Slut, Bengan Hörnqvist hänger in sudden-pucken.
3-2 till Pens, alltså.
Tack för i natt – vi hörs från Nashville imorrn.

PITTSBURGH – WASHINGTON 2-2 (Period 3, OT väntar)
• • •
Vad sa jag?
Vad SA jag?
Givetvis – lika självklart som en Piggelin redan på Arlanda under det årliga Sverige-besöket – blir det övertid.
Och vänta er inga snabba avgöranden.
Lady Luck är inte Biffens tjej.
• • •
Något tuff utvisning att ta, den Alzner åker på här i slutet.
Men no sweat.
Världens två bästa penalty killing-units regerar den här serien.
• • •
Kan dom inte köra tre mot tre, som i grundserien?
För min skull?
• • •
När det till slut kommer ett avgörande är det antingen Sunny eller Niskanen som blir hjälte.

PITTSBURGH – WASHINGTON 2-2 (Period 2)
• • •
Luck be a lady, bad redan Sinatra och ett desperat Washington stämmer in i kören.
Och se:
Plötsligt vänder hon sig och ler förföriskt mot gästerna.
Kvitteringsmålet Carlson På Taket stänker in är i och för sig inte tursamt, det är resultatet av att Justin Williams slår en väldigt fin passning, men det är ett lite flaxigt slut på en period där de själva varit slarviga och lama och knappt kommit till avslut alls – samtidigt som pingvinerna agerat med ett jävla bett i varje sekvens.
Så nu är det upplagt för övertidsthriller.
SA ju det!
• • •
Ah, Sunny Sundqvist förtjänade en assist på gamle Cullens ledningsmål.
Men avtryck i protokollet eller inte:
Han gör det väldigt bra, den biffige Boden-pojken.
• • •
Avstängninsgsdebatt har inletts igen.
Jag såg inte när det hände, men Malkin hoppade in i Winnik och av reprisen att döma lär det i alla fall bli telefonsamtal till New York imorrn.
• • •
Istället för att hacka om att båda lagen har dåliga PP kan man konstatera att bägge är fullständigt magnifika i sin penalty kill.
De går upp mot kärnvapenbestyckade förstauppställningar – för det ÄR de ju fortfarande – men låser igen egna zonen som Ekens fru låser igen skafferiet när han är hungrig redan en timme efter lunch.
Det är truly imponerande.
• • •
Gamle Bill Guerin ser belåten ut när han står och knaprar popcorn i presspentryt i första pausen.
Ja, han utstrålar rentav lite 2009-vibbar.
• • •
Varför är det så mycket färre coach’s challenge i andra omgången än i första?
Det är ju nästan så man blir konspiratorisk och börjar tro att det utgått order från högre ort.
NBC alltså…
• • •
Tammefan, det är nåt småskit efter precis varenda avblåsning.
Och hellre det än motsatsen.
• • •
Mmm, nu börjar det likna Kalle Flygare-myller i spåret också.
Och ja, vi ska förstås tillåta slutspelshetta även där.
Jag försöker bara, som domarna på isen, mana er att försöka vara liiiite respektfulla mot varandra.
Man KAN se olika på saker – utan att någon för den skull är idiot.
• • •
Som min dyre vän Chris Johnston plötsligt utbrister på Twitter:
This is a fun game!
Mer behöver man inte säga ibland.
Att den kommer pågå tills korna på bondgårdarna i västra Pennsylvania blivit mjölkade och att jag får kasta mig till flygplatsen utan en minut hos John Blund….det får det väl vara värt.
Men var så säker:

Det kommer under inga omständigheter någon slutrapport i natt.
Den ingår i introt från Na…ja just det…i morgon.

PITTSBURGH – WASHINGTON 1-1 (Period 1)
• • •
Puck-luck och hockeygudarnas nyckfullhet…
Hur raffinerade strategier som än tänks ut och hur briljant befälhavarna i båsen än coachar är det ofta den sortens element som får allra störst betydelse.
