TAMPA – MINNESOTA 0-0 (Period 2)
• • •
Såvitt jag kan minnas har jag aldrig tidigare sett en tråkig match i den här hallen.
Men fan – nu börjar det bli svårt att inte gäspa.
Det är som att spelarna redan gått på ledighet och vill få kvällen att gå så de kan sätta tänderna i syltan.
Synd på så rara ärter.
• • •
Ja, Chall-Åsa, om Lill-Nyllet någon gång lämnar ut sitt telenummer lovar jag att även han blir inkluderad i enkäter och tips…
• • •
Till och med Scotty Bowman är uttråkad och sitter mittperioden igenom och babblar om annat med en snajdig scout som doftar starkt av söt after shave.
• • •
Fast jag ska inte säga nåt, jag är också på väg att checka ut och kan redan känna smaken av den lilla pruttare jag tänker vaka in julafton med i tikibaren.
• • •
Minnesota är ute på papparesa, inser vi när de zoomar in ett talrikt gäng gamla gossar i Wild-jerseys på en egen lyxig liten sektion.
Claes Eriksson borde vara en av dem och därmed får jag ont i magen, för det han gjorde mot Leksand i den episka SM-semin 1997 går aldrig att skaka av sig…
• • •
När det inte ens händer nåt under Bolts powerplay – annat än att vi på läktarna lätt förvånade säger ”vad långsamt det går” – vet man verkligen att semester utbrutit.
• • •
Skånske Jan, det blev en uppsättning tunna, svarta Calvin Klein-strumpor på Macy’s.
That’s how I roll.
• • •
En period kvar innan Santa Claus is coming to town.
Den får gärna bli lite mer sevärd än de två första, tack.

TAMPA – MINNESOTA 0-0 (Period 1)
• • •
Nä, det var inte mycket till period att – häpp – hänga i julgranen.
Bolts har allt spel innan de börjar dra på sig dumma utvisningar sista sju minuterna men det slår alls inga gnistor om dem – därtill är de för stillastående.
Och Wild, som är inne i en back-to-back-giv, får en del gjort under sina dubbla powerplay på slutet – men är dessförinnan extremt lama och avlossar ett enda skott på mål de inledande 14 minuterna.
Nåt måste hända.
Annars blir det en Stilla natt på helt fel sätt.
• • •
Vigge skjuter verkligen lika vildsint som Charlie Sheen när han hoppar upp ur skyttevärnet i slutstriden i ”Plutonen”.
Som sagt:
Nån jävla gång måste väl bomberna börja gå in.
• • •
Bara för att jag senast hyllade hon som brukar sjunga nationalsången här som en av ligans bästa släpar de ikväll ut en tjomme som drar ”Star-Spangled Banner” på – saxofon.
Han påminner mer om Lisa Simpson än om Clarence Clemons, om vi säger så.
• • •
Ibland är Dan Girardi bra att ha, tänker till och med Ekeliw när Vasy är bakom kassen och det gamla träbenet från Garden stoppar givet mål med en Bernt Ljung-räddning.
• • •
Brian Boyle håller ju på att bli en helt egen, underbar feelgood-story ute i Newark.
• • •
Bara i Amalie drar de den lustiga ”I believe that we can win”-ramsan i organiserad form – och varje gång de gör det tänker jag osökt på Bamse i Örby för det händer åtminstone en gång per dag att han helt spontant avlossar den för sig själv.
• • •
Tack för små anekdoter om vad ni gör i julnatten, men vi behöver fler.
Kung Kenta, till exempel – vad gör du?

Snön ligger vit på taken, endast bloggen är vaken…
Så vill jag minnas att vi har inlett den här dan-före-dan-sändningen vid åtskilliga tillfällen genom åren och för att hålla traditionerna vid liv gör jag det nu också.
Fast det stämmer ju inte.
Jag är kvar i västra Florida och här har vi inget annat på taken än reflektioner från den evigt lysande solen.
Även vid jul.
Det är så gött som nånting kan bli, tycker jag.
Och klassisk uppesittarkväll kan vi ha ändå, för Tampa Bay Lightning och Minnesota Wild har vänligheten att ta oss in i julnatten med en lustiger dans runt granen i Amalie Arena.
Så jag hoppas ni slagit in alla klappar, har den griljerade skinkan på rätt temperatur i ugnen och nu kan luta er tillbaka med en julmust och avlossa några inspirerade rim i kommentatorsspåret.
• • •
Tack för alla vänliga ord om julenkäten, både i spåret och på sociala medier.
Det verkar som att Magnus Pääjärvis julfirande i Missouri gått och blivit en legend.
Själv tycks jag få leva med att en viss rödlätt skåning i Detroit aldrig mer tänker prata med mig.

