NY RANGERS – PITTSBURGH 3-2 (Period 2)
• • •
Nu får vi se vad Rangers vad är gjorda av.
De har detta omtalade momentum större delen av mittakten, går upp i 3-1-ledning och jagar mer – och sen reducerar deras oberörda motståndare helt ologiskt i alla fall.
Det är sånt som inte får betyda nånting nu, inte påverka, inte orsaka frustration.
Tredje perioden blir Manhattan-lagets viktigaste på fem år.
• • •
Det finns verkligen goda skäl för Penguins att undvika att bli utvisade.
Precis i början av andra begår Marino till slut ett regelbrott och det powerplay som följer är mördande – och slutar med att Strome till slut får in ett ledningsmål.
Ytterligare ett PP följer i senare delen av perren och då blir det visserligen inga mål, men osar klassisk gammal katt gör det hela tiden.
• • •
När gud skapade Sidney Crosby var han på humör och ville se vad som händer om en hockeyspelare får allt han kan önska sig.
Mannen har tre man på sig och över sig och innan han reducerar – men till slut blir det mål i alla fall.
Otroligt.
• • •
Nog skjuter Mika – och snart kommer det lossna.
• • •
Bryan Rusts miss i det friläge han, out of the blue, får strax efter 2-1-målet är förbluffande grov.
Det är som att se en älgjägare skjuta sönder en stubbe istället för skogens konung – på en meters avstånd.
• • •
De gul-vit-svartas powerplay har inte varit svagdricka det heller, men hittills inte alls lika giftiga.
• • •
Inte är det Spicy Pork-mannens fel att Penguins ligger under, det kan vi slå fast.
Han har varit strålande.
• • •
När flinande Ryan Reaves bara står och tittar en liggande Heine efter en scrum vid Storken ser det roligt ut.
• • •
Vem var det som frågade om Gris-Olle?
Han är alltid här – för han är inte en specifik människa utan en typ; högljudd och bufflig och full. Saliven sprutar ur näbben på honom när han skriker åt domaren och Crosby och har man otur att hamna bakom i exempelvis korvkön gör man bäst i att inte inleda konversation; han är bara delvis verbal och kommunicerar i hög grad med läten.
Capstronauten i Washington, däremot, han tror jag bara försvann ut i rymden och kretsar kring Jupiter vid det här laget.
• • •
Ulrika LGR är, om någon undrar, ute på byn med arbetskamrater och får direktrapporter i telefonen av bofinken.
Det är en VIP-tjänst som särskilt hängivna stammisar med postnummer som börjar på 100 erhåller.
• • •
En trio Yankees-stjärnor, med den mäktige Aaron Judge i spetsen, sitter i Rangers-jerseys bakom hemmabåset – och sänker varsin plastmuggsöl med frejdig lust när de blir inzoomad.
Gris-Olle ger sitt eftertryckliga bifall.
• • •
Haha, Linyreg – Vattenpipa!?!
Då har Frankie Five Angels ytterligare ett smeknamn då.
• • •
OK, nu rattar jag in matchen i FLA Live och ser om det finns fog för tipsmästare Wiklunds ångest.

NY RANGERS – PITTSBURGH 1-1 (Period 1)
• • •
Som Kalle Anka skulle sagt:
Kvack!
Det här är ju en helt annan förstaperiod än den som exploderade i ansiktet på oss för två dygn sedan.
Rangers är inte alls lika fysiska och Penguins inte alls lika försynta och försiktiga.
Istället är det som att den jämna, tillknäppta tredjeperren i tisdags bara fortsatt.
Ja, hemmaspelarna håller på att rycka åt sig initiativet vid en sekvens runt ledningsmålet, men Pens återupprättar den tajta kampen med den kvittering de bjuds på.
Vet ni vad det luktar?
Ny förlängning.
• • •
Sa ju det: Crosby-kedjan. Varje gång de tre virtuoserna är inne får de Rangers att framstå som lite kissnödiga – och Guentzel får alltså in sin tredje puck på Storken i serien.
