DETROIT – PHILADELPHIA 2-0 (Period 2)
• • •
Det knackar på dörren och där står dom:
Legendarerna Eriksson – Niklas och Kalle – har anlänt.
Och de hinner vara här i två minuter, sen utbrister båda unisont:
– Oh, kolla vilken backhand-passning! Pavel är kung.
Nu blir det högkvalitativ blogg.
• • •
Wings håller den goda attityden uppe och går inte oförtjänt upp i 2-0-ledning.
Flyers kommer igång någotsånär på slutet, men nej – det ser inte riktigt ut som det ska i en sån här match.
Ännu…
• • •
Åh, Octopus Al blir plötsligt inzoomad när han är ute och grejar med isen.
Jag blir glad.
Han är ju coolaste ishallsprofilen på den här sidan Spol-Jansson i Leksand.
• • •
Det är ju Steve Mason Show emellanåt.
Han håller Flyers kvar i matchen.
NHL:s mest underskattade keeper?
Kan vara.
• • •
En kompis som heter Axel messar och frågar om jag apropå Panama-papperen vet vad indiemoderaternas favoritlåt heter och har man lite koll på Broder Daniel är svaret rätt roligt:
Offshoreline.
• • •
Flyers har ingen tur heller.
Sons of Anarchy-Voracek sätter en klockrent i stolpen i powerplay.
Men de får skylla sig själva när de inte gör nåt bättre då två rödvingar tappar klubborna i samma PP.
• • •
Ja, Skånske Jan, det där är verkligen en intressant fråga.
Vår borgmästare Lars Werner – förlåt, Bill DeBlasio – signerade så sent som idag en lag som förbjuder bruk av rökfri tobak på alla idrottsarenor i New York.
Huvudsyftet är att få bort tuggtobak från baseboll-arenorna, men i formell mening gäller detta skandalösa förbud även på Madison Square Garden.
Det ska bli mycket intressant att se hur det slutar för mig. Det kan bli ett jäkla smygande, för var så säker – jag kan inte skriva, allra minst blogga, om jag inte får stimulera mig med snus samtidigt.
Lägger jag ner får ni arrangerar hungerstrejker utanför City Hall på södra Manhattan.
• • •
Fint att se att ungbloden i Edmonton förstått att den sista valsen i Rexall var värd en anständig insats.
• • •
Nu ska jag ägna mig åt mina celebra gäster.

DETROIT – PHILADELPHIA 1-0 (Period 1)
• • •
I flera viktiga matcher under senaste månaderna har jag förundrats över det faktum att Wings gett ett så halvhjärtat intryck.
Som om de inte riktigt varit införstådda med vad som stått på spel.
Not the case nu.
Ikväll är de hungriga, dedikerade och beslutsamma
Vi får se om de kan upprätthålla den inställningen, och den skärpa den genererar, i 60 minuter.
Det har ju varit ett annat problem.
De följer ofta upp bra perioder med betydligt sämre och även om Flyers sett lite tama ut under första 20 skulle förlorat fokus garanterat straffa sig direkt mot det här motståndet.
• • •
Det är grinigt och irriterat på isen; till och med Hästpolo – snäll som en strävhårig tax – är involverad i smågurgel.
Men fan vore det väl annars.
Det här ju i praktiken en slutspelsmatch.
• • •
För Flyers var det som sagt en halvmesyr till period.
De visade inte huggtänderna och skapde inte särskilt mycket alls.
Likafullt tycker jag det känns farligare de få gånger de kommer in i anfallszon och får till någon halvchans.
De kan´, det är intrycket, göra mer av mindre – medan Detroit måste bränna på för full maskin för att komma till.
• • •
Tänk, Petr Mrazek var med i Vezina-diskussionen ett tag.
Nu är han backup åt Jimmy Howard.
Det går snabbt ibland.
• • •
Om det ändå varit Doc som kommenterat ikväll…
• • •
Det är nu inte bara Tobias som får upp pulsen av den pågående Norris Trophy-debatten.
Så här skriver The Hockey News om i en text om Awards-omröstningen:
”You’ve got the ongoing Drew Doughty vs. Erik Karlsson debate over the Norris Trophy, one that’s been waging for weeks and by this point would probably need to be settled by pistols at dawn if sportswriters ever woke up that early”.
• • •
Med långt hår och yvigt skägg skulle Voracek kunnat vara med i ”Sons of  Anarchy”.
• • •
Det är verkligen sjukt hur mycket Jeff Blashill låter som Mike Babcock.
Om man blundade när Pierre är inne i båset och viftar med sin mikrofon skulle man kunna tro att det fortfarande är den gamla Bobby Ewing-frissan som står där och brummar.
• • •
Varför är inte Svenska Fans-Viberg vaken och twittrar en så här stor kväll?
• • •
Nu ska jag krama en snus och dricka nybryggt kaffe, sådetså.