I den här perioden är det först Caps som har flytet när Beagle ur ingen vinkel alls på något sätt får in en jävel i nättaket bakom Murray – och när Pens-backen Justin Schultz några moment senare har öppen kasse men drar en wobblande volley-puck i stolpen.
Sedan är det Pens tur – bokstavligt talat… – när pucken flipprar omkring framför Holtby och via Crosbys klubbspets till slut går in.
Oavgjort i både mål och flyt alltså.
Men akta er, Lady Luck är en oförutsägbar skata, det vet alla som varit i Vegas.
Vad som helst kan hända när det gäller sånt där.
• • •
Nähä, Sesito fick bara vara med på värmningen för att skrämmas lite.
Det var då för väl.
Istället – Sunny Sundqvist gör sin första slutspelsmatch.
Fan vad skoj!
• • •
Den gode herrn som sjunger ”Star-Spangled Banner” i Consol är föredömligt kortfattad.
Det finns inget värre – jo, det gör det, men nu ska vi driva hem en poäng här – än långsamma nationalsånger.
• • •
Beagles mål är så billigt att Murray nästan får göra en pudel efteråt…
(Beagle och pudel….get it? Ibland måste en bloggare vara tydlig!)
• • •
Men vad ska Pens med Sesito till när de har Hagge?
Han dammar något överraskande på Oshie så det ryker om det och pucken är redan spelad, så Geparden får sig en tvåa på syndarnas bänk.
• • •
Kamrat Malkin slår en och annan passning för mycket ibland.
Fast det har ju alla som följer NHL sagt i tio års tid och jag ska väl inte sitta här och idissla.
• • •
Det ser inte så lite vådligt ut när Hagge vräks upp i luften och kastas in i Holtby och stolpe.
Men vem är det som är i rycker argt i honom när han ligger och grimaserar efteråt? Det var inte som att han hoppade själv.
• • •
De börjar lite avvaktande, men sen är det bra mycket mer energi i Pens spel än senast.
Caps, däremot…jag trodde på mer jävla sisu från det hållet.
Men förstaperioderna har aldrig riktigt varit den här Caps-upplagans grej.
Det är nu i andra de ska börja utnyttja att Letang inte är med, right?
• • •
Vad är det för hisnande experiment de tänker sjösätta i Arizona?
En 26-årig analytics-nörd ingen hört talas om är utsedd till ny GM efter sparkade Don Maloney.
Ska han gå in och chefa över Tippett och Shane Doan alltså?
Milda makter.
Det här betyder att Rangers KAN anlita Tobias Pettersson…
• • •
Förhoppningarna om kristihimmelsfärdsträngsel i spåret verkar komma på skam.
Ja, ni är ute och är fulla förstås, era drumlar. Särskilt han i Alvesta, kan jag tänka.
• • •
När fansen i Consol skanderar ”Murray, Murray, Murray” låter det nästan precis som ”Fleury, Fleury, Fleury”.
Man får påminna sig att allt inte är som vanligt.
• • •
Var lite snällare mot varann i spåret nu.
Granvista, du ska ingenstans.
Jag hinner inte kolla så noga vad alla skriver i slutspelshetsen, men ska se till att angrepp visavi dig begränsas.
Du är en kär gammal stammis.
• • •
Det håller verkligen på att bli nasty där nere.
Domarna får inte tappa detta.
• • •
Som Olle sjöng:
Som man bäddar får man ligga.
Alla inblandade bör komma ihåg det.

Dom drömmer i Pittsburgh.
Dom har ett gödande hopp i hjärtat.
Dom tror på den här våren, som dom fromma tror på frälsningen.
Deras hockeypingviner kommer äntligen, känner dom sig övertygade om, frälsa The City of Champions med en titel igen.
Och den febriga optimismen – omöjlig att ta miste på, såväl i ögonen på de gulklädda som samlas utanför Consol timmarna före puckdrop som vid bardiskar på sädiga salooner i Mount Washingtons branta backar sent om kvällarna – är befogad.
Det har funnits begåvning, firepower och gudomlig kreativitet i Penguins-truppen under hela den tio år långa Sidney Crosby-eran – men aldrig i såna här mängder.