Vad sa vi att det står på namnbrickan han förmodligen går omkring med om dagarna?
• • 
Brödmannen tyckte jag var påfallande blek i Game 1, vilket delvis förstås berodde på att fågeldjuren från Pennsylvania höll honom i herrans tukt och förmaning.
Men nu får han plötsligt lite, lite utrymme och boom: En perfekt passning till Coppen och så står det 1-0.
• • •
Spicy Pork må vara en handelsresande i hockey som aldrig blir kvar på samma adress särskilt länge, men stoppa puckar kan han.
Plocken när Mika bara ska damma in 2-0 påminner om ögonblicket när skorpionen sticker sitt byte.
Goddamned!
• • •
Men sen är det Brödmannen som klantar sig som en hel Papphammar när han ger bort pucken så gästerna kan kvittera – just som det kändes som att Blueshirts fått verkligt momentum.
• • •
Det känns som att pingvinerna enats om att de ska köra på, och stöka med, Storken, så fort de får tillfälle.
Otrevligt, kan tyckas. Men det här är Stanley Cup-slutspelet, då gör man allt – allt! – för att skaffa sig fördelar och de behöver på nåt sätt få Rangers-keepern ur balans.
• • •
Domare furuhatten blir inte jättepopulär på Manhattan när han visar ut Nemeth för den lilla försiktiga crosschecking han ger landsmannen Pettersson.
• • •
Inte nog med Lindgren: Barclay Goodrow – som Rangers signade just för den här sortens kvällar – är också indisponibel.
Å andra sidan kan inte Brian Dumoulin – heller – spela för Pens.
Det känns som vi kommer få vänja oss vid stort manfall i detta slutspel, precis som under grundserien.
• • •
Penguins har bara dragit på sig en enda utvisning under hela serien.
Anmärkningsvärt – och ändå inte. De var ett av de minst utvisade lagen under grundserien och bara fortsätter lika disciplinerat. Det är en färdighet det också.
• • •
Får mail från flygbolaget om att det finns risk att min flight imorrn kan ställas in eller bli försenad på grund av ”severe thunderstorms” på östkusten.
Det vore inte så bra, men äh – nu tar vi i hand och säger att det går bra.
• • •
Den här John Brancy som börjat sjunga nationalsången på Garden, en baryton av guds nåde, håller snabbt på att bli ny folkhjälte i New York.
Han behöver bara en seger under bältet – sen är han den nye Amirante.
• • •
Michael J Fox är inte house och renderas rungande applåder när han zoomas in i jumbon.
• • •
Undrar hur många gånger jag skriver orden ”Stanley” och ”Cup” under en sån här vår?
Den som orkar gå tillbaka ett år och räkna får en grogg nästa gång vi ses.
• • •
Nu ska jag själv andas litegrann. Det känns kul.

Det har gått mindre än två dygn sedan den täta, svavelosande krutröken skingrades efter 2022-slutspelets hittills mest gastkramande mega-thriller, men redan nu tassar vi som såg den omskakande urladdningen med egna, stora ögon fram ur våra värn och radar åter upp oss runt slagfältet.
Vi tar ett djupt andetag, gör korstecknet och ber en stilla bön om att vi får uppleva något lika trollbindande i igen.
Däri ligger också en betydande del av tjuskraften i det jag, och ni, uppslukas av under vårarna.
Repetitionen.
Upprepningen.
Den täta följden av allt-eller-inget-happenings.
Exakt varför är jag inte helt säker på att jag kan förklara, men det är något väldigt suggestivt i att så ofta återvända till samma teater hela tiden.
Kanske handlar det om att energin i det som hände nyss fortfarande skälver under takåsarna och triggar igång samma slags känslor – eller så är det bara det högt uppdrivna tempot i sig som skärper alla sinnen igen.
I vilket fall:

Det är väldigt, väldigt exalterande att åter sätta sig tillrätta i The Wooorld’s Most Famous Arena för att bevittna Game 2 mellan New York Rangers och Pittsburgh Penguins.
Unga krigare – ge oss nu nya minnen som omedelbart försätter oss i ett lika förhäxat tillstånd nästa gång vi kommer hit.
