PITTSBURGH – COLORADO 0-0 (Period 1)
TAMPA – SAN JOSE 3-1 (Period 1)
DETROIT – EDMONTON 0-0 (Mitten av Period 1)
NY ISLANDERS – SEATTLE 0-0 (Mitten av Period 1)
• • •
Det tar Penguins tolv minuter att avlossa första skottet på mål i PPG Paints.
Nej, det här kommer inte räcka i ett streckrace som börjar bli riktigt dramatiskt.
• • •
Erik smackar in sjuttonde målet för säsongen när Bolts dödar utvisning som juniorer och glömmer att det är lika farligt att ge honom tid och utrymme som det är att köra bil med förbundna ögon.
Med 30 matcher kvar tror jag det är ett safe bet att han kommer slå sitt personliga rekord a 21 mål från säsongen 14-15.
Inte i mina vildaste drömmar hade jag…äh ni vet.
• • •
Just ja, det hade jag glömt: Uncle Joe håller årliga State of The Union-talet i kongressen i Washington om en dryg timme.
Ni får ursäkta, det kommer jag zappa över till när det är dags.
• • •
Att Avalanche inte utnyttjar det kraftiga övertaget första tio minuterna är lite oroväckande.
Ifjol hade de vid det här laget haft 3-0-ledning i denna typ av match.
• • •
Efter State of The Union-talet – The ties that bind, som det kallas – kommer det enligt Frank Seravalli på Daily Faceoff tillkännages att arbetsmarknadsministern Marty Walsh utses till Executive Director för spelarfacket NHLPA efter Donald Fehr.
Tungt namn, vad jag kan bedöma.
• • •
Men Erik till trots – hajarna har som väntat inte en chans mot ett Tampa på jakt efter revansch.
• • •
Nu ska jag plocka ihop lite kläder och tidningar och böcker som ligger och skräpar.
Allt för att få soffan på bättre humör…

