Jag frågar igen:
Can you feel it?
Jag kan.
NHL-hockey börjar bli riktigt, riktigt, riktigt kittlande nu.
And with that drar vi ner ridån för ikväll.
På snart återhörande, kanske redan från soffan imorrn.

Rick Nash sätter 5-2 i tom kasse, så det är typ slut här.
Ytterligare några rader kommer här innan jag går till baren.

NY RANGERS – BOSTON 3-1 (Period 2)
• • •
Nu blir en tredjeperiod för pojkar med stora byxor.
Bruins har börjat äta sig in i Rangers ledning och har vittring på blod – medan Rangers som bekant kan börja svaja i dylika lägen.
Ojvoj.
• • •
Ha ha, Loui ser hela den kommande sommaren passera revy framför ögonen när han missar öppen kasse här på slutet.
Om inget annat händer i tredje är det ombytta roller runt midsommarbuffén på Marstrand om några månader…
• • •
Ryan McDonagh lägger ett riktigt påskägg och plötsligt är Bruins i praktiken tre-mot-noll framför Rangers-kassen.
Det är inte alltid lätt ens att vara Henrik Lundqvist
• • •
Ibland hjälper inte ens finsk lakrits.
Monstret har tagit över i Bruins kasse.
• • •
Lunkan vet hur man säljer en goaltender interference som Max Martin vet hur man skriver hits, hihi.
• • •
När de zoomar in Rask i båset är det lätt att förstå att Monstret fått ta över.,
Den finske bjässen är lika blek om nosen som Varpus lakrits är svart.
• • 
Shit the holy vilken bomb Brassard får på när han gör 3-0.
Monstret hinner inte blinka med sina vänliga ögon förrän det är för sent.
• • •
Jag trodde inte det gick att bli irriterad på Jesper Fast, men själve Chara finner honom plötsligt så outhärdlig att han crosscheckar honom rakt i det småländska nyllet.
Planerar John J protestaktioner utanför slovakiska ambassaden till helgen?
• • •
De pumpar både Beastie Boys och Smashing Pumpkins under spelavbrotten i mittperren.
Då blir gubben gladare.
• • •
Så mycket skit som GM Sweeney fick i somras ska han ha beröm för att han här i början av månaden förstod det klyftiga i att trejda till sig Lee Stempniak.
Han, Stempniak, ger inte så särskilt märkvärdigt intryck men är just den typ av pjäs som kan göra skillnad den här tiden på året.
Ikväll har han prickat in två mål. Ett bortdömt visserligen, men ändå.
• • •
Oj, nu är det sådär att jag kan känna smaken av en kall Stella redan på förhand.
Men först:
En tredjeperiod för the big boys.

NY RANGERS – BOSTON 2-0 (Period 1)
• • •
När de här två möts brukar det vara trångt och tajt och svårframkomligt som vid infarten till Midtown Tunnel i rusningen en fredag.
Inte ikväll.
Det är, främst kanske tack vare att Bruins drar på sig tre utvisningar, öppet och speedigt och mycket nord-syd.
Vilka som tjänar på det framgår av ställningen, om vi säger så.
• • •
Det här greppet att coacherna kan kräva review för en offside som – eventuellt – ägt rum en minut innan målet…det känns mer och mer lugubert för varje gång.
Snart kan Brynäs kräva tillbaka SM-guldet för felaktigt bortdömt mål i SM-finalen 1975.
Den här gången är det B’s som drabbas och jag vet inte jag.
• • •
Keith Yandle har show.
Powerplay-passningarna han slår till Zuke och Derek Stepan vid målen förtjänar att bli omsjungna i Paul Simon-serenader.
• • •
Han kände sig under the weather igår och det var länge oklart om Tuukka skulle kunna stå ikväll.
Men efter värmningen i morse fick han finsk lakrits av Varpu och sen var det inga problem mer.
Klassiskt.
• • •
Pressläktaren är fullknökad som under en slutspelsmatch.
Vad är dealen med det?
