Inlägg av Per Bjurman

En Norge-historia i Kanada, del 7 (Pausrapport)

Ännu har Canada Hockey Place inte förvandlats till Garden.
Buar gör dom liksom inte ännu.
Men viss ängslan, oro och otålighet börjar sprida sig även bland fansen.
Det här skulle ju gå så lätt…
* * *
John J, din stolle.
Nej, det var det inte. Sånt sköter jag på morgnarna. Men även om det vore skulle jag inte avslöja det här…
* * *
Pål Grotnes är hela vinterolympiadens största skräll hittills.
Den där plocken på slutet, den var ju inget annat än magnifik.
* * *
Kulturkoftan till vänster skrattar alldeles hysteriskt åt kyss-kamera-övningarna i pausen.
Kan vara den märkligaste jag haft intill mig sedan Surkålsmannen.
* * *
Dom är ju rätt tuffa också, våra grannar. Just Spets har smällt på bra, för att inte tala om Mathis Olimb och Bonaksen. Så ska dom fortsätta. Då blir kanadickerna griniga och tar utvisningar och då kan vi koka superskräll.
* * *
Vad säger Babcock i den här pausen?
Sluta vara så förbannat nonchalanta och börja spela hockey nu?
Det låter som ett rimligt råd.
* * *
På de vanliga läktarplatserna precis nedanför mig står det just nu en herre som ser ut som Per Alexandersson, festivalgeneralen i Hultsfred.
Det tycker jag är roligt.
* * *
Niedermayer, Getzlaf, Weber och – förstås – Heatley var enligt mitt förmenande dom som såg allra slappast och oengagerad ut i första.
Crosby försökte i alla fall, visst gjorde han?
* * *
Inga norska kollegor har siktats ännu.
Jag trodde de skulle stå här och puffa på mig som skolgårdsmobbare efter den här perioden.
* * *
Ja, Linkan, jag undrade också över Tollefsen – Norges ende NHL-spelare.
Jag trodde han skulle ta chansen att visa Babcock att han inte alls hör hemma i Grand Rapids.
Skada, måste vara svaret.
Men lagkamraterna verkar ju klara sig utmärkt utan honom.
* * *
Nä, Thornton imponerande inte heller.
Men det gör han ju aldrig när det verkligen behövs.
Igår hörde jag en kanadick, med suveränt förakt, kalla honom ”Playoff Joe…”.
* * *
Period två är här.
Go, Norge – och Go, Grotnes.
Det här kan bli en lysande kväll.

En Norge-historia i Kanada, del 4

Kanada klarade ut utvisningen, men tja, helt oävet var inte norrmännens spel i det läget heller.
Igen:
Jag tycker de gör det bra.
* * *
Kanada. däremot, har inte fått nå riktigt fjång på spelet ännu.
De är för ivriga, för otåliga, för spända.
Förmodligen trodde dom att det skulle gå lika lätt som jag trodde och när det inte gjort det sprider sig..nä, frustration ska vi verkligen inte säga ännu.
Men ännu mer otålighet.
Hemmalaget skulle må bra av ett mål, det är helt klart.
* * *
Norrmän som gjort bra saker hittills:
Vikingstad avväpnar Crosby när han håller på att friläge, Röymark drar iväg ett hyggligt skott mot Bobby Lou, Grotnes gör ett par fina räddningar och Bonsaksen retar samma Crosby med en fin tackling.
Sen gillar jag den ettrige lille Spets i största allmänhet.
* * *
Gretzky i jumbotronen. Då är det inte heller direkt tyst.
* * *
Men nu ska Kanada ha powerplay.
Ojvoj.

