Inlägg av Per Bjurman

Star Wars Night i Newark, del 2

NEW JERSEY – DETROIT 0-0 (Period 1)
• • •
John Moore, backen, zickzackar sig i ett powerplay fram i friläge och håller sånär på spräcka Jimmy Howards nolla.
Annars händer det inte så mycket att det stör.
Felpassningarna är många, slafsigheten i uppspelen tangerar det komiska och skotten sitter nästan undantagslöst utanför.
Men vi kan i alla fall slå fast att det är jämnt.
• • •
Enligt den vinjett som, på klassiskt Star Wars-vis, rullar på isen under matchintrot är Red Wings The Dark Force och Devils den Rebel Alliance som ska slå tillbaka mörkret.
Nåja.
• • •
De bjuder på förträffliga popcorn med cheddar-smak på pressläktaren i afton.
Allt har blivit så mycket trivsammare sedan Uncle Lou släppte sitt grepp om den här organisationen.
• • •
Det är lite underhållande när The TooToo Train blir tacklad över sargen och hamnar inne hos Johnny MacLean i det lille kommentatorsbåset.
• • •
Var är Victor Hällegerd?
Vi kan inte sitta här och titta på Devils utan att han sufflerar i spåret.
• • •
Hälsar på Wings målvaktscoach Jim Bedard och att han säger ”Systembolaget” när han ser mig är inte så förvånande, det gör han ju alltid.
Däremot blir jag något paff över att Jakub Kindl, som står intill honom, plötsligt avlossar ett ”tjena, tjena” på låtsas-svenska.
• • •
Sorry, John J. Jag envisas med att blanda ihop dig med salig John L Byström, chefredaktör på saknade poptidningen Sound Affects.
• • •
Snacka om att man har Stars Wars-signaturen på hjärnan nu.
• • •
Nja, Taggen, ska jag leta rätt på Abbe i pausen får jag gå långt.
Han är väl upp i Albany nuförtiden.
• • •
Jag vidhåller att ”faceoff violation” låter som något dom dömer sexbrottslingar för i amerikanska domstolar.
• • •
Nu får Lille Skutt börja använda klubban som Luke Skywalker använder det där ljussvärdet, så det blir lite action i den milda Jersey-kvällen.

Star Wars Night i Newark

Hello from the other side, som Adele sjunger.
Bloggen har korsat Hudson River och satt sig till rätta i The Rock för att se New Jersey Devils spela mot Detroit Red Wings.
Det borde kunna bli rätt kul och jag hoppas – kort intro till trots; sorry, fredagstrafiken var en bitch och ankomsten blev skandalöst sen – att jag får sällskap av världens bästa läsare.
• • •

