Flykten från New York, del 5
Bloggen är tillbaka på Manhattan, men har en jädra massa ett referera, så slutrapport dröjer i alla fall.
Kometen ska läsa Sportbladet.se om någon timme, kan jag säga.
Bloggen är tillbaka på Manhattan, men har en jädra massa ett referera, så slutrapport dröjer i alla fall.
Kometen ska läsa Sportbladet.se om någon timme, kan jag säga.
Slut här.
3-1 till Caps med åtta sekunder kvar här.
Så:
It’s over.
Mer kommer när Bjuppe är hemma.
New Jersey – Washington 1-1 (Period 2)
* * *
Det tar tid och en väldig möda; de har tre oerhört lama powerplay som inte mynnar ut i nånting, Lille Fridolf vaskar om i formationerna som en hel Tårtan och Vokoun får flera gånger hålla dem kvar i matchen när Devils kommer i vassa kontringar.
Men till slut lyckas Ovetjkin trycka in en retur på gamle Marty och vi har alltså 1-1 inför sista.
I den kan inte vad som helst hända, det ska man inte inbilla sig, men det är rätt öppet nu.
* * *
Missade det tidigare ikväll, men ser nu i pressklippsbibban att lokaltidningarna i Tampa efter Flyers häpnadsväckande ”protest” ringt Jacques Lemiare och frågat om han tycker det är nåt fel på Lightnings 1-3-1-system.
Ha ha, det är ju som att ringa Pinochet och fråga om det var fel av Dick Cheney att tortera Guantanamo-fångarna.
* * *
Varje gång unge Henrique skapar en farlighet förenas The Rock i en ramsa som låter mycket bekant.
Den går:
– HEN-RIK, HEN-RIK, HEN-RIK.
Det kommer att kunna bli aningen förvirrat när Rangers kommer hit och Henrique gör mål på Henrik…
* * *
Fast i sak håller jag med Lemaire.
Lightning ska givetvis få spela precis som dom vill – i synnerhet som dom så rasande kvickt vänder den där 1-3-1-uppställningen till ett av ligans mest blixtrande anfallsspel.
* * *
Bäckis bokförs för assist nummer 15 på Ovies mål. Han kommer att slå Henke Sedin i assistligan i år.
* * *
Ingvar Oldsberg här till vänster om kompletteras av en ställföreträdande Ankan Parmström den här perioden.
Jag leker alltså bisittare, slänger in nåt ”ja, Washingtons powerplay är märkligt tamt ikväll” och har fruktansvärt skoj!
Sa ju att vi är Beavis & Butthead…
* * *
Alan, mina kunskaper är säkert inte större än dina, men jag är också stort Ovie-fan – och även jag börjar bli lite fundersam.
Kanske är det, som du säger, att motståndarna lärt sig läsa honom nu – och kanske är det, som Versus-kommentatorna filosoferade om häromsisten, att hans ”hockeysense” trots allt är begränsat.
Förhoppningsvis börjar han bevisa motsatsen snart.
* * *
När vår vän Ginsiain Hebert tar en väldigt underlig interference på Mark Fayne kan jag inte låta bli att utbrista:
– Men Hebbe lille.
Det tycker jag själv är väldigt kul, men Eken reagerar inte alls.
* * *
Jaha, då tar vi det här i hamn då.
Hoppas vi får trevligt.
Slutrapport är inte att vänta förrän gamm-Biffen återvänt till ungkarlslyan i Midtown och dit kan det ta sin tid att komma.
New Jersey – Washington 1-0 (Period 1)
* * *
Ja, så där lever man upp till en blogghype!
Adam Larsson gör verkligen en Bäckis och firar sin – förestående – födelsedag genom att smacka in karriärens första NHL-mål.
Ni får ursäkta, men det känns så stort at Beavis & Butthead här uppe på pressläktaren – jag och Eken alltså – kostar på oss en liten high five.
* * *
Ja, Per, jag vet att norra Jersey inte är hela Jersey – och därför skrev jag också norra Jersey.
