3-3. Och jomenvisst, det är förstakedjan som fixar kvitteringen åt Devils också.
Nu blir det förlängning. Fullt SÅ kul att en sådan behövdes tyckte vi kanske inte…

3-2 nu – i en alltjämnt frapperande underhållande försäonsgbatalj.
Brian Boyle gör sista målet på en overturn i slutet av period och förstör därmed min teori för i övrigt är det bara förstakedjorna som producerat och jag tänkte ha en utläggning om att det inte är någon tillfällighet.
Likafullt:
Det är tidigt, men jag tror nog att man redan nu kan konstatera att båda de här lagen vaskat fram två mördande förstalinor.
* * *
Det gör han väl visst, EJN. Nummer 16 i Devils. Det är Nilson det.
* * *
Mer typiskt än kvitteringen, när han ligger och fiskar vid offensiv blå och får pucken vid en snabb spelvändning,  blir inte ett Kovy-mål.
* * *
Fast nu ser jag, EJN, att han inte ingår i laguppställningen på NHL:s hemsida.
Det beror på att verksamheten på den hemsidan är rätt undermålig under försäsongen. Kolla Florida-matchen. Den får man inga uppgifter från alls.
* * *
Den otymplige Mike Sauer känns inte direkt som den typ av back Rangers behöver.
I merparten av sina byten har han varit mer förvirrad än mina backar när jag spelar NHL 11 och dom brukar inte veta skillnad på offensiv och defensiv zon (sorry, Lidas och Kron Wall of Pain – det är oftast ni som är ute och cyklar…)
* * *
Frolovs solouppvisning framför en just då duktigt uppsnurrad Marty får gärna ha varit typisk den också…
* * *
Vi har en diskussion om vad som gäller för Gustaf Wesslau. Han skrev ju på för Columbus, men ingår inte i lagets trupp på campen. Nån som vet?
* * *
Det är väl ingen braksuccé för Zuccarello, men man ser att den lille mannen har fint spelsinne.
* * *
Sant, Sabres-Tim. Det är nåt Norrland guld-aktigt över födelsedagsbläffen. Det ska inte uppfattas som en komplimang.
* * *
Mmm, Zanoj, det är så mycket svenskar överallt just nu att man blir alldeles vimmelkantig.

Ja, det här var ju mindre tråkigt än det brukar vara på denna typ av förövningar.
Framförallt har vi fått två snygga mål. Först gjorde Rangers superkedja, med Gaborik, Frolov och nya sensationen Derek Stepan ett äkta klapp-klapp-mål.
Sedan följde Jerseys mer omtalade dito – Koaltjuk , Zajac och Parise – upp med ett ännu grannare konstverk.
Alltså, Kovy passning, bakom ryggen, till Zajac…wow. Det är inte den sortens ögonfägnad Old School Lous organisation gjort sig känd.
Sen blev det slagsmål också.
Så en får tacka.
* * *
I fem år jag letat mig galen på läktare över hela kontinenten. Nu hinner säsongen inte ens börja förrän Abbe kommer knallade över pressläktaren, säger hej och sätter sig några stolar till höger.
Ett år som inleds på det sensationella sättet måste bli bra.
* * *
Det är inte ens halvbesatt, men de som är här låter nästan lika mycket som en hel Garden brukar göra under grundserien.
Så är det Devils som står för motståndet också.
* * *
Tedenby inleder sin karriär som Devil med en utvisning.
Jag kan inte se något fel i det.
* * *
Gris-Olle är här också och fråga mig inte hur en simpel träningsmatch kan väcka så starka känslor, men han gapar och brölar lika mycket som vanligt.
* * *
Tedenby lirar i första hand med Rod Pelley och Brian Rolston och hittills har det sett stabilt ut.
* * *
Rangers fyller tydligen 85 år i år och firar med  att trycka en hutlöst ful blaffa till födelsedagslogga i mittcirkeln.
Ska man behöva titta på den hela säsongen? Det vore en olycka.
* * *
Är Zuccarello till och med mindre än Christian Due-Boije? Jag tror fan det. Men storleken har – försöker åtminstone några oss inbilla sig… – ingen betydelse och han har glimtat till bredvid Dubinsky och Christensen.
* * *
Ja, Jocke, Macke Nilson – i Jersey på try-out – spelar istället för Josefsson, har det visat sig. Kan inte påstå att han utmärkt sig, men jag tror på Nilson i Jersey. Han har den karaktär Old School Lou alltid letar efter.
* * *
För att hålla gamla bloggtraditioner vid liv måste jag förstås berätta att Oak Man lagom till andra perren kom med kaffe.
Allt är som det ska.

Dom har, chockartat nog, bytt heltäckningsmatta i pressrummet på Garden.
Den nya är lika ful, men luktar inte lika illa av gammalt journalistsvett.
