PITTSBURGH – WASHINGTON 3-1 (Period 2)
• • •
Pingvinerna har ena fenan inne i Eastern Conference Finals
De är tidvis ohyggligt bra i mittperioden – och när de får chansen i ett fyra minuter långt powerplay går de för the kill och hamrar in två mål.
Där känns hela matchserien signed, sealed and delivered.
Men när Oshie i ett PP här på slutet piskar in ett snyggt direktskott tänds i alla fall ett litet hopp för Caps.
De vet att de lyckats iscensätta fantastiska vändningar i tredjeperioder under hela säsongen – visserligen mot betydligt beskedligare motståndare, men ändå – och kommer gå all in nu.
Pännande, som jag tydligen sa när jag var två och fortfarande inte kunda uttala bokstaven S.
• • •
Vi har inte sett så jättemycket av Phil Kessel tidigare i den här serien.
Men när det behövs som bäst, när läget verkligen är skarpt, då ställer han plötsligt till med show.
Känn ingen sorg för mig, Toronto.
• • •
Men jag insisterar på att det inte är ”som vanligt” för Washington Capitals – även om säsongen tar slut om 20 effektiva minuter.
De har inte vikit ner sig, de har inte underlåtit att stänga serien när de haft chansen, de har inte tappat ledning.
De har bara stött på en jävligt bra motståndare, predestinerad att tränga långt in i detta playoff.
• • •
Hagge älskar att spela den här sortens matcher och blir bättre, och mer omöjlig att få stopp på, ju högre temperaturen stiger.
Facit so far: Ett mål, en assist, ett stolpskott och fantastiskt grovarbete i penalty kill.
• • •
Alzner är tillbaka.
Men ändå inte.
Han kan ju knappt åka skridskor längre.
• • •
Ah, tänk, Holtby tappar masken när det hettar till.
Har vi aldrig sett förut.
Själv försöker jag alltid hålla masken….
• • •
David, jag tror inte på jinxar. De finns inte. Lika lite som jultomten, storken och Sankte Per.
• • •
Vilken skräll att Orpik orsakar kvällens första, förödande utvisning – genom att dra en klubba rakt i plytet på Bengan.
För det får han, helt korrekt, fyra minuter och Pens gör två mål.
Oj, vad bra att han kom tillbaka…
• • •
Hey, mitt under sändningen får Doc veta att han vunnit ännu en Emmy – finaste priset en sån som han kan få.
Han borda tacka sina svenska fans…
• • •
Värst med Orpiks utvisning är att han bara sveper till med klubban för att han blir irriterad, när ett Pens-anfall redan är avslutat.
Vad rutinerat.
• • •
Eftersom de noterat att jag inte svarar längre har mina vänner slutat ringa från konferensanläggningen utanför Nynäshamn.
Istället skickar de sms.
”Flåt78…chock, äei”, står det i ett.
• • •
Det kan bli en sjujävla tredjeperiod nu.
Caps har ingenting att förlora och kommer bara….go, go do.

PITTSBURGH – WASHINGTON 1-0 (Period 1)
• • •
Det börjar kännas som det är läge att avboka rummet i DC på torsdag.
Matchen i lördags var nog säsongens sista i Verizon.
Ja, Capitals spelar helt okej, framförallt i början och runt 15:e minuten, men det känns så mycket farligare varje gång Pens kommer stormande i offensiven.
De förefaller så mycket mer aggressiva, så mycket hungrigare, så mycket mer tveklösa.
• • •
Phil Kessel har ju ett jävla vasst skott, men 1-0-målet han gör…det ska ju zenbuddisten inte släppa in.
Oväntat.
En allsvensk tränare jag talade med tidigare i eftermiddags – vi kan kalla honom Eriksson – sa att han var helt övertygad om att Caps-keepern skulle avgöra det här genom att hålla tätt.
Tydligen inte ändå.
• • •
Karl Alzner är aldrig skadad, men nu verkar han vara det i alla fall.
Det är verkligen inte good news för Caps – det heller.
• • •
Inte helt oväntat reser sig en veritabel vägg av burop ur publikdjupet varje gång Orpik har pucken.
Han som var så älskad i Pittsburgh en gång…
• • •
Att höra Arnold Schwarzenegger säga ”download it now, free, from the app-store” i en reklamsnutt som ständigt rullar under hockey-sändningarna är en källa till munterhet.
• • •
Han Winnik, gör inte han illa sig på konstiga hela tiden?
• • •
Delar av sportredaktionen är på konferens utanför Stockholm, så det ringer oavbrutet på min telefon.
– Skit i hockey nu, prata med oss, säger Youngblood Ekeliw och hans kompis Jarkko.
Människor genomgår märkliga förvandlingar så fort de hamnar på konferens…
• • •
Båda lagen är extremt noga med att inte ta utvisningar och inte en enda utdömdes under första 20.
• • •
Nu tycker jag att jag ska unna mig lite mer dulce-de-leche-glass.

