NY RANGERS – MINNESOTA 1-0 (Period 1)
• • •
Som sagt:
Zuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuke!
När han kommer till mittpunkten för ceremoniell tekning, när han han hoppar över sargen för första bytet, när han har pucken…kärleken visavi norrmannen väller ner från läktarsektionerna i den anrika hallen.
Och när jumbotronhyllningen kommer i första reklampausen…då är det starkt.
Men jag säger ju det.
Mannen är älskad på ett sätt som få i New York blir – men när de blir det är det för livet och det är gränslöst.
• • •
En bra match pågår på Broadway.
Vildarna från norr ser sannerligen inte ut som några tabellbotten-krypare, de är aggressiva och rappa och trycker på med pondus i anfallen – och Rangers är både organiserade i defensiven och flyger i offensiven.
Kul, sa bloggubben.
• • •
Henke ser jävligt skarp ut i inledningen.
Telefonen ska hållas ren från norskt hån, det är tydligt det…
• • •
Brady Skjei – Minnesota hometown boy – sveper in första målet, men den hemmaback som gör starkast intryck på mig är den här Ryan Lindgren.
Begåvad rackare.
• • •
Redan under värmningen ekar sporadiska Zuuuuuuke-rop varje gång nummer 36 tar i pucken eller blir inzoomad i jumbon.
Och när han sedan blir kvar nästan sist på isen och dunkar in en passning från Ryan Hartman i tom kasse utbryter rungande jubel, varpå gutten inte kan låta bli att vinka åt läktarna,.
– Jag har aldrig upplevt något liknande, säger den ärrade Minnesota-reportern på sätet intill.
Inte jag heller.
• • •
De är jävligt känsloladdade de här Hockey Fight Cancer-ceremonierna.
Som Kajsa Kex säger när den här på Garden ikväll är över:
– Måste de tända lyset på en gång?
Ja, man vill ju inte att alla ska se hur blödig man är…
• • •
Zuke får fram en lysande passning till en helt ren Matt Dumba i Wilds första PP, men backveteranen lyckas inte avlossa något skott.
Vilken dum(ba) en.
• • •
Det är lite frustrerande att veta att det förmodligen sitter en och annan turist här och undrar varför de buar så dant åt nummer 36 i Minnesota…
• • •
Jag trodde Kaapo var ett sällsynt namn, men Minnesota har ju också en.
Målvakten Kaapo Kahkonen sitter på bänken ikväll – och ska begå NHL-debut i Jersey imorrn.
Jarkko, vad skulle en svensk motsvarighet om man ser till vanlighet?
• • •
Härligt att se en spåret-veteran som du, MN Johan. Välkommen tillbaka!
• • •
Nu ska jag…ja, jag vet inte. Gå på toa och lätta på trycket, ta en snus och vara glad över att jag får vara här.

Zuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuke!
Ja, jag tänkte att vi skulle knyta an till kvällens tema i New York City på en gång.
Det går just så:
Zuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuke!
För första gången sedan klubbledningen till allmän ilska trejdade bort honom förra våren återvänder ju Mats André Zuccarello Aasen, Norges bästa hockeyspelare genom tiderna, till Madison Square Garden.
Det är en blockbuster-happening som utlöser medial hysteri redan under morgonvärmningen och ikväll, när matchen börjar, lär den föranleda de mest emotionella homecoming-ovationerna på Manhattan sedan gossarna som hade varit i Europa seglade in i New Yorks hamn efter andra världskrigets slut.
För Zucca från Oslo är inte blott en väldigt bra spelare som representerade Rangers i nio säsonger.
Vid sidan av sin goda vän Henrik Lundqvist är han den mest folkkäre Blueshirts-hjälten på flera decennier.
För sitt artisteri på isen, för sin älskvärda personlighet, för sin långa klubba, för sitt ledarskap – tydligt även för den som inte varit i närheten av Rangers omklädningsrum – och för sin tuffhet; han är minst av alla i NHL men ändå redo att gå i clinch med vilka levande höghus som helst.
Så var redo.
Ropet kommer eka för the long lost gutt i New York-kvällen:
Zuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuke!
• • •
Tack för senast, hörrni.
Blev ju – som vanligt – en trevligt session med spårets finest när bloggen for till Washington och spred lite bokstäver.
För att inte tala om hur trevligt det blev efteråt.
En förträfflig ensam-supé på Old Ebbitt följdes av lång sittning i en av barerna på Hamilton – ett annat schabrak till krogpalats i närheten – och där hamnade er biff i långa samkväm först med två fotbollsälskande Brolin-fans (!) till fransoser, sedan med ett ystert kompisgäng från Michigan, på plats för Lions NFL-duell mot Redskins dagen därpå. De fick efter ett tag klart för sig att jag känner Lidas – trots att det framstod som så otroligt för dem att jag nästan var tvungen att ringa och väcka Nicklas i Västerås – och sedan behövde jag inte betala några fler av mina drinkar.
Femplus-kväll, på det hela taget.
Let’s do it snart igen, känner jag.
• • •
Wild kom till stan redan på natten efter sin lördagsmatch i Boston, så Zuke hann, som alla med Instagram-konton noterade, tillbringa hela söndagen med sina gamla polare här i stan.
Först var han på steakhouse med Mika och Quickie, sedan hemma hos familjen Lundqvist i Tribeca.
– Väldigt trevligt. Vi har saknat Mats. Barnen också. Men du vet…man försöker uppfostra sina kids på ett visst sätt och så kommer han och lurar i dem precis vad som helst. Det är helt otroligt, säger Henke och ruskar leende på huvudet.
Jo, man har hört om den gången norrmannen kom på besök och sa åt döttrarna att pappa Henrik och mamma Therese har godis gömt överallt, varpå det blev ett jäkla liv om det godiset skulle fram.
Mycket roligt.
• • •
Mika is back!
Nästan.
För första gången på en månad är han i alla fall med på en morning skate, i vanlig tröja, och jodå – comebacken närmar sig.
Men den äger inte rum förrän på onsdag.
– Vad det handlat om för skada? Jag vill inte gå in på några detaljer, men ni såg ju vad som hände och det rör sig om en upper body-skada, säger han med ett litet flin.
Precis – vi såg att Bergeron satte en axel rakt i skallen på honom och jag tänker inte sluta tycka att den var ful, vad ni än tycker.
• • •
Storyn som kommit ut om hur Babcock plågade Mitch Marner med en idiotisk lista och visade upp den för hela laget är bedrövlig men inte förvånande.
Han är en mobbare.
• • •
Det är, precis som väntat, mega-scrum runt Zuke i gästkabyssen efter morgonvärmningen.
Han var nämligen mediaälskling i NYC också, den lille fantomen, så alla vill ta i hand och hälsa.
Jag med.
– Det viktiga är att vinna ikväll, säger han med sitt gladaste leende, men om vi gör det och jag också sätter en puck på Henke…då snakker vi.
Ja, vi gör nog det.
• • •
Med all anledning av Babs sätt att vara mot människor är det inte konstigt att Leafs haft en så iögonenfallande born-again-aura de senaste matcherna.
För jag är övertygad om att det är det vi sett. En Äntligen-slipper-vi-Babcock-effekt snarare än en Sheldon Keefe-dito.
Han kommer nog sätta en fin prägel på det unga laget vad det lider, men ännu så länge är det frånvaron av en coach som får löven att blomma.
• • •
Och vad säger Henke om möjligheten att Zuke – uppviglare av döttrar – kan komma att göra mål på honom?
Han grimaserar klentroget inför blotta tanken.
– Jag fick fick en försmak när vi spelade utomhusmatchen i Oslo. Men som jag brukar påpeka vann mitt lag i alla fall den matchen. Nu…jag skulle få höra om det för evigt. Låt oss hoppas att det inte sker, kluckar han.
• • •
Thanksgiving-veckan har börjat i USA och på torsdag har alla – utom Devils och Canadiens, kuriöst nog – ledigt, så vi får fullspäckade omgångar även dagar när det vanligen bara spelas strömatcher.
Ikväll, en sketen måndag – den sista i november, halleluja! – avgörs till exempel hela nio fajter.
De slutar så här, tror er stortippare till Godfather.

•Tampa – Buffalo 1
– Uppryckning från Sabres sida på slutet, jo. Men från Lightnings med, och de är bättre.

•LA Kings – San Jose 2
– Även Kings sprattlar till vissa kvällar. Men ikväll får de halspulsådern avbiten av en hungrig haj från up north.

• • •
Vid såna här stormatcher monumentale dyker till och med fotograf-legenden Höken upp på morning skate – och då landar såna här bilder ofelbart i sms-lådan.