– Tänk om dom höll på med sånt här tjafs även i NHL , vill jag minnas att jag skrockade när jag ifjol var på AHL-match i Toronto och Marlies ställde till med Star Wars Night.
Well, gissa vad det är i Newark ikväll?
Star Wars Night.
Hm.
Men det är klart, ska man nu ha en sån ska man förstås ha det när Red Wings gästar.
Lille Skutt – ni vet, Hästpolo-Gustav – är ju NHL:s egen Yoda
• • •
Fina Devils ändå.
Jag har, skämsigt nog, bara utnyttjat min säsongsackreditering en enda gång den här säsongen och det var för två månader sedan.
Ändå står min gamla stol och väntar på mig i ute på pressläktarbalkongens internationella flank.
I’m not worthy.
• • •
Och när han låter skägget växa är det rätt mycket Chewbacca över kapten Zetterberg också.
• • •
Den gången i oktober avgjorde Adam Larsson en inte alltför underhållande batalj mot Arizona på övertid och efteråt spände han ögonen i bloggen och sa följande:
– Vi är mycket bättre än vad experterna tror.
Och det verkar som att den unge resen från Västerbottens visste vad han talade om.
Devils är säsongens stora positiva överraskning. Inte nog med att de med 28 matcher spelade har häng på en slutspelsplats, något jag aldrig, aldrig hade kunnat föreställa mig på förhand. De spelar kvick, aggressiv och fin hockey också.
Heja, faktiskt.
• • •
Kronwall?
Ja, han är Detroits C-3PO.
Välartikulerad och trevlig och alltid välputsad i sin framtoning.
• • •
Now, det är inga fel på Red Wings säsong så här långt heller.
De har tagit poäng tolv matcher i rad, vilket är bästa sviten sedan 2010, och vinner de även ikväll är det plötsligt bara två poäng upp till Montreal på förstaplatsen i Atlantic-divisionen.
Känn på den.
• • •
Jabba The Hutt är med också, jodå. Bacon Andersson heter han. och Big E har vissa drag gemensamma med Liam Neeson så han får kvällen till ära tjänstgöra som Qui-Gon Jinn.
• • •
Tunga jobsposter för Devils – vare sig Travis Zajac eller, särskilt svettigt, Adam Henrique kan spela.
Det öppnar istället för 21-årige talangen Joseph Blandisi.
Han debuterar ikväll.
• • •
Det känns som att vi pratat en hel del om Red Wings-kommentatorn Ken Daniels i bloggen på slutet, så jag blir gott humör när jag en dryg timme före matchstart ser honom och Ken Holland sitta och peta i varsin sallad i pressloungen,
Han ser lika avslappnad ut som han låter under sändningarna.
• • •
Passande att Joseph Blandisi spelar i just Devils.
Det låter ju som namnet på en Sopranos-karaktär, typ sån som ingår i Richie Apriles crew.
• • •
Jag har ryckningar i höger ögonlock just nu.
Mycket irriterande.
• • •
Apropå kommentatorer – vad tycker ni Devils-fans om att Steve Cangialosi tagit över helt vid micken?
Jag har alltid uppfattat honom som lite valpig och lättviktig och saknar gamle Doc.
 Däremot är ju Ken Daneyko som ett jädra bisittarlyft efter alla åren med Chico.
• • •
Stealth-flygaren, Glen Sather, hyllas alltså vid en ceremoni före matchen i Edmonton i natt.
Välförtjänt är bara förnamnet.
Han lotsade Oilers till fem Stanley Cup-titlar, mind you – först som både coach och general manager, sedan enkom som GM.
Till och med John L måste ge honom lite cred…
• • •
Vill redan nu förvarna om att det blir stiltje i den här bloggen den kommande veckan.
Jag flyger till Vegas på söndag och ska sedan bevaka val ett tag.
Men hey, det blir desto mer aktivitet i grannbloggen så hälsa på i den istället.
• • •
Det får ses som snudd på sensationellt om det inte blir övertid ikväll också.
Red Wings matcher pågår som regel alltid i 65 minuter.
• • •
Vem som är själve Darth Vader har jag inte kommit på ännu.
Har vi några förslag?
• • •
Fan, mistluren de använder för att fira mål i The Rock – och testar när jag sitter ensam i mörkret på pressläktaren och skriver intro timmen innan värmning – är lika skrämmande som kanonerna i Columbus.
• • •
Vad glad jag blir att se Tyler Kennedy.
En mångårig bloggen-favorit, det.
• • •
Wings spelade ju även igår och hade därför ingen morning skate här i morse.
Ifall ni undrar varför jag inte har några nya visdomar från Lille Skutt på lager.
• • •
Nä, nu kör vi.
May the force be with you.

