NEW JERSEY – CAROLINA 8-4 (Slut)
FLORIDA – TORONTO 3-2 (Slut, OT1)
SEATTLE – DALLAS 0-0 (Period 1)
• • •
Jag känner en plikt, framförallt visavi Kmannen och Zydden, att blogga även om det som händer i veckans sista urladdning i klimathallen i Seattle
Men det finns, ännu så länge, inte så mycket mer att säga än att ytterligare en svettig dragkamp utbrutit mellan två av de mest välcoachade och gedigna LAGEN vi sett i detta slutspel.
Här finns inget att få gratis – som Devils och Panthers fick i de två i de två föregående matcherna
Här finns bara kamp, kamp och mer kamp – om varje frusen vattenmolekyl.
• • •
Matt Murray kan stå i Game 4, meddelar Sheldon Keefe i Florida-kvällen,
Jamen, då så, då känns ju allt genast lugnare.
• • •
Men nog är det Kraken som har litet övertag i dragkampen och slitit Dallas-kämparna ett par centimeter åt sitt håll.
De är allra hetast i sin crosschecking och de skapar lite mer chanser.
• • •
Coach DeBoer kungjorde på sin presskonferens innan kvällens match att Dallas Stars är heartbroken över masskjutningen i Texas igår, vid en shopping mall alla i klubben besökt, och vem är inte det.
Men till skillnad från DeBoer, som menade att ett land befolkat av så många smarta människor måste kunna lösa den här blodiga epidemin, har jag inget hopp längre.
Hände inget efter Sandy Hook kommer inget någonsin att hända.
• • •
Kmannen, jag frågar igen – hur är atmosfären i stan? Pratar folk om Kraken? Stämningen i ladan tyder på det, skulle jag säga.
• • •
Hoppas inga Leafs-fans såg att Bengan Hörnqvist satt i Panthers-ledningens loge och jublade med bland andra Bobby Lou efter Reinharts avgörande…
• • •
OK, i mittperioden tror jag att Stars åker på en utvisning – och då drar Oliver från Jylland first blood.

NEW JERSEY – CAROLINA 8-4 (Slut)
FLORIDA – TORONTO 3-2 (Slut, OT1)
• • •
Ledsen, vänner i Leafs Nation, men det är bara katternas år i år.
De har utvecklat ett DET jag inte tror jag sett sedan predatorerna i Nashville började spinna 2017.
Spelare som Sam Reinhart står ju normalt sett inte för uppvisningar som den vid avgörandet, men den här våren gör han.
• • •
OK, då ska vi se om Krakarna kan ge en Stars en rejäl match inför sina passionerade fans.
Hur är stämningen i stan, Kmannen?

NEW JERSEY – CAROLINA 8-4 (Slut)
FLORIDA – TORONTO 2-2 (Period 3, OT väntar)
• • •
Heliga Birgitta, vilken gastkramande Florida-rysare man kommer hem till.
Rena rama bärsärskarhockeyn rasar ju sista minuterna ute i träsken, alla på isen liksom springer på rören, som man bara göra när alla spärrar sprängts sönder – och jag håller på att svälja tungan av vånda över att det inte ska bli någon sudden.
Men det blir det.
Hjälp!
• • •
Ni ska slippa tröttsamma detaljer från min oändliga hemresa från The Rock, låt mig bara förklara att jag hade så ont i fötterna att jag inte orkade trampa iväg till tåget så istället beställde jag en bil – och sen var trafiken ute på the turnpike en bitch.
Men känslan att till slut komma hem och ta av skorna…närapå ren extas.
• • •
Vad hände egentligen med Samsonov?
Det är ju maximal olycka att få sin förstemålis skadad nu, i en match som den här.
Men Woll ser ju ut att sköta sig förnämligt – i alla fall så länge jag är med i soffan.
• • •
Rod The Bod på presskonferensen i The Rock:
– Vi var fruktansvärda. Och då uttrycker jag det försiktigt.
Haha.
• • •
Man kan lita på Erik Gustafsson i stora ögonblick.
• • •
Panthers tar alltså inte en utvisning på 60 minuter – och det är första gången sedan 1951 (!) en playoff-motståndare till Leafs inte gör det.
• • •
Ok, a time to kill – på nåt vis.
Hjältar i FLA Live: Tkachuk eller Lill-Nyllet.
Håll i er, allesamman…

Två minuter kvar och Devils leder med 8-4.
Som den här säregna tredjeperioden artat sig vet man ju inte, men jag TROR att det är avgjort och rör mig mot event level.
Sen ska jag försöka ta mig hemåt, men det kan ta sin tid, så håll inte andan.

