Inlägg av Per Bjurman

The greatest hockeyshow in the world, del 8

Nä, matchen exploderade som sagt inte på samma sätt som kvarten. Slovakerna var redo och stod emot i början.
Men istället la Kanada i ett annat slags växel, satsade på sin tyngd, började mala sönder den där köttmuren och nu är det 2-0.
Ett slovakiskt mål här i början av andra skulle vara önskvärt, så vi fick lite match, men fan tro’t. Hemmalaget är så bra att motståndarna inte ens får några chanser.
* * *
Mannen till vänster om mig – en  ung Woody Allen-kopaa  som varit här och smugit hela turneringen – har tagit med sig en sällsam fruktdrink (!) som luktar väldigt mysko.
Surkålsmannen light?
* * *
Ingen dum analys där, Willie. Får dom inte mer talang än så att fäktas med blir Sharks-stjärnorna förstås farliga.
Men Playoff Joe…nä, det här är för viktig match. Då kan de lika gärna slänga in Ken Hitchcock, han skulle inte bidra med mindre.
* * *
I bästa fall är det precis så här det sett ut om Tre Kronor uppträtt på den slovakiska sidan.
I bästa fall.
* * *
Kan inte komma över hur fantastisk Morrow är. Vilken hård jävel, vilket hjärta, vilken hjälte. Han har spelat sig in i mitt All Star-lag nu.
* * *
Molson gör bra affärer ikväll, det kan man lätt konstatera med Big Papa Wennerholms kikare.
* * *
 Inget gnälla på domarna ännu – jag är djupt förvånad. Ja, de har varit alldeles utmärkta – men det brukar ju inte hindra Kanada-hatare från att låta svavlet osa i kommentatorsspåret.
* * *
Nu höll grannen på att spilla sin jävla fruktdrink i min dator. Då hade det blivit en Woody Allen-epigon mindre i världen, det kan jag försäkra.
* * *
Nanettes namn dyker plötsligt upp…är det du, Pretty Face?
* * *
Då åker vi igen. Snälla, slovaker, ge oss ett mål.

The greatest hockeyshow in the world, del 7

– Haaalak, Haaaalak, Haaaalak:
Det är inte bara Garden-publiken som vet hur man terrar målvakter.
* * *
Blev två del 5 där, det ber vi om ursäkt för – och går rakt på del sju.
* * *
Slovakerna har inte en chans att komma tillbaka om de bara tänker befinna sig i egen zon, men as of lately har de inte haft mycket till val. De är tillbakapressade, minst sagt.

The greatest hockeyshow in the world del 5

Köttmuren är nermald. Mighty Weber skjuter och Marleau styr in den. Väldigt snyggt. Nu vill slovakerna ha det till hög klubba och dividerande pågår med videodomare, men det ser det inte ut som på mina repriser. När han träffar pucken är klubban långt nedanför ribban.
Och jodå, det är godkänt.
Nu blir det åka av, för nu måste Bratislava-pojkarna försöka ta sig framåt.

The greatest hockeyshow in the world, del 4

Det är en ren köttmur som formerar sig runt Halak så fort Kanada kommer in i zonen. Den måste Kanada skära upp ett jack i. Ledning är av yttersta vikt mot det här laget.
Gör istället Slovakien 1-0…då blir det en intressant match.
* * *
Du där hemma i Dagnyhusen, det gäller inte den här matchen per se. Det gäller Kanada – som Kanada spelade mot Ryssland. Det var the greatest show.
* * *
Halak har fått visa vad han går för också. Bara det inte blir Montreal-tendenser om han släpper ett.
* * *
Kmannan, såklart. Vad dum jag är. Ja, det livet skulle passa mig!

The greatest hockeyshow in the world, del 2

Inte samma ursinniga tjurrusning som senast i början. Eller, dom försöker – men slovakerna är bättre förberedda än ryssarna och inte bara står emot, de har redan hunnit sticka upp i några snabba attacker också.
Det här kanske kan bli en lite intressantare match:
* * *
Snyggt när Seabrook sånär sätter på en på Bobby Lou, det hade just varit en start.
* * *
Vad, Kmannen, är hon från Utah? Det var det jävligaste.