Det var nåt med en bild som inte föll i alldeles god jord…
• • •
De hade alibi i torsdags eftersom matchen mot Ottawa var för den första på hemmais efter en lång roadtrip way out west.
Men ikväll finns inga ursäkter.
Vi kräver att Bolts rundar av höstsäsongen med en femstjärnig julshow.
OK?
• • •
Igår kväll fick jag smaka en ny Florida-specialitet:
Svens brända grönsaker.
Ni förstår, jag hade den oerhörda ynnesten att vara hembjuden på grillafton hos DN-Sven och Maja – som bor här, i ett bedårande lägenhetskomplex mitt i stan – och det ville sig inte bättre än att Sven…ja, han råkade glömma en laddning grönsaker i grillen.
Men inte mig emot.
Jag har viss fäbless för bränd mat och svart paprika är inte det sämsta.
• • •
Som Ekeliw med påtaglig iver påpekat i podden såg jag Wilds enda besök i Amalie även förra säsongen.
Det skedde i samband med vår beramade roadetrup.
– Du måste ser till att det blir en tradition, tycker Örby-Bambi.
Sure, visst, ok.
När de än kommer ska jag se Minnesota här nästa år också.
Bara de är lika bra som ifjol, för jag minns det som en finfin match och Poppe – på plats han också – närmast extatisk över Bacon Brodins insats.
• • •
Vi satt utomhus hos Sven och Maja igår, hela kvällen, och jag vill verkligen ha det fört till protokollet:
Det är så, i kortärmad skjorta under bar kvällshimmel, jul ska firas.
Alltid från och med nu, tammefan,
• • •
Läser jag rätt, ringde Leksandskeepern Tex Wiliamson in till Bingolotto-studion och vann en mille?
Det är ju magiskt.
• • •
Det visade sig också att det inte heller stör om man får en skvätt Skåne till de brända grönsakerna under en sån där utomhuskväll strax före julafton.
• • •
Wild gör som El Biffo och bor på Waterside-hotellet under sin korta vistelse i Tampa.
Det vet jag bestämt för jag råkar hamna i hissen med Mikael Granlund under eftermiddagen.
Han är, som det anstår alla riktiga hockeyspelare, mycket hjulbent.
• • •
Amalie-organisten har fått ännu högre julfeber ikväll och vevar loss som den värsta Jon Lord.
Under repetitionerna ett par timmar före showtime får vi som har oturen att vara här så tidigt gång på gång vi höra ett rent psykedeliskt bjällerklangsepos han verkar älska med hetta.
Fjärde gången får jag ångest.
Sluta, please.
Spela Shoreline.
• • •
Mycket Wild-fans är det i stan också.
Undra på det.
Om det är kallt i New York i december är det ju förhistorisk istid där uppe och en jultripp till Florida därför rimligen att jämställa med regelrätt psykofarmaka.
• • •
En annan tradition just denna afton – alla myskvällars urmoder – är att ni berättar vad ni gör, hur det ser ut där ni sitter och vad ni eventuellt äter och dricker.
Så – fire away, vänner!
• • •
Det har jag aldrig tänkt på, men när jag sånär krockar med en Chris Kunitz i civila kläder i korridoren utanför pressrummet halvannan timme före matchstart slår det mig att han ser ut som en brittisk punkare och skulle ha kunnat spela bas i Sham 69 1978.
Typ.
• • •
Det brukar vara tyst och öde på de rätt så feta båtar som ligger ankrade vid kanalen mellan Waterside-hotellet och Amalie, men nu är det ett liv och ett kiv på var och varannan.
Hela gäng sitter på däck – i shorts och Hawaii-skjortor – och dricker bira och röker cigarrer och spelar country-hits.
Fan, de vet verkligen hur jul bäst ska firas här nere.
• • •
Rädd ser han kanske inte ut, men respekten lyser i Lille Fridolf Boudreaus ögon när han talar om Tampas förstalina.
– Tre killar som flyger som vinden och känner varandra utan och innan…jo, det är ligans bästa kedja vi har emot oss ikväll.
Exactemente.
• • •
Ni som kan er Seinfeld vet att det inte bara är jul vi firar
Just ikväll är det också – Festivus!
För de som inte känner till – här är den officiella beskrivningen av denna fantastiska högtid:
”Festivus hålls årligen den 23 december. Den skapades som ett svar på de andra amerikanska kommersiella högtiderna. Sloganen för festivus lyder ”A Festivus for the rest of us”. En aluminiumstång används som ersättning för julgranar och andra juldekorationer. De som deltar måste ställa upp på Airing of Grievances där man ventilerar på vilka sätt den som man riktar sig till har gjort en besviken under det gångna året. Efter festivusmiddagen genomförs The Feats of Strength där festivus inte avslutas förrän husets överhuvud har brottats ner på golvet och pålats”.
Så från bloggen och Frank Costanza till er alla:
Happy Festivus.
• • •
I förrgår hade det blivit nåt fel, så jag fick alldeles för bra pressläktarplats på första raden.
Nu är jag tillbaka på den bakre – mitt emellan Lönta Lindquist och de brända grönsakernas Sven.
Kan bli festligt.
• • •
Joel Eriksson-Ek kommer hänga en cannoli ikväll.
Det har tomten himself berättat för mig, så det är ingen tvekan.
• • •
Naturligtvis kryllar det av scouter från alla håll och kanter på pressläktaren.
Inte för att de egentligen har några akuta behov av att granska Bolts eller Wild, men så här till jul ser man ju till att övertyga sina chefer om att man ska vara i Tampa…host host.
• • •
Vigge Hedman kommer också scora.
Det har inte tomten sagt nåt om, men han avlossade för fan åtta skott mot mål i torsdags och nån gång smäller det ju.
• • •
Hej tomtegubbar.
Nu valsar vi in i den helga natt – med hockeyshow från downtown Tampa.