Ända sedan jag kom hem från Florida igår morse har jag märkt att korresoffan varit lite tvär och avvisande och kort i tonen.
I eftermiddags, när jag höll på att snöra på mig skorna för att gå ut med några brev, kom utbrottet.
– Okej, sa den plötsligt med spänd röst, vi måste prata.
– Va? Om vadå, svarade jag och tittade förvånat upp från meckandet med skonsnörena.
– Om dig. Om oss.
– Vad menar du?
– Sluta nu. Du vet mycket väl att det inte varit bra mellan oss på slutet.
– Nej…helt ärligt, jag tycker det varit ungefär som vanligt, ljög jag.
– Ah, vilket trams. Jag är trött på det här. Du pratar inte med mig längre, du lyssnar inte, du engagerar dig inte. Du reser bort i en vecka och sen kommer du hem och frågar inte ens hur jag mår. Du bara sover någon timme, springer i väg på en ny hockeymatch och återvänder hem, trött och stressad och sur. Medan jag bara får stå här. Det är så jävla frustrerande att ha det på det här viset.
– Alltså…om det är så du känner, så får jag försöka tänka lite mer på…ja, oss.
Korresoffan muttrade tyst för sig själv några sekunder. Sedan spände den blicken i mig:
– Säg som det är: Har du träffat någon annan?
– Va? Nej, hur kan du ens…
– Var ärlig för en gång skull! Det är lika bra du berättar, jag vill inte leva med den här ovissheten.
Jag kliade mig förbryllat i kalufsen och försökte säga något om att jag aldrig skulle vara otrogen, men soffan avbröt tvärt:
– Jag hör rykten om en annan soffa på Garden.
– På Garden? Det är ju befängt. Där finns ingen soffa jag får sitta i. Bara min vanliga stol på pressläktaren.
– Jaha, den då. Är du kär i den? Du la ju upp en bild på den Instagram nyligen.
– Men snälla du. Stolen på Garden! Vi har känt varann i evigheter och är bara vänner.
Soffan fnös föraktfullt:
– ”Bara vänner”! Eller hur! Om du inte ens kan visa grundläggande respekt och vara uppriktigt om en sådan sak kanske det är lika bra att vi struntar i det här. Din skitstövel, jag orkar inte mer…
Well, ni förstår. Vi har en kris i familjelivet här i holken och jag måste stanna hemma ikväll.
Seattle Kraken spelar ute på Long Island, jag vet, och jag är väldigt sugen på att se dem, men jag har live-matcher planerade även imorrn, på torsdag och på fredag och trots att jag nu varit ute och köpt en stor blombukett och en fin chokladask och lovat vara uppmärksam och inkluderande i fortsättningen är risken stor att jag kommer hem till en tom lägenhet om jag smyger ut ikväll också.
Så nu kör vi februari månads första session i korresoffan – den fina, kloka, varma, uppskattade!
• • •
Haha, vad gjorde jag nu egentligen?
Tänk om någon som aldrig läst bloggen tidigare just ikväll tänker ”Jag ska ta och kolla vad den där Bjurman skriver om NHL” och får se den inledningen.
En sådan läsare skulle ju tro att hen hamnat i en misslyckad fortsättning på ”Scener ur ett äktenskap” – författad av någon av Nurse Ratcheds patienter.
Men, ah, jag fick bara för mig att att jag skulle vara lite, eh, kreativ istället för att bara berätta att detta är enda kvällen denna vecka jag inte hinner ta mig ut i verkligheten och att vi får klämma de sex tisdagsmatcherna ihop i den dammiga gamla soffan.
• • •
Buffalo Sabres fortsätter hälla pengar över sina unga talanger.
Idag skrev Dylan Cozens på ett nytt sjuårskontrakt värt i snitt 7.1 miljoner dollar per säsong.
Gött för honom – och för Sabres. Jag tror, efter konsultation med min nörd i Örby, att de gör rätt som knyter upp alla sina begåvade youngbloods på det här viset.
Om några år får vi åka till västra New York för att bevaka finaler.
• • •
Såg ni hatten på Bratten igår?
Haha! Fem plus, på gränsen till sex plus – som inte finns.
• • •
Pittsburgh Penguins är ett av lagen jag undrar mest över just nu.
Vi vet att de har två formidabla kedjor och åtminstone ett par verkligt högklassiga backar, men har de något mer av värde? Räcker det med de målisarna och den mediokra bottom six-uppställningen? Ser Sid till att baxa dem in i sextonde raka slutspelet ändå?
De frågorna besvaras inte mot Colorado i PPG Paints ikväll, men vi kanske ändå får en liten hint, så den matchen kommer hamna i fokus för mig och soffan.
• • •
Anrell är, tror jag, den ende som sprängt Aftonbladets betygskala uppåt och det bråkar vi fortfarande om för han gjorde det vid Springsteens sämsta Sverige-spelningar någonsin, de platta och osvängiga utan E Street Band i Globen våren 1992.
Själv sprängde jag betygskalan neråt en gång. Ett minus är egentligen det sämsta betyg man kan få av oss, men Michael Bolton fick två minus på samma Globen senare under 90-talet.
Det var rätt fyndigt, tyckte jag i alla fall själv. Men Bolton-fansen var inte jätteglada, om man säger så.
• • •
Här är tipsraden Filip Wiklund kommer att få belöna med guldmedalj imorrn.

•Pittsburgh – Colorado 2
•Tampa – San Jose 1
•Detroit – Edmonton 2
•NY Islanders – Seattle 2
•Nashville – Vegas 1
•Chicago – Anaheim 1

• • •
Det är inte ofta jag kan identifiera mig när någon säger ”Jag sov som en stock”, men i natt var jag på roadtrip djupt inne i John Blunds rike – och vaknade pigg som, ja, kanske inte kakaduan i Kalle Anka på julafton, men det var inte långt ifrån att jag började joddla.
• • •
Svenska målskyttar: Erik K, Janmark, Burra, Filip Forsberg.
• • •
– Vi var fortfarande på semester, suckade Jon Cooper efter Tampas fiasko i gårdagens derby.
Det kommer Sharks få betala för ikväll, tror jag.
• • •
Jag är dålig på väldigt mycket, men framförallt på att packa upp väskan när jag kommit hem från resor.
Varför är det så otroligt tråkigt?
• • •
Filip Forsberg tillbringade All Star-uppehållet på Barbados, så nu har han depåerna sprängfulla av inspiration och energi och kommer sätta minst två på Vegas.
Kom ihåg var du läste det först.
• • •
Okej, nu ska jag sätta på lite kaffe, för soffan gillar den doften, och säg inget till den, men jag har en dammvippa gömd bakom fåtöljen också och tar jag fram den är husfriden räddad…

NY RANGERS – CALGARY 5-4 (Slut, OT)
• • •
För en gångs skull är Gallblåsan lite rolig när han under presskonferensen ombeds förklara varför denna omstart var så fysisk.
– Jag vet inte, kanske är spelarna förbannade över att uppehållet inte var längre.
Ha!
• • •
I övrigt är alla överens om att fajten mellan Rangers och Flames hade underhållningsvärde – men inte så värst många andra kvaliteter.
– Den var sloppy, säger Mika, men det blir ofta så i första matchen efter ett så långt uppehåll.
Precis.
• • •
Nu känns det i sanning att det var nästan 20 timmar sedan jag gick upp, efter en mycket kort sväng i drömmarnas land, så jag ska hasta hem till holken och gå och lägga mig och sedan sova med allt avslaget och gå upp först när jag vaknar av mig själv.
Vi hörs definitivt i morgon kväll igen.
Tjingeling!