Det är det här man väntar på.
Det är dessa matcher som skänker hela oändliga hockeysäsongen glans och edge och mening.
Det är kvällar som den vi just ska uppleva jag drömmer om under grå serielunk i november,.
När vi når skarpt läge.
Allt-eller-inget-ögonblicken.
Grundseriens själva kulmen.
Resultatet i duellen mellan Detroit Red Wings och Philadelphia Philadelphia i rustika gamla Joe Louis Arena må inte sätta någons öde i sten, men det är helt klart:
Den som vinner skaffar sig ett formidabelt övertag i kampen om sista slutspelsplatsen – och den som förlorar vinglar vidare på en allt slakare lina spänd över avgrunden.
Så jag säger det igen:
Årets match.
Den avgörs nu.
• • •
Niklas och Kalle Eriksson landar inte på JFK förrän ganska precis vid matchstart och även om den som spelat allra flest matcher för Leksand – 721 under 17 säsonger – egentligen borde vinkas förbi i särskild gräddfil lär det ta ett tag att passera immigration och tull och sedan krångla sig in till Manhattan.
Så det dröjer lite innan jag kan börja utnyttja deras expertis, men lagom till avgörandet räknar jag med att bloggen steppar upp på allvar.
• • •
Jag har pratat med Zäta och Kronwall och Hästpolo-Gustav vid flera tillfällen de senaste veckorna och budskapet är detsamma hela tiden:
De spelar inte för den gloriösa slutspelssviten – de vill till varje pris till playoff, oavsett vad som hänt tidigare.
Så är det säkert mitt i stridens hetta, mitt i den vardag som nu skruvas upp mot kokpunkten.
Samtidigt:
Vad han än säger vill Zäta näppeligen vara kaptenen under vilken den 24 år långa, obrutna raden av slutspelsframträdanden bryts – och inte heller vill han, eller någon annan i laget, att den ska klippas av första säsongen Mike Babcock inte står i båset.
Så det går ju hand i hand.
Som Helene St James på Free Press sa när jag intervjuade henne för den här artikeln:
– Bryr man sig om att försöka nå slutspelet bryr man sig automatiskt om sviten också.
• • •
– Det är lite solsken mitt regnet. Om det nu finns en sådan metafor, sa EK65 när jag ringde och febrade om hans rekordnotering igår kväll.
Well, den finns nu!
Vacker är den också.
Poeten från Landsbro, eh.
För övrigt håller jag – utan att bli lika arg; går det inte, undrar jag härmed helt försynt, att ställas inför andra åsikter än de egna utan att förlora humöret? – med Tobias Pettersson om att de som värderar Drew Doughty högre än Erik efter den här rekordsäsongen har fel.
Men det har blivit lite kanadensisk chauvinism över Norris-debatten i år. Inflytelserika kommentatorer norr om gränsen tycker helt enkelt att ”det är dags” att Doughty får backpriset.
Egendomligt argument, abolut.
Tråkigast av allt är att alldeles för många som röstar sneglar på vad just de där inflytelserika namnen tycker, så det börjar luta åt att det är DD som får gå upp på scenen i Las Vegas i juli.
• • •
Själv tror jag Flyers vinner den här matchen.
De har, tillsammans med Pittsburgh, varit östra konferensens hetaste lag senaste månaden – utom just mot Pittsburgh, konstigt nog – och borde med sina snabba vändningar och sin fysik kunna komma åt ett Detroit som ofta svajar under matcherna och haft avsevärda målvaktsproblem på slutet.
Men de går till playoff även om de skulle skjuta blankt i The Joe, därom är jag övertygad.
De har hela tre matcher kvar efter den här och misslyckas inte mot Toronto och inte mot Islanders i den inställda matchen på söndag heller.
• • •
Samtidigt pågår sista dansen i Edmonton.
Matchen mellan Oilers och Canucks – spelad på föredömlig eftermiddagstid – är ju den sista någonsin i ärevördiga Rexall Place, eller Northlands Coliseum som hallen, betydligt coolare, hette när Gretzky och Messier och Kurri och Coffey och de andra byggde sin dynasti.
Uppemot hundra gamla legendarer – inklusive Kenta Nilsson – är inbjudna till avskedsföreställningen och ännu så länge har kidsen som representerar klubben idag inte gjort bort sig inför sina föregångare.
Det står 0-0 efter första 20.
• • •
Redan i morrn spelar Detroit igen, borta mot Boston, och lite beroende på hur det går kan det också vara Årets match.
Insatserna blir ju högre hela tiden.
Bara så Erik vet…
• • •
Here we go.
Showtime i The Joe.

