Holy…
De som sitter och väntar på att Habs ska klappa ihop på samma sätt som förra hösten kan sluta upp med det nu.
De är bra på riktigt i år.
Herregud, vad kvicka och tung och explosiva de är under delar av förstaperren i Original Six-dramat mot Red Wings.
3-0 hade kunnat vara både 4-0 och 5-0, faktiskt.
• • •
Alexander Wennberg utökar ledningen i svenska poängligan med ett mål.
Där snackar vi genombrott monumentale.
• • •
Magiskt att de hyllar homeboy Leonard Cohen i Bell Centre – grundligt också.
Nu håller jag på Habs.
Ett tag…
• • •

Oj, i Philly ringde det snabbt.
Och just när det kändes som att det vore bra om den där målvaktsdiskussionen inte fick mer bränsle…
• • •
Sen hyllade de Gordie Howe lika grundligt också.
Min era som Habs-supporter kan bli långvarig…
• • •
Har fått några mail om vad jag tycker om att Robin Lehner har Donald Trump på masken.
Ingenting, lyder svaret.
Man måste inte dela hans sympatier visavi den nyvalde presidenten – jag gör det verkligen inte – men yttrandefrihet gäller även hockeymålvakter så han har rätt ge uttryck för den åsikten.
Jag tycker dock Henke ska kontra med Obama på sin mask…
• • •
Man törs ju knappt säga yppa namnet Shea Weber, för det betyder enligt känsliga stats-nissar att man kommenterar Subban-trejden.
Men alldeles oaktat den går det att slå gast att han han fanimig kan skjuta.
Alla målvakter ba’:
– Hilfe!
• • •
Jag borde, inser jag nu, gått till barberaren när jag var ute idag.
Moppe-mustaschen kittlar och irriterar.
Ja, jag ville bara ha det sagt.
• • •
Wings är inte dåliga.
Bara ett nummer mindre än Canadiens.
Och det är det många som är just nu.
• • •
Vad snackar du om, Taggen?
Woodys ”Manhattan Murder Mystery” börjar med att han sitter på Gardens läktare och kollar på Rangers.
När Diane Keaton-karaktären som ska föreställa hans hustru klagar över att de går på sport istället för på en aktuell Wagner-föreställning på The Met svarar han:
– Jag kan inte lyssna på Wagner. Jag får sån oemotståndlig lust att invadera Polen…
• • •
Lördagkväll som det är måste jag traditionsenligt fråga läsekretsen om den har några idéer om vad jag ska beställa för delivery-käk?
Jag är lite inne på chinese och kom ihåg – Biffen likes his chicken spicy!

Efter att ha bevittnat demonstrationerna utanför Trump Tower på femte avenyn idag känns det lite magstarkt att påstå att vardagen återvänt till New York.
Det är just nu lite…rörigt.
Samtidigt:
The show must go on och NHL-bloggen återvänder härmed med en rejäl lördagssittning i korresoffan.
Jag är i första 19-00-given framförallt nyfiken på matcherna Canadiens-Red Wings, Penguins-Maple Leafs och Hurricanes-Capitals – och kommer rikta fokus på den duell där det blir mest kittlande action. Därefter vill jag se lite av Preds-Ducks och slutligen Flames-Rangers.
Är det nån som viill göra mig sällskap?
Hoppas det.

God afton.
Nej, bloggen har inte packat ihop och försvunnit efter tisdagens förbluffande skräll.
Det har bara varit mycket på schemat. Det är det ikväll också, men jag är i alla fall hemma och håller spåret öppet ifall någon vill utgjuta sig om kvällens matcher.
Sedan blir det rikig korresoffa-sittning i morgon kväll.
Ok?
Ok.

NY RANGERS – WINNIPEG 5-2 (Slut)
• • •
Det blidde inte helt oväntat en regelrätt transportsträcka till tredjeperiod, men det är glatt på Manhattan ändå.
Och undra på det.
Rangers är just nu bästa showen på Broadway och har för första gången sedan säsongen 1978-1979 gjort minst fem mål i fem matcher på raken.
Och ikväll gör dom det alltså utan att spela så väldans märkvärdigt.
Igen:
Förbluffande.
Därmed säger bloggen godnatt.
Kanske rullar vi vidare imorrn, när canuckerna intar Brooklyn, det hänger lite på vad som händer i några ärenden i övrigt.
Tack och bock, ni som ändå svarade ja på frågan ”Is there anybody out there”.