Ah, vi steker slutrapporten från midvintermässan i Amalie.
Det det finns ändå inget särskilt att rapportera.
Istället:
Den traditionsenliga julenkäten.
Så här firar närmare 50 av de svenska NHL-stjärnorna den stundande högtiden.

– Det blir lugnt hemma i Ottawa den 24:e, vi har ju just köpt ett nytt hus. Sedan är vi hemma hos min svärfar dagen efter, det är en tradition.
Erik Karlsson, Ottawa Senators.

– Vi spelar mot Florida dagen före julafton och eftersom vi inte får något besök i år stannar jag och tjejen i Miami ett par dagar. Det är fint i Ottawa så här års med all snö, men också minus femton varje dag. Så två dagar i solen blir nice.
Johnny Oduya, Ottawa Senators..

– Det blir fullt hus här i New York. Mamma och pappa och min syster med familj kommer hit. Det är bara brorsan, Joel, som saknas. Men han spelar ju med Frölunda och kan tyvärr inte åka. Ändå, det är inte ofta så stora delar av familjen hinner umgås under vinterhalvåret så det ska bli väldigt trevligt.
Henrik Lundqvist, NY Rangers.

– Det blir i New York med tjejen och hennes föräldrar. Min pappa kommer hit den 28:e med några kusiner, dom ska se Winter Classic-matchen på nyår. Den 24:e ska jag laga mat och dagen efter går vi på Aquavit.
Mika Zibanejad, NY Rangers.

– Det blir traditionell jul här i Tampa. Min hustrus familj kommer hit, liksom en kompis från Kalifornien. Jag ser väldigt mycket fram emot det.
Victor Hedman, Tampa Bay.

– Blir väldigt avslappnat. Bara jag, Johanna och barnen. Blir svenskt julbord såklart. Skinkan kom idag (förra fredagen), prinskorven ligger i kylen och jag fixar rödbetssalladen, revbenen och köttbullarna när jag kommer hem.
Anton Strålman, Tampa Bay Lightning.

– Det är inte riktigt bestämt ännu, men vi svenskar i laget drar nog ihop något, käkar lite julmat och utbyter julklappar.
Elias Lindholm, Carolina Hurricanes.

– Har en kusin och en kompis hemifrån på besök under jul och nyår. Så det blir att fira med dem och resten av svenskarna i laget.
Victor Rask, Carolina Hurricanes.

– Det blir svenskt julbord och Kalle Anka i år.
Marcus Krüger, Carolina Hurricanes.

– Vi ska bara vara hemma i St. Louis med familjen.
Alex Steen, St. Louis Blues.

