Plötsligt blir det i alla fall lite allvar mitt i leken.
Viss prestige står ju faktiskt på spel när USA:s och Kanadas bästa tjejer möts i en tre-mot-tre-landskamp och de kör följaktligen så det ryker.
Kanada är lite bättre men får en rejäl match av amerikanskor som bärs fram av en uppeldad hemmapublik.
Viktigast av allt dock – och tanken med alltihop:
Det sitter små tjejer på läktarna och ser med stora ögon på den förträffliga, action-späckade duellen och förhoppningsvis tänker de ”Jag ska också börja spela hockey!”
Det är av just den anledningen – för att kidsen ska bli hänförda – All Star överhuvudtaget finns.
När Ovetjkin och Erik K nu inte är här får annan stå för underhållningen och Tomas Hertl axlar rollen med den äran när han plötsligt drar på sig en Justin Bieber-mask och försöker sätta en straff på local hero Binnington.
Då vet man vad All Star går ut på.
• • •
Här tror man Leon Draisaitls tyska precisionsskytte är nåt att jubla över – och så kommer Ekeliw-favoriten Slavin och straffar honom.
• • •
Rätt fantastiskt med Binnington ändå. För ett år sedan var det knappt någon annan än hans mamma som visste vem han var.
Nu är han Stanley Cup-mästare – och den mest jublade av alla under en All Star-fest.
• • •
Men nu börjar vi alla längta till Hair of The Dog, faktiskt.
Kenta på All Star!
Ja, inte vår Kenta alltså – utan att ”Dom Kallar Oss Mods”-Kenta.
Målvakterna får välja sina egna sånger när de tävlar i straffräddningar och Markan låter ”Just idag är jag stark” eka i Enterprise Center.
Det är mycket besynnerligt att sitta här och lyssna på den, men heja Bajen, höll jag på att utbrista.
• • •
För övrigt kan vi konstatera att inte alla som slår straffar inte direkt är jätteengagerade. Hallå, Vigge.
• • •
Publiken, däremot, tar varje enskilt skär på största allvar.
Sånt här drag har det aldrig varit någon All Star-kväll tidigare.
Skrällen på All Star!
Connor McDavid vinner INTE hastighetstävlingen. Han får stryk av Islanders egen Usain Bolt, Mathew Barzal.
Det är lika oväntat som att laget som bor i den här hallen vann Stanley Cup förra våren
• • •
Ryan O’Reilly har svart bälte i publikfrieri och värmer förstås upp i Kansas City Chiefs-hjälm.
KC ligger ju i andra änden av den här delstaten (inte i Kansas, kom ihåg det vid nästa TP-parti!) och Chiefs ska spela Super Bowl nästa söndag så de är en pretty, pretty big deal i de här trakterna för närvarande.
• • •
Bröderna Tkachuk tas emot som återbördade söner i Enterprise – och det är de ju också. De växte upp här i St. Louis och inte nog med det, pappa Keith råkar vara en lokal gud.
Det vet jag bestämt för en öl uppkallad efter honom – Big Walt – är storsäljare på Hair of The Dog.
• • •
Så kort sommar de fick har de hunnit renovera Enterprise sedan senast och bland annat kompletterat pressboxen me ett nytt, lyxigt pentry.
Det gillar vi.
• • •
God är den också, Big Walt.
• • •
TJ Oshie föräras också öronbedövande jubel så fort han nämns eller syns till.
St. Louis glömmer aldrig.
• • •
Det är ett vodkamärke som sponsrar skills-kvällen.
Viasat får köra bleep-knapp så det inte blir alkohol-reklam i Löntas rapporter
• • •
Patrick Kane, som plågat livet ur Blues vid otaliga tillfällen, blir däremot våldsamt utbuad.
Som sagt:
St. Louis glömmer aldrig.
– Tänk, pustar unge Sjöberg när vi framåtlutade och grimaserande i den blöta snöyran tar oss fram längs Market Street, i somras höll vi på att att smälla av för att det var så jävla hett och fuktigt. Och nu det här…
Ja, nu det här.