Laffe avgör på övertid, 5-4 Rangers.
Kort slutkläm kommer.

NY RANGERS – CALGARY 3-2 (Period 2)
• • •
– Jag älskar att göra mål, sa Fil The Thrill nyligen.
Ja, vi ser det.
Den ständigt leende tjecken får en grav bjudning av Dube, tror jag det är, och kommer loss i friläge och sätter andra pucken för kvällen mellan benen på Markan.
• • •
Den infekterade stämningen på isen tar sig inga spektakulära uttryck i andra – som somliga kanske hade hoppats.
Det är för jämnt för det, ingen har råd med utvisningar och jag skulle gissa att buttergubben i gästerans bås understrukit det för Milan Lucic.
Säger jag – och just då, när 55 sekunder återstår, sätter Trouba in en ny monsterpropp, den här gången på Kadri, varmed gamle bekantingen Dube ska slåss.

Allt kan fortfarande hända ikväll, det känns tydligt…

• • •
Mm, Canucks är nu den typ av lag som hänger kvar så länge det är någorlunda jämnt i protokollet men säckar ihop som ett tält på campingen på Roskilde i hällregn så fort det börjar ta emot.
• • •
Fina mål görs det i The World’s Most Famous ikväll, min själ.
Skottet Tyler Toffoli kvitterar med är knivskarpt – och upprullningen innan Mikas sena 3-2-balja skulle kunna beskrivas som poetry in motion.
• • •
Det är verkligen egendomligt, det som hänt med Jonathan Huberdeau.
Ifjol kändes det som det lyste en röd lampa varje gång han kom in på isen. Nu blir man nästan förvånad de gånger man ser honom. ”Just ja, han är med också”, liksom.
• • •
Gris-Olle & co stämmer till och med upp i Chytil-ramsor.
Det har aldrig hänt tidigare.
• • •
Man kan ana att Markan är förbannad nu, för i mitten av andra radar han upp ett antal superba räddningar.
• • •
Trouba får också egna ramsor efter Kadri-tacklingen…
• • •
Kmannen, vad gör han en sån här kväll? Och Chall, vad gör hon?
• • •
New York-kollegor som flög hem från Fort Lauderdale igår, när det fortfarande stormade rätt duktigt där nere, vittnar om brutal turbulens på vägen norrut.
Tänkte väl det, min Bagarväckning Monumentale var SÅ värd lite hängande ögonlock ikväll.
• • •
Hey, Bobby Baccala – alias Steven Schirripa – är in the house..
Då blir jag alltid glad – och sugen på att se några gamla Sopranos-avsnitt för 7000:e gången.
• • •
Som sagt, vad som helst kan komma att hända iden här matchen – i synnerhet om Rangers skulle rycka ifrån.
Missa inte.