NEW JERSEY – CAROLINA 5-2 (Period 2)
• • •
Happy days are back i djävulens håla.
För denna söndageftermiddag har Devils förvandlats till ett riktigt slutspelslag, angeläget om mycket mer än att skaffa sig herravälde över hemtrakten, och gör verkligen sin bästa match på hela säsongen.
• • •
Ojvoj, superstar fight!
Jack Hughes och Sebastian Aho – odiskutabla nummer ett i respektive lag – hamnar i riktigt slagsmål.
Det har man väl inte sett sedan Jarome Iginla och Vincent Lecavalier började boxas i finalen 2004.
• • •
Mångas bild är att den korrigering Devils gjort idag består i att de övergivit det granna finliret, som ju för det mest leder absolut ingenstans djupt inne i slutspelet, och istället börjat spela rak, hård down-and-dirty-hockey.
Delvis sant, skulle jag säga.
Viss grannlåt och benägenhet att rulla upp snygga kombinationer består allt.
• • •
Sa jag inte att Trånkans man i New Jersey skulle ge precis allt idag?
Det är exakt vad han gör när han får fram pucken till Hischier vid 4-0-målet.
Grymt.
• • •
Ja, dansken står kvar i andra – i 53 sekunder.
Sen får Kochetkov ta över.
Man kan tycka att bytet borde gjorts redan i pausen, kanske…
• • •
På förekommen anledning vill jag påminna om Carolina Hurricanes andrarundan i fjolårets slutspel.
Då hade de också ledning med 2-0 efter två hemmamatcher och den allmänna uppfattningen var att de hade serien i säcken.
Sen vann Rangers med två raka på Garden och så var alla bets off igen.
Så här tillplattade blev de dock inte den gången. Detta är ju långa stunder utskåpning.
Förbluffande.
• • •
Luke Hughes har sin första playoff-poäng och vore det inte för att det för länge sedan blåst bort skulle jag säga att taket lyfter när speakern tillkännager hans avtryck i protokollet.
• • •
Vad menar de som sköter underhållningen med att spela Abba och ”Gimme Gimme” mitt i andraperren? Var och varför behövs det a man efter midnight?
Ja, sånt sitter jag och funderar på när det inte är så spännande.
• • •
Som Arne Hegerfors sa i Detroit 1994: Straff, är det det?
Det är det – och Martinook sätter den lika säkert som Brolin gjorde den gången.
• • •
Hur känns det i Toronto-nerverna med en dryg timme kvar till puckdrop i FLA Live?
Jag bara frågar.
• • •
Efter Martinooks straffmål får Canes ändå lite vittring och börjar hugga mot en Vanecek som ärligt talat känns lite fladdrig..
En jäkla bra match pågår, helt enkelt.

NEW JERSEY – CAROLINA 3-0 (Period 1)
• • •
Hoppets sol går åter upp i The Garden State, för jodå – precis som mot Rangers skriver Devils detta tredje kapitel i kvartsfinal-sagan med en betydligt skarpare penna.
Plötsligt är de energiska och aggressiva och snor helt åt sig de ytor Canes inte vill ge dem och pang-pang – redan efter drygt tio minuter står det 2-0.
Historien upprepar sig monumentale.
• • •
Upprepar sig gör också Hurricanes totala oförmåga på bortaplan.
Så fort de lämnar Raleigh under playoff-serier blir de lika skärrade och ångestridna som jag när jag kom till Paris på min första solo-tågluff i mitten av 80-talet.
Jag åkte snabbt hem till mamma igen och såg till att mogna lite innan jag gav mig ut i världen igen och på något sätt borde kanske hockeypojkarna från Carolina göra likadant – hur nu det skulle gå till.
• • •
Allra mest lyckat för Devils är förstås att det är de stora stjärnorna som leder i den här dansen.
Först bökar Timo Meier in sitt första mål i hela slutspelet och sen smackar Hughes, efter ren klapp-klapp-porr, in en cannoli grande på dansken.
• • •
När de presenterar Luke Hughes förenas hela The Rock i ett extatiskt ”Luuuuuk”-jubel – på Looooob-viset i Calgary på medeltiden.
Sen är det som att det där ”Uuuuuu” blir kvar när det visar sig att Vitek Vanecek – inte Schmid The Kid – startar i kassen…
Så lagom skoj för honom.
• • • 
Sen soloåker krigaren McLeod in ett shorthanded-mål också – precis som i Game 7 mot Rangers – och även det är ju på sitt sätt gloriöst, men framförallt gör dansken en oförlåtlig tavla.
Jeez.
• • •
Det är väl egendomligt att Jesper Boqvist hela tiden är den som blir petad så fort det går knackigt för Devils.
Fire Lindy!
Nä, gör inte det – men säg åt honom att inte messa med Hedemoras finest hela tiden.
• • •
Klonket från Necas skott i stolpen efter fem minuter ekar fortfarande i ladan .
• • •
Fansen i The Rock kör till och med en sån ”Ge mig ett D, ge mig ett E, ge mig ett V” och så vidare ikväll.
Puddy är definitivt på plats.
• • •
Fan asså, Hughes mål var så snyggt att jag fortfarande sitter och ler som en fåne på min pressläktarstol
• • •
Fint, Gullberg – vår egen Puddy. Jag undrade just var du var.
• • •
De är elaka idag också, Devils. Smäller på och ser till att det gör ont att vara gäst i stugan.
Ingen dum idé det heller, tror jag.
• • •
Skiftar snabbt gör det, ja.
Med ens har detta blivit en serie.
Det ska jag fira med en kaffe.