Joe Micheletti och Furman Gudfader pratar. Det är inte Joe i dubbelhaka, boxarnäsa och fläsknacke.
• • •
Rangers stod för säsongens överlägset mest uppbyggliga insats i lördags.
0-4-underläge kommer man inte tillbaka från i Bell Centre, men dom gjorde det i alla fall och det är sånt som kan definiera ett lag och en säsong.
– Målet är att det som hände då ska spilla över till den här matchen mot Wild. Men jag tror det när jag ser det, säger coach Quinn på sin presskonferens och det låter ju så lagom förtroendeingivande.
Men ja – det ska verkligen bli intressant att se om den där sanslösa vändning gav Blåskjortorna en ny identitet de kan hålla fast vid.
• • •
Robin är ju bara bäst ändå. Ärligast, mest rättfram, takes NO bullshit – och försök själv sätta dig på en snubbe med den blicken.
• • •
Zuke må ha många gamla vänner i New York, men han har många nya i Minnesota också.
Han beskriver Bacon Brodin, Joel EE och Rasken som utmärkta personer – och känslorna är ömsesidiga.
–Det är skitkul att ha honom här. Han är en grym hockeyspelare men ännu bättre som person. Och rolig hela tiden, säger Joel på sin mest sjungande värmländska.
• • •
Titta, där sitter Dan Rosen och längtar efter en göteborgsk räkmacka i Gardens pressrum.

• • •
Thanksgiving för The Godfather i år? Jag försöker smita undan mina förpliktelser. Flera år i rad har jag följt med en kompis på riktig Thanksgiving-samling hos hans familj i New Jersey och det har varit fantastiskt på många sätt, men jag står verkligen inte ut med maten. Det är underligt, jag är verkligen inte kräsmagad, jag brukar tvärtom äta allt med lust och passion – i synnerhet allt amerikanskt. Men smörjan de trycker i sig under den här heliga helgdagen, med den torra jävla fågeln i spetsen, får jag rent ut sagt kväljningar av. Väluppfostrad som jag är känner jag mig ändå tvingad att äta, med god min, när folk bjuder.
Så i år…det blir nog en liten vals av nån sort, så jag kan ligga hemma i soffan i den totala ödsligheten – Manhattan bara stänger ner på torsdag, så man tror nån släppt en neutronbomb – och käka burgare och kolla på The Irishman på Netflix, säkert tre gånger i rad.
• • •
Och kolla – Lille Fridolf är ju här idag också.,

• • •
Jesper Fast pratar inte hål i huvudet på någon, men även han blir faktiskt lite bubblig när kompisen från Oslo kommer tillbaka till Broadway.
– Han var ledaren här, han gick i bräschen för allting vi gjorde, och vi saknar honom. Det kommer vara väldigt konstigt att se honom i en annan tröja, men det ska också bli kul att ha honom här och få vara med när han hyllas av fansen, säger han.
With that being said…Nässjös hårdaste, vid sidan av Dregen, kommer inte lägga fingrarna emellan om det skulle bli så.
– Nänä…jag tänker inte ge honom något gratis. Absolut inte.
Watch it, gutten!
• • •
I fantasyn vann jag förra veckans kamp i sista ögonblicket – för att Adam Larsson avlossade ett endaste litet skott mot mål.
Visste väl att han var en genial pick-up.
Tack, Youngblood!
Nu är det New York Dolls – mitt lag – mot stjärnreportern Andreas Käck och we’re going for the kill.
På söndag ska han känna sig som Tampa efter Columbus chock-sweep i våras!
För det borgar bland andra veckans waivers-fynd Oskar Lindblom.
Eller hur, Kenta – han kommer spruta in mål?
• • •
Det började verkligen inte muntert för Wild i år, det såg nästan ut som det var dags att förbereda VM-frågor åt Bacon och de andra svenskarna redan innan vi ställt om till vintertid, men senaste veckorna har de ju faktiskt snutit sig ordentligt i näsan och börjat spela bra.
– Ja, det gick lite tungt i starten, men vi har jobbat oss igenom det. Exakt vad som blivit bättre är svårt att förklara, men vi tar hand om alla små detaljer och vinner nästan alla situationer. Jag tycker vi varit riktigt bra ett tag nu, säger Rasken.
• • •
Han är en jävel på att fotografera, Höken.
Kolla de här bilderna – och särskilt den på Henke – från värmningen i morse.
• • •
Ojvoj, lite långt intro idag.
Det blir lätt så när bloggaren går på morning skate och sen stannar kvar på Garden hela dagen – med traditionsenligt avbrott enkom för the lobster club på Nick & Steff Steakhouse.
Hoppas ni kan förlåta mig…
• • •
Vet inte om ni såg Herr Biffens söndagskrönika hos Hockeynews.se igår, om Lias, men det blev lite liv om den.
Någon översatte den till engelska och Rangers-fansen har friska åsikter och någon påstår att den väckt känslor även i klubben, så jag går här och väntar på en uppsträckning.
Men ännu är det ingen som ryckt ackrediteringen.
• • •
Däremot gormar Quinn som en hel Tortorella på isen under morgonvärmningen.
Man kan tycka att han borde vara glad
Men det är klart, efter såna svenska sågningar…
• • •
Om ni undrar vad Tobias Pettersson – den klassiske gamle stammisen här i spåret – pysslar med just nu kan jag meddela att han bygger vidare på sin karriär som en av de nya, moderna auktoriteterna i prospects-världen.
Här är hans insiktsfulla, passionerade, välskrivna rapport från U18-turneringen i hemstaden Sundsvall nyligen.
• • •
På vägen upp till pressläktaren – under vilken jag befarar att jag utlöser något slags larm genom att öppna fel dörr – får jag bekräftat att det här verkligen BLIR den stora norska kvällen.
Precis ALLA i rulltrappan har Zuccarello-jersey.
Så vi kör den en gång till innan vi brakar igång:
Zuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuke!