I, exempelvis, Princeton är allt betydligt finare…
* * *
Devils leder alltså och det känns ganska korrekt. De har inte gjort någon pangmatch, men de har varit stabilare än motståndarna – egendomligt sloppy och odisciplinerade.
Räkna kallt med att Lille Fridolf släpper f-bomber så det ryker om det i omklädningsrummet just nu.
* * *
Teorin om att man måste heta något udda för att få döma i NHL bekräftas när vi konstaterar att den ena av aftonens huvuddomare går under namnet Ginsiain Hebert.
Ginsiain?
* * *
Det är nästan lite rörande att se allt som händer efter Adams snygga jungfrumål.
Lagkamraterna drabbas av svårartad tv-pucksglädjen, Patrik Elias tar hand om den historiska pucken och när han väl satt sig i båset kommer coacherna fram och kramar den unge svensken.
Sen brister The Rock ut i en rungande Adam Larsson-ramsa.
I en sällsynt intervju i dagens Washington Post – med tolken Igor Kleyner från något som heter något så fantastiskt som Russian Machine Never Breaks! – säger Semin att han är puzzled över att han plötsligt drar på sig så mycket utvisningar.
– I’m not sure what’s going on, heter det och efter elva minuter i den här matchen sitter han sen där på botbänken och ser konfunderad ut igen.
Ett tips i all välmening, Sasha:
Man får inte bryta mot reglerna…
* * *
Tadden, jo, i den mån man ska tala om första- och andrakedjor så är Mojo uppflyttad och Bäckis nerflyttad, men det handlar sannerligen inte om att Bäckis blivit demotad. Det handlar om att få fart på nummer 8.
* * *
En lätt uttråkad Eken ägnar perioden åt att referera allt som händer på isen med förment speaker-röst.
Så behöver Radio Gävleborg en ny kommentator som låter precis som en ung Ingvar Oldsberg har jag ett tips.
* * *
Jag skojar alltid med dig, Hugosson.
* * *
Det är självklart att jag missar Averys första mål för säsongen – och den karneval som rimligen utbröt på Gardens läktare.
Vänta bara, det kommer hända mer häpnadsväckande i den där matchen.
* * *
Ännu en Sopranos-spot.
En donna som gör intervjuer och inslag på jumbon i reklampauserna i The Rock är en niopoängskopia av Gloria Trillo – ni vet hon Mercedes-försäljaren som Tony hade en något turbulent romans med ett tag.
* * *
Jag har inget emot Twitter, följer ett flertal själv, men tror inte att jag har något eget att bidra med. Jag klarar inte ens av att hosta på 140 tecken.
* * *
Hi hi, en mycket blyg Adam intervjuas på jumbon i pausen – av just Gloria Trillo. Synd inte mamma är här och lägger ut texten istället, hon framstod som lite säkrare i den rollen.
* * *
Kommenatorn S_Avery kan vara alldeles säker på att jag inte ägnat mer än tio sekunder åt att härmed säga att nästa rapport kommer i nästa paus (vilket jag, min gode herre, alltid gör i händelse av att helt nya läsare dyker upp och kanske inte vet hur det går till här…och den här parentesen fick ändå 20 sekunder, det erkännes)
Vi ska väl inte devalvera begreppet ”historisk”, men det här är i alla fall en first.
Rangers spelar hemma på Garden – och bloggen korsar ändå Hudson-floden för att kolla en match med Devils i The Rock istället.
Sensationellt, inte sant?
Ni får själva välja avgöra om det är en hommage till de Devills-fans som, trots den kraftiga Rangers-dominansen, varit bloggen så trogna genom åren – eller om det bara handlar om att den som har säsongsackreditering till båda arenorna kan välja och vraka och hellre ser Capitals, som spelar här, än Hurricanes, som gästar Garden.