NY RANGERS – TAMPA 3-2 (Slut)
• • •
That was a first.
Jag har aldrig tidigare, under elva års tid, lämnat en match på Garden i förtid.
Och det det känns nästan som jag gör något otillåtet och odygdigt när jag hänger på mig rocken, tränger mig ut i entréhallen och tar hissen ner till gatuplanet och åker hem – medan tredjeperioden rasar för fullt.
Men det visar sig vara en bra idé.
Dels är det som händer i den gamla plåtlådan på sjunde avenyn inget att se – hur mycket nu Rangers än, som förutsett, vänder – dels får jag fruktansvärt mycket att skriva om både val och hockey.
Se sportbladet.se, där finns intervjuer med Erik Karlsson och Hagge och Flipper Forsberg och sammanfattning av allt.
Nu är jag så utmattad att jag det tjuter i öronen, flimrar för ögonen och svider i bröstkorgen.
Men jag lovar:
Imorrn kör vi – så det ryker – från korresoffan.
Red Wings – Flyers…det är årets match.

NY RANGERS – TAMPA 1-2 (Period 2)
• • •
Tänk om Bolts kunnat ställa upp med ordinarie manskap mot ett Rangers i den HÄR dagsformen.
Då hade det ju stått 40-0 nu.
Lätt överdrift kanske, men med Vigge, Strålman, Stamkos och Callahan i uppställningen är det givet att de dödat matchen – brutalt – i förstaperren.
Istället får Rangers – sin brist på intresse till trots – hänga kvar, börjar fundera på om det kanske ändå inte går att konkurrera med det AHL-doftande motståndet och kan utan alltför vådliga ansträngningar reducera 0-2-underläget.
Nu är det inte omöjligt att hemmalaget vänder i tredje och låt inte mig hindra er från att tycka det är kittlande.
• • •
Har ni sett Flipper Forsbergs mål, mellan egna ben, i Nashville?
Ett konstverk.
• • •
Henke är i alla fall angelägen om att de som faktiskt betalat för att sitta här och titta inte ska känna sig helt blåsta när de går ut i den bistra Manhattan-natten.
Räddningen när han ligger på mage och robbar Tyler Johnston på givet mål är tveklöst kvällens höjdpunkt.
• • •
Så det är Loui Loui som räddar säsongen åt Bruins?
Symptomatiskt.
Han har varit ett av de stora utropstecknen där uppe – och den ende svensk i hela ligan som gjort fler mål är nämnde Forsberg.
• • •
Nu har Gulitti fått en egen jersey ute i Newark också.
Han gör sorti som värsta Brodeur.
• • •
Islanders har 3-3 i DC och kan verkligen peta ner Rangers på wild card om de tar två poäng samtidigt som de trötta gossarna här förlorar.
Och på torsdag möts de.
• • •
Och Wild tänker tydligen backa in i slutspelet.
Ingen bra grej.
• • •
Ja, nej, nu stänger jag bloggbutiken för ikväll.
Spåret kommer fortsätta vara öppet så fort jag kommit hem och kanske kommer det en slutrapport, men jag överger den här matchen och börjar peppa inför The Big Drama i The Joe imorrn.