Allt i vårt oändliga äventyr kan förändras så hisnande snabbt, skifta så halsbrytande fort, växla karaktär i så få ögonblick…
Så sent som i måndags kväll, när Devils hade vunnit Game 7 mot avskydda New York Rangers och vägen rakt in i en gudomlig vår såg ut att vara krattad, brusade det av eufori och hopp runt The Rock i downtown Newark.
När jag nu, en knapp vecka senare, återvänder är de varma vårvindarna som blåser runt knutarna kring den väldiga hockeyborgen laddade med helt andra sinnesstämningar.
Frustration.
Oro.
Rädsla.
För sedan den där rusiga första maj-aftonen har de röd-svarta djävlarna varit på besök i Dixieland och åkt på två duktiga proppar av Carolina Hurricanes och nu måste de vinna den Game 3 som väntar denna söndagseftermiddag – annars tar The Spring of Devils slut innan den ens hunnit få styrfart.
Ynglingarna i laget kravlade sig upp ur samma djupa hål efter två likadana förluster mot grannarna från Manhattan, här hemma no less, och i den mån någon i supporterleden vågar vara optimistisk är det därför.
Devils anno 2023 har motståndskraft, de brukar svara bra på svåra utmaningar, de vet vad som krävs för en comeback.
Samtidigt har ju alla noterat att Hurricanes är en betydligt svårare motståndare än Rangers, genuint ovillig att bjuda ens på en kvadratcentimeter is och definitivt inga ”odd man rushes”, så ska den färska historien upprepas krävs säsongens insats nu.
Något annat duger inte.
Detta är ett sanningens ögonblick för Devils.
De måste vinna.
Eljest vänds lyckan från början av veckan till verkligt mörker – och det kommer kännas som att det skedde i en enda handvändning.
• • •
Idag var det som att högre makter verkligen ville att jag skulle stanna hemma i korresoffan.
Den bil som var beställd till sena förmiddagen kom aldrig, för i sin oändliga vishet hade myndigheterna idag stängt av halva Manhattan för biltrafik, enär ett goddamned cykel-race arrangerades.
Så det var bara att promenera – i ännu ett par nya skor… – till Penn Station och hoppa på ett tåg. Något sådant gick dock inte på 50 minuter och när det kom iväg hann det bara några hundra meter innan det blev stående i tunneln under Hudson River i en kvart.
Naturligtvis var media-entrén i The Rock sedan obemannad när jag efter två timmar av irriterande strapatser landade där jag skulle.
Vore jag lite mindre nogräknad och civiliserad skulle ni här få ta del av en svavelosande drapa om cyklister, borgmästare Adams, NJ Transit och The Rock-personalen, men avlossade jag den skulle ansvariga utgivaren kunna få juridiska problem, så jag låter bli.
Ni vet dock nu vilka ni ska skylla på för att detta intro blir betydligt kortare, och betydligt mer forcerat, än jag hade tänkt mig.
• • •
Själv tippade jag, som ett antal mailare såklart inte varit sena att påminna om, att Devils skulle kunna få en rätt enkel resa mot Hurricanes.
Sydstatarna imponerade ju inte alls mot Islanders, jag insisterar på att Dagoberts grabbar med lite mer effektivitet hade kunnat slå ut dem.
Men lika lite som man kan lägga vikt vad som hänt i grundserien när man ska försöka förstå sig på evolutionen i ett slutspel, lika lite kan man vara säker på att framträdandena i tidigare serier säger något om hur det kommer se ut i framtida diton.
Lag förändras och växer i takt med framgångar, vissa motståndare passar specifika lag bättre än andra, enskilda spelare blir plötsligt heta – och i de två första matcherna mot Devils såg ju Canes åter ut som det där besinningslöst tajta Rod The Bod-laget ingen kan slå.
Allt detta VET jag, men jag glömmer varje år och får sen stå och örfila mig själv i badrumsspegeln.
• • •
När allt var klart igår kväll hade klockan inte ens slagit midnatt, så när min bäste kompis Ash plötsligt messade att han satt nere på Bravest – min kvartersbar – snörade jag faktiskt på mig dojorna (de gamla…) och gick dit och såna spontana, oplanerade utgångar blir av någon anledning alltid roligast.
Det fick dock räcka med tre – okej, fyra…kanske fem…– kalla Stella, för jag visste ju att jag skulle upp och inga spår av detta rummel går att ana idag, jag lovar.
• • •
Oro och rädsla är relativa begrepp – i alla fall dagar när även Toronto Maple Leafs ska gå upp i måste-matcher i slutspelet.
Om atmosfären vänt i Newark går det inte att sätta ord på vad som hänt i Toronto sedan den gloriösa segern mot Tampa.
Hamnar de i 0-3-brygga i Sunrise om några timmar…ah, ren landssorg kommer ju utbryta i Ontario.
Må Gud vara med den landsändan, höll jag på att säga.
• • •
Filip Wiklund, jag tror jag får be dig sluta göra mig uppmärksam på dumheter som sägs om NHL i fosterlandet.