Framförallt dock:
Aldrig har har laget haft så här mycket karaktär.
När Mike Sullivan städslades som ny coach i vintras identifierade han omedelbart bristen på den egenskapen som det stora, och kanske enda, problemet.
Männen och pojkarna han skulle ta över var, konstaterade han, fantastiskt skickliga men för mesiga.
De vek ner sig för lätt.
Därför föresatte han sig att pumpa truppen full med motståndskraft, härdighet, mental tuffhet och obetvinglig arbetsmoral .
Det arbetet är nu slutför och en ny sorts pingvin, exceptionellt svår att få ur balans, har sitt bo i downtown Pittsburgh.
– Ja, säger Bengan Hörnqvist, det är en stor skillnad mot tidigare. Vi känner oss aldrig slagna. Vi lägger inte av bara för att vi ligger under med några mål. Vi har blivit jäkligt starka mentalt.
Det är sånt som föder drömmar.
De drömmarna kan inte förverkligas redan ikväll.
Men om Sullivans stryktåliga virtuoser tar 3-1-ledning mot mäktiga Washington ligger vägen mot en konferensfinal öppen och de – drömmarna – börjar få verklig kontur och skärpa.
Så hör hur en hel stad drar efter andan, sluter ögonen och ber en bön…
• • •
Jag kan berätta en sak för er:

Det blir övertid ikväll.
Lång.
Flera perioder, kanske tre.
För jag har en av tidernas mest brutala bagarväckningar – en dubbel monumentale – imorgon, eller snarare i natt, och då säger lagen om alltings jävlighet att det blir så.
Just count on it.
• • •
Den stora utmaningen för Penguins är förstås att de får klara sig utan Kris Letang i den här matchen.
Han är deras nummer 1-back och spelade närmare 30 minuter i förra matchen.
Ingen annan i hela truppen, inte ens Crosby, skulle lämna ett lika stort hål efter sig.
– Nej, han går inte att ersätta. Men ofta slutar det såna gånger med att lag höjer sig och tillsammans täcker upp för den som är borta. Det är vad vi får hoppas på, säger Hagge efter den småkyliga onsdagsförmiddagens värmning.
För motståndarna är hans frånvaro tvärtom en möjlighet som måste tillvaratas.
– Vi försöker inte tänka så mycket på hur de matchar sitt lag, men visst. Letang är en världsback och vi ska förstås utnyttja det faktum att han inte får vara med, säger coach Trotz och kliar sig på den hals han inte har.
• • •
Har ni fest eller, höll jag på att fråga.
Men jag menade:
Har ni långhelg nu igen?
Ni är bra säregna, ni svenskar.
Men när jag tänker på det sammanfaller Kristi Himmelsfärd alltid med Stanley Cup-slutspelet och det brukar innebära föredömlig trängsel i kommentatorsspåret.
Så förväntningarna på er medverkan är höga ikväll.
• • •
Man trodde möjligen att Orpiks och Letangs avstängningar skulle ha avskräckande effekt på de båda coacherna i den här serien, det var väl förmodligen tanken.
Men åtminstone Sullivan verkar tvärtom ha blivit uppmuntrad, för han överväger att slänga in råskinnet Tom Sesito i dansen.
– Och jag tänker i så fall dela ut samma tacklingar som Washington gör, hotar han.
Ojvoj.
• • •
Washington har förstås sina egna drömmar – särskilt våta efter den här gloriösa säsongen.
Men den här matchen handlar inte om att de ska bli tydligare i konturerna.
Den handlar om att de inte ska dö.
Hamnar Caps trots Letangs frånvaro i 1-3-underläge…då blir det fruktansvärt tungt.
Nästan omöjligt.
Så även om de själva aldrig skulle uttrycka sig så är det snudd på do-or-die-läge i afton.
• • •
I över 15 har Erik Erlendson haft Lightning-beatet för Tampa Tribune och befann sig igår förmiddag – som brukligt – i Barclays Center i Brooklyn för att bevaka Bolts värmning.

Då kom beskedet:
Tampa Times har köpt och Tampa Tribune och Erik var avskedad, med omedelbar verkan.