NY RANGERS – WINNIPEG 5-2 (Period 2)
• • •
Ja, jag tycker ju fortfarande att Jets länge spelar bästa hockeyn på Garden ikväll.
De har en fantastisk struktur i sitt lagspel, om den beskrivningen makes any sense.
Men de råkar möta en motståndare som fått en knäpp och på något vis hittar sätt att göra fem mål eller fler även när de är back-to-back-sega och…tja, här är vi.
Förbluffande.
• • •
Big Buf hälsar Buchnevich välkommen till vuxenbordet med en riktigt fet karamell i planket.
Hårt och elakt – men schysst.
• • •
Ett annat problem för Jets är att motståndarna har en helt OK målis.
Henke stod för några riktigt fina räddningar när det kändes som att gästerna var på väg att ta över.
• • •
Somliga straffar gud dock direkt.
I bytet därpå är det just Big Buf som trillar på sin väl tilltagna rumpa när han ska skjuta och sen kan firma Kreider-Zuccarello kontra in 2-1.
• • •
Typiskt att Hällegerd – vår man på andra sidan Hudson-floden – inte är vaken när Cammalleri fullbordar säsongens första hat trick.
Å andra sidan kanske han bara blivit ledsen över att Kincaid inte fick hålla nollan.
• • •
Nu borde det rassla till med John J-inlägg för vem styr in sitt andra mål för säsongen om inte Quickie Fast.
• • •
Fantastiskt att Stars – med halva truppen på skadelistan – kan ha 2-1 mot Hawks i The Madhouse efter två perioder.
• • •
– Äh, säger Varpu, det blir inget Pat-rick. Nu går jag ner och värmer mig i sista perren.
Själv sitter jag kvar på pressläktaren, om inte annat så för att förbereda en mycket kortfattad slutrapport.

NY RANGERS – WINNIPEG 1-1 (Period 1)
• • •
Kylää!
Saint Patrik har i sanning kommit till stan och gör sitt första mål på Broadway redan i period nummer 1.
Vem hade trott nåt annat?
Han är ju gjord för Bright Lights, Big City.
Det är dock inte med sitt patenterade monsterskott han blåser ett hål i protokollet den här gången.
Det är med en sylvass – ja, helt enastående faktiskt – styrning.
Ojvoj.
• • •
Fram till Laines kvittering – i mitten av perioden – är det Rangers match. De spelar med ett rent rykande självförtroende så fort de kommer över rödlinjen och bara VET att de kommer göra mål bara de får några lägen.
Men sen tar Jets över helt och borde nog haft ledningen; två puckar sitter de facto klockrent i Henkes stolpar.
Så kan det bli.
• • •
Ja, både Mika och Kreider har kommit av sig en liten smula.
Men de hade ju varit Hart Trophy-aktuella om de fortsatt i samma furiösa stil som de två första veckorna och det var det väl ändå ingen som räknade med.
• • •
Varpu när landsmannen scorar:
– Då har vi en tredjedel av ett Pat-rick.
Ha!
• • •
Ehlers blir utan större problem avväpnad när han kommer loss mot Henke.
Not for nothing, men såna lägen missade inte pappa hemma i Leksands Isstadion på 80-talet…
• • •
Han som sjunger nationalsångerna heter – Alfo.
Alfie känner jag, men Alfo?
Lugubert.
• • •
Hellebjucken kanske borde tagit Kevin Hayes skott, men han kompenserar för den halvfadäsen med en helt snuskigt fin benparad när just Kreider är på väg att smälla in en ledningspuck precis i slutet.
• • •
Tjänade just fem bucks.
Jag och Scott från Blueshirt Bulletin – som alltid sitter på samma pressläktarflank – hade ett bet om det skulle bli en icing första 30 sekunderna eller ej.

Det blev det inte och jag vann.
• • •
Snön ligger tung på taken, endast bloggen är vaken.
Verkar det som.
För att citera Pink Floyd:
Is there anybody out there?

Ikväll får vi vara med om Patrik Laines allra första match i the wooooooorld’s most famous arena.
Ska jag tro min vän Jarkko kommer det med lite perspektiv att vara som att ha bevittnat Jesus första underverk (i den mån han nu verkligen utförde några sådana, fast för allt i världen – låt oss nu undvika teologiska grubblerier i NHL-bloggen…).
Kanske inte
Men förmodligen är det en av de kommande decenniernas stora NHL-ikoner som begår sin Garden-debut och precis som alla som var här då säkerligen minns första gången Teemu Selänne skrinnade in under Broadways bländade spotlights – för att nu dra till med den mest självklara parallellen – lär jag och övriga 19 000 som är här ikväll aldrig glömma när The Finnish Flash 2.0 kom till stan.
Exalterande, är vad det är.
Dock:
Som jag flaggade för redan i Brooklyn igår kväll tar jag det lite soft ikväll; håller igen i introt, och skriver bara om jag verkligen får lust att göra det.