NY RANGERS – CALGARY 1-1 (Period 1)
• • •
Jo, nog finns det aktörer på isen i New York City som, i mental mening, fortfarande går och sippar på en pina colada på Barbados exklusivaste beach.
Framförallt Rangers startar med framtoningen hos ett expansionslag som spelar sin första försäsongsmatch och inte vet riktigt vad det är som pågår.
Men The Kid Line har i alla fall landat och ser till att ordna tidig hemmaledning och sedan blir det lite bättre.
• • •
Gästerna känns lite ivrigare och hungrigare i öppningen och har rätt att se Chytils tidiga 1-0-mål som en orättfärdig kalldusch – och kvitteringen betjänten Coleman formligen hamrar in som bekräftelse på att det ändå finns en gud.
• • •
Brödmannen slår åtminstone fyra felpassningar under sina första byten – och sedan förstör han en Mika-kontring genom att åka offside.
Hur kul hade han i Fort Lauderdale egentligen?
• • •
Trouba är inte snäll när han kliver upp och proppar Dube på offensiv blå, men tacklingen är ren och Tanev bara fånig som omedelbart ska slåss.
När infördes den oskrivna regeln, att alla tacklingar – rena som fula – kräver vedergällning?
• • •
Jaroslav Halak framstod under större delen av hösten som en av ligans minst pålitliga andremålisar, men tycks nu ha acklimatiserat sig i storstan, för sedan en månad tillbaka spelar han riktigt stabilt och ikväll är han förträfflig.
• • •
Den undermålige Sammy Blais blindside i huvudet på Lucic är mindre vacker och den sannskyldiga kalabalik som utbryter ögonblicket efter den smällen – med alla på isen involverade i boxning – mer rationell.
Blais alltså…säger man det namnet på svenska rimmar det bra med något väldigt passande.
• • •
Antal reportrar från Calgary på plats oi Gardens pressbox ikväll:
Noll.
Man, det är för sorgligt. För bara några år sedan hade det, med Flames på jakt i streckdrama, kryllat av pennor från Sun och Herald, men vi lever i mörka tider.
• • •
Det är inte bara spelarna som inledningsvis hackar som den nämnda Opeln i Överkalix.
Gris-Olle och hans kompisar på Gardens läktare förefaller också lite ovana vid att det är allvar igen och ger hals först när Chytil piskar in 1-0-pucken.
• • •
Rangers har unge Will Cuylle på isen ikväll igen.

Det är tydligen cuyllen Gallblåsan tänker dö på.
Förlåt…
• • •
Inte heller sjuder det riktigt som förväntat i spåret. Jag trodde ni skulle vara uppspelta som New Orleans-bor inför Mardi Gras nu när vi tänt lägerelden igen.
Come on, amigos!
• • •
Well, huruvida det är tillbörligt högkvalitativ hockey vi ser på Garden kan diskuteras, men matchen har milt uttryckt temperament och fortsättningen torde kunna bli mycket intressant.
Så stay tuned.

