Bloggen ber härmed att få önska sin läsekrets – den roligaste, smartaste och mest väluppfostrade som finns; I’m truly blessed! – ett riktigt gott nytt år.
Vi hörs när det blivit 2018 och New York Rangers och Buffalo Sabres går i clinch på den här lilla scenen.

Ojvoj, det är Djoos Night i Washington.
Moringen spelar först fram till Tom Wilsons 1-0-mål efter en stilig vals runt Devils-kassen – och gör sedan själv 2-0, efter klapp-klapp-show med Bäckis och Ovetjkin.
Magiskt, tammefan.
• • •
HEK, alla är alltid hemliga om skador.
Man får aldrig veta nåt annat än att det rör sig om övre eller nedre delen av kroppen.
”Minst tre matcher”, var vad jag hörde om Filips frånvaro, men vad det handlar om egentligen vet ingen.
• • •
De ligger ”bara” under med 1-0 efter första, men man ser redan:
Senators kommer förlora även den här matchen mot Bruins.
Sen är det så långt upp till strecket att det kommer krävas en comeback av samma historiska sort som för tre år sedan för att de alls ska kunna ta sig till playoff och det händer ju inte igen.
• • •
Tack för påminnelse, Kung Kenta.
Den raktigenom mytomspunne Spol-Jansson – mångårig zamboni-förare i Leksand, för er som inte vet det – ska hyllas med ett omnämnande här också.
Tack för allt, hälsa Doverskog.
• • •
Imorrn förmiddag ska jag – är det tänkt – vara ute på Citi Field för att se Sabres och Rangers träna inför nyårsdagens överlevandsövning och fanimig, jag tror att jag får lov att sätta på mig långkalsonger för första gången sedan jag var tolv och försökte åka skidor i Gyllbergen utanför Borlänge.
Att sånt ska behövas när man bevakar världens bästa, mest luxuösa liga…
• • •
Fråga till läsekretsen:
Hur ämnar ni fira in det nya året?

Hello there, music lovers.
För sista gången det sällsamma året 2017 ber jag att få välkomna till en sittning i korresoffan.
Det blir inte nytt år förrän vid midnatt imorrn, jag är medveten om det, men då tänkte jag vara ledig och titta på gamla filmer, så this is it.
Sex matcher av varierande angelägenhetsgrad ska avgöras och när jag får lust att säga något om dem kommer det en uppdatering eller två.
Därutöver är showen er – i det mytomspunna kommentatorsspåret.
• • •
Flipper Forsberg har inte missat en match med Predators sedan 13 april 2014.
Men tyvärr, nu spricker den Iron Man-sviten.
Snipern från Åkerö ådrog sig en ospecificerad skada i övre delen av kroppen mot Minnesota i Excel Energy Center igår och missar returen i Bridgestone ikväll.
Tråkigt.
Preds är inte Preds utan Filip, det är min bestämda åsikt.
• • •
Dagens väderleksrapport från den stora äppelskrutten:
Det är fortfarande lika jävla kallt och efter ett par plågsamma timmars promenad på gator och avenyer igår kväll vägrar jag helt sonika att gå ut idag.
Jag har legat i soffan sedan förmiddagen och kommer bara kliva ur den när de kommer med delivery-krubb från dinern på hörnet.
• • •
Ojvoj, mitt under lördagskvällen exploderar en liten blockbuster-trejd.
Eddie Läck – bloggens gamle favorit – skickas från Calgary till New Jersey.
Hurra, faktiskt!
Ju fler svenskar vi får här i trakten….ja, ni vet vad bloggen tycker om det.
Nu ser det visserligen ut som att han får börja på farmen i Binghamton, men förr eller senare lär han erbjudas chansen att ge Kincaid en match om backup-platsen bakom Schneider och tills dess måste vi ha sett till att skaka fram info om New Jerseys bästa taco-hak.
• • •
Lönta Lindquist är i stan, för Winter Classic, och hetsar om att jag måste följa med på kvällens mediabankett på ett Marriott-hotell på västsidan.
Men beslutet att inte gå ut idag – överhuvudtaget – står fast. Det får vara hur festligt och kul det vill på den festen, jag ligger här i soffan.
Och nu, alldeles strax, börjar dom i Ottawa, Sunrise och Washington.

