Inlägg av Per Bjurman

En mutsig kväll i korresoffan, del 2

Jag följer matchen i The Rock – som kompensation för att jag helt bekvämt stannade hemma.
Den står 0-0 och det är väl inte så jag gråter över att jag missar all fantastisk action, men den håller helt okej klass – särskilt med tanke på att Devils spelade igår.
Snart spräcker Henrique nollan.
* * *
Inga nubbar, Taggen.
Inte förrän på julafton.
Och då föredrar vi OP.
* * *
Johan Larsson blev tydligen akut uppkallad av Buffalo idag, har kört från Rochester under sena eftermiddagen – och hann fram till First Niagra så han kunde kliva in i mitten av första.
Det är såna kvällar hårda gotlänningar gör mål, vänta ska ni få se.
* * *
Vilda västern verkar ha utbrutit i Air Canada Center.
Kan någon berätta vad som händer?

En mustig kväll i korresoffan

Förhoppningen under besöket på Scandinavian House på Park Avenue i går eftermiddag var blott att hitta lite turkisk peppar.
Det gjorde jag också – de blå påsarna låg i en liten hink på golvet och var oemotståndliga.
Men inte bara det.
I ett hörn lite vid sidan av, bortom Ballerina-kakorna, stod små drickabackar fyllda av flaskor med bekant svart innehåll.
En närmare granskning visade att det var…jovisst:
Grandpa Lundquists Christmas Soda.
Alltså must.
Julmust!
Snacka om jackpot
Nu är hela julen räddad – liksom denna lördagkväll i korresoffan.
Ni vet vad jag sagt:
Must – it’s a must.
Halleluja!
* * *
Ja, det blir en till kväll i soffan.
Jag hade verkligen idéer som att åka ute till The Rock ikväll, men kom mig liksom aldrig för. Tiden bara gick och plötsligt var det för sent.
Det beror på att vi just nu är inne i en period när det, i alla fall i mitt hjärta, känns lite segt och ointressant.
Juluppehållet kan inte komma fort nog.
Därefter blir det en stegring mot All Star-uppehållet – och efter det börjar racet på riktigt.
Likafullt:
Nån hygglig fajt ska vi kunna zappa oss fram till ikväll.
* * *
Amerikanska försök att kopiera svenska specialiteter brukar sällan lyckas, men denna Grandpa Lundquist must är faktiskt helt okej.
Eller så är det bara jag som inte fått behovet av must – som ju är a must – tillgodosett på så länge att vad skit som helt framstår som himmelskt.
Huruvida New York Rangers världsberömde målvakt är inblandad vet jag inte.
Han är ju inte grandpa ännu, stavar inte heller efternamnet riktigt så – men han kanske bli inspirerad och ge sig in i mustbranschen.
Det vore en kulturgärning.
* * *
Julenkäten?
Publiceras måndag morgon.
Och den är jättefin.
* * *
Nu öppnar jag en Grandpa Lundquists till och börjar leta efter bra match att kolla.

Äh, äh och äh igen

Äh.
Äh.
Äh.
Ja, tre gånger Äh.
Jag hade ju planerat att vara i The Rock och se Devils spela mot Senators ikväll, men det körde ihop sig enligt klassiskt texter-som-måste-lämnas-innan-jul-kaos.
Det blir inget bloggande under kvällens matcher heller, det finns ingen tid.
Men:
Kommentatorsspåret är öppet och jag ska se till att det uppdateras kontinuerligt, ifall stammisar som Hällegerd, John J och varför inte Fundersam har något att delge omvärlden.
Nytt live-försök i The Rock blir det nu istället på lördag.

Soffliggaren i Midtown, del 6 – The End

Två plus.
Där har ni Biffens obönhörliga betyg på Epix-versionen av ”The Road to Winter Classic”.
Det var som vilken hockeydokumentär som helst som visas på NHL Network eller klubbarnas egna kanaler.
Inte dåligt.
Bara så mycket plattare än det vi vant oss vid när mästarna på HBO kört bussen
Det suggestiva, poetiska, besjälade och unikt närgångna som präglat de tidigare säsongerna saknades helt.
Och hur mycket Liev Schreiber saknas går nästan inte att förklara i ord.
Att förlora honom som speaker i den här dokumentärserien är som att förlora Zäta som kapten i en OS-trupp
Enda riktigt positiva överraskningen:
De har inte polerat för mycket.
Punggrepparen i Chicago avfyrade några gånger så många ”fuck”i båset att Bruce Boudreau sträckte på sig borta i Kalifornien.
* * *
Woah.
När det efter en timme bara hade gjorts något enstaka mål här och där trodde jag det skulle bli en lugn kväll för en småtrött NHL-reporter.
Men morsning korsning.
Till slut fick jag kontakta – och skriva ut intervjuer med – både Bäckis (det absurda straffdramat i Florida), Alex Steen (målet och vändningen mot Kings), Oliver (sudden-pucken med 0.3 sekundr kvar, vilket gör honom till säsongens främste på övertidsbaljor), Kryckan Krüger (alla svenska backar) och Hagge (Rangers jackpot i västra Kanada) , och dessutom ”göra en grej” på att Foppa hyllades i Philly.
Då kommer man upp i varv och nu måste jag ner igen innan det går att sova, så here we go:
Ett par gamla Sopranos-avsnitt som sängfösare.

