Idag har jag krönikor att skriva och en Royal Oak från Sätra i Gävle att ta hand om, så någon söndagsblogg blir det icke.
Men imorrn är HEK:s LAGET på Garden, så då jäklar – då blir det blockbuster-röj här.
Tills dess – en liten tipsrad:

•Winnipeg – Philadelphia 1
•Chicago – Minnesota 2
•Detroit – LA Kings 2
•Vegas – Vancouver 1

NY ISLANDERS – BUFFALO 3-2 (Slut, OT)
• • •
Vilken tur att den utflykten blev av.
Där ute i Uniondale-spenaten väntade ju ingenting mindre än den bästa match jag sett live i år.
Satan vilken Big Boy-kamp.
Den var till och med värd två timmar i horribel snigeltrafik i regnet tillbaka till Manhattan.
Tack, tack.
• • •
Det är inte alldeles lätt navigera i backstage-korridorerna i Coliseum.
Idag fann jag mig plötsligt, i förhoppningen om att hitta till Sabres omklädningsrum, på förvirrad kryssning bland skräphögar och råttor under en läktarsektion.
Kom inte och säg att det här jobbet alltid är glamoröst.
• • •
Nädu, jag blir nog inne ikväll. Promenaden de tio kvarteren från hyrbilsfirman och hem räcker för att hockey-farfar ska få nog av Santacon.
Utanför McFaddens’s, en irländsks pub i hörnet av andra och 42:a som av oklara skäl alltid lockar till sig horder av plakatpackade snorungar, ser det ut som på en brittisk rockfestival – och ingenting i världen är lortigare, snuskigare och mer bedagat än brittiska rockfestivaler. En tomte – och jag menar tomte i alla bemärkelser – står till exempel, våldsamt vinglande, med snorren i handen och urinerar rakt ut i trafiken.
Tack för mig.
Jag häller upp bättre bourbon i fina kristallglas åt mig och Royal Oak och rattar in en bra hockeymatch på tv:n istället.
• • •
Goalofsson visar sig vara en väldigt sympatisk figur också, vänlig och språksam och angelägen om att ta i hand och så.
Jag hade väl nästan det på känn.
Och lika roligt är det att prata med Rasmus. Den där underfundiga humorn som mest gått att ana tidigare, när han förmodligen och i så fall högst förståeligt känt sig lite förskräckt av all mediauppvaktning, håller på att blomma ut i full, charmig prakt.
• • •
En playoff-serie mellan Islanders och Sabres…det skulle man inte ha något emot, känner jag från och med nu.
• • •
OK, folks, ha en trevlig kväll.
Nu är kristallglasen framme.

Slut.
Islanders vinner i OT.
Mer när jag är tillbaka på Manhattan.

NY ISLANDERS – BUFFALO 1-1 (Period 2)
• • •
I’ve seen the future of rock ’n’ roll, utbrast dåvarande rockskribenten Jon Landau när han såg Springsteen live första gången.
I vad mån man kan säga att jag sett the future of hockey kan kanske diskuteras, men nu har jag i alla fall sett Victor Goalofsson plaska in sitt infernaliska direktskott och jag blir precis lika till mig som Landau i det tidiga 70-talet.
Satan så häftigt!
• • •
Matchen fortsätter vara exceptionellt bra, tycker jag.
Islanders ser inte bara till att klogga ihop egna planhalvan så det blir som att åka i kvicksand för motståndarna. När de vänder – ofta blixtsnabbt – och går till anfall gör de det med en ruskigt påtaglig pondus. Lee och Nelson och de andra vet att de är jävligt bra – och de tycker om att visa det,
Samtidigt spelar Sabres hockey av en kvalitet klubben inte varit i närheten av Brie-Ostens, Chris Drurys och Afinogenovs storhetsdagar.
Härliga tider!
• • •
Såklart, jag spillde senap på skjortkragen i första pausen och sitter nu här och ser ut som Lasse Kongo.
• • •
Ullmark – som nog kan utses till Sabres förstekeeper nu – är jävligt bra han också.
Under de alldeles för många utvisningar gästerna drar på sig håller han verkligen fortet åt sina polare.
• • •
För Landau slutade det med att han blev Springsteens manager. Ska vi hoppas på samma utveckling för Smooth Furman?
• • •
Ånej, blir påmind om att det är Santa-con idag.