• • •
Ja, jag har också fått finsk lakrits.
Så snart släpper huvudvärken.
• • •
Matt Beleskey tacklade sönder Derek Stepan i höstas och nu får han Glass.
Tanner Glass.
Så kan det gå.
• • •
Först är det tyst stund för offren för terrorattackerna i Belgien.
Sedan kliver vem om inte gamle John Amirante, till dånande jubel, ut och klipper nationalsången.
Och som det gläder mitt ömma hjärta att kunna berätta att han ser piggare ut än på många år.
Till och med tupén har ny glans.
• • •
Ikväll låter det som att det verkligen ÄR några som buar åt Zuke mitt i allt glatt zuuuukande.
Lillbjörn och Storbjörn, troligen.
• • •
Dan Girardi hyllas i en reklampaus för att han med sitt 719:e framträdande i Rangers-tröjan kliver upp på topptiolistan över de som spelat flest matcher för klubben.
Fansen är väl SÅDÄR entusiastiska, men lagkamraterna hamrar desto ivrigare med klubborna i is och sarg.
Danny G är en mycket populär människa.
• • •
Även Claude Julien påminner en del om Roland Janson i Sällskapsresa när han blir arg.
Det är roligt
• • •
Nä, Melnyks intervention gav tydligen inte så mycket effekt…
• • •
Liam Neeson vinkar i jumbotronen.
Hoppas Storbjörn tycker det är häftigt.
• • •
Själv ska jag gå och vinka åt den gode Doc Emrick nu.

Can you feel it, frågar The Jacksons i en fin gammal discodänga som sprakar på den lilla radion vakten innanför Gardens mediaentré har vid sitt bord.
Det är nästan så jag, i sedvanligt oändlig väntan på den helvetiskt långsamma backstage-hissen, vänder mig mot honom och svarar:
– Yes, I can feel it.
För det kan jag.
Jag känna det.
Jag kan känna hur själva livsluften långsamt börjar förtätas.
Hur den upphöjda, sprudlande hänförelsen som till slut tar över hela tillvaron tränger sig på.
Hur allt – allt! – står på spel i matcher som ska avgöras de närmaste två veckorna.
Stanley Cup Playoffs 2016 är kort sagt snart här.
Det finns inget – i något sammanhang, någonstans – som är lika exalterande.
Så, ja, herr dörrvakt och sexigt stuffande Jackson-bröder:
I can feel it.
• • • 
Matchen vi ska se i the wooooorld’s most famous arena just ikväll kan inte riktigt påstås kvala in bland de som gäller allt (allt!…ja, förlåt jag blir lätt carried away den här tiden på året)
Men insatsen är inte direkt futtig heller.
Efter tre raka förluster är Bruins farligt nära strecket igen och Rangers, som vinglar värre än en bloggare på Manitoba’s kvart i fyra på morgnarna, behöver ett par segrar i rad för att kunna känna sig någotsånär trygga.
Följaktligen:
Pulsen kommer vara förtjusande hög när domarn strax efter åtta, lokal tid, slänger pucken i isen för första gången.
• • •
Den som bespetsar sig på rapporter från upphaussad efterfest med Filip och Fredrik i måndags blir besviken.
De hade en färsk resa från Sydafrika i benen, så när jag framåt halv tolv var färdigjobbad hade de redan däckat.
Då lade även jag ner planerna på stök och stoj och åkte hem och tittade på gamla ”Blue Bloods”-avsnitt istället.
Men nån gång…
• • •
Sveriges näst bäste målskytt är in the house.
Bara Flipper Forsberg har fler fullträffar under bältet än Loui Loui Eriksson.
27, lyder dagsnoteringen och det är ju en mycket respektabel siffra.
Hänger han ytterligare tre under de nio matcher som återstår kommer han upp i näst bästa NHL-kvoten i karriären (personliga rekordet 36 – från säsongen 08-09 med Dallas – lär dock bli svårt att slå)
Och räkna kallt med att han anstränger sig till det yttersta för att inleda resan mot den milstolpen redan ikväll.
