NY ISLANDERS – DALLAS 2-5 (Slut)
OTTAWA – NY RANGERS 3-2 (Slut)
DETROIT – BOSTON 1-0 (Period 2)
• • •
Reportrarna i Ottawa säger att de aldrig sett Boucher gladare än ikväll.
Går ju att förstå.
Detta var alltså första hemmasegern sedan 2 november.
Hos gästerna är stämningen mindre munter, gissar jag. De var långtifrån lika dassiga som mot Stars i förrgår, men ändå – de har inte råd med flera förluster i rad och måste nu slå Kings på fredag, annars blir det oro i leden igen.
• • •
Tack, Stam.
Jag var tvungen att kolla upp Henke-räddningen du nämnde och yes, där har vi ett alternativ när de ska resa staty utanför Garden…
• • •
Jag säger inte att det är självklart att Dallas kommer utmana om titeln om de fortsätter så hör, men….jo, det gör dom visst det.
• • •
Nu ska jag referera lite åt morgonredaktören, så inga uppdateringar på ett tag – men spåret är öppet.

NY ISLANDERS – DALLAS 0-4 (Period 2)
OTTAWA – NY RANGERS 2-1 (Period 2)
DETROIT – BOSTON 0-0 (Period 1)
• • •
Som det heter i sången:
The stars at night
Are big and bright
Deep in the heart of Texas
Ojvoj, så Stanley Cup-kandidaterna från Big D röjer i Brooklyn.
• • •
Zukes passning vid Grabners kvittering…holy Hardangerfjorda.
Han ÄR den största norska konstnären sedan Edvard Munch.
• • •
Nu har Burger en assist i Barclays också.
Sa ju det.
Stjärngossen från Götet.
• • •
Är det ingen av er som är vakna som minns någon av de där 20 000 Lundqvist-räddningarna mer specifikt?
• • •
Jadu, Lineryg, nog känns det rätt bra att inte behöva kliva ut i den svidande vinden – precis som den Shane MacGowan sjunger om i ”Fairytale of New York” – på den öppna plazan utanför Barclays om halvannan timme…
• • •
Med EK65 är det ju helt uppenbart så att han fortfarande är väldigt hämmad av fotskadan och den operation som följde i somras.
Vi får ha tålamod.
Vad det lider hittar han sin groove igen och då kommer Sens vara ett hot mot alla igen.
• • •
Matchen i Motown har jag sett väldigt lite av, men det känns som att Wings kör bussen just nu.
Korrekt?

NY ISLANDERS – DALLAS 0-2 (Period 1)
OTTAWA – NY RANGERS 1-0 (Period 1)
• • •
Joho, the Texas boogie svänger bra i Brooklyn också.
Imponerande.
Särskilt som de har motstånd den här gången…
• • •
Lite lugubert att se Rangers i Canadien Tire Center igen, tycker jag.
Playoff-matcherna där i våras var verkligen…speciella.
Följer den här samma manus lär det bli råddigt runt Lundqvist de sista minuterna…
• • •
Själv trodde jag – och tror fortfarande – att Burger Klingberg skulle bli kvällens stjärngosse i Brooklyn och rycka i toppen av poängligan, nu när han möter främste rivalen Nick Leddy och allt.
Men so far är Jana Janmark ende svensken som tagit sig in i protokollet, med en assist.
• • •
Henke Lundqvist gjorde just karriärens 20 000:e räddning.
Den milstolpen är det bara 15 målvakter i NHL-historien som nått tidigare.
Grattis, säger bloggen – och frågar:
Vilken av de 20 000 minns ni bäst?
Playoff räknas inte, då hade det varit propeller-räddningen i konferensfinalen mot Montreal 2014, så jag tror jag tar den där mot Boston som slutade med att Marc Savard – var det väl? – åkte fram och berömde honom efter att ha blivit rånad på givet mål.
• • •
Det är en vemodig natt för oss på Sportbladet, det här.
Fredrik Ihse – okänd för världen där ute, men en intern superstar som nattchef och förstesidesredigerare; ansvarig bland annat för vinjetten till klassiska gamla sidan ”Bjurmania”… – gör sitt sista skift innan han flyttar hem till Oskarshamn.
Det har hört till NHL-bevakningens privilegier att nästan varje natt ringa honom och få sig några spirituell, uppmuntrande tillrop till livs.
Tack för allt, champ.
• • •
Nu ska jag beställa lite krubb.
Jimmy’s BBQ får äran att hjälpa mig med den onda halsen.