Meddelas endast på detta sätt.
* * *
Tedenby och Josefson är de enda svenskarna på isen ikväll, men det är ju – bortsett från Urbom – de man är mest nyfiken på att få se, så det känns helt okej.
Dessutom väljer jag helt självsvåldigt att se Zuccarello som halvsvensk och honom är jag ännu mer spänd på att få kolla in
* * *.
Återkommer med något slags pausrapport vad det lider.

Ikväll spelar Rangers sin första träningsmatch, mot Devils, hemma på Garden.
Bloggen är på plats och leverera någon form av rapport. Det blir ingen vanlig liveblogg, även en bloggare måste få öva sig i form, men några bokstäver kommer att leta sig in här.
Start 01.00, hoppas någon av er med.

Det är fredagkväll i New York och medan vi andra gör oss beredda för weekend-ramala ligger en samling hockeyspelare i sängar i Westchester och på Manhattan och flämtar och grimaserar åt värkande leder och muskler.
Idag öppnade nämligen NHL-camperna officiellt och Rangers började med en riktigt tung utblåsning. Spelarna, indelade i fyra större grupper, fick åka skridskor. I maxhastighet. Så länge de orkade.
Mina spioner uppe i Tarrytown uppger att Wade Redden hade det riktigt tungt – måhända tyngd av uppgifterna att Sather tänker dumpa honom i AHL för att bereda plats under lönetaket.
Vår norske vän Mats Zuccarello Aaasen tog också ut sig duktigt och låg efteråt utslagen på isen.
På andra håll ägnade man sig i första hand åt fystester, men även de brukar vara brutala så det grimaseras nog i sängarna mest överallt.
Det är sånt en blogg-tjockis roas av att tänka på när han knäpper finskjortan inför ännu ett besök på Elaine’s…
* * *
Jaha, det ser ut som att bloggvintern kan vara räddad ändå.
Lila är ju på tryout i San Jose.
Mitt tips är att han spelar sig till ett kontrakt. Konkurrensen är knallhård bland Sharks-backarna, men han är såpass bra och McLellan vet vad han går för, så…jo nog fan blir Lilja haj på heltid.
Roligast blir i så fall att följa språkförbistringen mellan skånske Lilja och norrländske Niclas Wallin. Ni minns väl den underbara historien från ifjol, när Lilja höll på med sitt snusprojekt och ringde upp Wallin.
Wallin förstod ingenting, sa ”va?” tre gånger och la sen på.
Det blir nåt när de ska snacka ihop sig under en penalty kill!
* * *
Hockey News stora säsongsnummer har kommit, i alla fall digitalt, och de har sin Stanley Cup-vinnare klar:
Vancouver.
Det var friskt tippat. Men så brukar dom få fel också, år efter år..
I öst tror dom för övrigt att Pittsburgh vinner, före Washington och Boston. New Jersey placeras först som femma – och Rangers hamnar tre från slutet. Ottawa petas från slutspelet och ersätts av Tampa.
I väst kommer San Jose och Detroit in närmast bakom Canucks, och såväl St. Louis som Calgary tippas som slutspelslag – på bekostnad av Colorado och Nashville.
* * *
Ser en web-tv-intervju med Fredrik Pettersson på Thrashers hemsida och jisses, jag upphör aldrig att förvånas över hur lysande engelska den senaste kullen svenska hockeyyngel pratar.
Vad är han, 23 bast? I den åldern stakade jag mig som den värsta Carl-Henric Svanberg. Pettersson låter om han bott här sen lekskolan.
* * *
Från Red Wings camp meddelas att Bobby Ewing-frillan – Babcock – tänker sära på sina två första backpar.
Lidas ska fortsättningsvis kampera ihop med Kron Wall of Pain och Rafalski med Stuart.
Tanken är att fördela Lidas och Rafalskis speltid lite mer jämnt.
– That’s how it’s going to be to start. And now, maybe it’s Ericsson with Nick and maybe it’s Salei with Kronwall or something like that, but it’s not going to be Nick and Rafi, because I want those forwards to be looking up ice and getting an over-pass from a young guy, säger han till Free Press. .
För Kron Wall of Pain innebär nyordningen av allt att döma vänsterposition.
– Vänster är inte favoritplatsen, men jag vänjer mig. Det är en lång säsong och förändringar äger rum, säger han diplomatiskt.
I första PP-uppställningen kommer Lidas och Raffi dock att fortsätta tillsammans.
* * *
Det har varit mycket Kung Henrik på Page Six – New York Posts skvallersida – sista veckan.
I tisdags var han med alla andra superstars på tidningen Vanity Fairs – som det verkar – årligen återkommande NHL-fest och dagen efter dök han och Shanny (!)  tydligen upp på premiärpartyt för Woody Allens nya, ”You will meet a tall dark stranger”.