– Blir Bulan, Sunken och Mange (!) som kommer över på jul och hittar på hyss. Ska bli riktigt mysigt.
Carl Gunnarsson, St. Louis Blues.

– Det blir att fira jul hos familjen Gunnarsson med Berglund och Mange.
Oskar Sundqvist, St. Louis Blues.

– Ha ha, jag vågar inte svara på den frågan längre…
Magnus Pääjärvi, St. Louis Blues.

– Jag hade hoppats på inbjudan från ”Burra”, men det kom ingen så det blir väl hemma hos oss, som vanligt. Han och Djoos kommer. Likaså mamma och pappa och Storchen, alltså brorsan, och hans tjej. Så vi blir många. Självklart ska jag sjunga ”Hej Tomtegubbar” så det rister i väggpanelerna.
Nicklas Bäckström, Washington Capitals.

– Familjen och Rasmus Andersson kommer över. Men det blir som vanligt julfirande hemma hos Nicklas. Vi har det som tradition.
Andre Burakovsky, Washington Capitals.

– Blir i New York som vanligt, och då menar jag hemma hos ”Zäta”. Det känns verkligen som att man är vid Rockefeller Center när man är där.
Ok.
– Nej, det får du inte skriva.
Det får jag väl, nu när du sagt så.
– Nej.
Jo.
– Så här ska det stå: Blir hemma för mig, bara lugnt.
Mm, tack för rubriken…
– Nämns jag av någon annan?
Inte ännu
– Så jag vet vem jag ska ge igen på…
Det kommer stå ”Blir i New York som vanligt…”.
–Klick.
Gustav Nyquist, Detroit Red Wings.

– Vi ska fira med den här lilla knatten, tänkte vi

Henrik Zetterberg, Detroit Red Wings.

– Julen blir lugn som vanligt, hemma med familjen. Ginger Nyquist var bra tomte förra året och får förnyat förtroende i år.
Niklas Kronwall, Detroit Red Wings.

– Evelinas mamma och tre av hennes fyra bröder kommer hit över jul, så det ska bli kul.
Jonathan Ericsson, Detroit Red Wings.

– Det blir ett klassiskt svenskt julfirande med julbord och hela köret. Brorsan som är i stan får vara tomte den här gången. Det blir väldigt annorlunda med 20 plusgrader, men tomten får helt enkelt vara lite mer lättklädd. Oliver kommer få en inbjudan även fast han inte varit snäll i år!
Niklas Hjalmarsson, Arizona Coyotes.

– Kommer spendera julen i Vancouver. Våra två bröder kommer och hälsar på med familj.
Daniel Sedin, Vancouver Canucks.

– Vi har våra bröder med familjer på besök, så det blir lite Whistler och lite Vancouver för oss.
Henrik Sedin, Vancouver Canucks.

– Familjen kommer och hälsar på, så det blir i Vancouver.
Jacob Markström, Vancouver Canucks.

– Jag och familjen kommer vara kvar i Vancouver över jul och fira tillsammans med min flickväns familj. Hon kommer härifrån, så det blir kanadensiskt julfirande.
Alex Edler, Vancouver Canucks.

– Jag kommer bara vara här i Vancouver och fira tillsammans med hela familjen.
Anders Nilsson, Vancouver Canucks.

– Jag firar med mina föräldrar och min lillasyster.
Hampus Lindholm, Anaheim Ducks.

– Det blir lugnt hemma i Orange County med flickvän och hunden. Dennis Rasmussen har kontakter i restaurangbranschen i Chicago så det kommer en julskinka på posten lagom till julbordet.
Rickard Rakell, Anaheim Ducks.

– Jag och Clara åker tillsammans med Cogliano och hans fru till Palm Springs. Det ligger bara 1.5 timme med bil från Anaheim. Blir nog några golfrundor!
Jakob Silfverberg, Anaheim Ducks.

– Det blir med Ida i Nashville, precis köpt nytt hus så vi ska inviga första julen där.
Mattias Ekholm, Nashville Predators.

– Det blir här i Nashville. Väldigt passivt, Men jag är bjuden till Ekholms på juldagen. Det blir spännande!
Filip Forsberg, Nashville Predators.

– Hemma i Nashville med hela familjen och några gubbar från laget.
Calle Järnkrok, Nashville Predators.

– Vi får besök av min pappa Jan med hans sambo Nina och sen kommer också Fridas mormor Dorothee och bror Eddie. Blir en lugn och skön jul i Calgary.
Mikael Backlund, Calgary Flames.