Det betyder att ungefär sju miljoner kids från New Jersey och Long Island klär ut sig till tomtar, åker in till Manhattan och super som svin tills korna går hem.
Jag och Eken – två genuina boomers – borde kanske stanna hemma och titta på hockey ändå.
• • •
Now, att utjämna när Islanders tagit ledningen är ett styrkebesked, men som kollegor på Isles-beatet svarar när jag i pausen frågor hur många, eller snarare få, gånger de sett laget tappa ledningar:
– Det händer. Men de brukar komma tillbaka och vinna i alla fall.
Ja, de har den förmågan också.
• • •
Goalfsson är efter det där drömmålet – det fjortonde för säsongen – delad etta i svenska målligan. Bara Lindy Lindholm har gjort lika många. Det var det fanimig ingen som räknat med när vi började i oktober.

NY ISLANDERS – BUFFALO 1-0 (Period 1)
• • • 
Alltså, nu när jag tänker på det…för bara några år sedan hade jag hellre gått till tandläkaren än åkt ut hit för att se en serielunksduell mellan Islanders och Sabres.
Nej, det hade jag inte alls. Jag bara ljuger – men jag gör det för att understryka vilken skräpmatch det här hade varit alldeles nyss.
Nu är det en toppfajt mellan två fina slutspelscontenders som ger allt hela tiden.
Jag vet inte om det bara är en synvilla för att jag sitter så nära isen, men detta känns – de spektakulära superchanserna förutan – som ett helvetes intensivt, aggressivt och frustande big boy-drama.
• • •
Är jag på engelsk ligamatch?

Det låter fan så när något för USA så exotiskt som en klack på ena korsidan börjar…sjunga.
Det händer aldrig i Brooklyn – och ingen annanstans heller – så tillåt mig att bli helt paff.
• • •
Sabres vet att man inte kan Islanders ledningen men de kan inget göra och björnsaxen slår igen redan efter drygt fem minuter.
Nu blir det Grateful Dead eftermiddagen lång.
• • • 
Han är tuff och fysisk ibland, Dahlin – och det känns konstigt för det kontrasterar så bjärt mot hans försynta persona off ice.
Men för fan, give em’ hell.
• • • 
Lite onödig känns Skandal-Scandellas tackling på Ross Johnston, men det slutar alltså med att Sabres får PP för att Josh Bailey blir vred och börjar veva.
Det går att förstå att Coliseum inte jublar i det läget
• • • 
Med så här många matcher på programmet tycker man att Furman borde få döma någonstans.
Vet ni?
• • •
Sabres PP känns mördande – ni vet hur det ska uttalas… – men ja, det skulle kunna vara ännu mer speed i passningarna.
• • • 
Yzz, det låter väl mer som en mas i Göteborg? Dal-Kålle…
• • •
Visst, Stefan, Dahlin går bort sig lite vid målet – ja, han blir ju kvar ute i sarghörnet helt i onödan – men det börjar med att Ullmark fäpplar lite med en puck han väl ska stoppa bakom kassen.
Inte total clusterfuck, men nånting ditåt.
• • •
För att citera Keith Richars gamla skämt:
”Vad säger Grateful Dead-fansen när haschet tar slut? Vad ÄR det här för skitmusik?”.
Hoho, nu ska Biffen ha korv.

”Det var här det började…”
Tanken slår mig osökt när jag styr upp på Hempstead Turnpike och ser siluetten av Nassau Veterans Memorial Coliseum genom den regnsjuka dimma som håller hela The Northeast i sitt grepp denna decemberlördag.
Samma syn – fast i vackert sensommarsken – mötte mig på mitt allra första uppdrag som NHL-korre för snart femton år sedan.