Lundy på Woody-premiärer…det tar sig.
* * *
Rykte i Jersey:
Jamie Langenbrunner är en av de som snart blir trejdad för att Kovys superlön ska få plats under Lous tak.
* * *
79 kommentarer på ett första, ringrostigt försäsongsinlägg.
En får tacka!
* * *
Jag vet verkligen inte, men i den mån de alls röstat misstänker jag att en rätt så stor majoritet av de svenska NHL-proffsen satsat på blå seger på söndag. De är ju inte direkt några proletärer.
Men det finns åtminstone ett par stars – inga namn, det är bara spekulationer – som
* * *
Snart kommer Oak Mans och T-Pains film om Vigge Hedman. Kolla den kittlande trailern här.
Så snäll är jag, trots att Oak Man just bangade en inbjudan till Elaine’s ikväll. T-Pain får ge honom en lektion i hur man uppför sig när man marknadsför sina verk.
* * *
Fast Freddy Shoestrings axel är i det närmaste hel igen, så han var med på alla plågsamma fystester uppe i Big Smoke under fredagen.
Det gick tydligen bra – trots att han var på den legendariske Tjötrövas bröllop för bara några veckor sedan…
* * *
När de hade en fajt på isen förra säsongen hävdar Arron Asham att Matt Cooke bet honom i ett finger.
Nu ska de spela tillsammans i Penguins.
– Men det är ingen fara, sånt händer i stridens hetta. Nu har vi gått vidare, sa förre Flyers-goonen Asham under ett pressmöte i Pittsburgh igår.
– Jag bet honom inte alls, inflikade Cooke.
Asham – en av Hanson-bröderna i Philly – replikerade genom att hålla upp en hand med ett finger ihopvikt.
– Nej, han bet mig inte och jag har alla fingrar och jag har alla fingrar kvar…
* * *
Jonathan Toews säger till Chicago Tribune att han är övertygad om att Hawks kan vinna i år igen.
Och vad ska han säga?
Själv misstänker jag att Cup-baksmällan blir mycket svår i Chi-town.
Fast det var bra av dem att ge The Voice ett nytt tränarkontrakt. Han är verkligen en av mina tunga favoriter bland NHL-coacherna.
* * *
Nä, mot Elaine’s, faktiskt.
Vi hör snart igen.

Då så.
Semestern är över, en magisk roadtrip över kontinenten avklarad och jag sitter återigen i holken på 48:e våningen och stirrar på Madison Square Garden-taket där borta, bakom Empire State Building.
NHL-säsongen 2010-2011 kan därmed förklaras inledd.
Jag noterar att några av er väntat något otåligt på nya inlägg i bloggen, men hav förtröstan – i och med denna lilla öppningsceremoni är det meningen att det ska bli åka av här inne.
Fint va?
* * *
Mitt tips ber jag att få återkomma till – en mödosam genomgång av samtliga 30 lag pågår.
Men jag kan ju upplysa om att det enligt oddsmakarna i Vegas kommer att stå mellan Pittsburgh, Washington, Detroit och Chicago kommande säsong.
På de listor jag hämtade upp i den eminenta sportsbooken på Wynn förra veckan ger Caps och Penns sex gånger pengarna vid finalvinst till våren, medan Wings respektive Hawks ger sju. Jaha, kan man väl säga om det. Inte helt orimligt. Men någon borde kanske upplysa dem Sharks (som ger generösa tolv gånger insatsen just nu), Devils (femton!) och Flyers (fjorton) tillhöra
Och nog är det väl rundhänt att erbjuda 35 gånger pengarna för Tampa-vinst? Att bucklan hamnar på Floridas västkust är väl inte så troligt, men lägre odds än så ska Yzermans nyrenoverade lag rimligen ha.
* * *
Det är rent smärtsamt att konstatera att vi av allt att döma får klara oss utan Lilja i NHL i år.
Det innebär att en major source för obetalbara one-liners, dåliga skämt och livfulla kommentarer torkar upp.
Någon i det omklädningsrum som varit Andreas de senaste säsongerna – varför inte  The Mule? – måste se till att kompensera.
* * *
Som väntat hamnade Kovy i New Jersey till sist ändå  och han behöver inte direkt ringa fattighuset för att kolla om det finns en tältsäng över.
Därmed känns det som att försäsongens stora affär ändå slutade ungefär som den skulle – och extra befriande är det att NHL inte orsakade kaos genom att börja riva i redan befintliga kontrakt.
Men för att spinna vidare på mina nyfödda sympatier för lede fi framstår det som helt horribelt att laget plötsligt ska böta, både draftpicks och pengar, för ett kontrakt som ligan de facto godkänt. Old School Lou är upprörd och jag förstår honom verkligen. Vad är det för sjuk ordning?