– Jag åker upp till Calgary. Har varit borta från både fru och hund alltför länge, så det ska bli mysigt. Min pappa och hustruns föräldrar hälsar på också, och vi ska upp till Banff. Inga tacos på julbordet, nej!
Eddie Läck, Calgary Flames/Stockton Heat.

– Det blir en tidig julafton idag (förra fredagen) när mina föräldrar och min syster är på besök. Den 24:e tänkte jag dra över till Oscar Lindbergs hus och ha trevligt.
William Karlsson, Vegas Golden Knights.

– Vi kommer från roadtrip och har roadtrip direkt efter. Det blir alltså bara tre dagar ledigt så ingen i familjen kommer över. Det blir istället julfirande med min finske lagkamrat Artturi Lehkonen. Vi får se om han har några finska traditioner att visa mig.
Jacob De La Rose, Montreal Canadiens.

– Julen firas hemma i Pittsburghs med frugans familj. Sen blir det lite firande med Hörnqvist och hans familj senare på kvällen.
Du har inte lagat nån lax den här gången?
– Näää, inte ännu. Men Ericas pappa får grava lite när han kommer.
Carl Hagelin, Pittsburgh Penguins.

– Blir en lugn jul i år. Mamma och pappa kommer över och så hoppas jag kunna övertala Hagge om att komma över och vara tomte för vår snart fyraåriga dotter Isabella.
Patric Hörnqvist, Pittsburgh Penguins.

– Familjen kommer över till Edmonton över jul. Blir ett försök till ett stort svenskt julbord och bara ta det lugnt och umgås. Adam Larsson kommer nog över en sväng också.
Några värmländska specialiteter på julbordet?
– Nja, det blir nog svårt. Men svenskt lösgodis är ett måste. Annars är dom inte välkomna!
Oscar Klefbom, Edmonton Oilers.

– Det blir en lugn och härlig jul här hemma i Denver med svärföräldrarna och sen kommer min familj över till nyår. Det blir glögg, gröt och en hel del pepparkakor kan jag lova.
Gabriel Landeskog, Colorado Avalanche.

– Mamma kommer över i år. På förmiddagen åker vi upp i bergen till Evergreen för pulka och skridskoåkning med barnen. På eftermiddagen blir det traditionellt julbord hemma med mandelmusslor som favoriten i år igen.
Carl Söderberg, Colorado Avalanche.

– Hemma i Dallas med flickvännens familj.
John Klingberg, Dallas Stars.

– Det blir en lugn jul för oss i San Jose. Har inga besökare i år, så har inte planerat något speciellt. Skönt att bara vara ledig med familjen några dagar.
Melker Karlsson, San Jose Sharks.

– Hemma i San Jose med sambo och barn. Får även besök av mamma, syster och systers kille.
Tim Heed, San Jose Sharks.

– Det blir en lugn jul hemma med familjen i San Jose. Sedan åker vi upp till San Francisco för att se ”Alladin”.
Johan Hedberg, San Jose Sharks (assisterande coach).

– Det blir en lugn jul här hemma med min lilla familj och svärföräldrarna.
Marcus Johansson, New Jersey Devils.

– Familjen är i stan så jag firar tillsammans med dem.
Alexander Wennberg, Columbus Blue Jackets.

– Det blir ett svenskt firande hemma i Buffalo med frugan och svärföräldrarna.
Jacob Josefson, Buffalo Sabres.

Slut, Tampa vinner på straffar.
Mer sen.