Det var i september 2005, jag och Höken hade blivit utskickade på ön för att kolla den där unge svenske målvakten i första träningsmatchen mellan Islanders och Rangers sedan stora lockouten.
Lundqvist nånting, hette målisen…
Jag hade varit på NHL-hockey tidigare, som vanlig åskådare, både på Garden och i Meadowlands, San Jose, St Louis och Fort Lauderdale – men aldrig varit ackrediterad som journalist, suttit på en pressläktare och haft tillgång till spelarna.
Så hjärtat dunkade hårt i bröstkorgen när vi klev in genom pressentrén.
Det kan jag väl inte direkt påstå att det gör nu, när jag nånstans kring tusen live-matcher senare passerar samma dörrar för en eftermiddagsföreställning mellan Islanders och Buffalo Sabres.
Den bortkomne rookien som satt här med stora ögon den gången har blivit om inte blasé så i alla fall…van.
Men det är absolut spännande och exalterande även idag, för precis som då ska jag se en ung svensk NHL-kung i vardande på Coliseum-isen.

Victor Olofsson är ju in the house och ska begå sin live-debut inför mina ögon.
Det ser jag verkligen fram emot.
Nästan lika mycket som första gången…
• • •
Innan vi går vidare…gårdagens chockerande nyhet om Oskar Lindblom är det värsta, mest ledsamma och omskakande jag upplevt under alla de här åren som NHL-skribent.
Jag försökte samla mina tankar kring det otänkbara i den här krönikan. Sedan satt jag bara i soffan hela kvällen och kände hjälplös sorg.
Hur futtigt det än känns med puckar och poäng och tacklingar måste livet dock gå vidare och vi kommer fokusera på det vi ska här.
Men jag lovar:
Oskar kommer finnas i bloggens tankar varje kväll, varje match – tills han han besegrat den vidriga sjukdomen och är frisk och hel igen.
• • •
Hösten 2005, när jag satt här och febrade över första närkontakten med världens bästa och mest mytomspunna hockeyliga, var Victor Olofsson en tioårig parvel hemma i Örnsköldsvik.
Nu utgör han, med sitt ohyggliga skott, ett av de stora hoten mot Islanders
Mindblowing
• • •
Får en Ford Taurus av hyrbilsfirman idag.
Så till skillnad från senast, när de rullade ut en sprillans BMW inför den lilla Philly-trippen, kommer ingen i personalen fram och applåderar.
Men åkdonet ska ändå lämnas tillbaka senare eftermiddag, så det är bara bra att jag behöver ratta något jag blir för förtjust i.
• • •
Rasmus Dahlin ska, förträffligt nog, också spela den här matchen.
Och hur gammal var han hösten 2005?
5 år.
Fem!
Det är inte bara mindblowing.
Det är helt barockt.
• • •
Var beredda:
Devils kommer trejda Taylor Hall när som helst.
Vi var ju många som satt med andan i halsen redan igår kväll, när han efter värmningen i Pepsi Center plötsligt ströks ur laguppställningen – och Adrian Dater senare rapporterade att stjärnans trunk stod för sig själv i korridoren utanför gästernas omklädningsrum.
Inget hände dock, men enligt sådana som Bob McKenzie och Pierre Lebrun ligger ett halvdussin lag på och var så säker, snart smäller det.
• • •
– Han är världens bäste spelare just nu.
Så sa Goalofsson om sin kedjekamrat Jack Eichel efter segermatchen mot Nashville i torsdags.
Stora ord, men faktiskt – de har täckning. Skulle Hart Trophy delas ut nu vore Sabres-kaptenen en mycket het kandidat.
Tacka Ralph Krueger, säger jag. Den tyske renässansmannen har skapat en kultur och atmosfär som får den sortens talanger att blomma ut på riktigt.
• • •
Det är ändå för trevligt den här tiden på året, när kollegorna kommer fram och säger ”Happy holidays, Biffen”.
• • •
Det här har jag inte sett förut – och vafalls!

