NY ISLANDERS – CAROLINA 2-5 (Slut)
FLORIDA – BOSTON 0-1 (Början av Period 1)

• • •
Björnarna är tröga som Nalle Puh i inledningen och får inte iväg ett enda skott på mål på nio och en halv minut.
Så i kattlådan ser man det antagligen som rätt så orättvist att Marchand kan trycka in pucken i första PP:t.
Men grejen med lag som Boston är ju en gång för alla att de hittar a way även när motorn hackar – och andra halvan av perren, efter 1-0-målet, påminner de mer om Bamse efter några klunkar dunderhonung.
• • •
Några tunga pjäser saknas i slaget i Sunrise.
Att Patrice Bergeron inte kan spela vet vi ju sedan tidigare, men Bruins får klara sig även utan andrecentern Krejci.
Och hos hemmalaget har back 1A Aaron Ekblad hamnat på skadelistan.
Jobspoter, brukade man kalla sånt.
• • •
Man, Zacha crosscheckar Lomberg rakt i truten och förtjänar ett hårdare straff än bara två minuter.
Tycker jag, som Leif Boork skulle sagt.
• • •
Linus Ullmark kastar sig som Thomas Ravelli – och räddar med en nick värdig Ralf Edström.
Mannen är ett unikum.
• • •
Jag känner några modoiter – till exempel två i Vancouver, en i Tampa, en i Schweiz och en i Hörnet – som börjar bli väldigt exalterade.
Apropå inget alls.
• • •
Nalle, i just den här serien skulle man kunna påstå att ditt nick är något olyckligt för ett Florida-fan…
• • •
Som Ondskan konstaterar i ett sms finns det nog inget annat lag i ligan som skulle ha ens en chans utan sina två förstacentrar.
Tänk till exempel Rangers utan både Mika och Trochek.
Morsning korsning.
• • •
Nu ska jag ringa min gudson John Reino på söder i Stockholm, för han fyller tretton år, stora karln.

NY ISLANDERS – CAROLINA 2-5 (Slut)
FLORIDA – BOSTON
 (Börjar alldeles strax)
• • •
Godnatt, Long Island.
Nu blir det nog inga fler matcher i UBS Arena i år – och som Mcemilfish påpekar har vi antagligen sett Dagobert i det där båset för sista gången också.
• • •
Kul att Horvat till slut får göra ett mål.
Han har annars varit en non-factor monumentale mot Canes.
Så var det inte Lou hade tänkt sig, att kapet från Vancouver skulle göra ett par fina grundseriematcher och sedan bara försvinna.
• • •
Nu ska vi se om björnarna också kan skaffa sig matchboll.
De får möta Bobrovsky för första gången i serien och då kan vad som helst hända.
Antingen tar han allt – eller absolut ingenting.

NY ISLANDERS – CAROLINA 0-3 (Period 2)

• • •
Ridån är på väg att gå ner i Billy Joels rike.
Att hämta in 0-3-underläge mot Carolina Hurricanes är inte lättare än det kommer vara att organisera trafiken från Emerald-parkeringen utanför UBS om ett par timmar.
• • •
Carolina spelar inte himlastormande hockey, men de är kallare än sin motståndare och håller just därför på att skaffa sig slagläge.
• • •
– Nu ger vi allt för att döda utvisningen, behöver man inte vara Scotty Bowman för att förstå att Islanders enades om innan de trampade ut i spelargången inför andra.
Sedan går det en minut och femton sekunder innan Martin Necas, han som våldgästade Islanders bås i fredags kväll, ganska så enkelt får damma in 2-0.
• • •
Man vet att slutspelet har börjat när fans som inte får som de vill slår fast NHL är ett enda skämt till liga.
Om man tycker det – varför fortsätter man då att följa skiten?
Ett skämt till liga skulle då jag inte bry mig om.
• • •
Ojvoj, något provocerande tweet från den som sköter Hurricanes officiella Twitter-konto:

We'd go around hitting people if we lived on Long Island, too

— Carolina Hurricanes (@Canes) April 23, 2023

Nu lär det bli livat på nätet i flera dygn – och Raleigh som bostadsort hamna i fokus.
• • •
Det går att förstå att Nelson är frustrerad på Necas, av många skäl, men det är inte så smart att ta den utvisning han tar i denna perre.
Tur att hans lagkamrater lyckas få ordning på sin ”kill” åtminstone i det läget.
• • •
Idag är Sebastian Aho lite bättre än Sebastian Aho.
• • •
Romanov, Romanov…så gör man icke. Hoppas du slipper träffa Lou Lamoriello efter den missen – potentiellt season-ending.
• • •
Björn Falk, som tyvärr inte har Plus-abonnemang och inte kan läsa blogginläggen, är väldigt emotionell och ska få vara det, men domarna har inte begått några allvarliga fel. Det är Isles som måste sluta ta dumma utvisningar – och spela bättre i sina gena powerplay.
• • •
Nu har det egendomligt nog gått över 24 timmar sedan jag käkade, så det är dags för brunch i holken.