Korresoffan boogie, del 3

Och vad gör Dennis Rasmussen om inte mål direkt?
Så kliver man in i NHL!
• • •
Ja, nä, även om de får iväg betydligt fler skott än Wings ikväll är det ju tydligt att Caps inte riktigt är i samma slag som för tre-fyra veckor sedan.
Men jag håller ändå – för en gångs skull – med Mike Milbury:
Washington Capitals har aldrig haft ett bättre lag än det här.
Den här lilla funken har de ju snart tagit sig ur och sen blir de fan inte att leka med.
• • •
Erik, det är säkert fem år sedan jag sammanställde den där listan över smeknamn och jag har inte tid att leta på den nu, men du behöver den inte.
Dels är de flesta påhitten på den inaktuella idag – och särskilt många nya har som sagt inte tillkommit sedan dess.
Det enda du behöver veta är att Gustav Nyquist kallas Hästpolo, Lille Skutt och Gröna Lyktan.
• • •
Ja, lite konstigt är det ju att Detroits egen Ken Daniels får kommentera på en sån här ”rikssändning”.
Men det kanske innebär att han likt Kenny Albert befordrats och ska testas av NBC.
Vore inte mer än rätt.
• • •
Bara en utvisning per period i Washington – båda på Wings.
Det vittnar om att matchen inte har den nerv jag hade förväntat mig.
• • •
Daniels glömmer dock att det han inte tjänstgör för Fox Detroit och blir lite väl till sig när Wings har målchanser.
• • •
Wings-Caps…det vore ett väldigt, väldigt roligt slutspelsserie.
• • •
Nu kommer den sötsure räkan!

Korresoffan boogie, del 2

Jag kan väl inte säga att jag får torkar kinderna rena från tårar för att jag inte sitter i hallen och upplever den här tillställningen live, men lite frustrerande är det.
Helt okej match, ju.
Och tisdagkvällar i december är alltid bra på Old Ebbitt…
• • •
Om han bara börjat lika tidigt som gamla EPA-traktor-raggare i Borlänge – alltså i 16-årsåldern – hade Zäta mycket väl kunnat vara farsa åt tidiga Calder Trophy-favoriten Dylan Larkin.
Ändå har de utvecklat förträfflig kemi och börjar se ut som ett klassiskt radarpar.
Passningen the kid slår till the captain vid kvitteringen håller ju Seguin-Benn-klass.
• • •
Hemmalaget har plötsligt mycket att fira i Verizon Center.
Justin Williams står för sin 600:e poäng och Mojo Johansson sin 200:e – och samtidigt spelar Bäckis sin 600:e match.
Hurra för samtliga.
• • •
Det blir klassisk chinese på delivery ikväll, sån man äter ur små vita kartonger som skänker stark Lou Reed-feeling.
Mycket lite ÄR lika mycket New York.
• • •
Hörde nåt om att Red Wings ville ha en bra start i huvudstaden.
Efter exakt 43 sekunder har Game 7-Williams gett Washington ledningen.
Ojvoj.
• • •
Ännu en svensk gör NHL-debut för Chicago Blackhawks i natt.
Dennis Rasmussen.
Dessutom spelar David Rundblad efter att ha suttit på pressläktaren varenda match sedan 29 oktober.
• • •
Det verkar ha varit förgäves, men det såg rätt coolt ut när Bellemare och Giroux kom två-mot-noll i numerärt underläge och fixade Flyers första mål.
• • •
Sant som dom säger i sändningen, att Bäckis och Green tidigt blev bästa polare. Och tillsammans med The Great Eight bildade de under de där unga ljuva åren den mest spektakulära trio Washington sett sedan Nixon, Haldeman och Erlichman.
• • •
Nej, det var ju inte alls förgäves i Philly.
Kvitterat av Flyers nu.
Så kan det gå.
• • •
Hästpolo kommer göra ett idag med, bara så ni vet.