Inget roar killern från Hemsjö lika mycket som att göra mål på kompisen Henke.
– Hela sommaren är förstörd. Han kommer tjata om det hela tiden, brukar Rangers målvaktsstjärna sucka när det sker.
• • •
Fanfarer och trumvirvlar:
Min vinterrock, glömd ute i skogarna norr om Manhattan efter Tre Kronors World Cup-tillställning, hänger på stolen här i pressrummet.
Joe McDonald från ESPN i Boston var på Rangers träning i Tarrytown igår och tog, som tack för att jag körde honom till samma Tarrytown under konferensfinalerna i våras, med sig den gamla trasan hit idag.
Det kommer rendera honom åtskilliga jamare, on me, när vi kliver ut i Manhattan-natten efter den här drabbningen.
• • •
Att Flyers lyckades tappa poäng mot Blue Jackets igår får betraktas som rena rama bedriften.
Men jag tror ändå att dom – Flyers – clinchar en playoff spot.
Det blir Wings och Islanders, och kanske kanske Bruins, som får göra upp om den den sista wild card-platsen.
• • •
Just idag behövs dock ingen rock, magiskt nog.
Kylan jag klagade över för bara 48 timmar sedan har vikit hädan och helt halsbrytande ersatts av 20-gradig värme.
Så jag sprätter under eftermiddagen iväg längs 34:e med musikalartistens höga sparkar.
• • •
Jaja, Blackhawks är lite på dekis.
Just nu.
Men att räkna bort dem när det drar ihop sig är som att räkna bort Eken när finaste buffén är framdukad.
• • •
Våryran dämpas dock när jag kommer fram, för runt Penn Station möter tungt beväpnad polis i swat-mundering , utkommenderad på grund av terrorattackerna i Bryssel.
Det är en obehaglig påminnelse om vilken jävla kloak till värld vi egentligen lever i.
• • •
Rangers ser inte ut som ett lag med särskilt stora chanser att nå långt i det stundande slutspelet.
Men i en NY Post-blänkare idag talar Henke och andra om att de verkligen tror att de har vad som krävs.
– Låt mig uttrycka det så här: När vi ställts inför stora utmaningar, då har vi alltid svarat upp. Så känner jag, säger nummer 30.
Nåt ligger det ju i det, de såg inte ut som ett lag som skulle gå långt när de låg under med 3-1 mot Penguins 2014 heller – eller med samma siffror mot Washington ifjol.
Men som det känns just nu…tvivlet är starkt.
• • •
De fick hela Manhattan att darra i förfäran under ett härjningståg i går natt och ikväll är de här, på Garden.
Lillbjörn och Storbjörn – Bruins legendariska beskyddare i den här bloggen (tillsammans med Bostonmolle, förstås).
För deras skull hoppas jag Black and Gold gör en av säsongens matcher.
• • •
Det är NBC-match ikväll, därav den senare starttiden.
– Och du vet vad som alltid händer när matcherna börjar vid åtta ,va, grymtar en Gris-Olle som på något sätt krånglat sig in i pressläktarhissen.
Mja…
– Det blir förlängning.
Då är vi alla införstådda med det.
• • •
Eric Staal har inte direkt gjort så starkt intryck sedan han kom hit att de lokala tv-kanalerna planerar ingående dokumentärer om honom.
Mitt fel, säger Badtofflan.
– Jag har stuvat om i kedjorna för mycket, han har inte fått chansen att utveckla kemi med någon.
Nej, men….sluta med det då.
• • •
Jag har lätt huvudvärk.
Ska det behöva vara så?
• • •
Man skulle kunna tycka att det borde vara hyggligt enkelt för Isles att rycka åt sig två väldigt välbehövliga två poäng ikväll.
Men not so fast.
Bara häromdagen dök Senators livfulle ägare, Eugene Melnyk, upp i Ottawa och höll något slags bullrigt krismöte som mynnade ut i ett hot om att alla utom Erik kan få sparken.
Såna dramatiska interventions får effekt ibland.