NY ISLANDERS – CAROLINA 0-1 (Period 1)

• • •
Ni ser – eller snarare hör – själva.
De helgar inte precis vilodagen i Belmont Park.
Det där veritabla RYTANDET Isles-fansen ständigt förenas i är en smärre chock.
Varje gång.
• • •
Det är förstås korrekt av Islanders att spela aggressivt och hårt, men gosh – men måste kunna behärska sig också.
Utvisningarna de drar på sig på en gång kan kosta dem hela serien, för inte ens ett uddlöst Carolina underlåter att näta i långa fem-mot-tre-lägen och som alla vet:
Att spela mot ett Carolina som har ledning är en ren plåga.
• • •
De är bra på nationalsången också, Long Island-borna, man kan inte säga annat.
På Garden står Gris-Olle bara och brölar till den heliga hymnen. I UBS sjunger de för full hals – så det rister i väggpanelerna.
• • •
Pulock ska vara väldigt glad att han inte för fem minuter för sin boarding.
Den är, verkligen, på gränsen.
• • •
Now, Hurricanes har inte kommit till Long Island för att plocka blommor och röka fredspipa de heller.
Det är en ruskigt fysisk och elak duell som pågår. Om inte Wes McCauley och Frederick L’Ecuyer, zebrorna, stävjar resolut kan det bli riktigt hårigt.
• • •
Om den planerade ”Veckans Lista” blivit av hade jag ju också kompletterat med ”Veckans Bu” och i så fall kan jag försäkra att Islanders powerplay toppat den skammens sammanställning.
Det påminner starkt om ett hoppslott någon skjutit sönder med en kulspruta,.
• • •
Carolinas avsaknad av målskyttar hade också förärats ett eftertryckligt burop.
• • •
Isles numerära överlägen får dock lite mer svikt i steget när Seabass från Umeå deltar på blålinjen och det är ju själve fan att coach Dagobert inte inser att han ska vara med hela tiden.
• • •
Ja, Idsint, förstås.
Mitch Marner.
Men jag lovar, förbiseendet var ett honest mistake – inte ett försök att reta dig eller andra i Maple Leafs Nation 🙂
• • •
Det är skönt att se att Pierre Engvall kan spela vidare, jag är övertygad om att han får käken avslagen.
• • •
Marianne Olsson, varför tog du bort din kommentar om Kotkaniemi vs EP? Jag tycker den var mycket underhållande…och nu kom den ju tillbaka. Tack!
• • •
Nå, bra hockey är det kanske inte de här två spelar nu heller, men en livfull, sprakande matiné som hottar upp söndagen har vi ändå on our hands.
Keep it up, pojkar.

Och på den sjunde dagen hällde Lord Stanley ett par spann vatten över stenarna i bastuaggregatet och sade:
Varde mer drama.
För det är ju vad som händer när första playoff-veckan denna aprilsöndag fullbordas.
Fyra lag kan skaffa sig matchboll i de åttondelar som går in på sitt fjärde varv – och fyra andra kan kvittera serierna och tvinga fram maraton-battles motparterna väldigt gärna vill undvika.
Startskottet går alldeles strax för den inledande matinén mellan Islanders och Hurricanes – och sedan kommer nya rysare i stöt efter stöt dagen, och kvällen, lång.
Går en mer exalterande avslutning på veckan ens att tänka sig?
Nej.
Låt den sjunde dagen börja.
• • •
På den sjunde dagen var det också så att Bloggare Bofink vaknade och kände sig som…nja, inte Jesus på korset. Snarare korset han hängde på.
Efter non stop action sedan förra helgen, utan en endaste paus, blir man liksom bakis utan att ha druckit en droppe.
Så jag hoppas att församlingen här vid lägerelden kan ursäkta att jag inte sänder live från matinén på Long Island utan kör en heldag i korresoffan – och att detta intro inte blir något spirituellt maraton.
• • •
Ställningen är alltså 2-1 i samtliga åtta serier efter tre omgångar i årets åttondelsrunda.
Lite unikt, känns det som. Nog brukar åtminstone några contenders gå for the kill på en gång, eller hur?
Men inget jämmer hörs från min holk.
Ju mer ovisshet, desto mer dramatik – och ju mer dramatik, desto mer brusande flöden av dopamin genom kroppen.
• • •
En sån här gång, när vi knappt hunnit ur sängen efter en yster lördag och regnsjuka vindar blåser i ett grått New York, kunde man kanske tro att inramningen i UBS Arena skulle bli lite mer beskedlig.
Men det antagandet utgår från att de som bor på Long Island är som alla andra.
Det är de inte. De är fullständigt koko och tro mig – de kommer ställa till med ett rytande riot även i den matiné som väntar nu.
• • •
Ursprungligen hade jag tänkt avlossa slutspelets första ”Veckans Femma” inför denna söndagssession, men hjärnan är för trött för den sortens strukturerade övningar.
Det finns dock gott om stjärnor som hade aspirerat på plats på en sådan lista efter den inledande veckan. Som Chris Kreider, Leon Draisaitl, Mikko Rantanen, Adam Fox, John Tavares, Miro Heiskanen, Adrian Kempe, Akira Schmid, Roope Hintz, Filip Gustavsson, Igor Sjestiorkin, Jack Eichel, Morgan Rielly, Mats Zuccarello, Adam Lowry, Connor McDavid och Nathan MacKinnon.
Fler förslag?
• • •
Allra bäst idag: Inga matcher spelas samtidigt. Med reservation för evighetslånga förlängningar kan vi fokusera på ett drama i taget.
Prisa Gud.
• • •
Svenska poängligan efter tre omgångar:
1. Adrian Kempe, LA, 4 poäng (3+1)