Hosta har blivit halsont – och ute viner en hård vind i elak, arktisk kyla.
Så våra boogie-svängande gäster från Texas får klara sig utan bloggens sällskap i Brooklyn, tyvärr.
Men vi – ni och jag – kan hänga här i korresoffan, om ni vill.
Och får att få fjutt på kvällen tar jag och avfyrar Veckans Lista.
Alltså, som vanligt – det bästa och det sämsta i NHL från senaste tiden som allsmäktiga bloggen ser det.

VECKANS LISTA

1. Road to Winter Classic.
– Det kittlar inte riktigt lika mycket som de första åren, när inblickarna bakom kulisserna i NHL-vardagen kändes helt sensationella, men nog blir storyn om Rangers och Sabres väg fram till utomhusjippot på Citi Field på nyårsdagen en av vinterns höjdpunkter. Premiär sent ikväll, på NBC:s sportkanal.
2. Bolts.
– Yrade vi förra veckan nåt om att det finns andra som är bättre? Morsning korsning. Fem raka, med 3-0-seger i seriefinalen i St Louis som så kallad krona på verket, är en rungande tillrättavisning.
3. Burger King.
– Vecka efter vecka är han etta i backarnas poängliga. Så nu säger vi det: Tills vidare är John ”Burger” Klingberg NHL:s bästa D-man.
4. Kings.
– Säsongsinledningen var uppenbarligen ingen fluke, vilket inte minst en mig närstående podd försökt hävda länge. Kungarna från downtown LA the real deal igen.
5. Kuch vs Ovie.
– Det helryska Rocket Richard Trophy-racet ser ut att bli säsongens verkliga thriller.
6. Flyers.
– Att vi för första gången i år ser Broad Street Bullies på listan beror inte bara på att jag vill vara snäll mot trogne spåret-stammisen King Kenta. Efter att ha vänt på säsongen med fyra raka förtjänar de det också.
7. Gustav Forsling.
– Östgöten i Hawks fick sitt stora genombrott med OT-avgörandet förra veckan.
8. Behind The Bench.
– Årets hockeyläsning presenteras av den gode Craig Custance på The Athletic. Han har djupintervjuat NHL:s bästa coacher, till exempel Babcock och Q, och presenterar deras syn på världens bästa sport i välskrivna essäer.
9. Quckie Fast.
– Den oväntade skyttekungen från Nässjö.
10. Seattle.
– Klart NHL ska ha ett lag i den här förtjusande staden.

VECKANS BU

•The Guy Boucher effect.
– Historiens upprepar sig som gamle finansministern Bosse Ringholm på den klassiska presskonferensen när-det-nu-var. Exakt som det går för Senators nu gick det ju också för Bolts året efter att han hade lett dem till Game 7 i konferensfinalen året innan.
•Canucks.
– Meh, det såg ju så bra ut ett tag.
•Fyra månader till slutspel.
– Bara kom på det plötsligt. Det är långt, det…
• • •
Ok, då kör vi då – lite Lucia-hockey från korresoffan.