Man är ju ingen HEK – jisses, Bristols egen Saida slog till igår; tänk om du bettat på den raden, gamle vän! – men ett litet tips ska ju ändå in denna lediga söndag.
Kommer här:

•Florida – Buffalo 1
•Detroit – Carolina 2
•Arizona – Edmonton 1

• • •
Vi hörs imorrn, när Zuuuuke återvänder till Garden.

WASHINGTON – VANCOUVER 1-2 (Slut, Straffar)
• • •
And the Washington session is in recess.
På måndag blir det nytt drama – fast då i Capitolium, vars väldiga kupol jag ser lysa imposant i mörkret när jag tittar ut genom hotellrumsfönstret.
Helt annorlunda grej då.
Och ändå inte.
• • •
Idag blev jag övertygad:
Vancouver Canucks kan mycket väl gå till playoff.
Spelar de så här hårt, med så här mycket jävlaranamma och offervilja, kommer de bli svåra att stoppa.
De slår serieledarna av en anledning.
• • •
Just som jag står och pratar med Elvis ser han att Quinn Hughes sitter ner och gör intervjuer tvärs över omklädningsrummet.
Då lyser Ånges finest upp och ropar:
– Quinn, visa lite respekt. Ställ dig upp!
Är man ett år äldre så är man…
• • •
Sekvensen i slutet av förlängningen när JT Miller jagade ikapp vem-det-nu-var som kom i friläge…den får Vancouver-media att undra om Markan tänker bjuda JT på kaffe.
– Jag tror jag ska bjuda allihop på en kopp. De gjorde ett fantastiskt jobb framför mig, säger han.
Precis.
• • •
Elvis höll på att sätta det där mördande skottet i förlängningen också – men träffade Holtby i pallet.
– Det blev för mitt på, suckar han.
• • •
Ser att Canucks tar tåget till Philly för nästa tourstop.
Mycket klokt, så ska även jag ta mig norrut i morrn.
Men först – en liten kväll i DC.
Under tiden får ni ha det så skoj med lördagskvällens alla fina dueller.

Canucks vinner på straffar.
Mer sen.