TAMPA – OTTAWA 2-2 (Period 2)
• • •
Det tar en halv perre igen.
Men sen reser sig boltarna verkligen ur flygplanssätena, börjar pressa Ottawa-skinka som en slaktare i Parma och naturligtvis – det är bara en tidsfråga innan Mister Anderson får vända sig om och titta på ett par puckar som ligger i buren och ser oförskämda ut.
Visserligen lyckas Cody Ceci helt ologiskt mitt i stormen titta upp och göra ett mål också, för hockey är ju ändå hockey, men om det inte blir en dramatisk scenförändring i tredje kommer det bara vara flisor kvar av Ottawas fästningsvall innan kvällen är över.
• • •
Det blir aldrig nånsin gammalt att se ostoppbara M/S Fäbodvägen komma stävande över isen.
• • •
Kent Forsberg hade enligt uppgift alltid samma svar när det tog emot i Modo och Tre Kronor:
– Ge pucken till Peter.
Guy Boucher borde kopiera det receptet och se till att alla spelar Erik och sen får han göra vad fan han vill.
Men istället för EK65-show beordras uppenbarligen bara dump and chase och ingen forechecking.
Suck.
• • •
Men satan, vad händer i Nashville? Hade Preds julfest på Broadway redan igår?
• • •
Han har rätt iögonenfallande flash den här unge Thomas Chabot också.
Det är nästan så han emellanåt påminner om…ja, Karlsson himself.
• • •
Sitter i en reklampaus och randar koncentrerat och märker inte att det anmodas stå-upp för the troops men förstår när jag tittar upp och får onda ögat av en Ekeliw precis nedanför pressläktaren.
Oops.
• • •
Är ni snälla kan det vara så att det dyker upp en klassisk julenkät i bloggen i morrn – och i så fall kan jag upplysa om att den har sina stunder…
• • •
Herregud, Berra, minns du Benidorm?
Ja, förlåt, jag var bara tvungen att dra den också nu när jag är på Sällskapsresan-humör denna somriga jul.

TAMPA – OTTAWA 0-1 (Period 1)
• • •
King Karlsson på taket asså.
Eller på isen.
Ottawa-kaptenen har kul i kväll, gör liksom vad han har lust med och slår framförallt några mackor med både smör, leverpastej, majonäs och fransk vitlöksost på.
Jesus, den innan firma Girardis-Coburns självmål borde han fått assist på av rent estetiska skäl.
• • •
Fast det inte finns några rimliga förklaringar sitter Bolts mycket riktigt kvar på planet från Vegas första tio – utan säkerhetsbälte fastspänt.
Sen kommer de i alla fall ut på tarmacen och under sitt hittills enda powerplay – det som ju är galaxen dödligaste – svänger de till och med in i ankomsthallen och skapar på karaktäristiskt vis ett par feta chanser.
Men vi förväntar oss så mycket mer av serieledarna och kräver nu att de duschar av sig resdammet och börjar spela Tampa Bay-hockey.
• • •
Men hörrni, kan yours truly få lite mer ingående skildringar av the action i The Rock?
• • •
I gårdagens podcast försökte vi ju helt tafatt julrimma och jag kom på en halv om att HENKE skulle vara glad över att numer slipper Dan Giradi som SÄNKE.
Den är svår att inte påminna sig när gamle Dan The Man egenhändigt vallar pucken i eget mål via backkollegan Coburn…
• • •
Ja, Stoffe, det undrade nyss Lightnings PR-boss också.
– Är det inte lika bra du köper ett hus här nere, frågade han.
I wish.
• • •
Dion Phaneuf är hemma i Ottawa och spelar således inte den här matchen.
Därtill finns goda skäl.
Han och skådespelande hustrun Elisha Cuthbert blev häromdagen föräldrar för första gången.
Alldeles snart inleder även Erik och hans Melissa det omvälvande äventyret.
• • •
Sonya Bryson är en av ligans bästa nationalsångsvokalister, låt det bli känt.
• • •
Att DN-Sven alltid sitter på den här pressläktaren vet ni.
Men gissa vem mer vi har in the house ikväll?
The one and only Lönta från Hörnett!
Även han tänker sig lite Florida-jul innan han åker upp till New York för Winter Classic.
Hoppas de laddat med Shakin Steven i tikibarens jukebox.
• • •
Hek, det viktiga i Bridgestone ikväll är att Filip håller sin poängsvit på hemmaplan levande.
I så fall tangerar han nämligen svenskt rekord i den grenen.
Du får larma om det händer.
• • •
Som Berras göteborgska kompis i Nuevo Estocolmo säger:
Nu är jag tösstig.
Mot kaffeautomaten.