The greatest hockeyshow in the world

Nu smäller det igen.
Hoppas jag.
Kanadas öppning i första perioden i kvarten mot Ryssland hör till det mest omtumlande jag sett – och då räknar jag in både Stanley Cup-finaler, konserter, Las Vegas-shower och till och med Brage-matcher.
Att få se en lika elektrisk urladdning vore en nåd att stilla be om.
Är ni med och följer ännu en show?
Ja, det är klart ni är.
* * *
Har, tror jag, lyckats ordna en körning till flygplatsen tidigt på måndag morgon.
Men det kändes lite osäkert när den hostande receptionisten tog Amex-numret.
Vem vet, jag kanske köpt Phoenix Coyotes istället.
* * *
Så slovakerna är utan chans?
Nä, inte alls.
Chansen finns att kanadickerna tycker att de redan är mästare och underskattar lagmaskinen från Bratislava – sådant har hänt förut.
Chansen finns också att Big Chara & co iscensätter en defensiv av ett slag som Kanada inte vet hur man bemästrar.
Men det gäller fanimig att de hänger med i inledningen. Det är inte hockeyspelare de ska hantera då. Det är – med Nabby Nabakovs ord – vilda gorillor som just släppts ut ur en bur.
* * *
I morrn ”har” jag ingenting förrän bronsmatchen framåt 19-tiden. Det betyder att martini-blandaren på Town Hall kan få lite att göra ikväll, det vill jag bara säga.
* * *
Ron Wilson blir lite, eh, defensiv när han efter Finland-matchen får frågan om det inte är skönt med lite framgång efter allt mörker i Toronto.
– Jag har inget att bevisa, det finns bara sju coacher som vunnit fler matcher i NHL än jag, morrar han.
Ojdå.
* * *
Mdahlberg, nu ska du inte vara dum mot kullan Bank. Han är en poet och poeter SKA skriva om konståkning. Det är där de får spela ut, för att använda en hockeyterm.
* * *
Grejen med Slovakien är att det som på papperet ser ut som brist på bredd i verkligheten är kollektiv kraft.
Det är Hossa, Gaborik, Chara och Halak som står för briljans och stjärnglans – men resten växer alltid ihop till just Lag, med stort L, i den här sortens turneringar.
Därför kan dom bli lite mer att bita i än ryssarna för segervissa kanadicker.
* * *
rmjo, ja, den var jag rätt nöjd med själv. Det är kompisen Grängesarslet som försökte vara lite lustig i en souvenirbutik vid Grand Canyon i somras. Om han vetat att bilden skulle hamna här hade inte tagit på sig hatten, det tror jag vi kan vara rätt säkra på…
* * *
Paul Simons ”You can call me Al” pumpar i högtalarna när den förväntansfulla publiken långsamt börjar fylla läktarsektionerna. Det är nästan så jag bjuder upp Big Papa på en liten svängom.
* * *
En ivrig slovakisk materialare häller ut puckar på isen trekvart innan värmningen ska börja. Dem får han plocka igen när ismaskinisten behöver spola på nytt. Känns som övertändning…
* * *
De amerikanska kollegor jag stöter ute i pressröran är glada över avancemanget – men samtidigt chockade över hur lite motstånd de fick i semin.
– The Finns didn’t show up, flämtar de.
Nej, och ingen förstår varför.
* * *
Dom visar curlingfinalen på jumbotronen innan värmningen och det jublas otäckt mycket när Kanada går upp i 6-4-ledning.
Kom igen, svenskor. Sopa på, eller vad man säger.
* * *
Undrar hur Getzlaf kommer att se ut ikväll. Han var mer eller mindre värdelös i de fyra föra matcherna, men en jätte mot Ryssland. Lossnade det då – eller var det bara antipatierna visavi ryssarna som fick honom att lyfta?
* * *
Skipper, heter det inte så i curling? I så fall: Den kanadensiska skippern är…hm, ja, vi kanske ska ägna oss åt hockey här nu istället.
* * *
Om det varit Tre Kronor nu…vilken puls man skulle ha. Men å andra sidan – vad generad man skulle vara om Kanada bara kört över oss.
* * *
Nu säger Big Papa att den kanadensiska skippern heter Cheryl Bernard och är 44 bast.
Ha, äldre än Biffen! Det är det inte många OS-detltagare som är.
* * *
Det är fredagkväll i Vancouver också, och skriv upp det här om ni vill – det kommer att bli ett HELVETES liv här inne under matchen.
* * *
Nya uppgifter från Big Papa-hållet:
Cheryl Bernard är gift.
Fan också!
* * *
Laguppställningarna landar på vår bänk och det står klar att Babs – inte helt oväntat – fortsätter med samma kedjor som mot Ryssland. Och Bobby Lou står kvar i kassen. Det är han som gäller nu.
I Slovakien har den mindre begåvade Hossa-brodern fått flytta ner i fjärdelinan medan Marian och Demitra – som varit så bra på slutet – lirar med Kopecky.
* * *
Cheryl Bjurman…det låter väl bra annars?
* * *
Om slovakerna tvingas ge sig ikväll – och risken är överhängande – får vi travestera en av de stora kanadensiska artisterna i en sista hälsning till Gaborik och Hossa.
So long, Marian…
* * *
Vi har en Elvis vid sargen precis nedanför oss – i jumpsuit med Team Canada-mönster.
Fint.
Men grabben får steka den utstyrseln i finalen. Då möter Kanada landet som gav världen Elvis.
* * *
Yes! Där fick Cheryl för att hon redan är gift! Svenskarna knockade Kanada i curlingfinalen och det blev alldeles tyst här inne.
Ett omen?
* * *
Mot Ryssland blev det alldeles klart att Scott Niedermayer är Kanadas ledare på fler sätt än ett och det syns nu på värmningen också. Det är liksom kring honom allt kretsar. Och det ser ut som att han upplyser sina yngre lagkamrater om att det inte går att underskatta ett lag som rymmer Chara, Hossa och Gaborik.
Vi får se, får vi – som dom skulle sagt i Östergötland.
* * *
Okej, sekonderna lämnar snart ringen. Gentlemen, start your engines. And they’re off and running.
4-1, säger jag.
Men exploderar på samma sätt som senast kan det bli ännu mer.
Häng med nu.