• • •
Vore jag en betting man – och det är jag i och för sig, men låt oss inte krångla nu – skulle jag sätta en slant på att Torey Krug gör ett mål ikväll.
Han är en klassisk Lundqvist-dödare.
• • •
Tillåt mig vara riktigt gubbig för ett ögonblick:
Det är helt bisarrt hur hög volym de ansvariga på Garden anser att de måste pumpa den själlösa musiken på under värmningen.
Man får ju hjärtflimmer, epilepsi-anfall och tarmvred – på en och samma gång.
• • •
Bruins vita bortaställ och Rangers heritage-tröjor…det är hockeyns stiliga mannekänguppvisning här.
• • •
OK, time.
Can YOU feel it?
Hoppas det.

NY RANGERS – FLORIDA 4-2 (Slut)
• • •
Biffen svarar för en miniklassiker i Rangers omklädningsrum.
Jag går fram till PR-Ryan som står och övervakar mediascrummen runt en spelare jag inte kan se.
– Excuse me, Ryan, do you think Stålberg is around?
Naturligtvis är det Lerums Kenta Nilsson som sitter där inne i hopen.
Det skrattas gott, om jag säger så.
• • •
Flipper Forsberg spränger, som förste svensk på två år, 30-målsvallen.
Och är dessutom förste Nashville-spelare att nå den noteringen sedan Bengan Hörnqvist säsongen 09-10.
Gör han ytterligare fyra slår han alla tiders Nashville-rekord.
Han är nåt, Åkerö-gossen.
• • •
Fast Stålberg tycker att jag är ursäktad.
– Det brukar ju inte precis vara mig de samlas kring. Jag har inte haft så här mycket journalister vid min plats sedan Stanley Cup-finalen med Chicago för tre år sedan, skrockar han.
• • •
Mini-Nyllet alltså…har ni sett glimtarna av showen från Air Canada Center i natt?
Han kommer ju alldeles garanterat bli superstar där uppe.
Så jäkla kul!
• • •
Henke är imponerad av fellow göteborgaren Stålberg.
– Ja, jag tycker han gör det riktigt bra. Var de än placerar honom får han upp farten på kedjorna, säger han.
Påminner om en annan som försvann till Anaheim efter förra säsongen…
• • •
Islanders alltså…de få verkligen börja passa sig nu.
• • •
I’m out of here.
Vi hörs på onsdag.

Efter en del om och men sätter Glass 4-2 i tom kasse och matchen är över.
Liten slutrapport kommer.

NY RANGERS – FLORIDA 2-0 (Period 2)
• • •
Nej, Panthers har kommit till storstadsdjungeln utan klor och klöser således inte alls.
För kattdjur som gör så slutar det alltid i en blodpöl i en mörk gränd.
• • •
Det är en av tidernas scramble som utbryter i Henkes målgård i slutet av andra.
Till och med furuhatten, domaren, är fan inblandad – och undviker att få pucken på sig med ett hopp de plågade Knicks-fansen skulle bli överlyckliga av att se.
• • •
Ett osedvanligt explosivt och rappt PP slutar med att Zuke, inträngd i boxen mitt i slottet, på något sätt lyckas vända på en 25-centare och stänka in sitt 23:e för säsongen.
Morsomt, som Ole Bramserud skulle sagt, apropå Sällskapsresan.
• • •
Hela målgårdskalabaliken börjar dock med att Marc Staal slår en indianare av rena rama Sitting Bull-kalibern.
Om någon på Department of Motor Vehicles – den mest mardrömslika av alla byråkratiska monster till myndigheter vi har i USA – såg skulle han omedelbums bli inkallad för nytt syntest.
• • •
Det blir alltid lite pinsamt när nån ensam stackare försöker starta en ”Let’s Go, Rangers”-ramsa och ingen – inte ens Gris-Olle – hänger på.
Det slutar med att skallet lite generat klingar av och sen sitter människan där och försöker låtsas som att det inte var han.