Ja, Taddson, he he, där får man nog lov att säga att du gjorde dig skyldig till en liten jinx.
Bloggen hinner inte mer än slå ner sin feta kontorsröv i soffan förrän Björnarna har gjort två.
Ojvoj.
• • •
I Tampa var det först Bolts mot Carey Price – och sedan Habs mot Vasilevsky.
Hemmalaget hade 11-1 i skott efter sju minuter, men nu är ställningen i den grenen 14-13.
• • •
Metrologisk uppdatering:
De lokala TV-kanalerna varnar för vi kan få den kallaste nyårsaftonen i New Yorks historia.
Morsning korsning Winter Classic.
• • •
Nu har Capitals faktiskt spelat sju perioder – plus en övertidsperiod och en straffturnering – utan att göra mål.
Med tanke på vad för firepower truppen egentligen rymmer är det minst sagt uppseendeväckande.
• • •
Tänk att miljardkonglomeratet NHL inte kan administrera en hemsida på anständigt sätt.
Det är ju ett skämt.
• • •
Bruins har seglat under radarn den här hösten och det är inte så konstigt när truppen till så stor del består av unga förmågor få utanför de egna supporterleden har närmare koll på, men de gör det riktigt, riktigt bra och börjar se ut som självklara playoff-kandidater.
• • •
Just ja, Drouin återvänder till Tampa ikväll.
Han gör, säger jag härmed, mål – och sedan kommer Ekeliw inte kunna sova.
• • •
Djoos spelar ikväll också, fast han förmodligen bara kunnat inta flytande föda – i form av soppa – under dagen.-
Säger ju det.
I Mora biter man ihop och gör det man ska.
• • •
Nej, Ulrik Andersson, konstigt med Strålle.
Vred han sönder knäet när han var tomte åt familjen under julen, eller vad ?
• • •
Taddson, en annan tolkning av det faktum att NBC visar Caps två kvällar i rad är att de, you know, gillar laget.
Förmodligen är det bra business att visa dem, det är det som brukar styra.

Sorry om jag väckte hopp här och där, men nej – jag frös inte ihjäl på vägen hem från Garden igår.
Det var bara mycket som skulle ringas in och skrivas och när jag till sist hade fått tag i Vegas Golden Knights Märsta-bördige skyttekung var jag så slut att jag glömde bort bloggen och däckade direkt.
Det var trots allt en lång dags färd från frukost i Florida till sen 0-0-match på Garden.
Fast visst. Det är lite magstarkt att skriva att det kommer en slutrapport ”såvida jag inte fryser ihjäl på vägen hem” och sen underlåta att publicera sådan slutrapport.
Känsliga läsare KAN ju bli nervösa.
Som kompensation kommer det nu en liten blänkare från korresoffan ikväll istället.
Så mycket hinner jag kanske inte blogga under de sju matchernas gång, men ni som är vakna och ska kolla har i alla fall det här lilla introt, förklätt till onsdagens slutrapport, att gå utgå från när ni ska valsa i kommentaorsspåret.
• • •
DJ Z-bad, som satte en kall straff under avgörandet, höll med om att dansa-ut-julen-matchen mellan Rangers och Caps inte var den sexigaste som spelats i the woooorld’s most famous arena.
– Inte riktigt vad man önskar när NBC sänder. Den här hockeyn blir svår att sälja, log han när bloggen, lätt skamsen över sin saggiga T-shirt, råkade på honom i environgerna efteråt.
Men han poängterade också att tre dagars ledighet ÄR mycket.
– Det händer ju att det går tre dygn utan att vi spelar match, men nu tränade vi ju inte heller. Det kändes absolut under första perioden, då var det segt.
Idrott – det är konstigt det.
• • •
Idag har det på något vis lyckats bli ännu kallare i den här omskrivna avkroken.
Det är så jävligt att om man spottar, då har saliven frusit till is innan den träffar trottoaren.
Nej, jag ljuger.
Men det känns så.
• • •
Det såg inget kul alls ut när Christian Djoos fick den där pucken i ansiktet i tredje perioden och omedelbart hastade ut i omklädningsrummet.
Men såg ni, lagom till OT-perioden var han tillbaka i båset, med ett stort plåster – och säkerligen några stygn – på hakan.
Säga vad man vill om moringar, men de är gjorda av stryktåligt virke.
Att det lär ha gjort att tugga idag…well, han tar säkert även det utan gnäll.
• • •
På nyårsdagen ska det bli ett par grader varmare – bara minus sex enligt prognoserna – men på klassiskt New York-vis istället blåsa utav helvete.
Sabres får se till att producera mer än de brukar, annars kommer Rangers få hacka loss Henke ur ett isblock innan eftermiddagen är över.
• • •
Det var allvarligare med Chris Kreider än någon först trodde när han klev av efter inledningsperioden igår.
Han hade drabbats av en blodpropp i ena armen, meddelades det i eftermiddags.
Hur länge han blir borta är oklart, men med så allvarliga saker kan det vara allt från några veckor till hela säsongen – eller ännu värre.
Väldigt tråkigt.
• • •
Noterar att SVT städslat självaste Uffe Bodin och har honom i studion i Buffalo under JVM.
Bloggen applåderar.
Uffe är lätt en av Sveriges klokaste, mest seriösa och sympatiska hockeyjournalister – och dessutom alltid bra i just TV.
Det enda som oroar att det är tidigt i turneringen och att han fortfarande kan vara en smula jetlaggad.
Det var han även när han – i princip – hade samma roll här i korresoffan en kväll för några år sedan och då slutade det med att Smedjebackens egen Ankan Parmström somnade i andra periodpausen och sedan inte gick att väcka…
• • •
Wild Bill Karlsson är inte direkt de stora ordens man, man får dra ur honom citaten, men efter sjuttonde fullträffen igår – med vilken han ju drygar ut ledningen i svenska målligan – gick det ändå att höra att han är lite tagen av de frapperande framgångarna.
– Det här hade jag fan inte vågats hoppas på före säsongen, hette det.
Nej, den enda som gjorde det var John J – mångårig stammis i den här bloggens kommentatorsspår och unge herr Karlssons first fan.
• • •
Apropå JVM och bra journalister:
Det är alltid en lisa för själen att få läsa Sportbladets egen Abris från den där magnifika turneringen.
Gör det.
• • •
Få se, vad har vi här nu då? Capitals i back-to-back-drabbing mot Bruins, ett utvilat Tampa mot Montreal, Panthers mot Flyers, Auston Matthews med Leafs hemma i Arizona, gamla hatmötet Canucks-Blackhawks, Kings mot Vegas och Sharks mot Flames.
Ja, men det känns ju som kul matcher att kolla på.
Let’s do this.