WASHINGTON – VANCOUVER 1-1 (Period 2)
• • •
Status quo i Washington – som somliga önskar att det var på alla plan.
Men det här är en ändå en riktigt sevärd liten matiné.
Framförallt är det imponerande att se att ett jäkligt energiskt, rappt och beslutsamt Vancouver faktiskt håller helt jämna steg med serieledarna.
• • •
Vrana är dock på väg att inleda även andra perioden med en cannoli, pucken går rakt genom Markström när den storsnusande tjecken skjuter i friläge, men Tyler Myers har vänligheten att rafsa undan den precis som den är på väg att passera mållinjen.
• • •
För den som till äventyrs inte trodde på den där Godfather-storyn…
• • •
Markan har en förträfflig eftermiddag i The District.
Och stolparna på sin sida också, men det har ju bra målvakter under bra matcher.
• • •
Snälla eftermiddags- och kvällsuppställning i Spåret:
Ni är så klart enormt uppskattade, det var inte så jag menade. Jag ville bara retas lite med nattugglorna.
• • •
Det är konstig stämning i Le Bunker Betong idag.
Hög och festlig, men samtidigt väldigt surrig och pratig. Som om alla var på picknick och hade trevligt åt ett bygdespel utan att engagera sig alltför mycket.
Hoppas de får i sig några lördagsgroggar i denna sista paus och blir lite stökigare.
• • •
Apropå Sverige-vänlig tid:
Var tusan är Taddson en sån här kväll?
• • •
Nä, det går inte riktigt att vänja sig vid ett Washington helt renons på blågula – för att inte säga gästrikiska – inslag.
• • •
Något säger mig att Elvis kommer stänka in en puck till i slutperioden – eller i förlängningen.

WASHINGTON – VANCOUVER 1-1 (Period 1)
• • •
Man vänta nu, säger Capitals-fansen, är inte det där fel tekningscirkel…och fel kille i fel lag?
Jo, det är Elias Pettersson som gör en spegelvänd Ovie när han dunkar in ett sjuhelvetes skott – på den gudalike ryssens scen.
Elvis är i sanning in the house.
• • •
Om jag inte tar alldeles fel är det första Elvis-målet jag ser live – efter åtta assist, eller nåt sånt, i en hel skrälldus bittra förluster.
Det krävdes en fem-mot-tre-sekvens, men ändå:
Förbannelsen är definitivt bruten!
• • •
Caps-spelarna är vanligen exceptionellt trögstartade i den här sortens förmiddagsmässor, men inte idag.
Efter knappt två och en halv minut smaskar storsnusande tjecken Vrana synnerligen piggt in en första puck på Markan.
• • •
Visselblåsarna i Washington idag heter alltså TJ Luxmore och Tom Chmielewski.
Bara ingen berättar för Trump så han kommer hitstormande från Vita huset och kräver att de ska gripas.
• • •
Man måste inte SKJUTA passningar till varann hela tiden, borde någon kanske berätta för canuckerna ibland.
• • •
Chmielewski…har vi någonsin fått en mer rungande bekräftelse på min teori om att NHL-domare måste ha udda namn?
• • •
Konsthandlarn ser pigg ut, tycker jag.
• • •
Åh, den cancersjuke lilla knatten som, dagens Hockey-Fights-Cancer-tema till ära, följer med Kuznetsov ut på isen före matchstart och sträcker klubban i luften som en hel Ovetjkin…hjärtat går ju sönder
• • •
Sympatiskt att de spelar ”Walk The Line” när de presenterar ”the lines” i Betongbunkern.
Lite långsökt, ja, men man tar ju varje chans att få spela lite Johnny Cash för folket.
• • •
Hm, många av spårets stammisar som är upptagna med svärföräldrar och trekamper och what not.
Det är nog, som Kenta brukar säga, bäst på nätterna ändå.
• • • 
Man kan nog gissa att Ovie tar Elias kopia till mål som en provokation och nu ger sig fan på att piska in minst ett likadant.
• • •
Nu ska The Godfather – Pepto-läge till trots – ha en skvätt kaffe.

Strålkastarna tänds, tv-kamerornas live-lampor börjar lysa, alla närvarande rätar kollektivt på ryggarna.
Det är dags för big time drama i Washington D.C – igen.
En samling välkända, sluga, inflytelserika profiler kommer de närmaste timmarna göra upp i ett gastkramande slag om rätt och fel, bra och dåligt och framgång och fiasko.
Vi kan räkna med brutala attacker, luriga finter, elakt trashtalk, hårda puckar, grym press i offensiven, desperata aktörer som gör allt för att försvara sig och, eh, visselblåsare.
Va?
Nej, det är inte kongressens kontroversiella impeachment-förhör som fortsätter på Capitol Hill.