En kvart senare var hans e-mailadress raderad och hans telefon avstängd och ordern om att lämna arenan och åka hem obeveklig.
Det här landet är chockerande brutalt ibland – och den här branschen osäkrare än vårisarna på svenska insjöar.
När den obehagliga nyheten briserade gick det att se hur ett stråk av skräck i ett par sekunder löpte genom hela mediahopen här i Pittsburgh
Alla vet.
Vi är bara ett samtal från förnedring, var och en av oss.
• • •
Bäckis ljög inte när han sa att Braden Holtby har bra musiksmak (ja, han sa rent tekniskt ”sånt där som du tycker om, gammalt” men det är ju samma sak!).
När vi kom in i omklädningsrummet efter träningen igår dånade Lou Reeds ”Walk on The Wild Side” i högtalarna och jag kan direkt, utan minsta tvekan, slå fast att det är det bästa stycke musik jag nånsin hört i ett omklädningsrum.
– Holtbys val, bekräftar Bäckis.
Jag börjar bli riktigt förtjust i den väne zen-buddisten
• • •
Utsikten över centrala Pittsburgh från Grandview Saloon, högst upp på Mount Washington, är sådan att till och med änglar skulle dra efter andan.
Se det som en rekommendation.
• • •
Apropå musik är jag lite tagen av the bad news from home idag. Som alla andra som rörde sig i musik- och krogkretsar i Stockholm på 90-talet hade jag en personlig relation till Olle Ljungström och hans bortgång, om aldrig så väntad, är ett hårt slag.
Rubriken på kvällens liveblogg är självklart en hyllning till honom – en av de mest originella och egensinniga och underbara vi haft.
• • •
Det är gametime-beslut på både Rust och Fehr och om ingen av dem kan spela kan Oskar Sundqvist få chansen.
Eller som Sullivan kallar honom:
Sunny.
Herregud…Sunny! Det är ju coolaste svenska smeknamnet sedan Burger.
• • •
Tror först att jag ser en liten mus i ett hörn i det provisoriska pressrummet i Consol och gör mig beredd att hoppa upp på stolen och skrika som pigan Lina i ”Emil i Lönneberga”.
Det visar sig dock bara vara en stor dammtuss.
Ordning och reda här (bortsett från de stora dammtussarna då…)
Annat var det den gången jag gick på eftermiddagspromenad i environgerna i TD Garden i Boston och plötsligt fick se 40-50 jävla möss krylla under en läktarsektion.
Tänk om Bostonmolle visste att han hade såna krabater under fötterna när han sitter där och gapar…
• • •
Sullivan hävdar att det är gametime även på Olli Määttä och det vore ju förträfflig kompensation för Letang, men det tror jag bara är nåt han säger för att så lite oro i huvudet på Trotzen.
Man spelar inte hockey fyra dagar efter en knockout som den i lördags.
• • •
Ni såg Ovetjkin i tredje perioden i måndags, right?
Visst kändes det som att han var on a misson – om inte från gud så åtminstone från sitt eget hjärta?
Han piskade inte bara in det där skottet, han tacklades ju också som en besatt, backcheckade som om livet hängde på det och till och med täckte skott.
Herr Superstar verkar helt enkelt ha gett sig fan på att stånga sig förbi den här förbannade omgången i år.
– Det är inspirerande att se när han spelar på det sättet och gör allting. Han får definitivt med oss andra, säger Burracuda.
• • •
Jodå, Chris Kreider var och körde näbben i Hagges villafönster i går också.
Ja, fågeln alltså – den som oavbrutet åker in i saker den borde undvika.
– Kallar du min fågel för Kreider? Det gillar jag, skrattar Hagge.
Jag med, var faktiskt lite nöjd med den….
• • •
Förresten:
Mojo spelar.
Men det kan väl inte ha varit någon som trodde något annat?
• • •
Jag vågade inte säga något i måndags för då skulle någon av er replikera att jag borde gå och få det kollat och sådant vill en hypokondriker aldrig höra, men då hade jag fortfarande så ont i gommen efter incidenten med den brända Washington-pizzan i lördags att jag knappt kunde dricka kaffe.