Korresoffan boogie

Jag och mina optimistiska utspel…
Det sades något om ”spännande saker i veckan” i slutrapporten i söndags, inte sant?
Well, meningen var i alla fall att jag skulle klippa Capitals och Red Wings i Verizon Center ikväll och jag såg verkligen fram emot det – det kliar i resnerven! – men andra saker och andra typer av jobb kom tyvärr i vägen.
Så under förmiddagen fick jag skicka ett tyvärr-har-fått-förhinder-mail till den förtjusande människan som sköter ackrediteringarna åt Caps och nu sitter jag här i min gamla – nåja, så gammal är den ju inte – soffa i östra Midtown och känner mig småbitter.
Sorry.
Vi får försöka göra det bästa av situationen och kompensera med en tv-blogg.
Är någon med?
• • •
Vi var rätt många som anade att Semin och Therrien inte var ett marriage made in heaven. Vore jag sån skulle jag rentav kunna hänvisa till stora säsongstipset – som det för övrigt känns som det bara var häromveckan jag publicerade; satan vad tiden går.
Mycket riktigt.
Den ryske bohemens Montreal-saga är över, han har skickats till AHL – och ingen plockade honom på waiver.
Att det skulle behöva gå så för en så excellent begåvning.
Men finns inte karaktären så gör den inte.
• • •
Nu är det bara två veckor kvar.
Sedan har vi midvinter – och därefter vänder det och blir ljusare igen.
För mig är det lika psykologiskt viktigt som ett ledningsmål tre sekunder före periodpaus i en Game 7.
• • •
De återkommande blodpropparna tvingar Pascal Dupuis att knyta av sig grillorna för gott.
Trist.
Han verkar vara en osedvanligt hyvens snubbe, hade några riktigt produktiva år och kan vara den winger som funkat allra bäst ihop med Sidney Crosby.
Men han riskerar i princip livet om han fortsätter spela, så det finns inget annat val än att sluta.
• • •
Extrakrydda i nattens omgång:
Mike Green återvänder till Verizon Center för första gången.
Jag utgår från att han som allra minst föräras en jumbotronhyllning under matchens gång.
De sista åren gick det kanske lite si och så, men under de där exalterande säsongerna när Capitals om inte annat utgjorde hockeyvärldens mest underhållande shownummer var han en av ligans allra mest dynamiska och flashiga backar.
• • •
Vi har fortfarande inte sett en snöflinga i New York och efter fjolårets bibliska helvete till vinter är åtminstone jag oerhört tacksam för det.
• • •
Är det nån som till äventyrs har några ämnen ni vill att jag och Örby-Tarzan tar upp när vi spelar in ny podcast imorrn?
Just let me know.
• • •
Mitt upplägg för kvällen är detta:
Jag värmer upp med en period Flyers-Islanders, sedan fokuserar jag hårt på Caps-Wings, för att till sist avsluta med lite Blackhawks-Predators.

Guldkant på grundserielunken, del 5 – The End

NY RANGERS – OTTAWA 4-1 (Slut)
• • •
Finns inte så mycket att säga om det där.
Rangers bevakade en ledning bättre än de gjort på hela säsongen, medan ett slitet Ottawa aldrig riktigt kom upp i normal standard.
• • •
– Det är rätt psykologiskt när deras coach snackar till sig en utvisning och vi gör mål på den, konstaterar Henke.
Ja, Cameron borde ge sig själv en bäsa i kinden.
• • •
Huvudvärken har i det närmaste släppt av sig själv, men Eken står och trampar och menar att vi måste gå på en fransk krog på Park Avenue och äta nu.
Så, ja, det är bara att rätta till skjortkragen och följa med.
• • •
I Veckan händer det, om allt går som planerat, lite roliga saker här i bloggen.
Stay tuned.