OS – The Bildspel

När vi ändå inte har nåt att göra tänkte jag vi kunde kräma iväg lite bilder som blivit över den senaste veckan:

IMG_0265.JPG
– Toppa laget? Nä, vad ska man hålla på så för? Alla ska väl spela?
En Unga Örnar-ledare talar ut.

IMG_0314.JPG
Svenska fans, medan dom fortfarande var här. Känner ni igen nån?

IMG_0317.JPG
Och ytterligare några stycken

IMG_0269.JPG
Jimmy Jazz!

IMG_0272.JPG
Åh, poeten. Kullan. Här skruvar han på ytterligare ett par geniala formuleringar.

IMG_0321.JPG
Big Papa!

IMG_0322.JPG
En biff ser Kanada mot Ryssland. Och ja, jag har ansat den grå hamstern som bosatt sig i deubbelhakan sen dess…

IMG_0329.JPG
Första nedsläpp i den bästa period jag sett…

IMG_0330.JPG
Så här ser en skjutjärnsreporter ut när Tre Kronor blivit utslagna ur OS

IMG_0319.JPG
– Nej, säger Crankshaft när Fin-Emil från Gurvlyckan håller fram bandspelaren, jag trodde inte heller att det var ett kollo vi skulle på här uppe.

DSC00683.JPG
En som lika gärna hade kunnat coacha Tre Kronor i OS…

Hakka Päälle!, del 15 – The End

Ja, gonatt då, brödrafolk från andra sidan Östersjön. Lejonen gjorde en usel förstaperiod och sen blev det inte match mer.
De räddade dock hedern i de två resterande, fick till sist spräcka nollan och kan – om de håller sig lugna ikväll – spela till sig ett hedersamt brons i morgon kväll.
* * *
– We want Canada, skanderar den amerikanska publiken.
Jag säger det igen:
Be careful what you wish for…
* * *
Blidde inget hat trick för Suger Kane. Det kan finnarna också ta åt sig åtminstone liiite ära av.
* * *
En det svider extra i är Filppula. Han hade hoppats få komma hem till Motown och omklädningsrumsmobba de svenskar som aldrig höll käften efter Turin – trots att han inte ens var med där. Men chansen finns fortfarande, ett brons ger ändå bragging rights när man möter kvartsfinal-losers…
* * *
Fyra timmar kvar nu. Sen är det dags för The Show. Fram till dess ska jag sitta här och…ja, jag vet inte. Rulla lite tummar, dricka alldeles för mycket kaffe, bjuda Härenstam på snus som tack för omnämnandet, försöka få tag i en car service som kan köra mig till flygplatskaoset på måndag i tid och peta lite i några texter som behöver vara klara framöver.
Återkommer närmare matchen.

Sida 1183 av 1346