Men nu är det bra igen och såväl RC Cola som kaffe rinner i floder.
Hurra!
• • •
Varje gång de öppnar Penguins omklädningsrum händer samma sak.
Ett batteri reportrar och fotografer rusar längst in i rummet och ställer sig i ring runt Sidney Crosbys plats.
Sen får de stå där, för han är aldrig där (som det heter i färska Kent-låtar…) utan kommer efter sådär tio minuter, tränger sig in i köttmuren och sätter sig och svarar på frågor.
Det känns lite som vore det Kina på 60-talet, när reportrar från regeringsorganen samlats utanför Folkets Stora Hall för att få vidarebefordra dagens visdomsord från ordförande Mao.
Och bänkgrannarna får snällt vänta på att byta om. Sunny, som har platsen allra närmast, hamnar i ändra anden av rummet idag, ända borta hos Fleury.
– Så är det alltid, ler han, men det är okej.
Tror jag det.
De flesta 22-åriga hockeyspelare i världen skulle byta om i en skurhink bara de fick vistas i samma hall som Sidney Crosby.
• • •
Alex Steen!
Ja, jag ville bara ropa så just nu.
• • •
Var tror ni jag ska med bagarväckningsflyget i morrn då?
Ett tips:
Jag ser fram emot att plugga Merle Haggard-hits i en väldigt speciell jukebox efteråt.
• • •
Ryssen som är on a mission har å sin sida undvikit media nogsamt under dagarna här i Pittsburgh och knappt gjort en intervju.
Det säger nog också något om vad han befinner sig i för mood just nu.
Jag hade själv tänkt ställa ett par frågor idag, men får nöja mig med att studera hans axelskydd vid ett övergivet omklädningsrumsbås.
Det är gammalt, trådslitet och smutsigt.
Nu vet ni det också.
• • •
Såg ni nyheten om att rysk polis gjort en raid mot TV4:s VM-kontor i Moskva och beslagtagit allt snus?
”Not allowed”, löd förklaringen och mer var det tydligen inte med det.
Satan i gatan…tänk om det hänt i Sotji förrförra vintern.
Big Papa Wennerholm och Rossi Ros hade fått lov att köra mig till sjukhus.
• • •
Hey, just i detta nu kom beskedet att Ovetjkin tillsammans med Shea Weber och John Tavares är nominerad för Mark Messier Leadership Award
Det borde inspirera ytterligare, orättvis skälld för att vara egoist som han är.
• • •
Jovisst, Tom Sesito åker och patrullerar rödlinjen under värmningen.
Lägg barnen och säg åt mormor att gå ut, det här blir otäckt.
• • •
Det ligger som en tunn tunn hinna av rök över rinken idag.
Så är det alltid på de stora matcherna.
Och nu börjar den.
Ge allt ni har, boys.
Drömmar står på spel.

NU är matchen igår slutligen över.
DoPS har ju sagt sitt och ni har att döma av reaktionerna i spåret redan hört vad de kom fram till :
Kris Letang stängs av i en match.
Rimligt och väntat, tycker jag.
Hans tackling var inte lika sen och inte lika ful som Orpiks – men den VAR ändå sen och ful
Så:
En match.
Det är dock en jävla viktig match, helt avgörande för Washington, och Pens får alltså klara sig utan back nummer 1 och back nummer 2.
Caps har därmed sin chans verkliga chans att göra serie av det här igen.
• • •
Mojo var inte med på träningen här i Pittsburg idag och Caps-ledningen är ju inte dum.
Innan beslutet i New York var fattat fanns det ju ingen anledning att låtsas som något annat än att Letangs offer är fucked-up.
När han undersökts i morgon törs jag garantera att han får en clean bill of health och kan spela.
• • •
Now, hur sjöng Ebba Grön i Va Ska du Bli?
”Gå upp-gå-till-jobbet-jobba-jobba-äta-lunch – det är inget jobb, det är slaveri”.
Exakt.