Guldkant på grundserielunken, del 3

NY RANGERS – OTTAWA 2-1 (Period 2)
• • •
Lite mer liv i gästerna nu – och det är ofta så med Sens.
De börjar slow och sedan reser de sig som en arg drake i Game of Thrones.
Men även Rangers spelar fortfarande helt okej, så vi borde kunna få se en rätt exalterande slutkläm.
• • •
Nu blir det ingen utdelning just ikväll – ännu – men varje gång EK65 är inne på powerplay känns det som att någon håller en brinnande tändsticka vid mynningen på en öppen bensindunk.
• • •
Ha ha, showtime-räddningen Henke gör med plocken på Stones skott i slutminuten kommer ingen tv-station på hela kontinenten kunna motstå att veva framöver.
• • •
Staal, Staal, Staal…
Inte nog med att han, som sagt, håller tempo jämförbart med en SUV på 54:e gatan vid halv fyra en fredagseftermiddag.
Han börjar som en annan Marek Malik styra in självmål på Henke också.
• • •
Verkligen tiopoängs-bär där med Trautwig och Simmons, John J!
• • •
Inte fan är det nån jag kände som hade Tylenol med sig på hockey heller.
– Nej, men allt blir bra när du fått dig en drajja på Les Halles, säger Eken.
Hm.
• • •
Nu har du passerat milstolpen 5700, John J.
Du får Broadway-hatten ikväll.
• • •
Med tanke på att det är Tim Peel som dömer får man säga att vissa kommentatorer – inga namn behöver nämnas… – hållit sig påfallande stillsamma ikväll.
• • •
Att Dallas leder västra konferensen med åtta poängs marginal – håll med om att det ändå är lite häftigt.
• • •
Nej, visst är det konstigt att professionella hockeyspelare tidvis har så erbarmligt svårt att träffa mål med sina skott?
• • •
Full blown huvudvärk nu.
Men fan, vi tar förstås det här i mål.

Guldkant på grundserielunken, del 2

NY RANGERS – OTTAWA 2-0 (Period 1)
• • •
Sens verkar lite back-to-back-trötta och Rangers skjuter skarpt i powerplay.
Där har ni första perioden i kort – jävligt kort, till och med – sammanfattning.
• • •
So far går det väl inte att säga så jättemycket om den nya Lindberg-kedjan.
Mer än att Greider – som mitt stavningsprogram alltså döpt Chris Kreider yill – verkar trivas i den nya omgivningen.
Han har radat upp mediokra insatser senaste månaden, men i den här perioden var han bra.
• • •
Så väldigt Patrick Kane att hålla den fabulösa poängsviten vid liv med en assist i slutminuterna.
• • •
Marc Staal…jag vet inte jag.
Ibland rör han sig långsammare än trafiken i Midtown i eftermiddagsrusningen.
• • •
Helt riktigt – och tufft! – av Erik att ge sig på mjukglassen efter mjukglassen kommit undan med en vårdslös boarding på Methot.
Synd bara, att coach Cameron i det läget ska gorma sig till en tvåa för osportsligt – som hemmalaget gör mål på.
Såna gånger är coacherna skyldiga sina lag en ursäkt.
• • •
Vem hojtar på Biffen, och kommer fram och hälsar, när Biffen efter värmningen går och hämtar kaffe om inte Alfie – på plats som del av Senators front office.
Coolt.
– Ja, det var coolt. Synd bara att ingen annan än jag såg och hörde, flinar Eken.
Jag vet, ha ha, det var tunga bragging rights som liksom inte kom till användning där!
• • •
De har ju snott själva greppet av Montreal, men Gardens bildshow på isen under för-introt är verkligen mäktig.
Särskilt gillar jag att ett tunnelbanetåg plötsligt kommer skramlande över blålinjerna.
• • •
Att jag har ont i huvudet fast det varit så lugn helg kan enligt Eken bero på just det.
– Du dricker för lite, menar han.
Sen föreslår han att vi ändrar på det med en liten sittning på Neary’s efter den här matchen.
Onekligen lockande.
• • •
Alfie säger att han sakta men säkert lär sig the front office-business och att det är väldigt intressant och jag är ju helt säker:
Han kommer göra en Yzerman och basar inom några över ett eget lag, förmodligen just Ottawa Senators.
• • •
A capella-gruppen som sjunger nationalsångerna alldeles för långsamt heter – Who’s Your Daddy.
Hallå.
• • •
Fy satan vilken dåsig, avslagen, tråkig söndagsstämning det är.
Varför kan de inte ha fler Saturday Night Happenings på Garden istället?
• • •
Susan Sarandon är här – igen.
Men det är inte mer häpnadsväckande än att pucken är här.
Hon, Liam Neeson, Steven Schirripa och Matthew Broderick – det är de mest lojala kändisstammisarna Rangers har.
• • •
Ikväll är vi alla glada å Emil Ullbrands vägnar.
Två raka för Canes – det får han inte vara med om så ofta.
• • •
Meh, de har installerat nya stroboskop-lampor bakom pressläktaren.
Ska man få epilepsi-anfall på kneget nu också?
• • •
Nu ska jag gå iväg och försöka bomma en Tylenol av lämplig kollega.