Hur var det Hal Holbrook sa i ”Wall Street”?
– Man looks in the abyss, there’s nothing staring back at him. At that moment, man finds his character. And that is what keeps him out of the abyss.
Ikväll står Pittsburgh Penguins och Washington Capitals båda där, vid avgrundens rand, och stirrar ner – och det är visserligen något som stirrar tillbaka.
Historien.
Washington har sin, den är väldokumenterad i den här bloggen, vi vet alla allt om slutspelstragedierna som i snart ett decennium följt på ärofulla grundserieshower – men Pittsburgh har sin också. De har tappat 3-1-ledningar i playoff-serier förr, senast mot New York Rangers 2014, och demoner precis lika djävulskt grimaserande som de som följer motståndaren genom varje playoff kommer att sitta intill pingvinerna i omklädningsrummet om de förlorar andra raka och öppnar för den sortens kollaps igen.
Så andra delen av Holbrooks ödesmättade aforism träffar ändå mitt i prick.
Det är nu spelarna i de här två lagen verkligen får lära sig vad de har för karaktär – och förhoppningsvis är det vad som hindrar dem från att sväljas i den nattsvarta avgrunden.
• • •
Eder bloggare mår bättre idag, men inte tillräckligt för att flyga tvärs över Pennsylvania och sen ränna runt i en kall ishall.
Så jag har, mycket motvilligt, fått avboka mitt rum på Marriott City Center och meddelat de jag känner i Penguins eminenta media relations-stab att de kan släppa min ackreditering.
Istället sitter jag hemma i i korresoffan igen – med DayQuil och kaffe och snus och, dagen till ära, ett litet paket Häagen-Dazs.
Det blir inte samma nerv och närvaro här, jag är smärtsamt medveten om det, men tillsammans brukar vi ändå kunna få upp lite temperatur, så let’s make a night out of it ändå, okej?
• • •
Det var falskt alarm.
Sullivan fortsätter med Matt Murray i kassen och allt annat hade ju varit egendomligt. Rookien har varit top dog bland pingvinerna sedan slutspelet började.
Men samtidigt…det börjar bli om inte laddat så i alla fall lite speciellt att Fleury, uttalad förstemålis sedan den här generationen pingviner var kycklingar (inte för att pingviner nånsin är kycklingar, men nu ska vi inte vara så noga), sitter i båset match efter match.
Det krävs en del mänsklig storhet, på flera fronter, för att det ska fungera.
• • •
På förekommen anledning vill jag bara säga att jag tycker rätt illa om ”fastnålade tweets”.
Vad ska såna vara bra för?
• • •
Ikväll återkommer Brooks Orpik efter sin tre matcher långa avstängning och jadu, Brooks, säg hej till publiken!
Som av en händelse verkar det också som att hans offer, Olli Määttä gör comeback i just den här matchen.
Raffinerat.
• • •
Caps påminner gärna om 2009. Även då hade Pens ledningen med 3-2 inför Game 6, i Igloon, men Capitals vann – efter sudden-avgörande av David Steckel.
Sen sopade Penguins förvisso hem Game 7 lekande lätt och blev till sist Stanley Cup-mästare, men varför ta upp såna petitesser….
• • •
Smaken på Häagen-Dazs, innan någon hinner fråga, är dulce de leche caramel.
Vi är lite märkvärdiga av oss här i Midtown.
• • •
Bengan Hörnqvist blev, till allmän förvåning, bänkad i tredjeperioden i lördags.
Själv har han inga problem att förstå varför.
– Jag var inte tillräckligt bra för att få spela, säger han matter-of-factly.
Men känner jag den passionerade krigaren från Sollentuna rätt betyder det att han gör en av karriärens matcher ikväll.
Han är typen som inte accepterar mediokra insatser, allra minst av sig själv, och tvingar sig upp på bergets topp på ren vilja när han halkat omkull matchen innan.
Så watch out för nummer 72.
• • •
Jag var i eftermiddags på både D’agostino och Gristedes, de två stora matvarubutiker jag har i mina hoods, för att försöka få tag i RC Cola.
Man vill ju ha rätt sorts stämning när det är Big Moment i Consol.