Det är så mycket hockey i de här trakterna just nu, och så många bloggar som ska föras i hamn, att det till slut bara blir lamt och stumt och dåligt om jag inte bryter back-to-back-to-back-to-back-upplägget någon enstaka gång.
Hoppas ni vill vara med i alla fall.
• • •
Ja, i natt drog vi slutligen tillbaka klockan här också, och nu är det beckmörkt på Manhattan redan vid fem.
Låt mig få föra följande statement i till the record:
Jag hatar det.
Jag.
Hatar.
Det.
• • •
Tråkig liten detalj för Laine – och alla andra inblandade:
Det har varit klassisk dubbelmacka på Garden idag.
Knicks spelade mot Utah Jazz i eftermiddags – och fick stryk, förstås – och sedan byggdes basketplan om till rink på någon timme.
Det innebär att även den här matchen avgörs på Novemberkåsan-underlag.
Isen kommer vara en styggelse.
• • •
De mer inpiskade Rangers-fansen får sin vilja igenom i Jets-matchen:
Adam Clendening plockas in i laguppställningen igen – på bekostnad av Dan Girardi.
– Efter skadan i början av säsongen tog vi beslutet att Danny inte ska spela back-to-back-matcher, förklarar Badtofflan under sin presskonferens.
Det låter ju inte jättelovande för Clendenings utsikter att säkra en ordinarie plats, men…mja.
– Det här är hans chans att visa att han förtjänar att spela, fortsätter coachen.
Såpass.
• • •
Hur slutade Kåsan förresten?
Taggen?
• • •
Hon glömde igår, men ikväll har Varpu med sig en rejäl dos finsk lakrits åt bloggen.
Jippie!
Men utöver de vanliga ”Lakritsi”-stångarna får jag också en ny variant som heter ”Moomin blåbär-hallon-lakritsi”.
John J, vad är det?
Starkare grejor?

Den finska lakritsens crack cocaine?
Jag som just börjat få mitt missbruk under kontroll…
• • •
Ja, det har inte bara spelats basket.
New York Maraton avgjordes under eftermiddagen också.
Men de 50 000 deltagarna kutade i alla fall inte över Garden-isen.
Man får vara glad för det lilla.
• • •
Kadri kallas alltså inte ens till förhör för överfallet på Daniel Sedin igår – och slipper därmed ytterligare bestraffning.
Jag kliar mig i min grå kalufs.
TV-bilder visade att tacklingen i och för sig inte var fullt så grov som den först framstod, men den var definitivt ”blindside” – Danne var helt oförberedd och hade ingen möjlighet att skydda sig – och jag fattar inte att ligan kan tycka att slikt ska få förekomma.
Går inte hela den nya, upplysta regleringen av tacklingar ut på att de som hotar att orsaka allvarliga skador – oavsett om de träffar i skallen eller inte – ska elimineras?
Nötter.
• • •
Ser Patrik Laine kicka lite boll med bland andra Toby Enström på zamboni-parkeringen en timme före showtime.
Bollkänslan verkar finfin.
Men så heter hans störste idol Zlatan också.
• • •
Jag tyckte Grabner var en förträfflig liten speedkula redan när han lirade med Islanders, men att han skulle göra succé av den sort han nu gör med Rangers – det skulle jag så sent som för en månad sedan ha beskrivit som helt otänkbart.
• • •
Läser i flerfaldiga intervjuer att Laine länge sett fram emot att få komma till den här scenen – den största av dem alla – och det förvånar inte det minsta.
Till skillnad från de flesta andra unga finländare som kommer hit är ju den 18-årige Tammerfors-stjärnan inte direkt blyg och försiktig.
Tvärtom, som min lakritslangare på sätet intill understryker älskar han uppmärksamhet och vill alltid stå i centrum.
Då är man gjord för New York City, så egentligen borde han egentligen alltid spela här…
• • •
Det är inte bara rent bokstavligt det skymmer i New York.
Svenska Fans-duon Viberg och Ullbrand sitter ute på Newark och ska flyga hem samtidigt som den här matchen börjar.
Mycket vemodigt för hela stan.
• • •
Som vanligt när jag säger att intro ska bli kort blir det inte så överdrivet kort i alla fall.
Well, det bara rann på.
Nu tar vi och kollar på det här.