Det blir 0-0 och det festliga resultatet står sig även över OT och sen vinner Rangers på straffar.
Om jag inte fryser ihjäl på vägen hem kommer det liten slutrapport om nån timme eller så.

NY RANGERS – WASHINGTON 0-0 (Period 2)
• • •
Nä, om den här matchen är Tjuren Ferdinand sitter den fortfarande under sin korkek och luktar på blommorna.
Vid några powerplay – Rangers har ett och Caps två – stiger tempen måhända såpass att banderiljärerna höjer på ett ögonbryn eller två, men ingen har minsta anledning att skrika ”Magnifico!” eller ”Splendido” ännu.
• • •
Ojvoj, skaplig urladdning av Penguins i tredje.
Nu skulle man vilja ta pulsen på Tårtan.
Eller inte.
• • •
Rätta mig inte om jag har fel, som Abris sa – men jag tror bestämt det här är andra blogg-matchen i rad som står 0-0 efter två perioder.
När drar NHL igång igen egentligen?
• • •
Greider – också känd som Kreider – gjorde illa sig i första och spelar inte mer den här matchen, meddelas det.
Eller så hatar han bara kyla och ser till att slippa utomhusjippot på nyårsdagen.
• • •
Med tanke på hur den här matchen ser ut, och på vad för skräckinjagande temperatur vi har i New York, kan man verkligen fråga sig varför jag inte stannade i Florida för morgondagens match mellan Bolts och Canadiens.
Något tillfredsställande svar kan jag inte komma på.
• • •
Bäckis råkar ge domaren Wes McCaleuy en tryckare ner i kortplanket.
Scott Stevens från Valbo.
• • •
Nu spelar dom i alla fall Fleetwood Mac för oss i pausen.
Alltid nåt.