En Norge-historia i Kanada, del 2

Fortfarande 0-0 efter två minuter.
Starkt, Norge.
* * *
Det piper fortfarande i öronen efter Kanadas entré.
Här är fan värre än i Verizon Center i slutspelet.
Heeeeeelt sjukt.
* * *
Stort för Jaobsen att få hälsa på, och byta liten vimpel med, Sid The Kid.
Blir nåt att berätta för småguttarna det.
* * *
Eftersom det garanterat kommer frågor i ämnet är de lika bra jag säger det på en gång:
Nej, dom buar inte åt Luongo.
Dom skriker Looooooou.
* * *

 

En Norge-historia i Kanada

Jaha, nu gäller det att vi hukar oss här, så inga norska journalister – eller, ännu värre, norska fans – får syn på lilla Biffen och lilla Big Papa.
En VG-kollega meddelade häromdagen att vi var Norges mest hatade män efter förra veckans helt oskyldiga skriverier – i mitt fall ett bilagestick om att jag ser fram emot att bevittna slakten av guttar Kanada med all säkerhet utför i den öppningsmatch som nu väntar.
Jag har försökt förklara att det inte var något menat som något angrepp på Norge per se; mer ett uttryck av glädje över att det finns en presumtiv slagpåse i turneringen.
Men förgäves.
Och okej, vill dom ha dom ha det på det sättet, så ska dom väl få det på det sättet.
Kör över dom, Crosby! Krossa Norge! Jag ska skratta!
* * *
Hittade en presslounge där det åtminstone gick att proppa i sig lite vegetarisk chili.
Det gjorde jag – och det gjorde  Marre Czerkawski också.
Han, som är här som expertkommentator åt polsk tv, verkade dock besviken över att det inte serverades något bröd till den röda sörjan.
* * *
Dom tömmer alltså läktaren mellan de här dagmatcherna.
Sen kommer en armé av städare ut och sveper bänkraderna med en målmedvetenhet jag inte sett sedan Zäta, Kronwall och Lidas avvärjde fem-mot-tre-underläget i finalen mot Pittsburgh 2008.
Under står den kanadensiska fansen – kan man se genom fönstren i pressloungen – och trampar utanför entréerna.
Vilket helvetes liv det kommer att bli här, alldeles snart.
* * *
Var det inte någon som nämnde Jeremy Roenick?
Han stod och såg småsur ut i korridoren utanför pressloungen.
* * *
LHC-mannen, Laumann Ylven, har alltså meddelat att han tänker proppa Crosby.
Lycka till, säger jag.
* * *
FivePoints, kul att höra av dig i kommentatorsspåret.
Marty hade påfallande bråttom när han gick genom mixade zon-zoo:et igår.
Så jag hann inte ta någon bild.
Men jag hoppas du noterade att jag travesterade din andre stora hjälte.
* * *
Frågar Staffan Linderborg hur tycker det känns att sitta här och bara se underbara hockeymatcher hela dagarna.
Då väljer han att citera Kajan Sandell, som först var  fotbollsspelare och sen blev sportjournalist och när han fick frågan om hur nya uppdraget var svarade:
– Jo, det är ju bättre än att ha ett jobb.
* * *
Nejnejnej, JAG jinxade inte Miller. Det där gäller bara Henke, det vet ni väl?
* * *
Nu drar Big Papa Wennerholm.
Han ska ut på svenska träningen i det där Britannia Center-rucklet.
Så nu står jag ensam i händelse av attacker från grannlandet.
Skakande.
* * *
Någon gång föds säkert den människa som förmår förklara hur sportjournalister – som den Toronto-stollen som just slog sig ner på min rad – kan tycka det är okej att gå på jobbet i en supportertröja.
* * *
Här kommer det David Backes-quotes om Schweiz.
– Dom överraskade oss. Dom är stora, starka grabbar som åker skridskor väldigt bra.
Var det inte så vi sa här också?
* * *
Det är i skrivande stund trekvart kvar till första nedsläpp och jag kan redan säga att jag aldrig sett så många rödvita flaggor på en gång.
Nej, inte ens när Grycksbo spelat bandy.
* * *
Sitter här och saknar Poeten lite grann.
Han har fått för sig att han inte gillar, eller förstår, hockey och är därför på konståkning istället.
Men vid godnattstunden i natt ska jag förklara för lille Simon hur magiskt det här faktiskt är…
* * *
Kanadas femmor kan ni vid det här laget, men de bekräftas när personalen nu kommer hit och kastar åt oss laguppställningslapparna.
•Weber-Niedermayer-Marleau-Heatly-Thornton.
•Pronger-Boyle-Bergeron-Nash-Crosby.
•Keith-Seabrook-Staal-Perry-Getzlaf.
Sen är det ett fjärde hopplock med back-Doughty samt forward-kvartetten Morrow, Iginla, Toews och Richards.
Rätt okej, får man väl säga…
* * *
Norges svar på Heatlty-linan:
Röymark-Vikingstad-Thoresen.
Sorry, brödrafolk, men man behöver inte vara det minsta hatisk för att fnissa åt den matchen-i-matchen.
* * *
Nu kommer Kanada ut för värmning och jovisst – där går jordbävningen genom Canada Hockey Place.
* * *
Norges tröjor ser ut som Borlänge HC:s såg ut när jag bodde där.
Alltid nåt.
* * *
Babcock står i skjortärmarna i båset och ser cool ut på samma sätt som Steve McQueen brukade se cool ut.
* * *
Det är faktiskt en och annan norsk supporter här också.
Bara de låter mig vara i fred tycker jag det är lite imponerande.
* * *
Man blir fan helt yr av att se namn på de rödvita tröjryggarna där ute.
Crosby, Pronger, Boyle, Thornton, Niedermayer, Nash, Iginla, Heatley…my god.
Vilket hockeylag.
* * *
Nu har det kommit en skäggig fotograf i kulturkofta och ockuperat stolen Big Papa Wennerholm övergav nyss.
Det känns tveksamt.
* * *
Såvitt jag förstår är det hemmaguden Bobby Luongo som står från start.
Sorry, Jersey-vänner (ja, i OS är vi alla vänner, förstås…)
* * *
Jag uppskattar att 80-85 procent av hemmafansen har kanadensiska landslagströjor på sig.
Till det kommer alltså flaggorna.
Hockeyplejset håller på att förvandlas till ett rödvitt hav.
* * *
Nåt säger mig att det kommer gå riktigt, riktigt bra för just Rick Nash ikväll.
* * *
I ena kurvan, bakom keeper-gutten Grotnes, sitter det faktiskt en kvartett i Tre Kronor-tröjor också.
Ja, det här är ju egentligen bara uppvärmning inför matchen i mörrn.
* * *
Bilder?
Jag tar såna hela tiden.
Men det är för rörigt att ladda upp dem just nu. Kommer i allra sista inlägget i natt.
* * *
Okej, på med livrem och säkerhetsbälte.
Nu blir det verkligen åka av.
8-0 till Kanada, säger jag. Blir differensen mindre än så har guttarna gjort braksuccé.
Vi hörs under matchen – kontinuerligt.