2. William Nylander, Toronto, 4 poäng (2+2)

3. Gustav Nyquist, Florida, 4 poäng (0+4)
4. William Karlsson, Vegas, 3 poäng (2+1)

5. Alex Wennberg, Seattle, 3 poäng (1+2)

6. Viktor Arvidsson, LA, 3 poäng (0+3)

7. Jesper Fast, Carolina, 2 poäng (2+0)
Marcus Johansson, Minnesota, 2 poäng (2+0)
9. Gustav Forsling, Florida, 2 poäng (1+1)
Calle Järnkrok, Toronto, 2 poäng (1+1)

11. John Klingberg, Minnesota, 2 poäng (0+2)
12. Jesper Bratt, New Jersey, 2 poäng (0+2)
Mika Zibanejad, NY Rangers, 2 poäng (0+2)
14.Kevin Stenlund, Winnipeg, 1 poäng (1+0)
Oskar Sundqvist, Minnesota, 1 poäng (1+0)
16. Sebastian Aho, NY Islanders, 1 poäng (0+1)
Mattias Janmark, Edmonton, 1 poäng (0+1)


Tiebreaker 1: Antal matcher
Tiebreaker 2: Antal mål

Blågula målskyttar idag: Hampus Lindholm, Marcus Johansson, Hästpolo-Gustav, Adrian Kempe.
• • •
När, finns det kanske någon som undrar, kommer nästa podcast-avsnitt?
Det är alltid notoriskt svårt att hitta en lucka för inspelning under den galna förstarundan och den gångna veckan misslyckades vi kapitalt. Men tanken är att vi ska köra i morgon eller på tisdag och jag lovar att det är värt all väntan för det bubblar av lust att få prata åttondelsserier i båda nördarna.
• • •
Dagens låt: Etta James ”A Sunday Kind of Love”.
• • •
Lite frustrerande är det att tänka sig att det kan finnas de i Sverige som inte sett en minut av årets playoff, nu tänker ”Ah, jag måste väl kolla vad det är alla tjatar om” och får ta del av Islanders vs Hurricanes för att fjärde matchen i den serien avgörs på Europa-vänligt klockslag.
Rent hockeymässigt är ju detta hittills den klart minst sevärda och medryckande duellen och ja, det plågar mig lite att hela Stanley Cup-bonanzan kan bli bedömd på grundval av denna sega dragkamp.
Men vi får väl hoppas att även Dagoberts och Rod The Bods killar skruvar upp intensiteten på tillbörligt sätt.
• • •
Den sjunde dagen blir lång och den börjar nu.
Håll i hatten!