• • •
Så här ser det inte ut när jag flyger reguljärt.
Ah, sorry – jag har fastnat i Roland Janson/Gerard Galant-loopen.
• • •
Ja, Steve Kampfer delar tydligen spårets syn på Tanner Glass och försöker tackla honom till nästa vecka.
Men Tanner är ingen mjukglass, han reser sig direkt.
• • •
Efter målgårdstumultet är Gallant så rasande att jag rentav kommer tänka på golfscenen, när Roland Janson slänger hela golfbagen i vattendammen.
Men för att åter citera Ole Bramserud:
Icke tenk på det mer nu, Gerard.
• • •
Hej på’re!

NY RANGERS – FLORIDA 1-0 (Period 1)
• • •
Typisk Garden-match mellan Rangers och the cats pågår.
Gästerna fick bara iväg tre skott mot Henke under första 20 och så brukar det se ut när de är här.
Att de nuförtiden har ett väldigt bra lag och är på väg att avsluta en rent sensationell säsong spelar ingen roll
Såna där vanor sitter alltid djupt.
• • •
Oj, jeflar – Viktor Stålberg lever plötsligt ut sin inre Kenta Nilsson och gör ett av karriärens snyggaste mål, med mycket benägen assistans av Dominic playmaker monumentale Moore.
• • •
Det har blivit en helt okej burväktare av Al Montoya ändå.
Han var ju understudy åt Lunkan här under ett par år utan att få någon riktig chans, men nu är en högst duglig backup-man i världens bästa liga,.
Därtill krävs en särskild uppsättning egenskaper och de som har dem respekterar jag mycket.
• • •
Japp, Rick Nash ser hungrigare ut än på väldigt länge.
Men:
Man ska sätta chanserna också.
Det har man genom åren fått säga ofta när det gäller just honom.
• • •
I en reklampaus föräras Jagr en liten jumbotronhyllning – följd av standing ovation – för sina sentida rekordnoteringar och jag ryser lite.
För tio år sedan skanderade samma fans ”MVP, MVP, MVP” varje gång han rörde pucken.
På goda grunder.
Säsongen 05-06 – ”min” första – stod han för 123 jävla poäng och säsongen därpå för 96.
• • •
När han blir arg påminner Panthers-coachen Gerard Gallant, slår det mig plötsligt, om Roland Janson i första ”Sällskapsresan”.
Det är ju underbart.
Tänk på hjärtat, Gösta…
• • •
Plötsligt under värmningen:
En stor tjeckisk flagga – med namnet Jagr och numret 68 kluddat mitt i trekanten– vecklas ut bakom Henkes kasse.
Borde kanske varit på Panthers kortsida, men ändå.
Det ser väldigt mäktigt ut.
• • •
MN Johan kommer med bästa förslaget på twitter:
Youngblood Ekeliw ska naturligtvis tvingas till en ny sånginsats när pod nummer 100 nu blir av.
Ge mig förslag på sånger, tack.
• • •
Trumpetaren som blåser nationalsången heter Jens Lindemann.
Han kanske – om ni nu kan er Hasse&Tage – är bror till Malte Lindeman, Valfrid Lindemans son?
• • •
Tänk, Tanner Glass förstår jag verkligen att Badtofflan spelar.
Ja, han är begränsad hockeyspelare men han är hård och elak och NÅN sån måste ju även Rangers ha.
Annars blir de överkörda, i synnerhet när det snart blir allvar.
• • •
Kallar ni det här havsutsikt?
Ja, förlåt – jag var tvungen att dra en Roland Janson till innan jag springer iväg och fyller på kaffe.

Hey ho, här kommer en liveblogg.
Det kan ni tacka Donald Trump för, faktiskt.
Egentligen skulle det varit ny republikansk primärvalsdebatt i Salt Lake City ikväll – och praktiskt taget inget jag under ett decennium rapporterat om från USA har ådragit sig mer läsarintresse än de debatterna, så var försäkrad om att jag suttit där i så fall – men The Donald hoppade av och då ställde arrangörerna in.