Hur kan Grateful Dead ha gjort fler spelningar än Billy Joel i hjärtat av Long Island?
• • •
Nä, de säger inte ”Biffen”, de säger ”Pear” – på amerikanskt vis. Men jag ville skriva så ändå.
• • •
Vi har en riktigt fet lördagsomgång, med alla lag utom tre in action – och därmed sjusatans lång tipsrader.
Här är min:

•Ottawa – Columbus 2
•NY Islanders – Buffalo 2
•Anaheim — NY Rangers 2
•Calgary – Carolina 1
•Nashville – Dallas 1
•Edmonton – Toronto 1
•Minnesota – Philadelphia 2
•Montreal – Detroit 1
•Tampa – Washington 2
•Florida – Boston 1
•Pittsburgh – LA Kings 1
•Arizona – New Jersey 1
•St. Louis – Chicago 1
•San Jose – Vancouver 1

• • •
Har länge bönat och bett att Islanders PR-människor ska skona mig från den mindre roliga presslsäktarsektionen längst bort, där man sitter mitt en kalluftsfläkt och boom – idag händer det!
Kelly, som bossen heter, har satt mig på prime-säte på främsta raden, så nära isen att jag nästan kan sträcka mig när och klappa Anders Lee på ryggen.

• • •
Vad gäller alla matcherna ikväll har jag en nyhet ni kanske inte blir jätteglada åt men tvingas acceptera ändå:
Jag skippar dem.
Gamle Eken – den här bloggens förste och mest legendariske sidekick – landar när som helst på JFK och kommer sitta i korresoffan och vänta när jag återvänder efter det här äventyret på ön.
Och ni fattar – vi ska såklart ut och leka.
• • •
Det är förstås en chansning, tipset ovan om att Sabres vinner den här matchen – i första hand byggt på önsketänkande. Det blir så mycket lättare för mig att fixa knäck åt redaktionen om de gör det….
Men då krävs min själ att de tar ledningen, för att hamna i underläge mot Islanders…det är som att vara ett hobbyband bestående av 55-åringar med drömmar om att få göra fler spelningar i Nassau Coliseum än Grateful Dead.
Alltså – helt hopplöst
• • •
Utöver Goalofsson och Dahlin har ”vi” Mojo Johansson, Rasmus Asplund, Johan Larsson och Linus Ullmark – mellan stolparna från start igen – hos gästerna också.
Sabres håller kort och på att bli rena rama Detroit Red Wings 2008.
• • •
Det finns inget mer irriterande än folk som sitter och hackar med hosta – tills man själv är den som står för hackandet.
Då kräver man plötsligt omgivningens medlidande.
Eller det kanske bara är jag?
• • •
Då, när jag kom, var Henrik och Niklas/Nicklas de vanligaste svenska namnen i ligan.
Nu känns det som att Rasmus håller på att ta över.
Vi har Dahlin, vi har Asplund, vi har Andersson och vi har Sandin.
Vad är grejen med det? När började svenska föräldrar döpa sina söner till Rasmus?
• • •
Det verkar som att Nick Leddy gör comeback för Isles i eftermiddag.
Ingen jättebra nyhet för Sabres.
• • •
Det finns många Victor/Viktor också.
Hedman, Olofsson, Arvidsson och Rask i alla fall.
Per, däremot, heter ingen. Mer än Lindholm i Boston då. Men han stavar med Ä och det räknas inte.
• • •
Då börjar vi hissa ridån.
Det är dags för tung matiné i adventskvällen – och precis som den där kvällen för ett och ett halv decennium ska en ny svensk stjärna presentera sig för New York.
Enjoy, mina vänner!

Happy Lucia-kväll, amigos.
Så här slutar kvällens två NHL-matcher

•Dallas – Vegas 4-2
•Colorado – New Jersey 6-1

Hörs imorrn!