Det är bara tröttsamt och frustrerande att veta att så många matas med felaktigheter och dåligt underbyggda åsikter.
• • •
Luke Hughes, Jacks och Quinns 19-årige lillebror, bergår alltså playoff-debut – efter att ha spelat blott två grundseriematcher i april.
Baptism by fire, kallar man det, men varför inte? Devils har – nästan – inget att förlora och det blev ju smärre succé när Avalanche slängde in den då okände rookien Cale Makar i backuppställningen i playoff-racet 2019.
Hughes junior är kanske inte riktigt lika bra, men – nästan. Quinn har i alla fall sagt att Luke är den mest begåvade av dem alla, så Lindy gör rätt som ger honom chansen.
• • •
Det kom en bild från Seattle igår – på två skönheter vi vanligen känner som MN Johan och Kmannen.

Med sådana stabila karaktärer som stammisar i spåret känner man sig ju trygg.
• • •
Att golvet kan gå ur hela säsongen i eftermiddag är ändå inget som tillåts dämpa stämningen på förfesten på plazan utanför Devil’s Den.
Redan tre timmar före matchstart – ja, det är då jag kommer, enligt min egen tidräkning i slutspelet gravt försenad – hänger bbq-oset tungt över nejden och några hundra uppjagade David Puddys sjunger glatt med i den ”Badlands” en DJ pumpar på Concorde-volym.
Det är lite fint att se – givet den pressade situationen.
• • •
Julia, om du och familjen under era promenader på Manhattan idag ser några av de där cyklisterna och har en hockeyklubba till hands och den råkar hamna i ekrarna hos nån hurtbulle…ingen skulle klandra er.
• • •
Vi har mer svängrum i pressboxen idag än i måndags, för att uttrycka det försiktigt.
Denna serie ådrar sig inte ens en tiondel så mycket medialt intresse som ett Battle of Hudson River.
• • •
Just nu, en bit in i andrarundan:
Biffens första Conn Smythe-kandidat: Leon Draisaitl
Biffens andra Conn Smythe-kandidat: Matthew Tkachuk
Biffens tredje Conn Smythe-kandidat: Joe Pavelski
Biffens fjärde Conn Smythe-kandidat: Connor McDavid
Biffens femte Conn Smythe-kandidat: Sergej Bobrovsky.
• • •
Svenska målskyttar denna gloriösa söndag: Bratt-Wursten, Calle Järnkrok, Alex Wennberg.
• • •
Mikko Rantanen är den överlägset största stjärnan i VM och med tanke på hur blodfattiga alla andra trupper ser ut – framförallt USA:s och Kanadas – skulle det förvåna oerhört om han inte leder Finland till ännu ett guld.
• • •
Dagens låt: Johnny Bristols ”Hang On In There Baby”.
• • •
Svenska poängligan efter två omgångar i andrarundan.
1. Adrian Kempe, LA, 8 poäng (5+3)*