* * *
Att lag med så klen backbesättning som Rangers ett par dagar före campen inte gjort klart med Marc Staal känns…ja, jag höll på att säga häpnadsväckande, men tanke på vilken klubb och GM det gäller ska man naturligtvis inte vara förvånad alls.
* * *
Edmonton har förresten sämst odds av alla i Vegas. Det indikerar att de där oddsmakarna inte riktigt vet vad de pysslar med. Oilers kommer att göra en betydligt bättre säsong.
* * *
Jiri Hudler har redan fått bjuda Mike Modano och Dan Cleary på lunch, men tro inte att det räcker.
– Nej, han har ytterligare ett par middagar att betala för att han lämnade oss under ett år och tjänade betydligt mer pengar än han förtjänade, säger Cleary med ett flin till Detroit Free Press.
* * *
Oliver Ekman-Larsson i Phoenix, Pääjärvi och Omark i Oilers, Markström i Florida, Klasen i Nashville, Josefsson och Tedenby i Devils, Marcus Johansson i Capitals, Pajen Persson och Harju i Tampa, Fredrik Pettersson i Atlanta, Steady Eddie i Vancouver…visst känns det som att det kan bli ett intressant och kanske rentav framgångsrikt svenskt rookie-år.
* * *
Henke Lundqvist var förstås på US Open-finalen i måndags kväll. Men när det började regna drog han – till Eminems och Jay-Z:s gemensamma spelning på Yankee Stadium.
Ah, jetset-livet…
* * *
Nu ska vi se…Bell Centre i Montreal, RBC Center i Raleigh, Nationwide Arena i Columbus, Pengrowth Saddledome i Calgary, Rexall Place i Edmonton och XCel Center i St. Paul.
Det är arenorna jag – fortfarande – har kvar (även om jag varit på republikanskt partikonvent i Xcel, och lite får det räknas) och i år lovar jag att beta av merparten av dem.
* * *
Devils håller för övrigt på att förvandlas till ett av de mest utpräglade svensklagen i hela ligan – och ännu bättre kan det bli. Marcus Nilsson är ju där på en tryout och det skulle förvåna mycket om han inte spelar till sig ett kontrakt. Marcus är just den typ av karaktär Old School Lou älskar.
* * *
Kan någon förklara det här? NHL-säsongen pågår i nio månader och uppehållet är således bara tre månader långt. Ändå känns off season lika lång, för att inte säga längre. Jag menar…det är ju eoner sedan vi satt i Wachovia Center och såg Killer Kane snärta in den där konstiga sudden-pucken, eller hur?
Förmodligen handlar det, som vanligt, om att går fort när man har kul.
* * *
Jag tycker Zuccarello känns som den mest ”svenska” norrmannen i NHL sedan Espen. Därför kommer jag att hålla rätt hårt på honom.
* * *
Spelarna klagar jämnt över hur usla de känner sig på de första isträningarna efter sommaren. Det känns, kan jag meddela, likadant att krama ur sig sitt första blogginlägg – och jag är rädd att det framgår här.
Men nu är vi i alla fall på gång, så snart lossnar det.
Uj, vad kul vi ska ha i vinter.

Bettman och Daly fick som de ville – Kovys superkontrakt med Devils underkänns och ryssen är alltså free agent igen.
Lätt upprörande, tycker jag, om än inte alls oväntat.
Alla som läser den här bloggen någorlunda regelbundet vet att jag inte per automatik ställer mig på Devils sida, för att nu uttrycka det diplomatiskt. Men det är nåt väldigt fishy med att just dom straffas för att ha försökt kringgå gällande avtal.
Ja, ”Kovy”-dealen var den mest extrema hittills, både i fråga om längd och stålar, men principen är ju exakt densamma i nästan alla överenskommelser som träffats med superstars de senaste åren. Även Marian Hossa, Duncan Keith, Zäta, The Mule, Lecavalier, Mike Richards och Chris Pronger sitter på mångåriga kontrakt som är extremt framtunga – och det är de för att klubbarna, på samma sätt som Devils,  försöker spara utrymme under lönetaket. I rättvisans namn borde även de kontrakten rivas upp nu, men det kommer inte att ske eftersom det skulle leda till fullständigt kaos och det kaoset vill ligan garanterat undvika.
Men ÄR inte de där kontrakten rätt fuskiga?
Det kan man kanske tycka, men det rimliga vore i så fall att vänta till nästa avtalsförhandling – efter kommande säsong – och försöka täppa till kryphålet då (kanske i utbyte mot skrotad escrow – spelarnas verkliga hatobjekt); inte straffa en enskild klubb som gör som alla andra.
* * *
Inte för att jag har något emot sommar – i sanning tvärtom – men nog börjar hockeyuppehållet kännas väl långt nu, va?