Guldkant på grundserielunken

Det finns – pris ske gud – enskilda lag som trots allt sätter lite guldkant på den eviga serielunken.
Såna man av ena eller andra skälet blir uppspelt av att få se – oavsett vilken tid på året det är och oavsett hur lite som för stunden kan tänkas stå på spel.
Ikväll har vi, i alla fall vad mig anbelangar, just ett sådant lag på besök i the woooorld’s most famous arena.
Ottawa Senators.
De har alltid fått upp pulsen i den här bloggen; först för att Alfie under så många år var guden som dirigerade showen i den kanadensiska huvudstaden och senare för att Erik Karlsson – en av de största hockeyartister Sverige någonsin skickat över Atlanten – klev in på scenen.
Nu, andra advent 2015, är de dessutom heta och spelar, åtminstone tidvis, förtjusande explosiv hockey.
So get ready, folks.
Ikväll kan det bli åka av.
• • •
MSG bjuder åter på en sur dubbelmacka denna milda söndag.
Det alltså varit basket under tidiga eftermiddagen – college-varianten, mellan Hofstra och Appalachian State – och till kvällen bygger vaktmästarna, i rena Carl Hagelin-tempot, om hallen till hockeytempel igen.
Ni vet vad jag tycker om det.
Inte.
Uppladdningen förstörs och Isen blir sämre än på svenska insjöar i april.
Förbjud, säger bloggen.
• • •
EK65, ja.
Han är just nu lika het som stekhällarna de fräser isterband på hemma i Småland
Efter sex poäng i de senaste två matcherna, och 20 i de senaste tolv, leder han inte bara backarnas och svenskarnas poängliga.
Han är fyra overall, överskuggad enkom av sniper-trion Patrick Kane, Tyler Seguin och Jamie Benn.
Och ändå:
När jag pratade med honom efter OT-avgörandet mot Islanders igår kväll underströk han att han ännu inte riktigt är där han vill vara.
– Jag är inte hundra procent och det är faktiskt rätt skönt, för det innebär att jag måste kriga för att bli bättre hela tiden, sa han.
Vi har alla tänkt tanken tidigare, men den känns mer aktuell än någonsin:
Vad händer när Sveriges bäste back verkligen känner att han är hundraprocentig?
Ojvoj, liksom.
• • •
Enkom den lille norrmannen har gjort fler mål – elva mot tio – så det är förstås inte mer än rätt att Prins Oscar Lindberg får sin stora befordran ikväll.
Badtofflan placerar honom som center i en nykomponerad förstakedja med Rick Nash och Göran Greider.
– Det verkar som att Oscar blir mer komfortabel ju mer ansvar han får och nu får han lira med två rätt bra killar. Det kan vara en väldigt bra fit, säger coachen.
• • •
Erik sa så här igår också – och lät direkt febrig när han sa det:
– Det skulle vara otroligt gött att göra mål på Henke.
Lundqvist är härmed förvarnad.
• • •
Drack inget annat än julmust igår, men känner mig ändå halvt om halvt bakis.
Sockerchock, gissar jag.
Att man aldrig lär sig och ständigt dricker för mycket av det som är gott…
• • •
Jag har inget riktigt minne av när jag såg Erik första gången, men minns att det rookie-säsongen, 09-10, var mycket tugg om huruvida Sens efter de nio inledande matcherna skulle behålla sin blivande superstar eller av kontraktsskäl skicka hem honom till Sverige.
Tänk att det ens diskuterades….