Svaret är, antar jag, avhängigt hur cyniska ni är…
* * *
Det är vinter i de hårda, byiga vindarna i the northeast idag och jag vet inte varför men det accentuerar – i samspel det bleka höstljuset och den allmänna glåmigheten – Sopranos-feelingen i det råa industrilandskapet tåget stävar genom på väg ut mot Newark.
Jag sitter och för hela Uncle Junior-dialoger med mig själv i den fullsatta kupén.
Som den när han har gripits av the feds i slutet av första säsongen.
– I want Johnny Sack, säger förhörsledaren från FBI.
Uncle Junior svarar:
– Yeah? And I wanna fuck Angie Dickinson. Let’s see who gets lucky first.
Det är givetvis med såna fantastisk one-liners ringande i huvudet man ska kliva ut i det trasiga myllret på Penn Station.
* * *
Det var ett tag sen jag såg Devils live; efter de inledande veckorna har det helt enkelt inte funnits vare sig möjlighet eller – för att vara uppriktig – lust att åka hit, men jag tror mig ändå kunna konstatera att det som redan då såg lovande ut börjar arta sig på riktigt nu.
Alla begåvningar och talanger spinner fortfarande inte för full maskin – det finns till exempel bra mycket mer att få ut av en sån som Parise – men DeBoer har kreerat ett enhetligt lag med egen, aggressiv och tidvis riktigt attraktiv identitet.
Så:
Det är ett nöje att vara här igen.
* * *
Gör min entré i det där Penn Station-myllret i så överdrivet god tid att jag faktiskt hinner ta mig till den lilla kroggränden bortanför ”Championsip plaza” vid Prudential Center för en liten middag.
Där vänds den positiva det-är-ändå-Sopranos-land-det-här-stämningen till sedvanlig jaha-nu-är-man-i-Jersey-skepsis.
På den första tavernan meddelar en slapp bartender att ”personalen har möte, mat går inte att beställa” och på den andra får jag visserligen både bord och kan beställa vad som verkar vara okej en okej kotlett-anrättning, men efter en minut kommer servitören tillbaka och meddelar att köket inte hunnit tina några kotletter ännu ”så du får ta något annat”.
Jag vill inte vara fördomsfull (bara lite…), men man behöver i allmänhet inte vara här särskilt länge för att inse varför resten av USA driver så skoningslöst med den här delen av landet…
* * *
Hemmaseger är dock långtifrån garanterad ikväll, för vi har som sagt Capitals på besök i The Rock och det är ett annat lag som visserligen är inte är i närheten av någon formtopp men likafullt spelar väldigt bra.
När allt faller på plats där – och det gör det alldeles snart, har jag en känsla av – ligger vägen mot himlen krattad.
Det ska bli ett minst lika stort nöje att se dem
* * *
Det är fortfarande tidigt när jag lämnar mitt krogbord – på vilket det till slut hamnade en vattnig pasta – men jag har inget annat att göra så jag går in i The Rock och får sen sitta på min pressläktarplats i den helt tomma läktaren och lyssna när den rätt så outhärdlige organisten övar sina trudelutter i flera timmar.
Det tycker kvällschefen hemma i Stockholm, en viss Ihse, är väldigt underhållande
– Det är du och organisten och nån vaktmästare som går och sopar i nåt hörn. Vad ödesmättat det låter. Men det är precis så du ska ha det, skrockar han.
Hm.
* * *
Om jag inte minns fel gjorde Bäckis sitt första NHL-mål samma dag som han fyllde 20, borta mot Flyers – och efteråt var vi några svenska murvlar som stod och flässade när Ovetjkin tryckte upp en saftig raklöddertårta i ansiktet på den på den tiden blyge svensken.
Well, idag har Adam Larsson en utsökt möjlighet att ge sig själv exakt samma present.
Han fyller nämligen 19 i morgon, unge herrn.
Så det är dags att göra det där första målet nu – och sen kan Hedbä, förslagsvis, bidra med en lika festlig tårta i hans norrbottniska plyte.