Midvinternattens köld är hård, påstod Viktor Rydberg i sin dikt om tomten.
Och nånstans är den säkert det.
Men inte hos bloggen.
Här är det sannare att säga att midvinternattens ljumma vindar fläktar skönt i kalufsen.
För nu ska ni få höra:
Jag firar årets kortaste, mörkaste dag med ett besök i – Tampa!
Ja, igen.
Det är inte mycket mer än månad sedan jag var här senast, men…tja, vintervistelser i The Sunshine State behöver väl egentligen inte motiveras.
Nu är det dock så att jag ska fira jul med en fellow mas – vi kan kalla honom Bäsan från Grängesberg – och hans familj i Naples några timmar söderöver och då passar jag förstås på att klippa de återstående matcherna i Amalie innan juluppehållet.
Först har vi EK65 och Senators in the house ikväll – och sedan Bacon Brodin och Wild dan före dopparedan.
Kort sagt:
Alla må annorstädes sova i enslig gård och och stjärnorna gnistra och glimma på djupfryst himmel.
Vi kör vårt midvinter-race i den karibiska värmen.
• • •
Förra gången, i mitten av november, var det för att studera vad vi kallade ”världens bästa lag” jag flög ner hit.
Den arbetsbeskrivningen har egentligen ännu bättre täckning en månad senare.
Lightning är alltjämt obönhörliga och leder den sammanlagda tabellen med bred marginal.
Och den där förstakedjan – den som består av Namestnikov, Steven med kniven och Rocket Richard Kucherov – är för hockeyn vad Supremes var för Motown.
Det ska bli en lisa att se dem igen, så det så.
• • •
Först känns det väldigt kittlande att jag blir uppgraderad av hyrbilsfirman och får en sprillans Volvo av ny, futuristisk modell – och att instrumentbrädan i den osökt leder tankarna till nya Star Wars-filmen.
Jag är dock mindre road när det visar att jag skulle behöva köra till Cape Canaveral och be raketforskarna om hjälp bara för att få på radion.
Att bli grinig gubbe är inte lätt i dessa digitala tider…
• • •
Senators gör, som bekant, inga anspråk att vara bäst på nånting alls den här hösten och har ni följt podcasten jag och Bamse Ekeliw moonshinar i varje vecka vet ni precis vad jag tror kräftgången beror på.
Coach Boucher.
Han har bara en eller två säsonger på sig att krama framgång ur sin snåla, glädjelösa hockey – sen tröttnar spelarna på den strikta lydnad systemet kräver.
Det vet dom allt om här i Tampa.
2011 tog han Bolts till Game 7 i konferensfinalen mot Boston och förlorade med ett mål – och året därpå missade de playoff.
Just saying…
• • •
Men bilförare Biffen blir åter imponerad när det också visar sig att sci fi-Volvon saktar ner av sig själv när avståndet till framförvarande fordon blir för kort.
Det spelar ingen roll att jag har cruisern ställd på 75 mph, bilskrället bromsar automatiskt in när den tycker att vi ligger för nära en 18-wheeler från Arkansas.
Fantastiskt.
Snart sitter vi verkligen i förarlösa bilar – och kan lägga allt fokus på att försöka få på radion…
• • •
Dock:
Det verkar som att Kung Karl – ni vet den där småländska backen som har två Norris Trophy och borde ha minst en till – börjat stegra nu.
Han var monstruös i utomhusmatchen i lördags och klippte den långa måltorkan med två cannoli mot Minnesota i förrgår.
När sånt händer brukar han bara explodera – och det resulterar i sin tur för det mesta i att hela laget lyfter.
Så lite läge för skräll finns det i downtown Tampa ikväll.
• • •
Det är ändå nåt med jul i sommarklimat.
Palmer klädda i glitter och adventsbelysning, tomtar på poolkanten, julgranar som svettas i stekande sol…jag börjar liksom automatiskt känna mig som Berra i ”Sällskapsresan”.
Lovar härmed att dra ett ”bra för magen” på skånska när jag beställer en första bourbon i tikibaren imorrn kväll.
• • •
För gästerna från arktiska kylan north of the border talar också det faktum att Bolts varit ute på lång roadtrip och kom hem från Vegas så sent som igår morse.
Riktigt varför det ska innebära att de inte är på topp är det ingen som nånsin kunnat förklara, det börjar mer och mer likna en självuppfyllande profetia, men lik förbannat stämmer det väldigt ofta.
• • •
Det är i skrivande stund en timme kvar till puckdrop och från en redan hyggligt välfylld pressläktare kan meddelas att organisten – i blåvit tomteluva – går all in på jultemat och lyckas knö in alla universums kända, och några okända, Christmas Carols under ett 15-minuterspotpurri.
Mycket underhållande.
• • •
Vad jag kan minnas har jag bara sett Ottawa här i Tampa en gång tidigare och det var så tidigt som under playoff 2006.
Vid den tiden hade jag inte börjat bevaka NHL på riktigt ännu, men jag och Höken skulle till New Orleans för att beveka Jazz & Heritage-festivalen och lyckades övertala dåvarande sportchefen om att vi kunde ”göra” Alfie på vägen dit.
Lite bluff, kan vi väl erkänna så här i efterhand; det är inte som att man MÅSTE passera västra Florida när man tar sig från New York till The Big Easy. Men vi fick se Sens skaffa sig slagläge i first round-serien (de avgjorde hemma i matchen därpå, för att sedan åka mot Buffalo i omgång 2 – men fick revansch året efter, när de slog samma Buffalo i conf-finalen) och gjorde en jäkla bra intervju med Daniel.
• • •
Om jag inte varit här ikväll hade jag istället varit i Newark – och nånstans längst in svider det lite, lite att jag inte är det.
Det var inte igår Devils och Rangers befann sig så här högt upp i tabellen samtidigt strax innan jul och därför inte heller igår så mycket stod på spel i ett Battle of Hudson River.
Ni får sufflera med frekventa uppdateringar i spåret, ok?
• • •
Det är dock vare sig Sens fina seger, dåvarande Bolts-keepern Honkens tappra slit bakom en hopplös backuppsättning eller eminenta intervjuobjektet Alfredsson jag minns allra bäst från det där besöket 2006.
Det är det faktum att de hade överbokat Waterside-hotellet och inte fann någon annan råd att än att ge mig presidentsviten – en luxuöst inredd trerummare vars like jag sett varken förr eller senare.
Att behöva checka ut redan efter en natt kändes som ett nederlag i klass med triple overtime-förlust i en Game 7.
• • •
Undrar var Pepes Bodega ligger…
• • •
I detta nu börjar matchvärmningen och om jag haft någon intill att prata med hade jag sagt att fan, Erik börjar verkligen bli långhårig igen.
• • •
Till och med zamboni-föraren i Amalie har tomtedräkt.
Det ÄR verkligen jul här i Nuevo Estocolmo.
Kommer ni på Suntrips fest vid poolen på söndag?
• • •
Vigge Hedman – som hade kompisen Karlsson hemma på middag igår, kan bloggen avslöja – har en rätt iögonenfallande hårman, han också.
Men det mest anmärkningsvärda med hans värmning är ritualen när han – inzoomad i monster-jumbon – hackar med klubbspetsen mellan materialarens utspärrade fingrar på sargkanten och sen ger honom en tackling.
Den ska jag köra med Ekeliw när vi kör live-podd nästa gång.
• • •
Skånske Jan, vi får se om jag hinner till din polare på BB imorrn. Mitt huvuduppdrag blir att åka till Macy’s och köpa strumpor, för såna glömde jag som en annan lallare att packa ner i stora väskan i morse.
• • •
Hej tomtegubbar- och gummor – nu öppnar vi den 21:a luckan i adventskalendern och ser när Tampa och Ottawa gör upp i förhoppningsvis klassisk midvinterblot.