NY ISLANDERS – EDMONTON 3-4 (Slut, straffar)
• • •
Oilers gör en riktigt bra bortamatch och squeezar fram en seger, för att tala Ekeliw-svenskar.
Inte så märkvärdigt, kan tyckas.
Men det var sånt dom aldrig klarade av att göra förr, så det stärker hoppet om att de är på riktigt i år.
• • •
Islanders slår ett par riktigt värdelösa straffar.
Men så får Capuano för sig att använda Ladd och Chimera också.
Vad var tanken med det?
• • •
Fuck, Kadri knockar Daniel Sedin med en riktigt ful och idiotisk blindside-tackling.
Sånt där trodde man ju att NHL fått bort, men tydligen inte – och därför ska dåren stängas av länge.
• • •
Adam Larsson är nöjd och glad när bloggen träffar honom efteråt – inte bara över segern.
Han trivs överhuvudtaget med sin nya tillvaro som oiler.
– Ja, det är lite skillnad, både hockeymässigt och på annat sätt. Det är mer individuella stjärnor här än i Jersey. Men vi har fått till det som lag också, och det är ett väldigt skönt gäng och en grymt proffsig organisation, jag tycker det känns jäkligt skoj, säger han
• • •
Under promenaden till presshissen ser jag en snubbe i Rangers-tröja.
Med namnet Avery på ryggen.
Att bära en sån på läktaren under en Islanders-matche…då har man fan balls.
• • •
Men det var bra action under övertiden.
Bland annat stod ju Tavares ett helt fantastiskt litet solonummer och hade det varit förr i tiden hade jag nu skrivit att finterna i det läget förtjänade ett bättre öde.
• • •
Puljujärvi har drabbats av en rungande lårkaka och det låter ju dessbättre inte så hemskt, men han kan nog inte spela matchen mot Detroit i The Joe imorrn.
• • •
Det civiliserade nu hade ju varit att ta sig över till Peter Luger – New Yorks mest legendariska steakhouse, beläget i Brooklyn en kvarts bilväg härifrån – och beställa in en drajja och en rejäl jävla biff och andas ut efter ett gott tolvtimmarspass.
Men då skulle redaktör Hampus Hagman bli vred när han kommer in på redaktionen i den stockholmska gryningen, för jag har nattens NHL-jour och ska skriva även om andra matcher.
Attans.
• • •
Ju mer jag ser av Kadris övergrepp, desto mer fylls jag av mörka förhoppningar om att Maple Leafs ska tappa ledningen och bestraffas med en svidande förlust.
Men det går över, blodet svalnar när Player Safety ger återfallsförbrytaren Kadri 25 matchers Raffi Torres-besläktad avstängning i veckan.
• • • 
Vad fint att Point producerade sin första, eh, point i Tampa,
Kan man verkligen heta så?
Point?
I så fall borde jag kunna döpa om mig till Per Poäng också.
Låter ju grymt.
• • •
Nu blir Jarkko upprörd, men jag steker Winnipegs skate på Garden i morgon och ägnar mig åt välbehövlig sömn istället – särskilt som vi nu får en extra timme
Sen går jag på matchen men tror – tror – jag tar en liten off-night och spar på bloggkrutet.
Men spåret kommer vara öppet, så låt oss ha en ny date då, ok?

Oilers vinner efter straffavgörande, Letestu något oväntad straffhjälte.
Slutrappport kommer om ett tag.

NY ISLANDERS – EDMONTON 3-3 (Period 2)
• • •
Islanders återtar initiativet, anfaller i det närmaste konstant under de femton inledande minuterna av mittperioden och till slut kan fine Cizikas trycka in en välförtjänt ledningspuck.
Men nä, Oilers går inte att skaka av sig längre.
De får en chans i PP och då klipper Milan Lucic in ny kvittering.
Nu är det upp till den som vill mest i tredje.
• • •
Kapten McDavid är väldigt bra defensivt också, och framförallt angelägen om hjälpa till även med de mindre glamorösa arbetsuppgifterna – det får vi bekräftat i den kyliga Brooklyn-kvällen.
• • •
Barclays buar när Oiler rensar puck i numerärt underläge.
Ska man inte göra det?
Är det – tråkigt?
Besynnerlig reaktion.
• • •
Deppar ikapp med The Finnish Queen över att Puljujärvi inte spelat mer efter Seidenbergs saftiga propp i förstaperren.
• • •
Titta, Canucks har gjort mål!
Och som redan de gamla grekerna konstaterade:
Funkar inget annat får man sätta sin tillit till Derek Dorsett.
• • •
De senaste åren har inte haft med sig mer än enstaka skribenter under så här långväga bortaresor, men i år ingår ett helt koppel ivriga murvlar av olika sort i Oilers mediafölje.
McDavid är bra för många.
• • •
Ha ha, härligt med kåsan-rapporter, Taggen.
Ge oss mer!
• • •
Det finns inget pressrum här uppe.
Men som den hjältinna The Finnish Queen är tog hon hissen ner till event level och hämtade förfriskningar åt bloggen där istället.
Så jag ler som en fåne när vi nu tar oss an sista tjugo i Barclays.