* * *
De bortskämda Rangers-fans som känner sig svikna ikväll kan trösta sig med att Blåskjortorna alltid göra sina mest spektakulära Garden-framträdanden de få gånger jag inte är på plats.
Räkna med två-tre hat tricks, en Henke-nolla och stor Avery-show.
* * *
Här är lite vatten på den Bäckis-kvarn jag byggde i förra inlägget:
Sarah Kwak på Sports Illustrated – en stor bloggen-favorit, kan jag meddela – har räknat ihop antal poäng med antalet minuter varje spelare lirare i snitt per match och kommit fram till att nummer 19 i Caps just nu är ligans mest effektive. Han gör poäng var tolfte minut han spelar.
Ni som gått omkring och fnyst åt teorin att Bäckis är vår näste superstar kan börja författa era ursäkter nu.
* * *
Det är Veteran’s Day i USA idag.
Hanky Tank Tallinder bör således göra en kanonmatch denna afton…
* * *
Crosbys comeback dröjer alltså, men ändå. Matchen i Consol Energy i kväll, mellan Penguins och Stars, är en riktig tungviktare till seriefinal – och en möjlig preview av finalen i juni.
Ni lämnar frekventa rapporter i kommentatorsspåret, eller hur?
* * *
Jag trodde DeBoer förstått att man ska spara på Brodeur, men så fan – trots att det här är en back-to-back-giv och att de möter samma Caps i DC i morrn, så står Brodeur för tredje matchen i rad.
Kalla mig messerschmitt, men nog hade det väl varit smartare att varva med Hedbä idag och slänga in den gamle imorrn?
* * *
Washington Post febrar om att Mike Green ska göra comeback den här helgen och ja, han är i alla med på värmningen.
Däremot syns Kovy, som också sägs vara på väg tillbaka, inte till på andra sidan isen.
Inte helt lyckat för Devils – i något av fallen.
* * *
Jaha, den där penne-pastan må ha varit vattnig, men inte – ser jag nu – värre än att den kunde orsaka skrymmande fläck på min fina skjorta.
* * *
Håller lite extra på Brad Mills i Devils ikväll. Han är den ende med 11 på ryggen i den här arenan – och datumet 111111 vill man ju att en sån ska lyckas.
* * *
Mojo spelar enligt uppgift med Ovie ikväll.
– Då går det lite snabbare även för Alex, påpekar Lille Fridolf i Post.
* * *
Annars är det Adam Henrique man ska hålla koll på i Devils just nu. Han har, vid sidan av Nugent-Hopkins, varit ligans hetaste rookie på slutet.
Det är, kan man alltså konstatera, nåt med namnet Adam och nykomlingar i Devils i år.,
* * *
Nu är plötsligt Eken, nyklippt och fin på plats.
Så nu ska jag sitta och beundra honom en stund.
I paus nummer ett har ni nästa rapport.
Man ska egentligen inte vara förvånad.
Bäckis är ju precis lika envis och grinig som Foppa.
Så reaktionen på fjolårets relativa tillbakagång – spel- såväl som poängmässigt – är naturligtvis en explosionsartad comeback i år.
Jag vet inte vad han gjorde hemma i Valbo i somras, men nåt väldigt speciellt var det, för herregud – har ni tittat noga på nummer 19 i Washington de senaste matcherna?
Han har ett helt nytt bett i skridskoåkningen, han är mer fysisk än någonsin tidigare och han utför ”plays” och ”moves” det borde skrivas poesi om.
Som passningen till Semins mål i förlustmatchen mot grymma Dallas i tisdags ; en överrumplande backhand bakom ryggen nerifrån kortplanket, till den helt omarkerade ryssen framför kassen.
Så snyggt, så genialt.
– Jag har väl känt att jag vill ha lite revansch , erkände han också när jag tog upp hans utomordentliga säsongsöppning häromveckan.
Sen kom han på sig själv och tillade snabbt att han har bra kedjekamrater och att det därför inte är så svårt.