OK.
Det är slut på tramset, på leken, på fånerierna, på det som inte betyder någonting.
Nu drar NHL åter på sig de dammiga bootsen, öppnar den fläckiga långrocken, spottar en loska tuggtobak i gruset, osäkrar revolvrarna och gör sig redo för the shootout i O.K Corral.
Som vi påpekat många gånger både här i bloggen och i podden:
När All Star-uppehållet är över, då börjar det på riktigt. Serielunken tar ny form, får högre tempo, blir skarpare i konturerna och förpuppas inom kort till ett heligt race mot paradiset.
Själv tycker jag det var rätt skönt med ett avbrott mitt i vinterns svartaste månadsskifte och åtminstone småfestligt med lite fun in the sun i USA:s Nueva Estocolmo, men nu är jag extremt lysten på riktig action.
De fyra – ja, nästan fem – månader som väntar ska bli så satans roliga.
Vi börjar ikväll, med nystart på Madison Square Garden mellan New York Rangers och Calgary Flames, och sedan stegrar vi in i infernot.
Välkommen till resten av säsongen – den verkligt extatiska etappen.
• • •
När the wake-up call ljöd på hotellrummet i Fort Lauderdale i morse var klockan 03.45.
Det, mitt ärade herrskap, är en klockren Bagarväckning Monumentale.
Naturligtvis hade det inte blivit många minuter hos John Blund innan dess, 03.45 har jag i vanliga fall precis börjat fundera på om det snart är dags att hit the sack, och ”pigg” är inte precis glosan som bäst beskriver mitt tillstånd femton timmar senare.
Men med med många malda bönor från Brasilien, en tupplur i korresoffan och löften om hockey med fradga i mungiporna får man fart på Bofinken no matter what, det är sen gammalt.
• • •
Med kvällens omgång inte bara rebootar vi säsongen i största allmänhet. Vi vevar också igång vinterns mest intensiva och hektiska grundserievecka i Metropolis.
Idag har vi Rangers mot Flames här på Garden och Devils mot Canucks i Newark. I morrn fortsätter det med Islanders-Kraken på Long Island och på onsdag med Canucks besök på Manhattan. Sedan är det Devils-Kraken och Islanders-Canucks på torsdag – innan vi knyter ihop påsen med Rangers-Kraken på fredag.
Ett ord:
Ojvoj!
• • •
Teorin om att Old School Lou hade planer på att flippa vidare Horvat ifall Isles inte har häng framåt trade deadline kom snabbt på skam.
Redan igår skrev den förre Canucks-kaptenen på ett mammut-kontrakt a 8.5 miljoner dollar i åtta år.
– Alldeles för långt och för kostsamt, konstaterade den ljuvligt frispråkige åldringen vid rodret under sin presskonferens på ön och det har han alldeles rätt i, den dealen kan definitivt komma att orsaka problem i framtiden, men i kort perspektiv är Horvat en jackpot och Lou vet ju:
The cost of doing business i det moderna NHL är vad den är och måste man slutar man ju inte köra bil bara för att man tycker att bränslet blivit åt helvete för dyrt.
• • •
Ikväll var det inte alldeles lätt att välja skådeplats för live-sändningen, Canucks är en fascinerande story och hade varit kul att se mot blixtrande Devils, men de hinner jag bevittna vid ytterligare två tillfällen i veckan och Flames flyger vidare direkt efter sitt besök på Manhattan.
Så – alla ögon på de röd-vit-gula från Alberta blir det.
• • •
Det roligaste med att Isles signade Horvat på momangen var att beat-reportrar från Long Island som några timmar innan stod i dunklet på Fort Lauderdales sädigaste barer med margaritas i nävarna och skrålade var tvungna att kasta sig på 06.00-flighter för att hinna hem till Lous presskonferens och både luktade och såg ut som härsket smör när de kom fram.
• • •
Dominik Hasek har förstås rätt. Det är direkt stötande att NHL fortsätter promota Alex Ovetjkin som om inget hänt.
Bettman & co kan inte stänga av honom – det kan bara de federala myndigheterna göra genom att neka ryska medborgare arbetstillstånd, vilket inte kommer hända – och de kan inte tvinga honom att ta avstånd från sin kompis i Kreml, men de borde fatta vilken provokation det är, framförallt för många i Europa, att ständigt rikta bländande spotlights mot en uttalad Putin-supporter – utan att ens med en stavelse problematisera det han just nu står som symbol för.
Den bistra sanningen är väl dessvärre att de insett hur få här i USA som bryr sig om slakten i Ukraina och därför känner sig trygga med att fortsätta mjölka den ryska guldkalven.
För det är förstås vad det rör sig om. The Almighty Dollar. Alltid. Allt annat, inklusive det påstådda engagemanget i frågor rörande inklusion och social rättvisa, är bara teater. Bullshit. Varumärkesvård.
NHL står inte för nånting annat än iskall business, punkt och slut.
• • •
Att återvända till de här alltjämt djupfrysta breddgraderna efter en vecka i Florida är en liten bummer, det går inte att komma ifrån.
Men mina vänner:
Vi har januari 2023 bakom oss och aldrig igen återvänder januari 2023.
Så jag utför ändå lite can can-dans under eftermiddagspromenaden längs 34:e gatan.
• • •
Mitt i yran över att vi åter ska få ta del av The Real Thing bör vi kanske påminna oss om att det inte är lättare att få fjutt på en hockeyspelare som just tillbringat en januarivecka med västindisk sand mellan tårna än det är att starta en Opel Kadett som stått parkerad på en igensnöad parkering i Överkalix under samma tidsperiod.
Det kommer nog i alla fall inledningsvis se rätt taffligt, fumligt, ovant och förvirrat ut på samtliga rinkar.
Men det är åtminstone lika för alla – och insatserna är högre än efter exempelvis juluppehållet. Som här. Rangers måste ovillkorligen hålla undan för de som jagar längre ner i östra tabellen – och Flames måste lika ovillkorligt tränga sig förbi kön i det alltmer dramatiska streckrallyt i väst.
Sålunda: Alla inblandade siktar omedelbums på att skaka av sig rosten.
• • •
Tipsraden har jag ju redan publicerat i preludium-posten men här kommer den, så Filip Wiklund inte missar, igen:

•Philadelphia – NY Islanders 2
•Florida – Tampa 2
•NY Rangers – Calgary 1
•New Jersey – Vancouver 1
•Dallas – Anaheim 1
•Arizona – Minnesota 2