Så efter att ha suttit här och krämat ur mig texter hela dagen – sidor i tidningen ska fyllas också, hombres – tänker jag ta lite ledigt ikväll.
Jag finns här ett tag, i alla fall under inledande perioden mellan Islanders och Bolt, så vi kan lite trevligt i spåret.
Men det blir inget bloggande och såsmåningom går jag ut.
Men var inte ledsna, på torsdag har jag bagarväckning monumentele och flyger iväg för att se den fjärde matchen i en av serierna som är aktuella ikväll, så det blir inte bara Pittsburgh och Washington som föräras live-sändningar.
Okej?
Okej.

PITTSBURGH – WASHINGTON 3-2 (Slut)
• • •
Matchen är över.
Nu väntar vi på utgången…
Jaja, Pens vann med uddamålet igen – men det är först när Department of Player Safety sagt sitt i morgon vi verkligen vet hur den här matchen slutade.
Washingtons krav är mycket bestämt:
Letang måste stängas av – eljest är ligans Penguins-kärlek exponerad.
Pens, å sin sida, viftar bara bort påståendet att Letang gjort något straffbart.
– Det var en kroppstackling, säger Sullivan kort och låter för några ögonblick som sin bäste kompis i Columbus.
Nå, alla ögon på DoPS.
Väntan på deras beslut blir tisdagens thriller.
• • •
Matthew Murray, man.
Hur ska Sullivan kunna peta honom?
Han stal ju den här matchen.
Det ska ett så oerfaret ungblod inte kunna göra, inte när det är på liv och död i slutspelet, men han gjorde det ändå.
Bengan Hörnqvist har förklaringen:
– Han påminner om ”Henke”. Han har samma swagger och tävlingsinstinkt och slår klubban i ribban varje gång man gör mål på honom på träning. Han hatar verkligen att släppa in puckar.
Aha, då förstår jag.
• • •
Sullivan säger vidare att han inte vill bli indragen i någon debatt om tacklingar.
– Vi tänker spela, sedan får domare och andra ta hand om resten.
Det lät annorlunda efter Orpik-proppen i lördags….
Dom är komiska på det sätter, NHL-coacher.
Ena dagen vill de inte annat än prata om vad motståndarna, nästa predikar de the spela-inte-prata-gospel.
Allt beror på vad som passar deras syften.
• • •
Nu är det läggdags i Pittsburgh.
Hoppas vi slipper hagelstormar i natt och vaknar som torpeder och kan frälsa er med lite hotellrumsblogg framåt kvällningen.
Då har vi domen från DoPS att gaffla om också.

Det blir mighty spännande till sist, men Pens vinner med 3-2.
Mer kommer senare

PITTSBURGH – WASHINGTON 3-0 (Period 2)
• • •
Den sedvanliga Stanley Cup-frustrationen börjar lysa om Washington Capitals.
De gör ytterligare en bra period och nitar sig fast i anfallszonen under långa, föredömligt desperata sekvenser.
Men hål på Murray får de inte, bland annat för att så många passningar sitter en millimeter fel, och sen händer det som brukar hända den som inte är tillräckligt resolut.
Nate Schmidt gör sig skyldig till en indianare av Sitting Bull-kaliber i egen zon och hemmalaget skaffar sig 3-0-ledning.
Det måste kännas…deprimerande.
• • •
Hagge scorar – för andra matchen i rad.
Han dyker alltid upp ur tomma intet, som fågeln han har hemma i trädgården, och trycker in såna där mål, han.
• • •
Mojo är tillbaka till andra.
Det är bra för honom, för Caps – och för Letang.
Risken att bli avstängd reduceras ju kraftigt om offret klarar sig från skada.
• • •
Men Pens är in i helvete bra runt Murray också.
Jag skulle vilja påstå att de aldrig tidigare under Crosby-eran haft en lika förträfflig defensiv.
• • •
Det är lotteriet Powerball som sponsrar Penguins powerplay och därmed kan man gott säga att jag bidrar, för jag har sedan länge fem stående rader – som aldrig någonsin ger utdelning.