Ikväll lyser solen i bloggen igen.

Ni får försöka gissa var det här är.
En enkel ledtråd:
Det blir livesändning från 01.30, svensk tid…

NY RANGERS – ANAHEIM 4-1 (Slut)
• • •
”Ugly” blev det inte i tredje.
Mer transportsträcka.
Ankorna var dock färdiggrillade efter andra och fick nöja sig med att de i alla fall spräckte Henkes nolla.
Nära var de aldrig.
Så kan det gå.
• • •
Meh, Senators.
Ikväll var det ju verkligen läge att ringa och tjata lite med EK65.
Så tappar de ledning och får stryk med 6-4 och…äh.
• • •
Som jag står ensam och pratar med herr målvakten efter den amerikanska mediascrummen går en liten knatte förbi och skrockar på norsk-svenska:
– Jaaa, du är så jäääävla, bra Henke!
Han missar aldrig ett tillfälle att täva, som vi sa i Borlänge.
Fast det råkar vara sant.
Lundqvist var jävligt bra ikväll och förtjänade väl egentligen att få hålla den där nollan.
– Ja, instämmer han, jag känner mig i bra form nu. Det är roligt att spela, jag känner verkligen tävlingsinstinkten nu.
• • •
Paul Carey sitter och poserar i Broadway-hatten.
That’s a first.
• • •
Det ser inte jättebra ut nu, men jag vidhåller.
Ducks kommer som vanligt att bli en force framåt vårkanten.
• • •
Nä, hörrni – nu åker jag hem och kolar Vegas-Tampa.