• • •
Att döma av ett antal opinionsundersökningar som genomfördes i Fort Lauderdale är spelarna överens:
Det nuvarande playoff-upplägget borde skrotas och ersättas av den raka konferens-seedning vi hade fram till 2014.
Furman Bjurman instämmer. Det kan inte betraktas som annat än parodiskt att det redan är matematiskt fastställt att bara en av The Big Three i Atlantic – B’s, Leafs, Bolts – kommer överleva andra omgången.
Men jag vill ju gå ännu längre och ha rak seedning i sammanlagda tabellen – de geografiska besvären be damned.
Då skulle vi med nuvarande ställning få se exempelvis Carolina mot Colorado, Toronto mot Minnesota, Tampa mot Vegas och Winnipeg mot Rangers – och hur skoj vore inte det?
• • •
Svenska målskyttar måndag 6 februari: Mika, Elias Lindholm, Bratten, Slap Shot Champion Pettersson och Joel Eriksson Ek.
• • •
Ett annat ämne som kom upp frekvent under samtalen med stjärnorna i södra Florida var huruvida straffar ska användas för att att avgöra grundseriematcher eller inte och nästan alla tyckte att det vore bättre att förlänga förlängningen (hmm…) med ytterligare fem minuter.
Furman Bjurman instämmer även därvidlag.
• • •
Fotbollsövningarna pojkarna alltid värmer med innan värmningen (hmm igen…) brukar inte vara så överdrivet seriösa, men om Flames slår det gnistor när jag en dryg timme innan puckdrop går förbi dem i zamboni-garaget.
Markan, som ju har prima fotbollsgener, står till exempel för en rent akrobatisk, hög volleyspark.
Tolka det som du vill.
• • •
Uppgifter från Chicago: Patrick Kane har fått en lista på lag som vill ha honom innan trade deadline, men han är fortfarande osäker på om han vill flytta – och i så fall var.
Satan alltså, Kaner i ett annat lag…då skulle det sjunga till i hela ligan.
• • •
Det är 384 mil från Calgary till New York, blir vi av någon anledning upplysta om på jumbotronen.
Nu vet du det också.
• • •
Om jag förstått saken rätt har Mika varit hemma i Stockholm under breaket. Det är därför jag tror han gör mål ikväll. En vecka i ärans och hjältarnas rike mitt i serielunken fungerar givetvis som en injektion inspiration rakt ut i blodet.
• • •
Well then, it’s time.

Det som har varit är historia – det som följer definierar säsongen 2022-2023.
Let’s go!

Hoppsan Kerstin, det är först när jag kommer till Garden, alldeles för tidigt, jag inser att matchen här av någon anledning börjar först 19.30.
Då har två andra dueller redan brakat igång, så för säkerhets skull tar vi och bränner av första tipsraden på en vecka i detta lilla förspel.

•Philadelphia – NY Islanders 2
•Florida – Tampa 2
•NY Rangers – Calgary 1
•New Jersey – Vancouver 1
•Dallas – Anaheim 1
•Arizona – Minnesota 2

Vi hörs om några timmar, när intro är fullbordat.

ATLANTIC – CENTRAL 7-5 (Slut)
• • • 
Har det någonsin hänt att en målvakt hållit nollan i en All Star-match?
Det har jag svårt att tro, eftersom ingen bryr sig brukar ju målen stå som så kallade spön i backen – vad nu det är för egendomlig metafor.
Men The Linus Ullmark Saga är en saga inte ens Hollywood skulle kunna drömma ihop, så den period han står får Nathan MacKinnon, Mikko Rantanen och de andra Central-stjärnorna inte in en puck.
Det är nog så att den här säsongen bara kan sluta på ett sätt…
• • •
Redan på Elbo Room i torsdags gick det att ana att Matthew Tkachuk skulle bli den här helgens MVP, och få en ny bil, och så blir det.
Men han får vara glad att han inte mötte Elvis från Ånge i finalen.
Han hade stulit showen, det är jag övertygad om.
• • •
Jaja, jag trodde på Pacific, men det är bara logiskt att Atlantic sopar hem segern.
Ett lag från den divisionen kommer vinna även säsongens allra sista match, det känner jag mig mer och mer övertygad om.
• • •
Nu sitter min chaufför, också känd som Skördetröskan och The CEO of Everything, och vrider sig på stolen intill i BO-stanken i det hutlöst trånga pressrummet.
Han vill tillbaka in till stan för att blåsa topplocken av den här famösa helgen.
Så jag ber att få säga hejdå från Fort Lauderdale.
Vi hörs på måndag. Då är det allvar igen. I can’t wait.

ATLANTIC – METROPOLITAN 10-6 (Slut)
• • • 
Nu har det varit lite rörigt här i paradiset, för spelare som åker ut måste intervjuas så fort deras matcher är över och Erik och Elias vill ju en sån som jag inte missa.
Följaktligen ser jag mycket lite av den andra ”semin” men noterar att Atlantic vinner med bandysiffror och är glad för det, ty det innebär ju att vi har två svenskar i final.
Återkommer när den är spelad.
Spänningen, folks, spänningen…