2. William Nylander, Toronto, 7 poäng (2+5)

3. Viktor Arvidsson, LA, 7 poäng (1+6)*

4. William Karlsson, Vegas, 6 poäng (4+2)
5. Mattias Ekholm, Edmonton ,6 poäng (0+6)
6. Gustav Nyquist, Minnesota, 5 poäng (0+5)*
Jesper Fast, Carolina, 5 poäng (3+2)
8. John Klingberg, Minnesota, 4 poäng (1+3)*
9. Mika Zibanejad, NY Rangers, 4 poäng (1+3)*
Jesper Bratt, New Jersey, 4 poäng (1+3)
Gustav Forsling, Florida, 4 poäng (2+2)
Alex Wennberg, Seattle, 4 poäng (1+3)

13.Victor Hedman, Tampa, 3 poäng (0+3)*
14. Marcus Johansson, Minnesota, 2 poäng (2+0)*
15. Pierre Engvall, NY Islanders, 2 poäng (1+1)*
Calle Järnkrok, Toronto, 2 poäng (1+1)

Adam Larsson, Seattle, 2 poäng (0+2)
17.Kevin Stenlund, Winnipeg, 1 poäng (1+0)*
Oskar Sundqvist, Minnesota, 1 poäng (1+0)*
19. Sebastian Aho, NY Islanders, 1 poäng (0+1)*
Carl Grundström, LA, 1 poäng (0+1)*
Mattias Janmark, Edmonton, 1 poäng (0+1)

Linus Ullmark, Boston, 1 poäng (0+1)*

Tiebreaker 1: Antal matcher
Tiebreaker 2: Antal mål
*(spelat klart)
• • •
Om ett drygt dygn skrivs ödet om för ett av lagen som sög i årets grundserie, för då – 20.00 imorrn – hålls alltså draftlotteriet.
Hyttmyran, ha en flaska skumpa redo. Vinner Anaheim – och de har ju bäst chans av alla – verkar ankorna plötsligt i en helt ny verklighet.
• • •
Liten tuva stjälper ofta stort lass, säger dom. För att inte tala om vad små skavsår gör med det här stora lasset.
Det är ju fan…
• • •
Bratt-Wursten hade det tungt i Raleigh, han kom absolut ingenstans, men det brinner en sjusatans competitive-eld i ynglingen från Trånkan – ja, Trångsund alltså… – så se när han spränger sönder sig för att bidra på ett annat sätt i denna Game 3.
• • •
Ok, Moment of Truth för Devils.
Antingen gör de detta till en serie – eller så börjar en suckarnas sommar nu.
Let’s roll!

VEGAS – EDMONTON 1-5 (Slut)
• • •
Ja, det där var sannerligen framtung lördagsunderhållning.
Det kändes som om Oliers med en rivstart monumentale hade avgjort efter några få minuter – och just så förhöll det sig också.
Därmed har tronarvingen tagit ett steg närmare sin Coronation – men vägen dit är alltjämt lika lång som prinsarnas i gamla sagor.
• • •
Personligen kan jag ju tycka att George Parros, player-safety-generalen, borde ta sig en närmare titt på situationen där Evander Kane matade slag i njurarna på Kolesar.
Men det kommer förstås inte hända.
• • •
Riddarna lär säga att de gjorde en skitmatch och kommer bjuda bättre motstånd i Edmonton, men jag vet inte jag – det skulle förvåna otroligt mycket om det står något annat än 3-1 till Oilers när serien återvänder till Strippen på fredag.
Hur ska de kunna neutralisera detta PP? Det går ju inte.
• • •
Hur kan det vara så mycket infekterade diskussioner om utvisningar när 23 sekunder i en match som står 5-1?
Fan, låt oss slå av och gå vidare.
Det tänker jag göra nu – raka vägen till bingen.
I morrn väntar tidig väckning och utflykt till downtown Newark.
Vi hörs därifrån – 21.30 svensk tid!