Men de biträden jag frågade bara tittade på mig. De hade aldrig hört talas om RC.
Vilken kulturskymning.
• • •
Här sitter min god vän Pierre LeBrun från ESPN och pratar med självaste geparden från Nykvarn.
Den där avskedsfrasen har jag hört vid en och annan bardisk, om man säger så.
• • •
Trotz håller fast kedjeformationerna från senast. Kuznetsov spelar alltså med Ovie och Oshie och Bäckis bildar återigen helsvensk lina med Mojo och Burra.
Kuznetsov är övertygad om att framförallt Oshie är nöjd med den matchningen.
– Ja, han tror att han är vår tredje ryss nu, säger han till Washington Post.
Lite kul.
• • •
Kan pingvinerna hålla sig i skinnet, eller snarare i fjädrarna, och undvika att låta sig provoceras ikväll?
Det är den kanske största frågan inför den här rysaren.
Fram till i lördags hade det varit klubbens nya adelsmärke. Sullivans Penguins bara fortsatte spela hockey – vad som än hände.
Men i Game 5 såg det faktiskt åter ut som alla gångerna Flyers och Rangers fått dem ur balans.
De var griniga, skällde på domarna, gjorde sig skyldiga till efterslängar och tog dumma utvisningar.
Vid ett tillfälle när flera stycken satt i båset och gnällde högljutt på domarna fick Sullivan mycket riktigt att fruktansvärt vredesutbrott och bad dem att för helvete hålla käften.
Letang, Crosby, Malkin och Bonino har förhoppningsvis tagit budskapet till sig och anammar attityden från tidigare slutspelsdranbbningar igen.
Annars kan står de ännu närmare avgrundens kant om några timmar.
• • •
Jodå, Määttä spelar.
Beskedet kommer under matchvärmningen.
Ingen dum nyhet för Penguins.
• • •
Jag avundas inte er som håller på något av de här lagen och har verkliga känslor investerade i det som händer.
Personligen har jag inget skin in the game, jag håller inte på någon, eller snarare på båda – men är ändå helt nervös och stirrig.
Det blir så när två lag står och stirrar ner i avgrunden.

ST LOUIS – DALLAS 2-3 (Slut)
NASHVILLE – SAN JOSE 4-3 (Slut, OT)
• • •
I västra konferensen avslutas alltså andra Stanley Cup-omgången med dubbelt Game 7-raffel.
Vilken dröm.
Vilken dröm, säger jag!
• • •
Det var Sidney Crosby-klass på Arvidssons OT-backhand.
Så ska det nästan inte gå att göra, men pöjkar från Kågedalen kan allt.
• • •
Bara så John J överväger Mike Sullivan att slänga in Marc-Andre Fleury i matchen i morgon.
How about that?
• • •
Det är verkligen kackerlacka-varning på Nashville.
Se, de kom tillbaka från 3-2-underläge i serien mot Anaheim och de kommer tillbaka på alla möjliga sätt mot San Jose.
Det känns inte som ett lag jag skulle vilja gå upp mot i en Game 7.
• • •
Kan Washington ta rygg på Preds och Stars och fixa fram en direkt avgörande här ute på östkusten också.
Ingen som håller på Penguins håller förstås med, men – det vore en häftig kick.
Vi vet om lite mindre än ett dygn.
Då ses vi här i bloggen igen, hoppas jag.

Nehej, det blev verkligen inte lång nattmangling den här gången.
Redan efter två minuter kommer Viktor Arvidsson stormande och vräker in sitt livs mål – på backhand!
Ojvoj.