Sen fick han sitt breda bloggenombrott när den obetalbare Andreas Lilja skulle arrangera en snuspool för sina landsmän i ligan, bad mig om en komplett lista på vilka NHL-svenskar som snusade och när han såg det nya namnet på nämnda lista utbrast:
– Vem fan är Erik Karlsson?
En av bloggens greatest hits, det.
• • •
Dagens stora sporthappening i New York är inte den här hockeymatchen. Det är, eller snarare var, det stora fotbollsderbyt mellan Giants och Jets.
Jets vann på övertid, efter en episk Giants-kollaps, så hälften av de lokala hockeyskribenterna som trampar runt här är rusigt glada – och den andra hälften direkt miserabla.
Själv håller jag – mycket casual – på New Orleans Saints och Dallas Cowboys, så mig var det strängt taget detsamma.
• • •
Som Tobias Pettersson redan konstaterat är det snudd på ett under att Kyle Turris ens är tänkbar i Sens laguppställning efter incidenten igår, när det såg ut som att hans ben böjdes i fler riktningar än det finns gator på Manhattan.
Men hockeyspelare alltså….
De är tuffare än Zeb Macahan, allihop.
• • •
Jag tog mig ju friheten att bara sitta här utan att blogga i torsdags och det ska ni vara väldigt glada för.
Det hade blivit rekord i bortskämt gnäll under den rent förfärliga skitmatchen.
• • •
Vet inte om ni kan se statistiken över era egna inlägg i Disqus, men jag kan och konstaterar att John J leder med 5692 (!) inlägg sedan han gick med för 1046 dagar sedan och att Tobias är tvåa med 5182 på 780 dagar.
Gloriöst!
Vi borde samla samtliga i en bok kallad John J & Tobias P.
• • •
Apropå den sortens statistik räknade jag häromdagen ut att jag någon gång här i månadsskiftet november-december såg min 500:e match live på Garden – inklusive 52 slutspelsmatcher.
Värt en liten fanfar det också, om jag nu får klappa mig på min egen lilla axel.
• • •
Fast vad gäller John J är de där statsen lite missvisande. Han var ju etablerad stammis redan innan Disqus infördes och kan vara uppe i 10 000 redan.
Men uppgifter från pre-Disqus-tiden saknas, tyvärr, så han får sikta på att bli först till 6000 i den nya era.
• • •
Badtofflan gillar Glass.
Glass med versalt G alltså.
Tanner Glass skulle bara vara en tillfällig lösning i derbyt i onsdags, men det räcker att han inte är katastrofal så blir Vigneault förtjust och nu skulle det förvåna om den, hm, begränsade sluggern inte är kvar hela säsongen.
• • •
Har nästan alla anständiga kläder på kemtvätt en så jag får uppträdda i lila skjorta ikväll.
Det känns…lugubert.
• • •
I morgon och på tisdag möts Board of Governors i luxuösa Pebble Beach för att – bland annat – diskutera expansion-lagen i Las Vegas och Quebec.
Fatta vad mycket förträfflig konjak Sather och Jacobs och de andra gamla patriarkerna kommer beställa in in under de dygnen.
• • •
Att vara jag och ha ont i huvudet en söndag när hela helgen varit lugn är lite som att vara Henrik Lundqvist och helt oväntat ha träningsverk efter en match på bänken.
• • •
Prusten får böta för sin spearing på Marchand igår och det är ju helt riktigt, även om nu 5000 dollar för ett NHL-proffs är som en tia för dig och mig, men den här trenden att folk bestraffas för att ha varit dumma mot just Marchand känns lite dubiös.
• • •
Pojkar och flickor, nu tar vi och firar andra advent med lite hockeyshow på Broadway.

Sida 763 av 1346