Det är Washington Capitals som ska spela hockey mot Vancouver Canucks i Capitol One Arena några kvarter därifrån.
Men really.
Som framgår av den listan förväntade inslag i denna NHL-matiné är skillnaden inte så stor.
Politik och hockey…det är blodiga kontaktsporter båda två, utövade av färgstarka karaktärer beredda att göra allt för att vinna och när det verkligen drar ihop sig – i matinéer mellan serieledarna och up-and-coming-utmanare och i impeachment-förhör – kan vad som helst hända.
Så nu slår vi klubban i pulpeten – eller i isen:
Order i huset.
Dags för drama i DC igen.
• • •
Hej på er igen, kära blogg-kompisar.
Har ni haft det bra under vårt två dygn långa sändningsuppehåll?
Det har jag – och nu är jag återigen hungrig och laddad och sugen på att blogga skiten ur en NHL-match igen.
Häng på!
• • 
Svensk media var alltid på plats när Björn Borg medelest sin tvåhandsfattade backhand placerade serve-returerna utom räckhåll för bortkollrade motståndare. Likaså när Ingemar Stenmark brakade nerför branterna i Alperna, när Ingemar Johansson landade sin uppercut på breda käkar, när Ulrika Knape utförde sina mollbergare, när J-O Waldner satte skruvar som trotsade naturlagarna och när Zlatan cykelsparkade in sina snyggaste Serie A-mål.
Så det är givet att jag också ser så många Elias Pettersson-framträdanden som möjligt.
Han är inte lika folkkär som de ikonerna, nej, men han är lika bra och kommer snart dominera sin sport på samma sätt som de gjorde.
The Elias Pettersson beat borde således vara en realitet och det tar sin början nu.
Eller…det kan jag ju inte lova hur som helst. Redaktionssekreterare Flash kan han vissa sypunkter på kostnaderna för ett sådant beat.
Men vi ska alla fall se honom – svensk hockeys allra störste de kommande decennierna – i DC idag och det ska bli så väldans kul.
• • •
Er bloggbiff tog sig ner till huvudstaden redan igår kväll, för man måste alltid vara på plats dagen innan så här tidiga matcher, men för en gångs skull flög jag – för att spara nödvändig tid.
Och jag vill med anledning av det ha följande sagt:
När kaptenen varnar om att det ska blir ”violent turbulence” och det sedan inte blir det, alls, reagerar man ju med lättnad – men också irritation över att de helt i onödan fått paniken att sjuda i en gammal man.
Ska det vara så svårt att inte skrämmas?
• • •
Hurra, hurra, hurra!
Den ramsan borde hela Washington stämma in i, för tänka sig:
Nicklas Bäckström – en av stans stora hjältar – fyller 32 år idag.
Snopet nog kan han dock inte spela den här matinén, på grund av en tydligen inte alltför allvarlig upper body-skada, och får inte fira med ytterligare några klassiska mål på isen.
Men likafullt – igen:
Hurra hurra hurra.
• • •
Man vet att det blivit lite för mycket jobb och stress när man måste ha en sån här flaska på hockey…

• • •
Elias var, tyckte jag, helt fenomenal när Canucks piskade Nashville i Bridgestone i förrgår – framförallt i sättet på vilket han styrde och ställde och drev spelet. Karln ÄR ju Vancouvers offensiv.
Men själv är han långt ifrån nöjd med hur andra NHL-säsongen artat sig so far.
– Jag vet att jag är ung och att jag bara spelat här en dryg säsong, men det spelar ingen roll. Jag vill spela min bästa hockey varje kväll och på slutet har jag inte gjort det, säger han i en en färsk intervju med Iain MacIntyre på Sportsnet och fortsätter.
– Jag vet inte om jag vill säga att jag varit sloppy, men jag har kanske tänkt att mina lagkamrater ska göra saker och ting åt mig. Jag är ärlig nu. Jag måste absolut jobba hårdare.
Det är ju just det där – att han kombinerar de oerhörda gåvor han fått av gud med självkritik, arbetsmoral och viljan att hela tiden bli bättre – som gör att Elvis is king.
• • •
Hej, jag ber att få presentera The Godfather