ST LOUIS – DALLAS 2-3 (Slut)
NASHVILLE – SAN JOSE 3-3 (Period 3, OT väntar)
• • •
Ojvoj.
Det blir övertidsdrama i Bridgestone igen.
Jag tror det är över när Couture smäller in 3-2 på en snubblande Rinne, men kackerlackor be kackerlackor, som det heter i hip hop-sången.
Kan Preds göra det igen?
De såg otroligt heta ut på slutet, men det betyder inte nödvändigtvis nåt.
Ni vet hur det brukar bli.
Nåt slumpartat avgör.
Namn:
Donskoi eller Josi…det är mina hjältar.

ST LOUIS – DALLAS 2-3 (Slut)
NASHVILLE – SAN JOSE 2-2 (Period 2)
• • •
Otroligt att Stars står emot.
Efter Bulans granna mål i mitten av perioden sitter jag bara och väntar på att ett hänsynslöst pumpande Blues ska kvittera.
Nu smäller det.
NU smäller det.
NU SMÄLLER DET.
Men det smäller aldrig – inte ens när Shattenkirk med 29 sekunder kvar har världens läge precis framför kassen.
Då gör Lehtonen – matchens lirare, lätt! – en makalös räddning.
Så nu väntar Game 7 i Big D på onsdag.
Otroligt.
• • •
Det är något irriterande att så många kanadensare jag följer på twitter för att de till vardags har saker att säga om hockey nu är så investerade i basketlaget Raptors öde.
• • •
I Music City hade Preds andra och i tredje händer…ja, vad?
Jag vet inte, men det skulle inte förvåna det minsta om det blir ny nattmangling.
• • •
Lehteras passning mellan benen på sig själv till Bulan Berglund – den skulle de kunna ställa ut på Saint Louis Art Museum.
• • • 
Glömde en svensk som kan få sitt namn på bucklan:
Johan Hedberg.
Han är ju assisterande coach i San Jose och såna hedras också på det sättet.
• • •
Krubbet avklarat, kaffe på – har vi några vänner kvar i spåret?

ST LOUIS – DALLAS 1-3 (Period 2)
NASHVILLE – SAN JOSE 1-2 (Period 1)
• • •
Hajarna är hungriga ikväll, så saliven skvätter om käftarna på dem, och har helt uppenbart bestämt sig för att serien ska ta slut ikväll.
Aggressiviteten när de får vittring runt Pekka…man blir nästan lite rädd.
• • •
I St Louis ser det – i alla fall när jag tittar – ut som att Stars börjat backa hem redan i andra.
Det är Blues, bara Blues och Blues hela tiden – och Alex Steen smäller in en reducering.
Tänker gästerna spela likadant i tredje är risken stor att det blir en dyster flygresa tillbaka ner till The Lone Star State i natt.
• • •
Man jag säger ju att det är liter Kings-kackerlacka över Nashville.
De fäpplar in ett slumpmål och sen är de ju med igen, burna av de de glada festprissarna på läktarna.
Lite mer nervös bör du ändå vara, Dahlgren.
• • •
Ännu har firma Joe & Joe inte behövt producera nåt.
Chris Tierney är ju på isen.
Han är ytterligare en sån som verkar älska att spela playoff-hockey och bara blir bättre ju mer som står på spel.
• • •
Det är ett bra betyg för Victor Arvidsson att Laviolette flyttat upp honom i förstakedjan med Flipper Forsberg och Ryan Johansen.
Men han var verkligen en av få riktigt bra i Game 5 också.
• • •
Så rörigt det blev här nu då.
Jag ville bara ha tips på en bra huskur från North Carolina – och så utbröt världskrig.
Men nog är det bra underligt att någon som är högljudd och så gärna provocerar andra är så lättstött när det kommer mothugg.
• • •
Samtidigt behöver ju Lavy få igång Filip.
Sharks håller honom verkligen kort och hittills har han haft svårt att komma till på det begränsade utrymme han får.
Men tuffe Arvidsson kan nog vara en liten katalysator där.
• • •
Nu kommer det en springare med en duktig portion delivery-chili inom kort.
Ikväll behövs lite spice.