Soffliggaren i Midtown, del 5

Så många matcher, så få mål.
Pojkar, ni måste ladda skarpt – annars slutar vi titta under den glåmiga serielunken.
* * *
Jodå Åsa, jag ser.
Leafs trycker ner Ducks så djupt i stövlarna att Lille Fridolf-gubben låter Mister Universe Bryzgalov göra comeback.
Oh boy.
* * *
Men Big Rick Nash gör ett ett väldigt snyggt mål i Calgary – och sen får Kreider eminent hjälp av Kris Russell att göra 2-0 precis innan pausen.
Rangers tycks trivas fint i västra Kanada.
* * *
Kolla MacTavish-effekten! Oilers leder!
* * *
Nu blir det lite paus här.
Jag ska käka – och kolla Road to Winter Classic-premiären på Epix.
Men fortsätt ni rocka i kommentatorsspåret.

Soffliggaren i Midtown, del 4

Jo, visst fan har Blackhawks fyra svenska backar på isen mot Minnesota.
Yellbear, Johnny O, Rundblad och Lill-X:et.
Något sådant har inte hänt sedan Red Wings matchade Lidas, Kronwall, Jonte E och Andreas Lilja – den saknade! – i några matcher 09.
Men Hawks skulle kunna slå rekordet när de vill. De har ju Klas Dahlbeck och, som Yellbear påpekade på telefon häromdagen, den ohemult långe Viktor Svedberg också.
Fast då krävs att de två senare petar Keith och Seabrook och det kanske är lite mycket begärt…
* * *
Varje gång Zäta får minsta smäll i ryggen håller jag andan och när Duby Duby Doo nu crosscheckar honom hårt rakt i ryggslutet håller jag på att slänga en nyöppnad dosa ettan rakt i tv:n.
Jävla Alaska-Tarzan, låt bli såna dumheter!
Och – hur blir det inte utvisning?
* * *
John J, jag tror att Backlund ska vara tillbaka ganska snart.
* * *
Det är kanske inte så konstigt att de håller låg profil just nu, men HELT behöver väl vännerna i Björnbloggen hålla stängt bara för att Bruins inte längre klarar av att spela Bruins-hockey?
Kom igen, jag vill ha en djupt känd analys av läget– och en rapport om hur stort lidandet är.
* * *
Om man skulle ta och beställa hem lite chinese.
Ja, det skulle man.

Soffliggaren i Midtown, del 3

Gud så segt i Sunrise.
Och i Detroit med.
Har ni nåt annat att rekommendera?
* * *
Jag har helt missat Bernier-storyn Ekeliw berättade i podden idag, den om hur Toronto-målisen nyligen var på något slags Nelson Mandela-gala och fick frågor om sina intryck av den sydafrikanska frihetsikonen – och svarade att han var imponerad av allt hockeylegendaren Mandela gjort under sin NHL-karriär.
Klassisk historia – som bekräftar misstanken att vissa hockeyspelare ägnat lite för mycket tankeverksamhet år hockey och för lite åt allt annat.
* * *
Vi har ju lyckats locka fram både Florida- och Carolina-fans de senaste åren.
Men hu är det, finns det några Blue Jackets-fans i läsekretsen?
* * *
Leafs har 1-0 i slutet av första hemma i Air Canada Center och det säger jag:
Tar dom Ducks också, då börjar jag tro att det är nåt på gång i Big Smoke.
Men det har jag, och alla andra, å andra sidan lurats att tro förr…
* * *
– Skönt att få göra mål inför våra fans, säger Scottie Upshall i pausintervju från Sunrise.
Fans?