NY RANGERS – TAMPA 0-2 (Period 1)
• • •
Bolts hade kunnat ställa upp med Ekeliw himself – ja, BARA han – och ändå vunnit ikväll.
Rangers är lika ointresserade som gamla trötta hundar man försöker få att springa efter en frisbee när de – de gamla trötta hundarna – bara vill ligga i skuggan under ett träda och snarka.
Jag tror aldrig jag sett ett mer flagrant exempel på ett NHL-lag som inte bryr sig.
Motivationen är lägre än hos mig en söndageftermiddag efter ett gryningspass på Manitoba’s.
Å andra sidan:
Ni som vill att de ska tanka – det är så här det ser ut när man gör det.
• • •
Men…Bruins?
Snälla nån.
Hur kan ett så begåvat lag som befinner sig i en så utsatt situation underlåta att bara gå ut och köra över en motståndare som Carolina?
• • •
Erik Karlsson dammar in 1-0 på Penguins och har därmed tangerat Nicklas Lidströms poängrekord för svenska backar.
Han är därmed också den förste back på tio år att nå 80 poäng.
Vilken superstar.
• • •
2-17 i skott efter 14 minuter.
Herregud, Badtofflan måste ju ta ut Henke.
Det är bara farligt och onödigt att utsätta förstekeepern för det här.
• • •
Det känns som att jag sagt det förr, men det tål att upprepas att Tampa-backen Slater Koekkoek inte har världens mest lättstavade namn.
Kan han ens själv om det är bråttom?
• • •
General alltså.
Det känns som ett ha en hel tulpanrabatt under läppen.
• • •
Glass, det arslet, sätter en ful axel – blindside – i huvudet på Namestnikov och får matchstraff.
Med lite tur kanske han blir avstängd ett halvår eller så…
• • •
Jag beundrar de som går och ser New Jersey-Buffalo – i det här läget.
De brinner mer för hockey än vad jag gör, that’s for sure.
• • •
Enligt vanligtvis tillförlitliga källor – vi kan kalla honom Linus Hugosson – är Mats Thelin in the house ikväll.
Mördarn.
Det är mycket stort.
• • •
Själv vet jag inte om jag stannar hela matchen, den är ointressant och jag har ingen att prata med efteråt – och det bränner snart till i Wisconsin.
Men vi sitter väl av en period till i alla fall.