Det är ju så med den här ynglingen; att krama ur Bäckis storvulna citat är inte lättare än att vara finansminister i Italien just nu.
Men tro honom inte. Att han just nu ligger på delad andraplats i poängligan – och på första i assistligan – är alls ingen tillfällighet.
Det märkliga är att radarpartnern Ovetjkin inte alls inlett lika övertygande. Jag trodde att även han gett sig själva djävulen på att få upprättelse . men hittills har han varit förhållandevis trög och
Därmed kan vi, förhoppningsvis, skrinlägga nyset om att Bäckis bara åker shotgun med den ryske superstjärnan. Det har aldrig varit sant. Bäckis är inte bra för att han spelar med Ovie – han spelar med Ovie för att han är bra. Om något är situationen, i alla fall för tillfället, den omvända. Det Ovetjkin får uträttat beror mestadels på att hans svenske center är så jävla bra.
Så låt oss slå fast:
Bäckis is back.
* * *
Vi som vill att det ska gå bra för blågula NHL-aktörer har mycket att gnugga våra – åtminstone i mitt fall – valkiga händer åt.
Även bröderna Sedin återfinns bland de tio främsta i poängligan och i assistligan är halva topp 10 blågul: Utöver Bäckis, Henke och Danne är Erik Karlsson och Alexander Edler med och hugger där. Samme Edler ligger på andraplats i backarnas poängliga – en poäng före Karlsson. Den store Lidas återfinns på sjundeplats – och leder samtidigt backarnas målliga med sex fullträffar. Sedan har vi Loui Eriksson på delad förstaplats i plus/minus-statistiken – och en Patric Hörnqvist som slår klubbrekord i Nashville med mål sex matcher i rad (det var sju ett tag, men de griniga jävlarna tog ifrån honom hans mål i natt…)
Lägg därtill en massa målvakter – Lundqvist, Hedbä, Enroth, Karlsson och Markström innan general manager-politik tvingade ner honom i AHL igen – som briljerar och your blogger kan inte låta bli att citera de amerikanska rubrikmakarna:
How swede it is!
* * *
Apropå Foppa är hans kampanj för fler helgmatcher på tider som passar publiken i Europa är värd lika ivriga applåder som Lillehammer-straffen.
Men jag har, in the name of full disclosure, egoistiska skäl att hoppas att the powers that be lyssnar på honom.
Den här bloggen skulle med ett sådant upplägg få fler läsare, vi skulle få större möjligheter att få in aktuella blänkare i papperstidningen och intresset för ligan där världens bästa spelare utövar världens bästa sport skulle öka markant, vilket i sin tur skulle generera mer intresse hos cheferna.
Det är en nåd att stilla be om när man har NHL som religion.
* * *
Att Rangers ligger på fjärdeplats i östra konferenstabellen i början av november är i sig ingen superskräll, även om jag inte vågade räkna med sån succé. Men att det i första hand beror på en kedja bestående av Gaborik, Stepan och Anisimov känns lika väntat som en Beatles-återförening.
Med originalmedlemmarna.
* * *
Borlänge förlorar sin sista claim to NHL-fame när Ritola flyttar hem till Sverige och det känns ju bittert, men jag förstår Tunaslättens egen Guy LaFleur. Efter så många år måste det kännas fullständigt att åka ner och
Dessutom när jag fortfarande förhoppningar om att Ivan Hansen snart får kontrakt med Red Wings.
* * *
Bara den lilla antydan som häromdagen hördes om att Sid The Kid kanske, kanske, kanske kan göra comeback i den tidiga seriefinalen mellan Penguins och Stars i Consol Energy Center på fredag får i alla fall mig att dra efter andan.
Satan vad stort det kommer att bli att se honom på is igen.
Vilken match förresten.
Penguins-Stars.
Ojvoj.
* * *
Snart är det bara två månader kvar till All Star-äventyret i Ottawa.
Ryktet säger att Zäta redan börjat ladda.
* * *
På fredag har vi Carolina på Garden och Capitals ute i The Rock.