Min abstinens är så allvarlig att jag vissa kvällar sitter här som en sann idiot och tittar på gamla matcher på NHL-kanalen.
Så kom igen nu, spola isen.
* * *
När det nu, med största sannolikhet, inte blir någon fortsättning i Motown hoppas jag boggfavoriten Lilja hamnar i Panthers. Han skulle bli en utmärkt mentor för Markström och better yet – jag skulle få fler tillfällen att resa till Miami!
* * *
Ni som befinner er back home kan dämpa lite av den där abstinensen  genom att ta er till Järfälla på fredag.
Då spelar Kronwalls & Friends – alltså Niklas och Staffan plus deras proffspolare – uppvisningsmatch mot moderklubben JHC i Järfälla ishall.
På programmet står,  förutom match, autografskrivning, utdelning av Niklas Kronwalls stipendium och – inofficiellt, men ändå garanterat – mycket grav.
Alla intäkter går direkt till Järfälla HC.
Om jag varit hemma hade jag lätt åkt dit.
* * *
Att Chicago inte ville kasta FÖR mycket pengar efter Niemi kan jag förstå – finalserien visade att han inte är fullt så makalös som några av oss trodde tidigare under slutspelet. Men att de istället plockar in Marty Turco…yeez. Han har knappt gjort en bra match på två säsonger och behöver en monumental nytändning om inte mästarna ska få målvaktsproblem av rent färjestadska proportioner.
* * *
24 juli kom Fast Milda Shoestring till världen och bloggen gratulerar alla inblandade med  en dundrande fanfar!
* * *
Ska man tro New York-pressen i allmänhet, och Brooksie i synnerhet, är det redan bestämt att Rangers redan under campen dumpar Redden i farmarlagsträsket – med 6,5-miljonerdollarkontrakt och allt.
Inte för att jag är mycket till affärsman, men nog låter det som Kalle Anka-business.
* * *
Enligt samstämmiga rapporter var både The Mule och Kron Wall of Pain på Iron Maiden häromdagen.
Jag trodde de hade anständig musiksmak…
* * *
Gött att The Finnish Flash fortsätter, tycker jag. Han är den typen av spelare som absolut bör och ska få avsluta NHL-karriären med en riktigt fullödig, lyckad säsong.
Huruvida han sedan kan få en sån som Ducks ser ut i dagsläget är en annan fråga.
* * *
Ser ni Eken där hemma kan ni hälsa att New York börjat längta efter honom nu.
* * *
Jag har noterat att många av er kommit med vänförfrågningar på Facebook, men tills vidare godkänner jag bara figurer jag känner och vet vilka det är, annars blir hela projektet ohanterbart. Sorry.
* * *
Att Frolov kommer hit är helt okej, men inte alls omvälvande. Vad Rangers behöver är en acceptabel center och en eller två backar.
* * *
Nej, nu ska de visa nån trött Buffalo-match från 1995 på NHL-kanalen. Den måste jag förstås se.
När jag återkommer?
Som Spol-Jansson brukade säga:
Den dagen, den sargen.

När vi satt i den ljumma midsommarbrisen på bryggan vid Siljan och åt av de utsökta syltmunkar Niklas Eriksson hade med sig uppifrån Noret lät det fortfarande som att det skulle bli Atlanta.
– Jo, det lutar nog ändå åt det, sa mannen som dom kallar The Moose och hällde upp en påtår åt Maltsev Lodin.
Mitt under den formidabla Kent-spelningen vid stora Peace & Love-scenen två kvällar senare kom sms:et från Fin-Emil hemma på redaktionen i Stockholm:
”Hedberg till New Jersey”.
Jag visade det omedelbart för just Eriksson, som frös till i ett elegant danssteg och skrek så Jocke Berg överröstades mitt i ”Dom andra”-refrängen.
– Det var som fan!
Ja, det var det.
Montreal hade jag kunnat tänka mig, och möjligen Rangers, men Devils…det kändes som en rätt så fet skräll.  Sportbladet-krönikören (jo, det måste vi få kalla honom efter slutspelssuccén!) har ju ändå talat om att han vill spela mycket och i just New Jersey brukar backup-keepern inte precis stå i centrum.
Men förhoppningsvis har Old School Lou och andra med inflytande insett att Marty, vad han än tycker själv, måste spela mindre under grundserien för att inte vara helt utsliten när allvaret börjar.
För mig personligen ställer affären till det en smula. Mitt förhållande till Devils är, som frekventa besökare i den här bloggen vet, något ansträngt – för att uttrycka det med maximal mildhet.  Men med självaste Hedbä – den kanske störste Bjuppe-favoriten av dem alla – i truppen blir de betydligt svårare att tycka illa om Bon Jovi-gänget där ute i spenaten.