NY RANGERS – NEW JERSEY 1-2 (Slut, OT1)
• • •
Man ska aldrig, aldrig gå på en slutspelsmatch med förhoppningar om att hinna med något annat efteråt.
På samma sätt ska man aldrig, aldrig önska sig ett snabbt slut så man hinner sova litegrann innan en tidig flight dagen därpå.
Då blir det alltid, utan undantag, utdragen förlängning. Det vet alla som håller på med det här,
Följaktligen:
Inte blir det någon utgång och möte med länge saknad vän ikväll.
Slaget om Hudson River avgörs först när klockan passerat 23 och sedan tar det så lång tid med intervjuer och skrivande att det bara är att åka hem.
Det är som att hockeygudarna, i konspiration med vanliga gudar, vill understryka att man inte ska bli girig och begära mer av livet än playoff-magi.
Det har de förstås rätt i.
Att få vara med om kvällar som den här är ett enormt privilegium och gå ut kan man göra nästan alla andra lördagkvällar på året.
• • •
– Okej, grabbar, då ses vi igen på måndag för en likadan intervju, säger Bratt-Wursten och flinar när jag och Sombrero-Johan är klara med våra frågor.
Ja, det skulle inte förvåna.
Devils har snabbt förstått hur playoff-hockey ska spelas, gjorde en kanonmatch ikväll och var värda den här segern.
Det håller Jesper – som stod för den eminenta framspelningen till Dougie Hamiltons sudden-mål – med om.
– Vi förtjänade inte att vinna de två första matcherna, då var Rangers mycket bättre, men för första gången i hela serien spelade vi riktigt bra matchen igenom den här gången, konstaterar han.
And it’s a series.
• • •
Hur var det Springsteen sa? It’s midnight in Manhattan, it’s no time to get cute?
Well, det är midnatt och mycket mer därtill när vi ramlar ut på åttonde avenyn och jag har inga planers alls på att bli cute för ingen har förvarnat om att regnet ska ösa ner men det gör det.
Vad fan?
• • •
I serien ”Klassiska slutspelsklyschor” tar Rangers efter Hamiltons avgörande poäng genom att slå fast att de inte hade räknat med att vinna fyra raka mot en så bra motståndare.
Bla bla, ha ha.
• • •
Alright then, läggdags i holken.
Om mindre än elva timmar dundrar vi vidare med matiné på Long Island och då, mina buddies, sitter jag här i korresoffan igen, redo att låta orden flöda.
Tills dess:
Peace in the valley!

Dougie Hamilton avgör för Devils.
Mer sen.

NY RANGERS – NEW JERSEY 1-1 (Period 3, OT väntar)
• • •
Jodå, det blir sudden-drama även på Garden – och det ska framförallt Rangers vara glada för.
I tredje perioden består skillnaden mot tidigare matcher inte blott i det faktum att de möter en motståndare som förstått vad playoff-hockey går ut på.
De är sämre själva också. Förlorar närkamper och de numer vanligt förekommande klubblad-mot-klubblad-duellerna, passar fel och skjuter utanför.
Så yes: Det är Devils som går in i The Late Nigh Show på Broadway med momentum i ryggen.
• • •
Är det något Bolts brukar vara bra på är det kriga sig till seger i OT, så det som just hände i Amalie var monumentalt.
Grattis, alla blåvita löv.
• • •
Stämningen på Garden har kommit av sig alldeles så lite.
Många kom, kan man ana, hit i övertygelsen att Blåskjortorna skulle defilera, och när det nu visar sig att något helt annat händer blir de snudd på på snopna.
Man förstod nästan att något sådant skulle kunna hända va?
• • •
Mina hjältar är blågula båda två: Mika eller Bratt-wursten fixar detta.

NY RANGERS – NEW JERSEY 1-1 (Period 2)
• • •
Oh-oh, drama på Broadway.
Devils gör verkligen sin bästa match i denna serie, by a country mile, och har 1-1 efter två perioder.
Så nära har de inte varit på hela veckan.
Hoppet lever, hoppet finns…men också drömmen på andra sidan.
• • •
Vi var rätt många som trodde att Chris Kreider brände sitt bästa krut förra säsongen.
I år har han ju sett betydligt mer, ja, normal ut.
Men nu…gosse. Han glöder som en komet på högahstighetsfärd genom galaxen och pumpade just in sitt femte mål i årets slutspel.
Därmed rycker han åt sig ledningen i skytteligan.
• • •
Jack Hughes, till vardags den störste artisten av alla som uppträder här ikväll, blir trött på att få så lite uträttat och vispar i ett powerplay iväg ett skott som inte ens Storken kan ta.
”Såg ni”, ser han ut att säga åt gaphalsarna på läktaren ett ögonblick senare.
• • •
Heliga makaroner, vi får alltså sudden-drama även i Amalie Arena.
Är det lördagens grej kanske?
I så fall lär det bli en lång lördag på Manhattan.
• • •
Det är inte tillnärmelsevis lika många Devils-fans här som Rangers-fans i The Rock, men några hörs ändå tydligt när Hughes kvitterar.
Kul för dom.
• • •
Det känns som att en uppumpad Timo Meier är inblandad i allting ikväll – och han lyckas då och ådra sig hemmaspelarnas irritation.
Det är ju smart.
• • •
Rangers är inte dåliga, men inte heller riktigt lika vassa som i de två första matcherna.