Ni får själva gissa var bloggen kommer att vara.
Vi hörs hur som helst då.
Äh, vi skiter i slutrapport.
Det är – eller blir alldeles snart – måndag, ju.
Så vi kör den sedvanliga sammanfattningen av vad jag – och jag allena, i sant diktatorisk anda – tyckt bäst och sämst om den gångna veckan.
Here goes!
BIFFENS LISTA
1. Pingvinerna.
– Och dom är så här bra, så här svårslagna, utan nummer 87. Om han kommer tillbaka och bara i närheten av vad han var pre-Fehr, då är det nästan givet att det spelas Stanley Cup-final i Consol Energy Center i vår.
2. Bäckis & The Sedins.
– Delar förstaplatsen i svenska poängligan, och tredjediton i den sammanlagda. Det här blir ett hisnande maratonlopp .
3. Stars.
– Och det kan, om det ska fortsätta så här, bli Loui Loui Penguins backar får tas med i den där finalen.
4. Twitterkrig mellan Eken och Dave Lozo.
– Veckans nätunderhållning, direkt från Gardens pressläktare.
5. Bengan Hörnqvist.
– Mål sex matcher i rad. Horney är streaky som blixtarna under en orkan i södern.
6. Hitchcock i Blues.
– Han blir en perfekt coach åt Bulan och Steen, det är jag säker på. Men: Var det inte stackars Blue Jackets han skulle ta över?
7. Plus 6.
– Vad Lidas brukar ha i All Star-matcher. Erik Gustafsson hade det när Flyers mosade Columbus. Riktigt festligt.
8. Stamkos, Duchene och Seguin.
– Hat trick i hat trick-makare. Givetvis måste dom med här.
9. Big brother Ola Bjurman i jumbotronen på Garden.
– Såna snygga praktexemplar missar dom ju inte när dom sveper med kamerorna över läktarna.
10. Derek Stepan.
– Karl för Rangers-hatten han självklart fick sätta på sig efter nattens match.
BIFFENS BU
•Ducks
– Carl Gustaf Lindstedt-kopian Carlyle har varit i southern California-solen för länge.
•Sömnpillret vi just såg.
– Chris Rea-hockey!
•Scott Howson.
– Det är han som byggt den här upplagan av Columbus Blue Jackets. Ring reklamationsnämnden, någon.
CITATET
– I have no idea…
Tårtan Tortorella, sex gånger, under en PK innan matchen mot Montreal.
NY Rangers – Winnipeg 3-0 (slut)
Ja, Rangers gör en helt OK tredjeperiod och vinner till slut med ett 3-0 mot ett Winnipeg som inte orkar distansen ut.
Matchens lirare:
Derek Stepan.
NY Rangers – Winnipeg 1-0 (Period 2)
* * *
Ja, Stepan – en av hemmalagets bästa forwards både igår och ikväll – gör i alla fall ett mål i ett powerplay.
Men det här är fortfarande en sur Chris Rea-låt till match, i synnerhet i förhållande till gårdagens sprakande Otid Redding-show.
Usch!
* * *
Carlssito, Bergfors spelade – liksom bland andra Hävelid, Hedberg, Svartvadet och Daniel Tjärnqvist – i Atlanta Thrashers, men min fråga gällde vilka som uppträtt i Winnipeg Jets-tröja.
* * *
Först nu, en bit i min sjätte säsong på den här läktaren, slår det mig vilken fruktansvärt ful, brötig hesa fredrik-signal de har i Garden.
Kan ni ju sitta och filosofera över ett tag.
* * *
Fifthy, tja, det är väl en teori som god som någon – fast Thrashers organisation var lika nerlusad med kanadensare som alla andra organisationer, så den betydelsen tror jag inte att geografisk hemvist behöver ha.
* * *
Nä, det blir bara kattskit för Avery.
Förmodligen är han så angelägen om att visa Tårtan att han duger att det fullkomligen låser sig de få gånger han får komma ut på isen.