ST LOUIS – DALLAS 0-3 (Period 1)
• • •
Ojvoj, vilken start i Scottrade.
Blues har precis börjat samla sig för den sedvanliga mangeln i offensiv zon.
Då nyper Stars till två gånger om – inom loppet av 40 sekunder.
Sen ökar Pizza-Spezzan på till 3 jävla noll i gästernas första powerplay.
Hm, jag kommer osökt att tänka på när Johnny Drama tror att han fått en stor roll men ställer till det under sin sista audition.
• • •
Att det råkar vara do-or-die-match i Stanley Cup-slutspelet som pågår verkar inte bekomma rookien Mattias Janmark.
Han är lika kall och dödlig som vanligt när han kommer loss i sån där karaktäristisk soloräd.
• • •
– Vi är chockade.
Ken Hitchcock är underbart uppriktig och rak när de kommer in och intervjuar honom i båset.
• • •
Vernon Fiddler – fortfarande ett av de bästa namnen i ligan, så heter ju bara Merle Haggards kompgitarrister – firar alltså 36-årsdag genom att göra sitt första mål i årets playoff.
• • •
Det är, som framgick i introt, Stars målvakter vi brukar sucka över i den här serien.
Men nu är det ju Brian Elliott som gör en typisk ”Blues i playoff” och blir utbytt.
• • •
Det finns nästan inget som låter mäktigare än när Scottrade förenas i sitt ”Let’s go Bluuuuuuues”.
Skulle vara ”Let’s go Bruuuuuuins” i TD Garden då, men det hör vi ju numer så sällan den här tiden på året.
Ah, förlåt Bostonmolle och andra Beantown-fans.
• • •
Säga vad ni vill om Pierre McGuire, men lat är han fan inte.
Mannen far som en hel Kenny Albert över kontinenten och kommenterar en match per kväll.
Minst.
• • •
Fast nu är det bra tyst i Scottrade.
• • •
Panama-Rogge var först med Oduya och får härmed en digital kram.
• • •
Under en diskussion på twitter med David Eriksson och Tobias Pettersson igår kom vi fram till att inget lag i hela ligan haft så få fans på besök i bloggens kommentatorsspår som Blues.
Finns det inte några blågula u-båtar där ute?
Ni är hjärtligt välkomna upp till ytan i så fall.
• • •
Skånske Jan, få höra nu då – hur botar ni förkylningar i North Carolina?
• • •
Klart för Game 7 i Big D på onsdag?
Nä, kanske inte – men nog lutar det kraftigt åt det hållet.
• • •
Hm, när jag zappar vidare för att komma till CNBC – där Sharks-matchen sänds – visar det sig att ”Entourage˝” i detta nu rullar på HBO.
Det kan man kalla sammanträffande.
• • •
Jaha, hur ska vi göra nu då?
Risken för för mycket zappande och brist på fokus är överhängande.
Men så länge måldifferensen är så här stor i St Louis kommer jag försöka koncentrera mig på showen i Nashville.