Så istället för skrikmatch mellan Trump och Cruz i mormon-land:
Hockeymatch mellan Rangers och Panthers i New York.
Låt oss ha kul.
• • •
Så fort det kan gå, eh?
Senast vi gick live – och SÅ länge sen är det inte – låg New York Rangers på en till synes säker andraplats i Metropolitan-tabellen och myste åt en högst tänkbar Subway Series mot Islanders i första slutspelsomgången.
Nu är de efter några riktigt lökiga insatser plötsligt indragna i streckstrid och kommer få fäkta vilt åtminstone för att undvika wild card-platserna.
Så vad hände?
I någon mån handlar det kanske, som hetlevrade Rangers-fans i kommentatorsspåret hävdar, om att Badtofflan Vigneault formerar laget felaktigt, men verkligen inte bara; i skräpmatchen mot San Jose i lördags var omdebatterade Dan Girardi och Marc Staal de facto de backar som fick minst istid.
Ett mycket mer alarmerande problem är bristen på vildögd, fradgatuggande killer-instinkt.
Efter de två matcher han stod i Kalifornien rapporteras att Henke – som ju var skillnaden mellan total katastrof och inte total katastrof i San Jose – vred ut och in på sig själv för att inte säga vad han egentligen tycker om lagkamraternas insatser, men omvärlden fattar ändå.
Alla gör inte sitt bästa.
Alla spelar inte som dom ska.
Alla bryr sig inte tillräckligt.
– Var och en av oss måste sig sig själva i spegeln och fråga: Gör just jag allt jag kan för laget? Då har vi förhoppningsvis 20 spelare som försöker göra det istället för att titta över axeln och hoppas på någon annan, var det närmaste kungen kom en generalsågning.
Men som sagt, vi fattar ändå…
• • •
Japp, matchen i Brooklyn – mellan Islanders och Flyers – är kvällens big enchilada.
Med extra guacamole i, till och med.
Men jag hann inte skaffa ackreditering till Barclay’s, så den får vi likväl sköta som en sideshow i spåret.
• • •
Naturligtvis har Badtofflan – och som jag älskar det smeknamnet spridit sig och blivit legio bland de som kommenterar honom här – ändå stort ansvar för att det ser ut som det gör.
Det är hans jobb att motivera, peppa och se till att trupperna är redo när det blåses till strid.
Han kan, tycker jag, börja med att låta bli att bara gå runt och le sardoniskt hela dagarna.
• • •
Jag trodde inte det skulle göra så mycket att jag glömde ytterrocken ute i Tarrytown efter World Cup-presentationen för ett par veckor sedan.
Det var ju vår då och ändå hög tid att hänga in den sortens plagg längst in i garderoben.
Men Kung Bore, det aset, har gjort en sista räd över östkusten och slagit oss i iskall kätting igen, så jag har fått plocka fram en reserv och bylsar grinigt iväg längs 34:e gatan på samma sätt som i januari.
Skandal.
• • •
Ja, jag är mycket nöjd med att ha fått in ordet ”sardonisk” i det dagens intro.
• • •
Tårtan är i högform när Aaron Portzline på Columbus Dispatch i en intervju idag tar sig modet att fråga om det inte vore bäst för Columbus att att tanka i det här läget.
Så här lyder slutet – och då menar jag slutet på fler sätt än ett… – av intervjun:
Portzline: Short of punching that person, how would you answer somebody who said … “John, just deal with this the rest of the way, win two of these games …”
Tortorella: No.
Portzline: “… don’t be heroes now, take your lumps in the final three weeks …”
Tortorella: No!
Portzline: “… and go get that guy in the draft! That’s the only way …”
Tortorella:. Don’t even (%*#&$) ask me that question, because it’s the wrong (%*#&$) way to think. Athletes don’t think that way. They wouldn’t be at this level if they ever thought that way.
Portzline: Right, but …
Tortorella: Don’t give me your (%*#&$) buts …
Portzline: But …
Tortorella: There’s no (%*#&$) buts.
