminstone finns förhoppningar om att Ovetjkin blir själv när hans nemesis i Pittsburgh nu återvänt till isen.

…att det är mindre än en månad innan HBO börjar sända årets sannolikt helt sensationella upplaga av 24/7; det sker runt Lucia, ni som undrar.

…att jag lever under eran när Nicklas Lidström spelar hockey.

…att det dessutom är mindre än fem månader tills playoff börjar.

…att Eken snart ringer.

…att tabellerna i både öst och väst ser så oväntade och intressanta ut just nu.

…att The Black Keys nya singel ”Lonely Boy” är så jävla bra.

…att man alltid får skratta när man ringer Dogge Murray och pratar.

…att jag kan kalla Anders Nilsson för Kingkong vad ni än säger.

…att jag inte befinner mig i Sverige när dom visar det årliga inslaget från den förbannade Novemberkåsan i Sportspegeln på söndag.

…att Micke Samuelssons ljumske snart måste bli hel och att vi då får se honom i Panthers-tröja.

…att Varpu snart kommer tillbaka från semester i sitt hemland och då förmodligen har med sig ett mindre berg finsk lakrits.

…att allt är som det är, i största allmänhet.

Hur är det med er, vad känner ni särskild tacksamhet över den mörka novembermånaden 2011?