Ikväll kan dubbla förbannelser brytas.
St Louis Blues och San Jose Sharks, två fantastiska lag som gång på gång stupat i förtid i Stanley Cup och av en skoningslös omvärld stämplats som eviga förlorare, har chansen att häva sig över krönet på den 2nd round-brant där så många storheter brukar dö och blir i så fall slutligen klara för västra konferensfinalen.
Det vore som att se när Johnny Drama efter decennier av motgångar slutligen lyckas, sträcker armarna i skyn och vrålar:
VICTORY!
Fast de får nästan lika svårt att vinna som Drama under alla år hade att säkra bra roller i Hollywood.
St Louis möter ett Dallas lika oförutsägbart som SJ:s tidtabell och San Jose går upp mot ett Nashville som visserligen bara höll ”Medellin”-klass i förrgår – en referens enbart för läsare med koll på ”Entourage” och Drama! – men visat sig vara lika motståndskraftiga och kackerlacksartade som LA Kings förr om åren.
Det är således upplagt för – no pun intended – big drama i afton.
Eller så här:
Vi har årets största kväll i korresoffan framför oss.
Häng med, för guds skull!
• • •
Själv har jag åkt på den årliga Stanley Cup-förkylningen.
Förloppet var så givet.
Först en vecka av kraftig sömnbrist, flygresor, stress, en och annan jamare och så kommer jag hem och slappnar av en kväll och ba’ – pang.
Feber och halsont, följt av snuva och hosta.
Det händer varje år.
Särskilt allvarligt är det inte och snabbt brukar det går över, men jag blir kvar i korresoffan ikväll och troligen över Game 6 i Pittsburgh imorrn också, för det är inget bra att gå och hosta och snora bland spelare som är mitt uppe i sina livs strider, men till eventuella Game 7-thrillers går bloggen live igen.
• • •
Ja, delar av den här generationens San Jose-hajar VAR ju faktiskt uppe i konferensfinal redan 2010, så helt ny mark beträder de inte om de vinner ikväll.
Men då blev de svepta av Blackhawks, så det räknas ändå inte riktigt.
• • •
Blues värmning i Scottrade Center i förmiddags pågick bara i tio minuter.
Sen blåste coach Hitchcock av och så fick det vara nog.
–Our zip was crisp and our execution high, so we cut it off. I’d seen enough, förklarade han på presskonferensen efteråt.
Det kallar jag statement.
• • •
I och med att Islanders åkte ur igår är det, som Linus Hugosson var först med ett påpeka, klart att minst en svensk kommer att få sitt namn på bucklan i år.
Här är de som, innan nattens matcher spelats, fortfarande har chansen att bli mästare:
Victor Hedman, Anton Strålman, Nicklas Bäckström, Marcus Johansson, Andre Burakovsky, Patric Hörnqvist, Carl Hagelin, Oskar Sundqvist, Alex Steen, Patrik Berglund, Carl Gunnarsson, John Klingberg, Johnny Oduya, Mattias Janmark, Patrik Nemeth, Melker Karlsson, Filip Forsberg, Mattias Ekholm, Calle Järnkrok och Viktor Arvidsson (plus Pontus Åberg, om han får spela nåt mer).
Av dem är det en som vunnit förut.
Den som först nämner honom får en imaginär kram av bloggen.
• • •
Viktigt att hålla reda på att jag tar förkylningsmedicinen DayQuil nu och NightQuil först när jag ska sova.
Annars kan det bli en mycket såsig blogg.
Och nu väntar jag bara på Skånske Jans tillrättavisning om att DayQuil och NightQuil är skit som bara töntiga new yorkers trycker i sig och tacka vet vi…ja, vad är det North Carolina botar sina förkylningar med?
• • •
Vem startar i Stars kasse – och vem avslutar matchen?
Det är ju sällan samma person, så ni får ursäkta frågan…
• • •
Warner Cable höll på att gå Wexnet on our asses på Manhattan under sena eftermiddagen, varken wifi eller kabel funkade, men nu har de dessbättre fixat det och mitt blodtryck är under kontroll igen.
• • •
Big Joe & Little Joe.
Det känns som de att de kommer vara ännu mer magiska i Bridgestone ikväll.
• • •
En U-båt i kommentatorsspåret vid namn Ronnie Carlsson – misstänkt lik Dalarnas Tidningar-journalisten med samma namn – efterlyser bilder från holken här i Midtown.
Mja, hemma-hos-reportagen får vänta tills Vanity Fair kommer hit.
Men han – och ni andra – kan få se utsikten en timme innan de släpper pucken i St Louis.

• • •
Jag vet några journalister som ber hemliga böner om att Sharks ska avsluta serien i natt så de inte behöver sätta sig på ett plan och flyga tillbaka ut till västkusten i morgon bitti utan kanske rentav kan få åka hem något dygn.
Men av personlig erfarenhet vet jag att såna böner alltid är kontraproduktiva.
Det blir alltid tvärtemot hur man vill om man som journalist börjar tänka i de banorna.
• • •
Sure, sure, Bolts hade en hyggligt enkel resa mot Wings och Islanders, men att de bara behöver tio matcher på sig för att nå konferensfinalen, utan Stamkos och Strålle, är imponerande.
Och ni kanske sett hur de spelat, hur bra Vigge och Bishop och den dödlige Kucherov varit?
Den som tror att vinnaren Caps/Pens kör över Bolts är in for a surprise.
• • •
En övertidsperiod här eller där, är det för mycket att hoppas på en kväll som den här?
• • •
Den gode Jonathan Lindquist på Viasat/Hockeysverige har rotat fram en Norrköpings Tidningar-nyhet om att hans namne Ericsson i Detroit Red Wings ska börja kränga bearnaise-sås här i USA.
Det var…oväntat.
Men grymt, nu är han Big Bea i fortsättningen.
• • •
OK, stor kväll nu.
Fantastiskt drama.
Jag tror vi kommer minnas det som händer i Scottrade och Bridgestone – länge.