Samtidigt ser jag fram emot att få ta en ny svensk målis till Elaine’s, för hur hård match han nu än tänker ge Brodeur ska Hedbä inte inbilla sig att han kommer undan när han nu finns på bekvämt avstånd…
* * *
Ja har ni sett, bloggen rör lite på det dallrande sittfläsket mitt i sommardvalan.
Egentligen hade jag tänkt vänta till augusti, men behovet att få tjattra lite, och att få ha lite kontakt med er, blev för stort.
Bortsett från signaturen på en och annan kontokortsnota – helvete, vad dyrt det blivit i Sverige! – har jag dock inte skrivit nånting på över en och en halv månad, så ringrosten är minst lika påtaglig som den brukar vara hos spelarna när de tar sina första skär på isen efter sommaruppehållet.
Ni är härmed förvarnade.
* * *
Jag trodde först att jag hörde fel där jag satt vid mammas köksbord och drog papperet av ännu en Piggelin.
Inte börjar väl en hockeyspelare med…jo, tammefan.
Sudden inledde sitt lysande sommarprogram med Broder Daniels ”I’ll be gone”.
Sen blev det Editors, Millie Jackson och – som han själv uttryckte det – ”den store Thåström” också.
Aktiv eller inte, han är och förblir en superstar,  Sudden.
* * *
Med en GM som Papa Sather…vem behöver motståndare?
Man trodde ju att han lärt en läxa åtminstone av det präktiga Bräschan-fiaskot förra säsongen, men inte alls.
Ytterligare en träbock som inte bidrar med nånting annat än knytnävar och muskler det inte finns nåt särskilt behov av – Boogaard var namnet – har välkomnats till Manhattan under sommaren.
I övrigt är truppen i det närmaste intakt från det gångna succéåret…
* * *
Tre veckor går för fort, men man hinner i alla fall konstatera att Sverige är ett rätt så underbart land.
Ville bara säga det.
Samtidigt:
Att sätta sig på ett plan till New York när semestern är slut känns inte så dumt det heller.
* * *
Och i Detroit fortsätter föryngringen. Nu är Mike Modano, 40, på ingång till The Joe. Vi kan nog räkna med en och annan syrlig EJN-kommentar i ämnet…
* * *
Inte nog med att vi stod och väntade på att Beyonce skulle joina Jay-Z på scenen; ett tag gick det rykten om att The Mule skulle dyka upp på Peace & Love också. Men vi fick nöja oss med sidekicken, Vetlanda-Posten. Även han är å andra sidan en formidabel sång-och-dans, så det blev skoj så det räckte ändå.
* * *
I år går Tampa till slutspel.
Och Pajjen kommer att göra succé.
Kom ihåg var ni läste det först.
* * *
Vet inte riktigt hur det gick till, men plötsligt finns jag mer eller mindre mot min vilja på Facebook.
Det började med att fina Lie i Ludvika strax före VM-finalen upplyste mig om att en drös människor tydligen fått för sig att jag är inblandad på den där sidan som några av er haft vänligheten att starta. Så dom har skickat meddelanden och grejor utan att få svar och det kändes ju lite kymigt.
Så jag började kolla lite på det hela, bara lite nyfiket sådär, och plötsligt hade jag liksom en egen sida. Av misstag.
Nu rasar det in meddelanden från människor – kära kompisar och totala främlingar – som vill bli ”vänner”.
Hur går det till? Varför vet alla plötsligt att jag är på Facebook? Går det ut något slags allmän kommuniké när tjocksmockar från Borlänge registrerar sig? Och framförallt – vad gör man på en Facebook-sida? Vad är det meningen att jag ska ägna mig åt där?
Känner mig ungefär som en pensionär som just släppts ut ur fängelse efter 25 år och inte vet ett skvatt om sin samtid.
Ni får ta och hjälpa mig.
* * *
Även Hanky Tank Tallinder är ett utsökt Jersey-förvärv.
Jag trodde dock att han efter alla år i Buffalo – USA:s Flen, fast ännu tråkigare – skulle söka sig till…tja, Florida. Eller varför inte Phoenix.
Södra Jersey är bara marginellt roligare än staden Tellan Tellqvist beskrev så här målande förra året:
– Det finns tre lägen. Det är antigen grått, oerhört grått, eller så vansinnigt grått att man inte tror att det är sant.
Men det är klart, nu finns en helt okej grannstad på hanterligt avstånd.
* * *
Dom såg yours truly och Oak Man när dom på festen efter Jay Z:s faktiskt helt magiska Peace & Love-spelning återigen spelade ”Empire State of Mind”, dom hade nästan lika roligt som vi hade själva.
* * *
Trots det komplicerade lönetaksläget gör Blackhawks förstås rätt som möter Sharks fina bud och behåller Yellbear.