Tidernas turnering börjar nu, del 15 – The End

Ovant, men roligt, att se lagen tacka varandra för god match efteråt.
Det gör dom som bekant bara efter avslutade slutspelsserier i NHL.
Önskar bara jag fått höra nationalsången också. Jag gillar ”Star-spangled banner”.
* * *
Mixade zonen?
Nä, inte efter den här matchen.
Vem ska jag fråga vad?
* * *
Det är roligt, och smickrande, att så många av er är så förtjusta i bloggupplägget jag använder i NHL till vardags.
Men vi ska testa några olika former under OS och jag tror det kan bli precis lika bra.
Man får inte vara för rädd för nyheter.
* * *
Tio minuter efter att lagen lämnat isen och publiken börjar lämna läktarna får Al Green sjunga ”Let’s stay together”.
Klass.
* * *
Jag är lite betänksam över de där mesiga avslutningarna, men jag tror fortfarande att Scweiz, med sin fart och sitt fysiska spel, kan ställa till det här och där – framförallt mot andra europeiska lag.
* * *
Tror bestämt jag, gamla karln, håller på att  få en finne på näsan. Kan vara en indikation om att något otäckt ska hända på söndag.
* * *
Amerikanerna gjorde vad de skulle, men inte så otroligt mycket mer. Kan-kedjan såg tidvis vass ut, Bobby Ryan var riktigt bra och Backes hade sina stunder.
Men mot mer kvalificerat motstånd får dom se till att höja sig rejält om dom, som ju många vill tro, ska kunna skrälla.
* * *
Synd inte Kesler gjorde nåt mål. Då hade det blivit ramalama här inne.
* * *
Nu ska Biffen undersöka om det går att få något krubb i sig här i environgerna:
Jag återkommer – i någon form – om två timmar, när alla fördämningar brister i Kanada.
Som Al Green just sa:
Let’s stay together.

 

Sida 1212 av 1346