Som om gudarna ville säga oss nåt – kanske att vi inte ska hålla på med sånt här trams… – har en saftig vinterstorm dragit in över mellanvästern lagom till All Star-helgen i St. Louis.
Det regnar och snöar och blåser och yr och slaskar och är samtidigt så kallt att det.
Now, The Lou är inte precis världens mest charmiga vykortsidyll i normala fall heller, men i den här januariskepnaden…man ringer inte direkt till redaktören för resebilagan och febrar om att vi måste berätta för läsarna om denna okända pärla.
Det skapades dock storartade minnen åt oss just här under konferens- och Stanley Cup-finalerna i maj och juni, när vi sånär förångades i den brutala midwest-hettan så vi ska nog nog kunna veva ihop en fin upplevelse även under de här förutsättningarna.
Så fort jag och unge Sjöberg kommit in i Enterprise Center stampat snön av stövlarna och fått upp temperaturen med några rediga åkarbrasor kör vi igång.
Det blir show och skoj och larv och garv och lättsam underhållning – och ni, världens bästa läsare, följer allt tillsammans med den snart upptinade bloggen!
• • •
Vi tjuvstartade ju redan igår med Media Day på vackra Stifle Theatre vägg i vägg med Enterprise-ladan och precis som i San Jose för ett år sedan försökte NHL göra evenemanget till en show för fansen.
Spelarna satt vid sedvanliga podium och svarade på frågor, men podierna var placerade på teaterns stora scen – och ute i salongen satt åskådare som, vad jag förstod, betalat för att vara där.
Poor them, faktiskt.
De fick inte se mycket annat än breda journaliströvar – och inte heller hörde de en bokstav vad som sades under de scrums vi bildade runt de där podierna.
Jag har inte sett ett sämre publikevenemang sedan Charlie Sheen satt i en fåtölj på Radio City Music Hall-scenen och bara pratade goja.
• • •
Vigge Hedman håller med.
Det vore mumma om hans Bolts och Panthers äntligen fick gå i clinch i en slutspelsserie.
– Det skulle bli ett härligt derby och öka på rivaliteten i Florida. Nu finns ju också en hygglig chans att vi faktiskt stöter på varann säger han där han sitter vid sitt podium i vit All Star-tröja och ser avslappnad ut.
Japp, ge oss den holmgång. Och Battle of Alberta i väst. Då ska jag aldrig mer klaga (jo, det ska jag – men inte på att vi aldrig får de slutspelsserier vi drömmer om).
• • •
Låt oss vara ärliga – årets All Star-upplaga har mindre stjärnglans än någon i alla fall jag bevakat sedan 2007.
Sure, Connor McDavid, Nathan MacKinnon, Patrick Kane, Tyler Seguin, Elias Pettersson, Vigge, David Pastrnak, Kris Letang och Leon Draisaitl deltar, men låt oss nämna några som INTE syns till i Missouri den här helgen:
Alex Ovetjkin, Sidney Crosby, Evgeni Malkin, Artemi Panarin, Steven Stamkos, Nikita Kutjerov, Sebastian Aho, Brad Marchand, Nicklas Bäckström, Erik Karlsson, Auston Matthews (jo, han syns till men inte på isen), Mikko Rantanen, Gabriel Landeskog, Tuukka Rask, Marc-Andre Fleury, Ben Bishop, Jamie Benn, Johnny Gaudreau, Patrik Laine, Filip Forsberg, Pekka Rinne och Henrik Lundqvist.
Ojvoj.
Den listan bekräftar misstanken att Zätas mystiska januariåkomma i handlederna börjat spridas och att denna årliga happening verkligen inte har särskilt hög status längre.
Men igen – vi är här och får försöka göra det bästa av situationen.
• • •
All Star-debutanten Markan är rolig när får frågor om vad det innebär för honom som målvakt att zorro-målet blivit så populärt.
– Jag tycker det borde vara förbjudet för kidsen att titta så mycket på Youtube, flinar han.