Det är i alla fall så jag kallas av vissa journalister här i Washington.
När jag klampar in i pressrummet i betongbunkern nu på förmiddagen tittar en av dem – vi kan kalla honom Tom – upp och hojar:
– Look, it’s The Godfather!
Det beror på att han var en av ett 20-tal kollegor som satt med vid ett långbord på en bättre krog i Vegas kvällen sommaren 2017 när jag fyllde 50.
Av en ren tillfällighet råkade Erik Karlsson, Victor Hedman och Carl Hagelin sitta vid ett bord intill och de hade hört att jag nådde The Big Five O och mitt under middagen reste de sig och kom i trängsen fram, en och en, och tog i hand och gratulerade. Eftersom det verkligen var just trångt kunde jag inte ställa mig upp utan satt ner och sträckte min hand bakåt, över axeln, som en annan Vito Corleone och, well kollegorna – inte riktigt så bekanta med spelarna de bevakar – trodde inte sina ögon.
– Han är, flämtade de, The Godfather!
Lite kul, det kan ni väl hålla med om?
• • •
Han ska av allt att döma inte spela idag, men Capitals har tagit sitt förstånd till fånga och kallat upp lill-Djoosen igen.
Han är ju på tok för bra för att hålla till på farmen.
• • •
Jag ska såklart på Old Ebbitt ikväll, så det här blir en enda av den feta lördagsomgångens matcher bloggen bevakar.
Men samtliga ska förstås tippas och ja, well, så här blir det.

•Washington – Vancouver 1
•Philadelphia – Calgary 2
•LA Kings – Arizona 2
•Colorado – Toronto 2
•Winnipeg – Columbus 1
•Boston – Minnesota 1
•Montreal – NY Rangers 1
•Tampa – Anaheim 1
•New Jersey – Detroit 2
•Carolina – Florida 1
•St. Louis – Nashville 1
•Dallas – Chicago 1
•Vegas – Edmonton 2
•San Jose – NY Islanders 1

• • •
Åh, de har fått en ny jumbo även i DC.

Det är inget monster a la Tampa, Denver och Philly – mer en så jättekluns av den typ de har på Garden.
Men ändå, det är ett jäkla lyft jämfört med den gamla tjock-TV som hängde här förut.
Dessutom har de placerat ut stora bildskärmar även på kortsidorna, så alla ser varenda hårstrå i Ovetjkins spretiga skäggstubb.
• • •
Ja, sorry Kenta. Jag tror verkligen Flames efter sitt krismöte efter senaste fiaskot tar sig samman och gör årets match mot Flyers.
Och jag tror också Sheldon Keefe-effekten – eller om det nu är äntligen-slipper-vi-Babcock-effekten – fortsätter göra under för Leafs.
• • •
Jay Beagle skulle egentligen spelat sin första match i Betongbunkern sedan han försvann till Kanada idag, men tyvärr är även han skadad.
Istället får Konsthandlare Eriksson spela.
Det gillar vi ju.
• • •
Det är ju ren ynk att Rangers kan spela så bra ena dagen – och sen skita en så stor lök som den som fick hela Ottawa att stinka igår kväll.
Henke har verkligen rätt. Det är inte den högsta nivån som är problemet. Det är den lägsta. Den får dem att se ut som Larsbo.
• • •
Elvis har varit i Washington förr.

Den gången hade The King till Secret Service-agenternas fasa en pistol med sig.
Hoppas att även hockey-Elvis från Ånge planerar att skjuta skarpt i den amerikanska huvudstaden.
Nu åker vi!

Hej hej, nu är jag på väg till DC och där ska vi avnjuta festlig matiné i morgon.
Ikväll blir det inget mer än en väldigt kort tipsrad.

•Pittsburgh – New Jersey 2
•Ottawa – NY Rangers 2

Mer in the works, sa jag senast vi hördes – och sedan bara försvann jag.
Bleka last words, tänkte ni.
Men faktiskt – jag gick inte av daga. Jag var bara så trött att jag glömde att jag hade lovat att författa slutrapport och först i morse kom jag på det igen.
Så kan det gå.
Nu väntar två tysta kvällar i bloggen, för jag har återigen extremt mycket att göra och dessutom besök så fram tills en viss matiné på lördag det finns tyvärr inte tid för mer än tipsrader.
Den långa, för ikväll, kommer här.

•Boston – Buffalo 1
•Florida – Anaheim 1
•NY Islanders – Pittsburgh 1
•Carolina – Philadelphia 1 (OT)
•Columbus – Detroit 1
•St Louis – Calgary 1
•Nashville – Vancouver 2
•Minnesota – Colorado 2
•Chicago – Tampa 2
•Dallas – Winnipeg 1
•Arizona – Toronto 2
•Vegas – San Jose 1
•LA Kings – Edmonton 2