VEGAS – EDMONTON 0-5 (Period 2)
• • •
Lika givet som att juni kommer efter maj kommer rätt avslagna perioder efter urladdningar som den vi fick uppleva nyss.
Men, tja, Oilers skaffar sig förstås ett och annat powerplay och ökar på ännu mer.
Så här tillplattad har ingen blivit i Vegas sedan en dealer vid ett roulettebord på Caesars Palace sa ”I know a loser when I see one” till mig vintern 1995.
• • •
Julia, det var meningen att du skulle höra även mig som en tioåring när jag frågade ”Är ni framme snart”, hoho.
Det minns man ju, hur tjatig den frågan blev efter ett tag.
• • •
Fram till McDavids 5-0-mål planerade jag att säga ”Trots siffrorna har ju Brossoit varit bra”, men det debaclet fick mig att stryka den meningen.
• • •
Rykten når mig att de två spåret-legendarerna MN Johan och Kmannen just nu är ute på en date i Seattle.
Gud vare med oss…
• • •
Förvåningen över att blir gurgel i slutet av mittperioden är begränsad.
Det kommer mera, törs jag lova.
• • •
Oilers har alltså sju backar ombytta i Game 2 och nej, Philip Broberg får inte spela jättemycket. Efter två perioder har han klockat in på en minut och 9 sekunder.
Then again – han har bästa courtside-vyn när världens bästa spelare presterar på högsta tänkbara nivå, så jag skulle inte klaga.
• • •
Den enda frågan inför tredje är om både McDavid och Neon Leon kommer fullborda hattricks.
Det skulle inte förvåna det minsta.

VEGAS – EDMONTON 0-4 (Period 1)
• • •
Oh, the beast is hungry tonight!
Oilers flyger med huggtänderna blottade redan i första bytet, tvingar fram en utvisning efter en dryg minut och givetvis – Mister Conn Smythe Neon Leon vispar in sitt tolfte mål i årets slutspel.
Sedan tvingas riddarna ta en utvisning till och det smäller då också.
Det gör det även när Vegas få sitt första PP – fast åt ”fel” håll. Tronarvingen drar damaskerna av riddarna i en kontring.
Sedan skickar Drajjan in ytterligare en retur
Herregud min skapare.
Avgjort direkt – så fullständigt som något KAN vara avgjort efter 20 minuter.
Vore jag Knights-fan utan intresse att se världens bästa hockeyartister showa skulle jag smyga över till MGM Park vägg i vägg med T-dojjan – gamla Monte Carlo – och kasta lite tärning nu.
Hard eight, please.
• • •
Om nu McDavid blir kung när han vinner sin första Stanley Cup – vad blir då Neon Leon?
Han har ju nu gjort så många mål på så få slutspelsmatcher att de får leta på förmågor som spelade för över hundra år sedan för att hitta dess like.
Men, ja, han kröns väl till kejsare då, tysk som han är.
• • •
Jäklar vilket Ben & Gunnar-skägg Rättvikarn, Eky Ekholm, lyckats odla i år.
• • •
Ja, jag vet inte vad mer man ska säga om Oilers powerplay.
Det är utan tvekan det mest mördande i historien och håller för helvetes helvete på att närma sig hundra procent.
Att ta utvisningar mot detta lag är sålunda som att sova med inlandstapianen – världens giftigaste orm.
• • •
Till slut har Henke lämnat Atlanta – medveten om att solen gjort comeback här hemma, förstås… – och i TNT-studion gör istället Rick Tocchet, Canucks-coachen, comeback.
Lite fint.
• • •
Det hopplösa i ekvationen är förstås att Oilers-stjärnorna är så ruskigt snabba och kvicka och hala att det är omöjligt att stoppa dem utan att begå regelbrott.
Stackars alla andra.
• • •
Lag utan coach just nu: NY Rangers, Washington Capitals, Anaheim Ducks, Calgary Flames och Columbus Blue Jackets.
Nånstans borde Nicke få påhugg…
• • •
Hur Vegas ska kunna ha en chans i de kommande två matcherna i Edmonton övergår mitt förstånd.
• • •
Julia, är ni framme snart?
• • •
Man önskar att vissa svenska gubbar som har bestämda åsikter om allting, inte minst ett NHL de aldrig ser något av, var uppe och fick uppleva detta.
• • •
Edmonton-Fort Lauderdale…det blir en utmanande resa om några veckor…
• • •
Nu ska jag ta och konsumera några skivor elak dansk ost.