NY RANGERS – DALLAS 1-2 (Slut, straffar)
• • •
Som vi sa. 1-0-ledning är bara 1-0-ledning hur bra schvung man än haft på sin boogie i två perioder.
Och i tredje börjar Dallas, trötta i fingrarna efter allt vackert plockande på strängarna, spelas lite falskt – medan Rangers får till lite skramligt punkväsen a la södra Manhattan 1976 och lyckas kvittera.
Men ändå:
Det känns som ingenting annat än poetisk rättvisa att Stars till slut ändå sätter den vinnande refrängen under straffavgörandet (igen, förlåt…).
Burger King – som var extremt nära att sätta en Whopper när tre sekunder återstod av övertidsperioden – instämmer helhjärtat.
– Ja, vi borde haft ledningen med tre-fyra mål efter andra perioden. Sedan tycker jag det är ok även i tredje, men det blir alltid likadant i sådana lägen. Man backar tillbaka lite fast man vet att man inte ska. Lite surt, men till slut får vi båda poängen och är nöjda med det, säger han.
• • •
Badtofflan gör – för första gången under sina fem år i Rangers, tror jag – en Tårtan.
Han kommer till sin presskonferens, pratar i 40 sekunder om att Pavelec var bra men ingen annan – och går igen.
Och det är så det slår gnistor under plastsulorna när han försvinner.
Ojvoj.
• • •
För Stars väntar nu några fina dagar i New York. De möter Islanders på onsdag och Devils på fredag – och däremellan får de njuta av Manhattans Disney-jul.
– Det kunde inte bli mer perfekt. Några dagar i New York den här tiden på året…det är bara att tacka och ta emot, säger Burger King.
En och annan julklapp till anhöriga som väntar hemma i Texas kan förmodligen komma att inhandlas, för är det något det inte råder brist på här i bjällerklang city är det bra shopping för de som inte behöver räkna 25-centarna.
– Jo, ler ettan i backarnas poängliga, vi är lediga i morrn. Då får vi se vad som händer.
• • •
Zukes inledande straff ändå. Det ser ut som han är ute och promenerar i parken och helt spontant får för sig att lobba glasspapper i papperskoren en meter bort.
Så iskallt.
• • •
Krystade blues- och boogiemetaforer åsido:
När Stars spelar så här minns några av oss varför vi utnämnde dem till contenders före säsongen.
Kan de bibehålla den här nivån, och samtidigt vässa avslutningarna, är de definitivt en finalkandidat.
• • •
Och med det säger vi ajöken för ikväll.
Nya tag inom kort.

Dallas lyckas på nåt sätt slå av en sträng i tredje – men vinner till slut ändå på straffar.
Mer sen.

NY RANGERS – DALLAS 0-1 (Period 2)
• • •
Jo, nu har Stars en sprittande T-Bone Walker-boogie going här ändå.
De pumpar envetet på så det ryker i parketten – som i ”Papa Ain’t Salty, ungefär; lyssna på den! – och Rangers hänger långa stunder inte med bättre i dansen än en enbent luffare efter arton Lone Star-bira på en honky tonk i Odessa.
Sure, vid vissa ackordbyten – herregud, förlåt mig… – öppnar de sig för all del för kontringar, som när norske spelmannen Zuke slår säsongens passning till Miller tvärs över banan, men det är undantag.
Gästerna leder skotten med – hör och häpna – 33-10 och att de bara har enmålsledning beror enkom på att i alla fall Pavelec vet hur man svarar på en rivig shuffle.
• • •
Det är inte ofta domarna tar utvisningar för att målvakterna spelar pucken utanför ”the trapezoid” men det är för att Pavelec något slarvigt gör det som Stars får sitt första PP.
Smålugubert att se, skulle jag säga.
Sen får de snabbt en utvisning till med sig, ges chans i fem mot tre i 50 sekunder och då tror man ju att gästerna från Ewing Oil-land, med sin Formel 1-offensiv, bara ska krossa.
Men där händer det märkligt nog nada.
• • •
Även Kari Lehtonen har sina kvällar, det har han ju.
• • •
För att vara måndag, med ett västlag på besök, är det bra uppslutning i Broadway-ladan.
Jag ser inte många tomma säten.
Ju kraftigare Stars dominerar, desto mer surmulen blir dock stämningen.
• • •
Julius Honka är det, som med ett rykande skott, spräcker Pavelecs nolla.
Det gläder mig eftersom jag råkar tycka att Julius Honka är ett av ligans coolaste namn.
Det påminner ju, om inte annat, om Julius Tonker – namnet på den tämligen färgstarke birollskaraktären i Lundells ”Vinter i paradiset”.
• • •
F. Murray Abraham – Dar Adal i ”Homeland” och Salieri i ”Amadeus”, till exempel – vinkar i jumbon, iförd Blueshirts-jersey och allt.
Det är inte första gången, men coolt ändå.
• • •
Stars borde förstås ha avgjort den här matchen för länge sedan, men med inget mer än 1-0 under bältet lever de farligt.
Gitarrister som T-Bone Walker kan bli trötta i handlederna efter så långvarigt vevande och det vill till att de orkar hålla i nu.
Annars kan det trots allt sluta med den tunga blueskänslan i ”Mean Old World”…