Six days to go…
Och ännu vet vi långt ifrån allt.
Vilka blir playoff-lagen i öst, vem får möta vem, vinner Dallas eller St. Louis i väst?
Svaren hänger fortfarande i luften.
Men allt kommer klarna under de infernaliska dygn vi har framför oss.
Redan ikväll har Boston chansen att återta initiativet från Detroit genom att slå Carolina hemma i Gaaaaden – och fan vore det väl annars? Samtidigt kan Islanders säkra en slutspelsplats med seger borta mot Washington – kanske inte enklaste saken i världen, men ändå – Minnesota döda streckdramat i väst hemma mot San Jose och Ducks och Kings göra upp om top dog-positionen i Pacific i dueller mot Jets respektive Flames.
Finemang.
Själv är jag på på Madison Square Garden och ser New York Rangers-Tampa Bay Lightning och låt mig redan så här innan puck-drop berätta en grej:
Ekeliws boys kommer vinna.
Rangers clinchade igår och Tampa kan göra det ikväll och det är allt vi behöver veta.
För klyschan är sann.
Motivation slår alltid mindre motivation (lyder klyschan verkligen så? Hm) och medan Blueshirts kommer ut lättade och avslappnade brinner Bolts rimligen som en majbrasa – särskilt efter floppen i Brooklyn igår.
And that’s that.
• • •
Mitt upplägg för kvällen är något rörigt och stressframkallande – och har varit hela dagen.
Jag behövde ordna lite praktiska saker på konsulatet i förmiddags och sedan göra lägenheten någorlunda bebolig inför besök i morgon och utöver viktiga hockeymatcher avgörs även val i afton, i Wisconsin.
Det har jag författat förhandstexter om och ska nu hålla koll på, samtidigt som de raka puckarna slås på Garden.
Introt kan med andra ord bli kortare än vanligt – och mitt fokus under kvällens gång lite splittrat.
Ha överseende.
• • •
Inte nog med att de redan säkrat, Rangers.
De skulle, inser ju alla, må bäst av att ramla ner en våning, hamna på första wild card-platsen och – antagligen – få möta Panthers i första slutspelsomgången.
Inte för att det på minsta vis är säkert att de kan slå ut dem, men chansen förefaller i alla fall större än om de tvingas ta sig an Pittsburgh på en gång.
Visserligen försöker Badtofflan påstå att de fortfarande har möjlighet att komma ikapp Pens och skaffa sig hemmaplansfördel – och därför spelar han Henke även ikväll, trots att det är the bottom of en back-to-back och den svenske målvaktsstjärnan antagligen skulle tjäna på att få vila lite – men snacka skit.
Pens är on a roll värre än Chevy Chases son i ”Ett Päron Till Farsa i Las Vegas” och kommer inte ta tappa andraplatsen bakom Caps – eller gå att komma åt i ett slutspel för Rangers, hemmaplan or not.
The smart move stavas:
Tanka.
• • •
Dagens meteorologiska rapport:
Det har blivit svinkallt i New York igen.
Verkligen så där bitande Kung Bore-brutalt att det svider i kinderna när en soldyrkare från Borlänge stånkar sig norrut längs Park Avenue, mot svenska konsulatet.
En skandal grövre än alla Panama-papper i världen, vad mig anbelangar.
• • •
Prins Oscar gör comeback ikväll, men han gör det på bekostnad av Haysan Svejsan, så the tobias petterssons of the world är ursinniga i alla fall.
Titta i spåret under kvällen så får ni se…
Själv hoppas jag Oscar visar gubbtofflan hur fel det är att han fått sitta i sju matcher, eller vad det är, och gör hat trick.
• • •
Det är inte vilka som helst som checkar in i Biffen-holken i Midtown i morgon kväll.
Niklas Eriksson – guldmedaljör i Lillehammer 94, tillika den i historien som spelat flest matcher i Leksands A-lag, numer demon-coach i Almtuna – och hans pöjk Kalle, framtida NHL-stjärna, kommer på besök.
Självklart är de här för att se hockey, både live och i korresoffan, och självklart kommer de förgylla bloggrapporterna under grundseriens sista heliga dagar.
• • •
Tårtan skulle antagligen sänka mig med en spearing om han hörde, men det är min bestämda åsikt att det täcks åt helvete för många skott helt i onödan i NHL – av spelare som verkligen borde användas till annat – och igår fick jag vatten, för att inte säga ljuv bourbon, på min kvarn igen.
Ryan McDonagh, Rangers kapten, gick ner och stoppade ett skott som Henke med 99 procents säkerhet hade tagit – och bröt några delikata små ben i ena handen.
Nu är han borta resten av grundserien och nästan garanterat i förstarundan i slutspelet.
Morsning korsning.
Det är så mycket som bara fortgår på ren rutin och enligt daterade old school-föreställningar och så länge de gör det får de skyldiga coacherna skylla sig själva.
• • •
Veckans match är förstås den i The Joe imorrn.
Eller veckans…det är ju ÅRETS duell Red Wings och Flyers ska utkämpa.
Den kommer följas ingående från en korresoffa som redan vibrerar av förväntningar.
• • •
Vad gäller Minnesota lär de bli klara i natt oavsett om de vinner mot Sharks eller inte, för hur många chanser Colorado – utmanaren om den där sista wild card-platsen – serveras envisas ju de med att bara förlora och det blir garanterat likadant i Nashville i natt.
Frustrationen hos Av’s-fansen måste vara…omätbar.
• • •
En snusleverans har fastnat ute på Newark, så jag sitter nu här med nödinhandlad General – det enda märke som säljs löst på Barclays Rex på 42nd Street (dit har jag för övrigt skickat många svenska NHL-proffs genom åren…).

Det är lite som att vara rajtare och behöva spela med fel klubba, men jag HAR i alla fall en klubba.
Om jag varit utan helt hade jag lika gärna kunnat lämna walk-over.
• • •
Oavsett vad omvärlden tycker om att han står ikväll igen kan vi vara helt förvissade om en sak:
Henke själv är bara glad.
Han vill helst spela hela tiden och om ingen stoppade honom skulle han starta samtliga 82 grundseriematcher.
Och tydligen tränar han fast han inte behöver också.
Efter den såsiga matchen mot Buffalo i lördags hade Rangers söndagen off, men herr målisen åkte självmant upp till träningsrinken i Tarrytown och tog hand om några saker som han menade behövde tas om hand.
Det kan man kalla dedikation.
• • •
Vänta, jag får nog revidera hela idén om att det är självklart att Bolts vinner den här matchen.
Nyss kom nämligen beskedet att Vigge Hedman och Ryan Callahan också är scratchade på grund av skada.
Ojvoj.
Sedan tidigare vet vi ju att Strålle Strålman och Steven Stamkos är borta för lång tid – och nu detta.
Någon har put a voodoo on Bolts, det är helt klart det.
• • •
Ikväll gör Tom Gulitti – den suveräne Bergen Record-mannen jag berättade om i lördags, han som ska börja jobba för nhl.com i DC – sin sista match på Devils-beatet och vad tror ni hände efter allra sista träningen i Newark igår?
Hela laget åkte fram till platsen där han satt och tittade och började slå klubbladen i isen som hyllning och tack.
Wow, sådan respekt är det sannerligen inte ofta hockeyspelare visar journalister.
Men det är inte heller många som förtjänar det lika mycket som Gulitti.
• • •
Jaha, för nästnäst sista gången den här säsongen då:
En grundseriematch på Garden.
Hoppas den blir nåt.