Ha ha!
• • •
Personligen tycker jag det tråkigaste med Rangers – och Islanders – förfall är att vi lär bli berövade den där subway-serien.
Penguins är för bra och kommer ta första- eller andraplatsen och minst ett av NYC-lagen får äta wild card-soppa.
Ska det vara så svårt att ge folket vad folket vill ha?
• • •
I stan ikväll, bara för ett dygn:
Filip och Fredrik.
Så risken för att det slutar med utgång efter den här lilla tillställningen är överhängande.
• • •
Om det inte vore för att det är så långt och jag har annat som måste skötas hade jag fan tagit mig till Denver på lördag.
Colorados och Minnesotas infernaliska kamp om den sista wild card-platsen i väst är ju grundseriespurtens mest kittlande duell och då, på lördag, möts de i Pepsi Center.
Men vi får göra det från soffan istället.
• • •
Ikväll är det nån jävel som spelar nationalsången på trumpet, det hör jag tydligt under eftermiddagens repetitioner.
• • •
Washington-Detroit är också en serie som får snålvattnet att skölja i min gom.
Den kan det väl få bli åtminstone?
• • •
Jarkko, ni vet det blåvita lejonet på på Sportbladet-redaktionen, mailar att han är avundsjuk för att jag ikväll får se Aleksander Barkov.
”Kolla nu in hur mycket han påminner om Anze Kopitar och Mark Messier”, skriver han.
Promise.
• • •
Den här veckan var det meningen att Youngblood Ekeliw skulle komma hit på ett – som jag hade hoppats – årligt besök, så att vi kunde spela in podd nummer 100 ihop.
Istället drog han idag till Kalifornien med sin nördpolare Simm – och därmed är hela jubileet hotat, eftersom han inte brukar kunna ratta inspelning när han befinner sig utanför redaktionen.
Protester hänvisas till Örby!
• • •
Jarkko får ursäkta, personligen är jag ändå mest till mig över att få se guden från Kladno.
Trots att det inte precis är första gången.
Han var ju här, i New York, när jag kom hit 2005 och jag kom ihåg att jag då febrade över det häftiga att få se slutet av hans karriär på så nära håll.
Ja, hallå!
Elva år senare pågår slutet av karriären alltjämt och han är i och för sig inte riktigt lika makalös som då – de där åren med perfekta radarpartnern Micke Nylander var de bästa post-Pittsburgh – men fan inte så mycket sämre heller.
• • •
För att fortsätta med Ekeliw-gnället är det ju inte bara podden som får stryka på foten för att han ska ligga och lapa sol i California-land.
Jag hade ju tänkt att hans besök här hos pappa Baloo skulle bli en årligen återkommande höjdpunkt i bloggen också.
Men nä.
Han föredrar den osnutne Simm.
Som sagt:
Arrangera demonstrationståg genom Örby!
• • •
Har varit tyst om det i nästan ett halvår, men nu känns det som att det kan vara läge att påpeka att jag i höstas tippade Pens och Ducks i final till sommaren.
Helt omöjligt känns inte det längre.
Washington?
Jojo, de är ju bäst i öst.
Nu.
Men som ett av deras fans påpekade i kommentatorsspåret i lördags betyder ju psykologi en del…
Nej, förlåt, Taddson.
Nu ska jag inte sitta här och vara sardonisk.
• • •
Pär Mårts ser i alla fall rätt lag under sin blixtvisit på kontinenten.
Igår Devils-Columbus och ikväll Leafs-Flames.
Det är ur just de lagen han, om jag nu få ha en åsikt, bör hämta sina VM-spelare.
Fast stjärnan i Toronto kan han nog glömma, Lill-Nyllet lär få hjälpa Marlies i AHL-slutspelet.
• • •
Vid några tillfällen genom åren har ett par Panthers-fans faktiskt hört av sig i kommentatorsspåret.
Kan vi ha sån tur ikväll också?
I så fall ska de känna sig hjärtligt välkomna.
• • •
Hey ho, let’s go.