NY RANGERS – DALLAS 0-0 (Period 1)
• • •
Nja, det det går väl inte att påstå att det svänger som i en Texas Tornados-vals direkt.
Det är för lite dragspel och farfisa-orgel i spelvändningarna för det, vad jag nu menar med det.
Men lite Dale Watson-drag kan vi, mål och riktigt feta chanser förutan, ändå beskriva det som. Det går de facto rätt fort, både i passningsspelet och på rören, och när Stars – som äger perioden – några gånger sätter snurr i anfallszonen kommer jag att tänka på hans festliga ”Texas Boogie”.
Fortsätter det likadant har vi snart ett hit-nummer.
• • •
Burger King, ja.
Det är verkligen en riktig Whopper Dallas har importerat från Göteborg.
En med juicy dressing och sizzling lök.
Att se när han skjuter fart över isen är en skönhetsupplevelse i klass med Martin Scorsese bästa kameraåkningar.
Goddamned.
• • •
Det är lätt att få för sig att Rangers-ledningen inte riktigt litar på Pavelec – han får ju liksom aldrig spela – men några ingripanden i slutet av den här perioden borde föranleda en omprövning.
• • •
Ibland är det mycket icing.
Ville bara säga det.
• • •
Det är Garden of Dreams-night ikväll och det betyder att MSG-stiftelsen som i många år givit stöd åt barn med cancer står för runtomkring-arrangemangen.
Bland annat kommer en tioårig liten tjej som kämpat med svår leukemi hela livet in och drar nationalsången på fiol och gör det så enastående att ovationerna aldrig vill ta slut.
Väldigt fint och rörande.
• • •
Rick Nash väntar bara på att explodera, känns det som.
Fast så det känts som nästan hela säsongen och det händer liksom aldrig.
Inte på riktigt.
• • •
Det var ett tag sen vi såg Tobias studsa loss på det här sättet i kommentatorsspåret.
Welcome back – gör det till en vana!
• • •
Av en mail-tråd jag blivit del av att döma börjar uppgifterna om en liten after game-sittning på stan framstå som mer eller mindre vidimerade…

Kanske har det med J.R Ewing att göra.
Eller det faktum att grön-vita tröjor ligger mig, som gammal Brage-supporter, särskilt varmt om hjärtat.
Eller så handlar det bara om kärleken till praktiskt taget allt som kommer från den magnifika delstaten Texas.
Jag vet inte, men den här bloggen känner alltid lite extra pepp och espri inför blotta tanken på Dallas Stars – och att se dem live är, oavsett vad i vad för slags situation de befinner sig, en ren lisa.
Så denna bistra måndag på Manhattan lyser vår egen lilla spotlight här inne med starkare watt än vanligt.
För ikväll inleder just Stars, influgna från The Big D, en nästan veckolång New York-session med en holmgång mot New York Rangers på Garden.
Det kan, tror jag, vara starten på something beautiful.
Please join us.
• • •
Samtidigt:

Den boostade securityn runt Penn Station och Gardens alla entréer påminner om att det är en allt annat än munter måndag för New York.
Tidigt i morse var det ju återigen en galning som försökte döda och lemlästa och ställa till med förödelse och kaos med en självmordsattack på Port Authority Bus Station på 42nd Street och 8th Avenue. Dessbättre lyckades han i princip bara skada sig själv och greps snabbt, men fy fan hur vedervärdigt det kunnat bli.
Just där rör sig en ohyggligt mycket människor i morgonrusningen och, ja….man vill ju inte ens fullfölja tanken.
Men så ser nu vardagen ut vi lever med här.
• • •
En annan liten julklapp är att good old Scott Burnside – numer anställd som senior writer av Texas-klubben – följer Dallas-stjärnorna till stan.
Det förekommer redan uppgifter om att vi ska ut på byn efter avslutat värv i afton, men de är obekräftade.
• • •
Säkerhetspådraget nere på Penn Station, som jag korsar eftersom taxin släpper mig i hörnet 31: och sjunde, gör verkligen intryck.
Vid en rulltrappa står två tungt beväpnade befäl från någon av NYPD:s Swat-styrkor och det ser ut som i en science fiction-film.
• • •
Själv är Henke säkert lite småsur, för fick han som han ville skulle han stå 82 grundseriematcher per säsong – och helst några till, om det gick.
Men det är ett klokt beslut av Badtofflan att starta Pavelec ikväll.
Rangers spelar i princip varannan dag just nu och Mister Lundqvist är de facto 35 år.
Om de fortsatt matcha honom som den senaste veckorna skulle han vara sliten som axelremmen på min tolv år gamla dataväska lagom till spurten i vår.
• • •
Här i bloggen har vi, vad jag kan minnas, inte talat om att det ser ut som att vi får ett nytt expansion-lag i Seattle lagom till säsongen 2020-2021.
Nå – förträffligt, ber jag härmed att få meddela att jag tycker om det.
Dels kräver mitt sinne för symmetri att det ska vara lika många lag i bägge konferenserna och dels känns just Seattle som en osedvanligt bra hockeystad.
Jag har bara varit där på riktigt en gång, med fantastiska The Nomads i slutet av grunge-eran i mitten av 90-talet, men det räckte för att väcka stor förtjusning och tanken på att åka dit och se, exempelvis, ”derbyn” mellan Thunderbirds (för självfallet ska de heta så!) och Canucks är extremt lockande.
Dessutom:
Det var kul med hela expansion-joxet i somras.
Mer sånt.
• • •
Jag trodde det var ett helt annat företag som ägde snabbmatsrättigheterna här inne, men ikväll serveras Burger King på Garden.
John ”Burger” Klingberg är ju, med sina 4 mål och 21 assist, alltjämt etta i backarnas poängliga och därmed en matchens verkliga huvudattraktioner.
Lyckos oss som ska titta.
Den glade göteborgaren är i princip lika kittlande att titta på som kompisen Erik Karlsson.
• • •
Sen har det pratats om relocations också.
Ett rykte är att Coyotes kommer flytta från Arizona till Houston och Hurricanes från Raleigh till Quebec.
Men de idéerna sköt Bettman resolut ner under Board of Governors-mötet i hutlöst lyxiga Palm Beach i helgen.
– Ingen kommer flytta under överskådlig framtid, slog han fast.
Nu hävdar den djupt respekterade Kevin Allen på USA Today emellertid att NHL vad det lider kan komma till Houston och Quebec i alla fall.
”Inget talar emot att ligan skulle kunna utöka till 34 lag”, heter det.
Nej, kanske det – men varför i så fall stanna där?
Då vill jag ha lag i New Orleans, Memphis, Austin, San Antonio, Kansas City, San Francisco, Tulsa, Palm Springs, Honolulu och Key West också.
Går det att ordna?
• • •
Hjärnskakningsdrabbade Mika Z är på väg tillbaka, men nej – han spelar inte ikväll.
• • •
Vänta, nu ska jag hosta lite igen.
Jävla skit.
• • •
Bli inte förvånad om Lindy Ruff är mer aktiv än vanligt i båset denna afton.
Det här ju hans första möte med laget han coachade i fyra säsonger innan han städslades som assisterande av Rangers i somras.
• • •
Även Stars startar sin back-up i den här tillställningen.
Så det är Ondrej Pavelec vs Kari Lehtonen.
Hm.
• • •
Capitals är i stan också, för möte med Islanders ute i Brooklyn.
Den showen hade ju också förtjänat en livesändning, men ah, vi var ju i DC halva förra veckan.
• • •
Som Barbara Lamb, underskattad bluegrass-violinist och sångerska, konstaterade en gång:
– Tonight I feel like Texas.
Just så.
Let’s go nu.

NY RANGERS – NEW JERSEY 5-2 (Slut)
• • •
Nope, Devils hade inte tillräckligt mycket av ”det” ikväll.

De var lite för trötta efter holmgången med Columbus igår.
Rangers, däremot, hade verkligen laddat för det Badtofflan kallade ”A big game” och svarade för en av sina mer energiska insatser på ett bra tag.
Särskilt energisk:
Zuuuuke.
Vilken artist han är, den norske lille katten.

Därmed ber jag att få säga tack för ikväll.
Vi hörs på måndag, när Burger King och Dallas Stars är i stan.