NY RANGERS – WASHINGTON 0-0 (Period 1)
• • •
Break’s over, sa vi väl?
Det ser inte riktigt så ut, är jag rädd.
Långa stunder känns förstaperioden tvärtom som en julöl som stått öppnad på en diskbänk midnattsmässan i St Peterskyrkan, som en mjuk knäckkola under skolsulan, som en singelversion av ”Santa Claus is Coming to Town” på för långsam hastighet, som Tjuren Ferdinand på valium…
Båda lagen, men framförallt gästerna från huvudstaden, radar upp felpassningar med samma frekvens som gubbar i vitt skägg delade ut klappar i helgen och…ja, det blir därför ingen ordning på nånting.
Skärpning nu.
Rangers vs Capitals är en samtida klassiker och ska ha fan så mycket mer udd än så här – även dan efter dan efter dan efter dan.
• • •
Lundqvist får, som ni noterat, lite extra jullov.
Pavelec står i nystarten.
Men nej, det beror inte på att coacherna tyckte det såg ut som att den svenske keepern hade tryckt i sig för mycket skinka när han återkom från minisemestern.
Han ska snart stå och frysa i den – som det verkar på prognoserna – bestialiska kylan på Citi Field och behöver spara energi nu.
• • •
Nå, två små ögonblick minns vi ändå från de här 20 minuterna:
Rick Nash sizzling skott i stolpen – och Ovies halva friläge två minuter före slutet.
• • •
Så sent som i morse, när jag satt i kortärmad skjorta vid hotellpoolen i Naples och åt frukost, kändes det fortfarande som en begåvad idé att jag inte släpade med med mig någon down south.
När jag tio timmar senare landade på LaGuardia, i T-shirt och kavaj, stod det dock klart att det tilltaget i själva verket var djupt korkat.
Här är nämligen svinaktigt kallt och jag står som en nyskalad räka och huttrar i taxikön.
Och det lär inte vara varmare när jag såsmåningom ska hem från Garden…
Är huvudet dumt….ja, ni vet.
• • •
Tre dygn är ju egentligen ingenting, men likafullt:

Det känns verkligen som det var ett tag sedan vi hade action i NHL – och därför framstår den här nystarten också som en liten happening.
Konstigt, det där.
Men kul också.
• • •
Ja, inte nog med att jag är för tunnklädd. Jag är klädd utan tillbörligt raffinemang också.
Packade inte arbetskläder – alltså skjortor och kostymbyxor – så det räckte till mer än de två matcherna i Tampa och sitter nu här på en pressläktare för att bevaka NHL-match i T-shirt och jeans.
Det känns ungefär som att äta middag på Operakällaren i träningsoverall.
Bedrövligt, faktiskt.
• • •
Mja, Hek, det var ju ganska lätt med Pogues. Jag har skrivit om den hundratals gånger. Men om du blir glad av ett ”attaboy” får du förstås ett ”attaboy”!
• • •
Fredrik Clayson – som dom kallar honom i Kanada – verkar ha blivit lite gramse ikväll.
Ojvoj.
• • •
Nej, John J, SÅ tossig är Badtofflan inte – Quckie Fast har dragit sönder nånting i ett ben och blir borta tre till fyra veckor.
• • •
Sen julkapp till The Garden Faithful:
John Amirante, iförd sin finaste toupé, sjunger nationalsången.
• • •
OK, nu hoppas vi att den här matchen gör som just Tjuren Ferdinand i lördags och sätter sig på en geting.

Som det heter i sången:
Nu är glada julen slut, slut, slut – julegranen bäres ut, ut, ut.
Och istället knuffar vi in NHL-stjärnorna på scenen igen, igen, igen.
Efter tre dagars uppehåll – som känts som en dryg vecka, inte sant? – återupptar de världens bästa show denna onsdag mitt i mellandagskoman.
Bloggen – utvilad och med bränsletankarna påfyllda av den energi som bor i svenska köttbullar – är förstås med och ser comeback-föreställningen mellan NY Rangers och Washington på Madison Square Garden.
Dock:
Jag vaknade i sydvästra Florida i morse, körde tre och en halv timme till Orlando, tog en eftermiddagsflight till LaGuardia, landade knappt två timmar före matchstart och kom, efter att ha suttit still i infarktliknande rusningstrafik in mot Manhattan, hit lagom till matchvärmningen.
Således blir introt inte mycket längre än så här.
Men lugn.
Om jag bara får hämta andan en smula, och kasta i mig en kopp vattnigt Garden-kaffe eller två, lovar jag att det blir desto fylligare race under resten av kvällen.
Hur som helst:
Hej då, tomten.
Break’s over.
Dags för ishockey igen.

TAMPA – MINNESOTA 3-0 (Slut)
• • •
Nädu, det blir ingen Christmas Spectacular i sista heller.
Bara mer av samma sega knäck som fastnar mellan tänderna hela tiden – om den styltiga liknelsen godkänns.
Sen slutar det med att Dan Girardi, av alla, avgör och, tja, det är ju Dan före Dan…
• • •
Nu, som sagt:
Julafton ska vakas in under Floridas varma kvällshimmel, i tikibaren, och när Shane MacGowan kommer till slutklämmen i sin fairytale ska jag sjunga med.
Happ Christmas, I love you baby, I can see a better time, where all our dreams come true.
Om jag hinner hem till omstarten på Garden på onsdag hörs vi då, annars nåt dygn senare.
Till dess, hur som helst:
God jul, världens bästa läsare.