Soffliggaren i Midtown, del 2

Frågan om någon var sugen på lite blogg från korresoffan välte inga kiosker precis.
Men likafullt:
Jag tror jag kör en soft liten variant ikväll.
Som ett mellanheat.
Bara så vi håller ångan uppe här i decembertröttman.
* * *
Att Dallas Eakins får sparken i Edmonton är ju inte konstigare än att Nixon till slut tvingades avgå som president – inga jämförelse i övrigt.
Han visade sig vara våldsamt överskattad och lyckades göra absolut ingenting åt den defensiv som framstått som ett enda stort skämt i snart ett decennium.
Men Som GM MacTavish själv påpekat är det direkt naivt tro att Oilers bara har ett coaching-problem.
Det behöver hända saker både på management-nivå och i spelartruppen.
Jag tycker de ska identifiera vem av de oförlösta supertalangerna – Taylor Hall, Jordan Eberle, Ryan Nugent-Hopkins och Nail Yakupov – som har mest stål i ryggraden och spänst i hjärnan, avyttra resten och sen bygga ett helt nytt lag från grunden.
För ett par dagar sedan hade jag själv tippat att Hall var den som hade den sortens ryggrad och hjärna, men nu har det ju via Darren Dreger framkommit att han är ”uncoachable”.
Så, om det stämmer – väck med Taylor.
* * *
Det är inte bara matcher på menyn i afton.
Första avsnittet av ”Road to Winter Classic” ska visas också.
Vanligtvis hade det föranlett febrig väntan och bubbel i bröstkrogen här i Midtown, men NHL har ju i år tagit det högst lugubra beslutet att obskyra betal-kanalen Epix ska sända succédokumentären – inte erkänt magnifika HBO.
Det innebär bland annat att Liev Schreiber inte är speaker länge och bara det sänker min entusiasm, för med sin suggestiva röst och sin poetiska stringens var ju han – Ray Donovan himself – en av de stora behållningarna.
Trots att sändningstiden är sen och kanalen en sån man får beställa på demand misstänker jag att NHL dessutom beställt ett mer städat och politiskt korrekt upplägg i år, utan svordomar, och därmed skulle ju mycket av den helt unika autenticiteten gå förlorad.
Men vi får se.
Premiären ska såklart få en chans.
* * *
Jag ljuger inte, rättstavningsprogrammet vill ändra Eberle till Kaberle.
Det var riktigt taskigt!
* * *
Kometen, jag tänkte väl att vi skulle få något slags livstecken från dig efter det rent Jesus-artade återuppståndelsenumret i norra New York.
Välkommen tillbaka, du har varit saknad.
Och du har ju alldeles rätt – efter sin chockerande uppryckning är Sabres bara fyra poäng från playoff.
Milda makter, faktiskt.
* * *
Yakupov vill samma rättstavningsprogram ändra till Lökkupol.
* * *
The Hockey News har precis kommit ut med ett lysande specialnummer om ”Hockey’s Greatest Rivalries”.
46 klassiska rivaliteter uppmärksammas, utan inbördes ordning, i långa, fina reportage och jag kluckade gott åt stories som Milan Lucic vs Montreal Canadiens, Detroit Red Wings vs Colorado Avalanche, Bob Probert vs Tie Domi, Larry Brooks vs John Tortorella och Sverige vs Finland på ett fik här i Midtown tidigare idag.
Check it out.
* * *
Youngblood Ekeliw sjunger som aldrig förr i podcastens färska julspecial.
Går absolut inte att missa.
* * *
Vi får se vilka matcher bloggen lägger fokus på nu. Tror det kan bli en väldigt rörig zapp-kväll, men jag ska börja med att pendla mellan Detroit och södra Florida, tänkte jag.
Häng med.

Luciaafton med Bäckis och Vigge, del 5 – The End

Washington – Tampa 4-2 (Slut)
* * *
Ni kanske undrar vad som händer med kepsarna fansen slänger in på isen när det blir hat trick?
Well, i Washington får hjälten tydligen ta med sig hela skörden hem om han vill…
När Bäckis kommer in efter matchen har han ingenstans att sitta, för någon har helt festligt packat hans bås fullt med de huvudbonader som i början av tredje regnade över Verizon-isen.
– Jag har ingen aning om vem som gjort det. Men jag får väl dela ut dem bland killarna. Ovetjkin samlar väl på kepsar, flinar han.
Ja, själv ska han ju inte ha vanlig sketen keps på hjässan efter en sån här kväll.
Han ska, som den stjärngosse han är, ha sån glänsande strut.
* * *
Wow, Rangers krossar i Rogers Arena och ytterligare en Biffen-favorit – Zuke – har hat trick på lut.
Det vore väldigt skoj – särskilt som jag för några dagar sedan upplyste VG:s förträffliga läsare om att en lång roadtrip till västra Kanada kan vara precis vad Oslos Joe Pesci behöver för att få igång målproduktionen….
* * *
Själv hade jag, som ni ju noterade, på känn att Bäckis skulle göra något utöver det vanliga ikväll.
Det hade han inte själv.
– Nej, konstig nog kände jag mig tvärtom lite grinig när jag vaknade efter min eftermiddagslur, berättar han.
Det kan vara ett knep att komma ihåg.
Irritera nummer 19 innan matcherna – då börjar han brinna som julbocken på torget i Gävle.
* * *
Men Canucks verkar samtidigt ha en klassisk första-hemmamatchen-efter-en-lång-roadtrip-kväll….
* * *
Trotzen berättar att han bara sett att så många kepsar i omklädningsrummet en gång förut.
När Rob Valicevic 1999 gjorde Nashville Predators första hat trick någonsin.
– Och att det regnade kepsar över isen var nånting helt nytt i Nashville och vaktmästarna visste inte vad de skulle göra. Så de bar bara in dem till Rod i rummet, berättar han.
Klassiskt.
* * *
Meh, fan.
Hade inte Henke kunnat få hålla nollan i Vancouver då.
Bonino schovino.
* * *
Hur stjärngossen från Valbo firar NHL-karriärens andra hat trick (den första noterades, som ni ju minns, mot Montreal i slutspelet 2010)?
– Jag ska åka hem och luta mig tillbaka i soffan och se senaste ”Homeland”-avsnittet.
Låter nice.
Själv ska jag klippa en sen room service-supé här på rummet och se klart matcherna out west på den skruttiga datorn.
Tack för i natt, låt oss höras snart igen.

Sida 838 av 1346