• • •
Kommissionär Bettman bekräftar uppgiften att Florida Panthers arrangerar nästa års All Star-fest i Sunrise.
Då kommer listan med icke-närvarande profiler bli kortare, det kan jag försäkra.
Val av värd har betydelse för populariteten, om man säger så.
• • •
Finske kollegan Ville – som ersatt legendariske Sami – ser lätt förvirrad ut i Enterprise-environgerna och undra på det – Finland har inte en endaste representant i årets föreställning.
Chockerande, det.
• • •
Gary säger också att ligan till nästa år fnular på ett nytt All Star-format med, som han säger mer ”international flavor”.
Förhoppningsvis betyder det att vi får se ett renodlat svenskt lag då.
Vilka ska i så fall ingå i det, tycker ni?
• • •
Kvällens övningar består alltså av sex skills-grenar, plus en spännande dammatch i tre-mot-tre-format, och det är framförallt uppgörelsen om hårdaste skottet vi får fokusera på, för i den tävlar både Vigge Hedman och Elvis Petterson.
• • •
Det finns en hockeyjournalist-bar i varje NHL-stad, i allmänhet väldigt sunkig och alltid upptäckt och dubbad av Scottie Burnside, och här i St. Louis heter den Hair of The Dog.
Den kan definitivt beskrivas som en förmildrande omständighet.
• • •
Förra året var han fortfarande lite främmande inför allt nytt och reagerade ibland genom att rikta taggarna utåt, men Elias har uppenbarligen hittat sin ”footing” i ligan. Han var utmärkt på podiet igår: Öppen, rolig, trevlig.
När just Ville från Sanomat undrade om hans finska rötter log han brett.
– Jag kan bara svordomarna och dem ska jag inte dra här.
• • •
Ok, det är för bilderna ni tittat in här ikväll, eller hur? Här kommer de!
The Lou i januari… Elvis is king! Det här känns bekant…exakt så här såg det ut i bakom Enterprise-kulisserna under finalen i somras också, och när Blues nionde juni hade förlorat Game 6 med 5-1 satt vi här och bara visste att St. Louis öde var beseglat. Där tog vi fel. All Star-debutanten från Gävle! HockeyNews-Sjöberg och Kajsa Kex jämför stativen. Det blev inte Mika som ersatte Panarin, det blev…Göran Greider. Inte superstjärna kanske. Kramer från Hörnett. Där satt dom och såg ingenting igår. Fast Oshie gick fram och hälsade i alla fall. Ett misslyckat försök att ta så kallad närvaro-byline. Pansarkryssaren Det är sällan det ser ut som att McDavid njuter av att vara bäst i världen. Fast här kanske han mest tänker på att han måste vara polare med bröderna Tkachuk i en hel helg… Kommissionären lägger ut texten. Letang Senior – och Letang Junior. När han inte avnjuter svenska räkmackor spelar Dan Rosen Shuffle Board. Scottie Burnside och Anze. Manegen är krattad.
• • •
Ha nu så trevligt, folks.
Jag tittar in då och då, när det finns nåt roligt att rapportera men inte efter varje ”event”.
Merparten av NHL-stjärnorna har stämplat ut och vad de största svenska profilerna gör får ni veta i den här lilla enkäten.
Även bloggen är på väg ut on the road, men får nöja sig med det aningen mindre paradisiska St. Louis.
Tills vi hörs därifrån på lördag kväll får ni njuta av denna lilla tipsrad gällande de sista två sladdmatcherna.
NY RANGERS – NY ISLANDERS 2-4 (Slut)
• • •
Nä, det där blev ju inte riktigt den himlastormande jolt i systemet vi ville ha innan uppehållet.
Men man får inte alltid vad man vill, som redan Rolling Stones slog fast.
Nu går vi likafullt på lov en stund och bloggen återkommer först med lite lattjolajbans från St. Louis natten till lördag.
Hörs då va?