Han får ta sig ett par glas på Tiny’s ikväll så han blir folk igen.
Eller rättare sagt:
Så han INTE blir som folk igen.
* * *
Det verkar råda kommentatorspårskonsensus om Wings-loggan.
Den är ful.
Men som Eken konstaterade när vi talade om baseboll kontra amerikansk fotboll alldeles nyss:
Man får ju tycka som man vill.
Det kan vara bra att bli påmind om ibland…
* * *
Vem var det som frågade vem som är mest överskattad i Rangers?
Det är Eminger – eftersom han alls får vara på isen.
* * *
Nu har jag fantamme inget mer att säga.
Jo, det här:
Låt det inte bli förlängning och straffar.
Det kan jag faktiskt säga en gång till:
Låt det inte bli förlängning och straffar.
Och igen:
Låt det inte bli förlängning och straffar.
NY Rangers – Winnipeg 0-0 (Period 1)
* * *
I knew it.
Man skulle ha stannat hemma och kollat matchen i Chicago på tv istället.
Eller lagat en god middag åt storebror Ola.
Eller suttit i ett nersläckt rum och rullat tummarna.
Vad som helst hade varit skojigare än den här muggiga back-to-back-smörjan.
Winnipeg har varit närmast mål, främst i kraft av två powerplay, och mer finns det inte att säga.
* * *
Kan glädja eventuella Devils-fans som råkar titta in med upplysningen att det precis framför pressläktaren sitter en saftig Bobby Baccala-typ i Brodeur-jersey.
Varför man går på Rangers-match i Devils-tröja när Devils inte spelar vet jag inte riktigt, men man har i alla fall balls.
* * *
Det är mycket bilda hög på Tåbiran ett tag.
Särskilt Big Buf verkar lika road av att bara kasta sig över folk som en som hette Jari gjorde när vi gick på Tångringsskolan, salig i åminnelse, på 70-talet.
* * *
Hugosson, hur ska du ha det nu? De ”kanske tar Columbus”, men det är hundra att de tar Islanders? Igen – Islanders kan inte röra sig en millimeter förrän kontraktet med Nassau går ut och det går ut 2015.
* * *
Winnipegs 15-åriga frånvaro verkar inte direkt ha skapat något våldsamt sug i New York.
Hela rader av stolar gapar tomma på varenda sektion här inne.
Riktigt trist, faktiskt.
* * *
Hur är det nu, är Jets nya logga snygg eller ful?
Ful, säger Eken. Helt ok, säger jag.
Får vi facit av läsekretsen?
* * *
Det är inte bara Eken som kollar fotboll. När Giants gör en sen touchdown börjar hela sektionen nedanför högra pressläktaren skandera om Patriots QB Tom Brady.
– Brady sucks, Brady sucks, Brady sucks, låter det.
Synd inte Marco Polo-Persson är här och lyssnar!
* * *
Avery får sina ramsor när han kommer ut på isen ikväll också, men dom börjar avta i styrka och han får nog visa lita framfötter om han ska bibehålla The Garden Faithfuls kärlek.
* * *
Lozo, han på nhl.com, ser ut att vara en av de som följer fotbollsmatchen väldigt noga och The Oak Man, som ju fick schavottera i Lozos twitter-feed här om kvällen, unnar sig lite revansch.
I sin egen twitter, @henrikeknyc, skriver han:
”The NHL.com guy @davelozo has spent the first period of Rangers-Jets watching the Giants. Pretty sweet working a game even with a deadline?”.
Ha ha, touchdown – för att nu tillgripa lite football-terminologi.
* * *
Kvällens jubel, so far, föräras The Captain.
För givetvis går han på Garden efter ha varit ute och sprungit på asfalt i fyra timmar.
My man.
* * *
Tänk att en sport som svängde så sexigt för ett dygn sedan kan vara så Chris Rea nu.
Men, well, vi får hoppas på den där grinighet Eken talade om.
Later, folks.