Han är redan, vid knappa 23, förstklassig – men framförallt kommer supertalangen från Russnäs att vara en veritabel gigant inom några år.
* * *
Bloggen vill förstås passa på att, från djupet av sitt ärrade gamla hjärta, gratulera det hutlöst snygga och coola par som ingår äktenskap nere i Mölle till helgen.
Godspeed!
* * *
Försökte vara helt osentimental när jag tömde min gamla lägenhet på Söder under semestern, men nej – jag kunde inte förmå mig att kassera de gamla samlaralbumen från sjuttiotalet. Fan, där finns ju bilder på Peo Brasar. Så de åkte med i lasset till den kompis som inrett ett helt Bjuppe-rum i sin lägenhet i Borlänge.
Man är bra fånig…
* * *
Hur ska det gå med Modin och bloggfavoriten Lilja? Vill ha svar snart, annars kommer jag att fortsätta ligga och fundera i de tidsomställningsvåndor som plågat mig de senaste nätterna.
* * *
Det roligaste för Hedbä och Hanky Tank  – bortsett från Elaine’s-besöken då – är att de mycket väl kan få sina namn på bucklan.
Med en ny, hungrig coach, med en Kovy som till sist fått precis vad han vill och med nytillskott som Arnott, Volchenkov och just de båda svenskarna råder det inga tvivel om att Devils hör till de kommande säsongernas allra främsta contenders
* * *
Ni såg väl vem som är målis i årets upplaga av Foppas Icebreakers?
En liten hint – vi kan fortsätta med slutspelets finaste credo:
– In med Backlund!
* * *
Det svider fortfarande en smula att jag inte kunde vara på plats och fira såväl födelsedag som Henke Sedins Hart Trophy-triumf i Vegas, men tro mig – bägge milstolparna högtidlighölls med den äran på Elaine’s.
* * *
Nästa sommar är det förstås ett krav att Homer får göra sommarprogram.
Allt annat vore skandal.
* * *
Nä, nu ska jag ta och åka upp till 88:e gatan och berätta om den där nya målvakten dom ska få träffa i vinter.
Vi hörs när vi hörs.

Minns ni Håkan Loobs sällsamt ambitiösa tips dagen innan Stanley Cup-finalen började?
Well, det var inte bara ambitiöst.
Det var briljant också.
Gå tillbaka och kolla får ni se – mannen satte ju samtliga sex matcher!
Chicago skulle, sa Färjestad-VD:n,  vinna de två första hemma, förlora de två första borta, ha en riktig blowout hemma i match fem och slutligen vinna med uddamålet i Wachovia i sjätte matchen.
Jisses.
Det är Saida från Gotland som leder den legendariska Karlstad-klubben.
4-2 till Chicago var för övrigt ett rätt populärt resultat.
Även Nicklas Lidström, Mats Sundin, Per Mårts, Mattias Öhlund, Henrik Zetterberg, Henrik Sedin, Leif Boork, Niklas Wikegård, Henrik Lundqvist, Anders Hedberg, Henrik Tallinder, Peter Popovich, Mikael Renberg, Rickard Franzén, Jimmy Wixtröm, Hasse Backe, Jonas Gustafsson, Loui Eriksson, Challe Berglund, Damien Cox, Malin Fransson, Bengt-Åke Gustafsson, Christer Olsson, Larry Brooks, Linus Hugosson, Claes Elefalk, Hans Abrahamsson, Markus Åkerblom, Janne Bengtsson, Stefan Liv, L-G Jansson, Bruce Garrioch och Erik Karlsson tippade just så och får härmed en liten applåd.
Men bara Loob hade hela finalserien klart för sig, från början till slut.
Vilken champion.
* * *
Det blev en lika konstig avslutning på min bloggsäsong som på sista finalmatchen.
Magsjuka monumentale just när allting ska knytas ihop…snacka om antiklimax.
Men shit happen – ja, bokstavligt talat, faktiskt – och vi får försöka glädja oss åt att säsongen varit rätt bra i alla fall.
* * *
Jag ser att somliga menar att även Kim Johnsson ska räknas som Stanley Cup-mästare, men tyvärr. Han spelade bara åtta grundseriematcher för Chicago innan han blev skadad – och såvitt jag förstår ska man ha spelat åtminstone 41 grundseriematcher, eller minst en finalmatch, för att få sitt namn inristat i bucklan.
* * *
– Nu blir det fest i två månader, vrålade den just då helt omskakade Yellbear Hammer på isen i onsdags kväll.
Men efter några dygn av sömnlöshet verkar det som att lugnet hemma i Russnäs börjar locka.
När jag talade med honom på telefon efter den fantastiska paraden
– Det ska bli rätt skönt att komma hem till lugnet, stönade han hemifrån sängen.
Det kostar att ligga på topp!