Framförallt har de dock mycket tuffare motstånd ikväll, vill jag än en gång understryka.
• • •
Bratt-wursten tar en sällsynt utvisning för interference och blir mäkta förgrymmad på zebrorna – sällsynt det med – men det är n
Även i det läget lyckas Devils dock döda utvisningen.
Det är nåt nytt, i Newark blev det mål så fort Rangers var en man mer på isen.
• • •
För att understryka hur mycket historia som skälver under takåsarna när just de här rivalerna går i clinch på Garden står Martin Brodeur och hänger på pressläktarbalkongen i pausen.
Coolt ändå.
• • •
Det ser ut som att Ulrika LGR sluppit ur jobbmötet i sunny Syracuse, haha.
Jag kan se framför mig hur hon dammar knytnäven i nåt gammalt konferensbord där uppe.
• • •
Eftersom Brodeur tagit så hit passar The King förstås på att titta till sitt gamla rike också, blir inzoomad i jumbon och hyllas med vrålande jubel.
Som sig bör.
• • • 
Hjältar i Tampa: Point eller Lill-Nyllet.
• • •
Ojvoj, vi har Yankees-profiler på plats på läktarna också – med superstar Aaron Judge i spetsen.
• • •
Nu väntar årets period på Garden.
Ojvoj.

NY RANGERS – NEW JERSEY 0-0 (Period 1)
• • •
För att travestera en annan klassisk text med anknytning till den glödande lördagskvällens tema:
In the jungle, the mighty jungle, the lion ROARS tonight.
Vid Den Helige Andes fotbad, det här är som att sitta i en kastrull kokande endorfin.
Sånt väsen, sånt tryck, såna strömförande vågrörelser av förväntan och pirr och skräck.
Underbart.
• • •
Bratt-Wursten inleder kvällen med sitt bästa ingripande i hela serien.
Redan i första bytet flyger han – på rent jädra adrenalin, får man anta – igenom i friläge och tvingar Kane att ta en utvisning direkt.
Mycket lovande – och en situation som i någon mån sätter tonen för första perioden.
• • •
Playoff-introt före matchen är som en hel Broadway-produktionen bara den.
Det blinkar och blixtar och röker och projiceras bilder på is och jumbotron och publik.
Dylikt kunde jag inte visualisera när jag gick och skrotade i Gyllerinken i Borlänge på 70-talet.
• • •
Efter bara några minuter dödar Devils en egen utvisning också – och det stärker dem ordentligt, tycker jag det ser ut som.
Eller så är det bara situationen i stort som gör att de spelar mer aggressivt, både offensivt och defensivt, och rent allmänt har skruvat upp intensiteten – på just det sätt playoff-hockey kräver.
• • •
Får mess av gamle vännen Tim, en gång i tiden servitör på Anthony Bourdain-bekanta Les Halles, för han är på plats ikväll och det visar sig att han sitter intill en gammal bekant.

Ja, det är själve Oscar Lindberg!
För tusan, han borde ju sitta i en loge och bli inzoomad på jumbon och tackas för allt!
• • •
Att påstå att Rangers är tagna av Broadways förtrollande sken vore att ta i, de gör i huvudsak fortfarande vad de ska, men de har helt enkelt lite mer robust motstånd den här gången.
Vad det leder till…jag har inte en aning, men det är rent otroligt att få vara här och ta del av det som ovillkorligen komma skall.
• • •
Om någon undrar var vi har en sån given gäst som Ulrika LGR håller hus kan jag meddela att hon, till sin egen bestörtning, sitter på ett konferenscenter i Syracuse av alla ställen.
• • •
Det modig beslutet att starta Schmid har redan betalat sig för Lindy.
Ynglingen från Alperna har varit utsökt. Han ser mycket lugn och trygg ut – och står alltid där han ska.
Det är imponerande, snubben har aldrig smakat den här häxbrygden förr.
• • •
Hemskt besked från Winnipeg: Josh Morrissey är så illa däran att han missar resten av serien mot Vegas.
Han är lagets överlägset bäste back, det kommer bli extremt svårt utan honom.
• • •
Så här ser det ut när nörden följer flera matcher på en gång…

• • •
Vi börjar med en tung kändis i jumbon: Jon Hamm.
Men – han är väl Blues-fan? Well, kanske så till den grad att han vill supporta Tarasenko här också.
• • •
Ok, i andra drar någon first blood.
Det kan avgöra hela serien.