BUFFALO – NASHVILLE 4-3 (Slut)
TAMPA – BOSTON 3-2 Slut)
FLORIDA – NY ISLANDERS 1-3 (Slut)
PITTSBURGH – COLUMBUS 1-0 (Slut, OT)
DETROIT – WINNIPEG 5-2 (Slut)
ST LOUIS – VEGAS 4-2 (Slut)
MINNESOTA – EDMONTON 6-5 (Slut)
CALGARY – TORONTO 4-2 (Slut)
ARIZONA – CHICAGO 5-2 (Slut)
VANCOUVER – CAROLINA 1-0 (Slut, OT)
ANAHEIM – LA 1-2 (Slut)
SAN JOSE – NY RANGERS 3-6 (Slut)
• • •
– Ojvoj!
Så skriker jag, faktiskt, rakt ut när Elvis pangar in sin rungande OT-backhand.
Det är så snyggt att det bara kan beskrivas med bloggens mest klassiska uttryck.
Sicken artist han är, Ånge-pojken.
• • •
Nädu, det blev ingen omedelbar Boughner-effekt i San Jose och ja, nej, det är ju som för Devils:

Har man inte anständiga målvakter hjälper det inte om så Gud själv ställer sig i båset.
De kanske ska höra med kvällens motståndare vad de vill ha för Georgiev…
• • •
Tack för i natt, hörrni. Det blev inte mycket bloggat efter de tidiga matcherna, för det var väldans mycket att skriva. Hoppas ni hade lika skoj som vanligt ändå.
Imorrn blir det bara en tipsrad, men på lördag laddar vi för matiné på Long Island – med Victor Goalofsson, NHL:s just nu hetaste rookie.

BUFFALO – NASHVILLE 4-3 (Slut)
TAMPA – BOSTON 3-2 Slut)
FLORIDA – NY ISLANDERS 1-3 (Slut)
PITTSBURGH – COLUMBUS 1-0 (Slut, OT)
DETROIT – WINNIPEG 5-2 (Slut)
ST LOUIS – VEGAS 2-4 (Mitten av Period 3)
MINNESOTA – EDMONTON (Mitten av Period 3)
CALGARY – TORONTO 1-1 (Mitten av Period 2)
ARIZONA – CHICAGO 3-0 (Mitten av Period 2)
• • •
Det där var inget mindre än ett statement av Bolts.
Nu vet omvärlden:
När de verkligen spänner musklerna är de – fortfarande – otroligt bra.
Watch out, alla.
• • •
Ah, på dagen en månad sedan senaste segern klipper Detroit alltså av sin förlustsvit.
Den blev ”bara” tolv matcher lång…
Bravo!
• • •
Snart börjar The Boogiemans hajar simma.
Det blir kul att se – samtidigt som yours truly skriver några referat till redaktionen hemmavid.
Ni vet vad det innebär. Kan bli tyst från min sida en stund. Men spåret är öppet och törstar efter era kommentarer.

BUFFALO – NASHVILLE 3-3 (Period 2)
TAMPA – BOSTON 1-1 (Period 2)
FLORIDA – NY ISLANDERS 1-2 (Period 2)
PITTSBURGH – COLUMBUS 0-0 (Period 2)
DETROIT – WINNIPEG 2-0 (Början av Period 2)
ST LOUIS – VEGAS 1-2 (Period 1)
MINNESOTA – EDMONTON 1-1 (Period 1)
• • •
Matchen i downtown Tampa är faktiskt så bra att jag knappt hinner göra några anteckningar; jag sitter bara med öppen mun och förundras över hur fort det går, hur skickliga alla är, hur mycket krig det artar sig till i varje enskild situation.
Som Brian Engblom just sa i sändningen:
– Jag har sett slutspelsmatcher som varit långsammare.
I sanning.
• • •
Haha, klassiske Detroit-kommentatorn Ken Daniels när Fabbri gör mål i Little Caesars:
– Oh, Detroit up 2-0! This is a rarity!
• • •
Sorry, HEK – jag trodde hela Tennessee hade Central-tid. Och tycker ni borde ha det också!
• • •
Eftersom det är oavgjort och båda lagen vill vinns som det inte velat vinna i våras tror jag det är en rent klassisk tredjeperiod som väntar nere i värmen.
Så nu får vi ta och sätta på lite färskt kaffe.