NY RANGERS – NY ISLANDERS 0-3 (Period 2)
• • •
Nu börjar det ändå bli fart på 35-40 procent av åskådarna i Broadway-ladan.
Islanders-fansen – och de är uppskattningsvis så många – har blodvittring och njuter, högljutt, åt att kaxskallarna från Manhattan äntligen får sig en fläskläpp i den här derby-serien.
• • •
Mika har en rungande slägga i ribban precis i inledningen.
Resten av mittakten är bara ännu en enda lång påminnelse om vad som försvinner med brödmannen.
• • •
Givetvis är det här den av de tre matcherna som säger mest om de egentligen styrkeförhållandena de här två lagen emellan.
• • •
Varför vill det inte bli några mål nere i Philly då? Kenta? Jo, nu blev det ju det ändå.
• • •
Gregor Ceglane menar bara att ge Ryan Lindgren en liten puff, men det som är en puff för honom är grov boarding för resten av världen.
Jisses.
• • •
Det är dags för Rangers att ringa Peter Laviolette, tycker jag.
• • •
Bill Camp, den lysande skådespelaren från bland annat ”The Night of” och ”Leaning Tower” är här och vinkar i jumbotronen.
Bloggen, stort fan, vinkar tillbaka.
• • •
Nu ramlar Gris-Olle, i riktigt fin form efter två perioders tankande, in på pressläktaren.
Vi borde också ha hjälm.
• • •
Ryan Strome, Tobias Petterssons favorit, får till slut in en puck ändå – men det visar sig efter videogranskning Trotzen begär på studs vara offside.
Då blir Islanders-fansen ännu gladare och smockan hänger i luften här och där.
• • •
Skickar Quinn in Henke nu?
Det vore ju väldigt super-typiskt i det här hopplösa läget.
NY RANGERS – NY ISLANDERS 0-2 (Period 1)
• • •
Mja, inledningsakten lever inte riktigt upp till hypen.
Spelet är för statiskt, temperamentet – helt oväntat – för lågt och stämningen i hallen för saggig.
Nåt måste hända som påminner spelarna – och fansen på läktarna – att det är tredje striden i ett krig som pågår.
• • •
Islanders har ju det här nu och kommer med all säkerhet få sin revansch.
De inleder rätt blekt och avlossar bara ett skott mot vår bulgarisk-ryske vän de första 14 minuterna men sedan får de två powerplay i rad och sätter kniven i hjärtat på lede fi från Manhattan.
Det här tappar pojkarna från ön inte.
• • •
Med Panarins frånvaro är det inte bara lite som går förlorat i Rangers offensiv.
Han öppnar en egen dimension i spelet på egen hand, brödmannen.
Ja, som någon nyss sa, apropå den ryske artistens smeknamn:
Hemmalagets anfall är glutenfria ikväll…
• • •
Greiss är en mycket bättre målvakt än Varlamov.
Det blir om inte annat tydligt när Rangers i sitt hittills enda PP i mitten av perren faktiskt skakar fram några riktigt avancerade chanser men inte får in cannolin i ugnen.
• • •
Det är verkligen inte alls samma playoff-artade stämning som på Long Island, tyvärr.
Vi har tvärtom en sån surrig, ofokuserad turistkväll när alla bara sitter och gafflar om annat.
De här matcherna borde alltid spelas i Coliseum, faktiskt.
• • •
Nej, Jarkko! Blommans debut för New York Dolls måste bli succé!
• • •
Vi har Gris-Olle på flanken intill ”internationella hörnet” av pressläktaren ikväll och han surrar förstås mest av alla. Fast han surrar inte. Han bräker och brölar.
Åh, den eleganta, sofistikerade världsmetropolen….
• • •
Jag sitter här och försöker föreställa mig Henke i Avalanche-jersey.
Det ser rätt fint ut, faktiskt.
Tänk om…
• • •
Nej, grinigheten har inte släppt, jag sitter och muttrar och biter ihop tänderna mest hela tiden.
Vi får se om en skvätt vattnigt Garden-kaffe kan hjälpa.