• • •
Rust, som bloggen blev så förtjust i under förstarundan, försvann redan i förstaperren och har inte kommit tillbaka.
Jag såg inte vad som hände, kan någon i den eminenta läsekretsen enlighten me?
• • •
Lite märkligt är det att Penguins, med sin Gold Standard-uppställning, inte får mer uträttat i det powerplay jag är med och sponsrar.
De har noll mål på tio försök i den här serien nu.
Pengarna tillbaka, tack!
Fast det säger förstås nåt om Capitals eminenta kill också, den håller något högre klass än Rangers.
Ett par miljarder gånger högre eller så.
• • •
Bäckis drar ett gästrikländskt knä i bakhuvudet på Letang när han knockat även Ovie.
Det är väl oavsiktligt – eller, han får det i alla fall att se oavsiktligt ut… – men ingen i Caps-lägret verkar ha något emot det, om man säger så.
• • •
Det är hyggliga decibeltal i ”Let’s go, Pens”-ramsorna nu, goddamned it.
• • •
En sjujävla tredjeperiod lär följa – det är nu hagelskurarna, åskan och orkanvindarna sveper in i Consol.
Och sedan väntar antagligen ett verbalt sjöslag på respektive coachs presskonferens efteråt.
Det är för såna här kvällar en biff lever!

PITTSBURGH – WASHINGTON 2-0 (Period 1)
• • •
Så konstigt det blir ibland.
Capitals gör sin bästa period i hela serien och tillbringar mer kvalitetstid i offensiv zon än de gjorde under hela matchen i lördags.
Men för att gräva lite i kliché-tunnan:
Man måste utnyttja den sortens övertag också – och göra mål på de få chanser man får.
Som när Oshie kommer genom helt fri och bara ska vända bort Murray.
Men det blir det inget med.
Istället styr Bengan in 1-0 under hemmalagets första riktiga organiserade anfall.
Sen trycker Kunhackle in 2-0 med sin tyska rygg (!) i nästa.
Ojvoj.
• • •
Ja, nu får vi se vad NHL gör med Letang då.
Tacklingen är inte lika iögonenfallande ful som Orpiks i lördags, men han hoppar in i Mojo, träffar honom i huvudet och pucken är spelad.
Blir han inte avstängd kommer de som driver konspirationsteorier ha en field day – och Trots lär elda på.
• • •
Det fanns de som trodde att Murray måhända skulle bli lite skärrad med Flower – ett uppenbart hot mot hans status som starter – på bänken.
Men inte direkt.
Han gör – precis som Caps – sin bästa period i hela serien.
• • •
Caps-pojkarna har tagit the lead från sin coach och är inte bara mer aggressiva än tidigare.
De försöker hetsa och provocera så fort de får tillfälle.
Men pingvinerna hugger inte på betet, visa, måhända, av erfarenheter från diverse möten med Flyers genom åren…
• • •
Dom buar åt Ovetjkin i Consol – som dom annars bara buar, eller buade, åt Jaromir Jagr.
Och det är klart, hemmafansen måste ta ställning mot den i Stjärnornas Krig de ser som Darth Vader.
Men det är värt att notera att Verizon Center inte tycks ha några problem med Crosby.
• • •
Om jag stavat Oskar Sundqvists förnamn med något annat än K i nyligen publicerad text är jag förstås värd en bäsa i kinden nästa gång vi ses.
• • •
Men jag kan inte riktigt fatta att Letang överhuvudtaget försätter sig i en dylik situation, när debatten om honom och ligan och Pens och avstängningar rasar.
Blir han avstängd, samtidigt som Määttä inte kan spela, får Pens klara sig utan sina två toppbackar.
• • •
Det här är och NHL:s bästa pressläktare – i möjlig konkurrens med den i Bell Centre i Montreal.
Love it.
• • •
Nej, John J – hur det än ser ut i din halländska tv är temat i Consol gult som påskkyckligens fjädrar.
• • •
Nu ska vi kyla ner oss med RC Cola på pressläktaren, för det blev lite hetsigt även här under den härligt jumpiga förstaperren.