* * *
NHL-säsongen 2009/2010 har ju bloggen redan sammanfattat, här.
http://blogg.aftonbladet.se/perbjurman/2010/04/biffen-awards-2009-2010
Men vi kan väl köra en liten slutspelsspecial också.
Svenska poängligan i slutspelet ser ut så här:
1. Johan Franzén  6  12  18  (12 matcher)
2. Mikael Samuelsson  8  7  15  (12 matcher)
3. Henrik Zetterberg  7  8  15  (12 matcher)
4. Daniel Sedin   5  9  14  (12 matcher)
5. Henrik Sedin  3  11  14  (12 matcher)
6. Nicklas Lidström  4  6  10  (12 matcher)
7. Nicklas Bäckström  5  4  9  (7 matcher)
8. Daniel Alfredsson  2  8  (6 matcher)
9. Niklas Hjalmarsson  1  7  8  (22 matcher)
10. Tomas Holmström  4  3  7  (12 matcher)
11. Douglas Murray  1  6  7  (15 matcher)
12. Alexander Edler 2  4  6  (12 matcher)
13. Erik Karlsson  1  5  6  (6 matcher)
14. Niklas Kronwall  0  5  5  (12 matcher)
15. Fredrik Modin  1  3  4  (6 matcher)
16. Henrik Tallinder  0  2  2  (6 matcher)
17. Jonathan Ericsson  0  2  2  (12 matcher)
18. Patric Hörnqvist  0  1  1  (2 matcher)
19. Niclas Wallin  0  0  0  (6 matcher)
20. Andreas Lilja  0  0  0  (11 matcher)
21. Mattias Ritola  0  0  0  (1 match)

Slutspelets svensk: Niclas ”Yellbear Hammer” Hjalmarsson. Det var han som blev mästare.
Slutspelets svensk 2: Henrik Zetterberg. Vann hela plus/minus-ligan, trots att Wings fick packa trunkarna redan efter två omgångar. Inte så dåligt.
Slutspelets svensk 3: Johan Backlund. Aldrig tidigare har någon fått så uppmärksamhet i ett mediaforum – utan att spela en minut…
Slutspelets enskilda match: The Mules Game 4 mot San Jose, när han bara exploderade och rakade ihop sex poäng.
Slutspelets krönikör: Hedbä, förstås. Vi tackar och bockar för en alldeles enastående insats i Sportbladet.
Slutspelets stjärna: Jonathan Toews. Mycket välförtjänt Conn Smythe-vinnare.
Slutspelets stjärna 2: Chris Pronger. Och om Flyers vunnit hade han fått den istället. Att dom inte gjorde det berodde dock i hög utsträckning på att hans bränsle tog slut.
Slutspelets målvakt: Jaroslav Halak. Det kunde ha varit Niemi, men jag tycker att han skrev ner sina egna aktier i finalserien.
Slutspelets coach: Den titeln får The Voice Quenneville, Au de Toilette och Jacques Martin dela på.
Slutspelets genombrott: Velvet Underground-Ville. En härlig succé.
Slutspelets besvikelse: Washington förstås. Det är inte acceptabelt att vinna hela serien och sedan åka direkt mot Montreal, allra minst när man haft ledningen med 3-1.
Slutspelets besvikelse 2: Pittsburgh. Det var ju krattat ända till final när Capitals åkte ur.
Slutspelets överraskning: Flyers. Det var en askungesaga och den höll på att fullbordas.
Slutspelets överraskning 2: Canadiens. Här glömmer vi aldrig vilken fart de fick på kommentatorn Julia.
Slutspelets kommentator: Julia. Höll absolut världsklass så länge Habs var med.
Slutspelets kommentator 1 och 2: Iceman och Offroad. Fick igång en härlig beef under finalen.
* * *
Killer Kane var ändå lite rolig när han under superparaden i Chicago tog mikrofonen och skrek:
– Till alla taxichaffisar där ute: Jag älskar er!
* * *
Däremot var Burish inte så kul när han kallade Pronger idiot efter sista matchen.
Man ska vara bra vinnare också – inte bara bra förlorare.
* * *
NHL tänker släppa hela spelprogrammet för nästa säsong 22 juni, det vill säga om en vecka på tisdag.
Det blir mumma att grotta ner sig i under några timmar.
* * *
Ja, time to say goodbye då.
Jag ber att få tacka er alla för en suverän säsong, komplett med OS och intensiv slutspelsvecka och what not.
Ni har varit fantastiska. Som vanligt. Det är era talrika, roliga, begåvade kommentarer som gör den här bloggen.
Helt stängd blir butiken förmodligen inte under sommaren.  Händer det nåt av intresse kanske jag dyker in här och avlossar några salvor från höften, men räkna i huvudsak med stiltje fram till hösten.
Till dess:
Frid.