Nedräkningen har börjat.
Detta är sista måndagen det spelas grundseriehockey i NHL våren 2016.
Snart följer avgörande på avgörande på avgörande…
Just idag har jag dock en sån där kväll när jag måste skriva annat – en lång hockeyartikel och en analys om valet i Wisconsin i morrn – så blir inget bloggande.
Men – spåret är öppet.
Så take it away, fina läsare.

NY RANGERS – BUFFALO 3-4 (Slut)
• • •
Men satan.
Vilken bomb som exploderar nere i Tampa.
Steven Stamkos har alltså drabbats av en blodpropp i ena armen, måste opereras och kommer missa resten av säsongen.
Det är ju total katastrof – i första hand för skyttekungen själv förstås, men även för Bolts.
De har ju redan Strålle på skadelistan sedan tidigare – och nu detta.
Möjligheterna att de ska kunna uppfylla drömmen om en ny Stanley Cup-final har i ett slag reducerats enormt.
Så igen:
Men
• • •
På Garden trampar Rangers på bra under sista och har alla möjligheter i världen att komma ikapp under ett två minuter långt fem-mot-tre-läge.
Men näpp, Sabres håller undan och det är ett faktum nu:
Det kan mycket väl bli wild card-dans för stjärnorna från Broadway.
• • •
Jodå, jag får agera jourhavande medmänniska åt Ekeliw under natten.
I första messet från den kaliforniska sammetskvällen efter att Stammer-nyheten briserat står det bara:
– Nej, nej, nej, nej, nej…
Jag orkar inte ens skämta om sambandet mellan inställda pod-inspelningar och karma.
• • •
Henke är inte glad, såklart, men hymlar inte heller.
– Det är ett missförstånd mellan mig och Klein på första målet, men…jag behöver vara vassare, suckar han.
• • •

Som extra salt i såren har Yzerman troligen inget annat val än att kalla upp Jonathan Drouin – ynglingen han straffat för brist på disciplin och haft konflikter om med agenten.
– Tampa i år…det har bara varit drama, kvider Ekeliw.
• • •
Wings är åter ett slutspelslag – åtminstone fram till Bruins söndagsmatiné mot Blackhawks.
Men alltså, de kommande två matcherna…
Först Flyers på onsdag och sedan just Bruins på torsdag.
Vilken infernon.
– Det känns som hela säsongen avgörs i de två matcherna, säger Hästpolo-Gustav på telefon från Toronto.
Ja, verkligen.
• • •
Ni tror mig inte men för ett par timmar sedan gick åskan över Manhattan och några av de mest spektakulära blixtar jag nånsin sett sträckte ut sig över himlavalvet.
Gud vill säga något, troligen om Rick Nashs avslutningar.
• • •
Mer goda nyheter från Detroit:
Hästpolo-Gustav har fått tillbaka sina däck.
När slutspelet närmar sig blir de gamla snälla, som ett känt ordspråk lyder.
• • •
Läs intervjun med Victor Hedman på Sportbladet-sajten.
Det är inte ofta hockeyspelare är så innerliga och besjälade och uppriktiga.
• • •
Nu är det sexton timmar sedan den långa lördagen började, så nog fan kan man säga att den blev just lång.
Men härmed är den slutligen över.
Godnatt, vi hörs definitivt inom kort.
Den sista, gloriösa grundserieveckan är ju här.

Slut, Sabres vinner med 4-3.
Jag återkommer med den långa lördagens lilla slutrapport vad det lider.