• • •
Har vi verkligen inte nått längre än till torsdag?
Det betyder att den besinningslösa förstarundan bara pågått i fyra dygn.
Jag tycker snarare det känns som fyra veckor, för jag är redan mörbultad och medtagen som Niklas Hjalmarssons fotknölar när han täckt fem hundra Zdeno Chara-skott i en OT3-mara.
Stressen, bristen på sömn och mobiliseringen av den koncentration dessa intron kräver – jag fokuserar faktiskt som en jävla linddansare på väg tvärs över Grand Canyon för att det ska bli så bra det kan bli – tar sin tribut.
Men ingen behöver rynka pannan i oro eller medlidande. Det är så här det SKA vara, jag känner verkligen att jag LEVER under den här sortens stormar och som Frank Sinatra sjunger i den gudomliga ”Cycles”:
– I’ve been told, and I believe, that life is meant for living.
Just så.
• • •
Frågan som vi hör som ett viskande eko över hela Manhattan idag lyder:
Kan Rangers komma tillbaka efter den brutala midnattsknocken i tisdags?
You tell me.
När de väl hade ridit ut hemmalagets ohemult aggressiva blitz i förstaperren spelade Penguins mycket bättre än väntat – och Rangers mycket sämre.
Eller – Rangers var egentligen inte så dåliga. Bara oförmögna att hantera momentum-svängningarna i matchen.
Det precis sådant man lär sig med erfarenhet och det är ju lite ont om den varan i Blueshirts-lägret.
Gissningsvis intalar de sig själva att de tagit till sig lektionen nu, men jag vet inte jag – det krävs nog mer än sex perioder för att verkligen begripa allt som måste begripas i Lord Stanley-orkanen.
• • •
Hur upphetsande det än är med matcher som inte vill ta slut ber jag härmed att få uttrycka en liten önskan om att kvällens envig inte pågår lika länge som den förra.
Imorrn bitti har jag nämligen bagarväckning monumentale, för jag ska ut i spenaten, och några timmar hos John Blund är fantamme ett måste.
Men jag vet ju – när man absolut inte vill att något ska hända i just denna typ av situation händer exakt det.
Suck.
• • •
Idag blev det sommar i New York. Det är så ljuvligt att man nästan glömmer att svenska kronan samtidigt kollapsar som ett Nashville utan Juuse Saros.
Fan, fortsätter det så här får man snart dra in på dry martini-konsumtionen.
• • •
Nä, naturligtvis kan Rocket Ricky inte spela ikväll.
Två dygn efter överfall som det han utsattes för klarar man knappt av att hålla upp en kopp kaffe – än mindre spela stora hockeymatcher.
Inte heller Casey DeSmith är i stridbart skick, så Penguins får starta med Spicy Pork-Louis.
Mycket spännande.
Han gjorde det mycket bra under den sekvens han spelade i Game 1, men pallar denne evige journeyman pressen från start?
Vi vet snart.
• • •
Idag vill jag hylla min dataväska.
Den har stått mig bi ända sedan jag flyttade till USA, varit med i ur och skur i sjutton år, på alla hockeymatcher och alla flygresor och alla hotellnätter – och aldrig svikit på minsta vis. Det är den, tror jag man kan säga, ensam om av alla ting jag äger och alla människor jag känner.

De som föreslår att det ändå är dags att byta, för bytandets skull, får en eftertrycklig fnysning till svar.
Jag är hängiven, gubb-gubbig motståndaren till idén att laga det som inte är trasigt och uppgrader sin shit hela tiden.
Jag och dataväskan, vi ska hålla ihop tills slutsignalen går.
• • •
Vi måste prata om Sidney Crosby, som unga aktivister skulle sagt.
Man glömmer ibland, när nya mirakel som åker skridskor snabbare än Lewis Hamilton åker bil ständigt fasas in i ligan, men Penguins-kaptenen är fortfarande en sataniskt bra hockeyspelare.
Hans insats under andra halvan av måndagsmatchen, och särskilt i OT, var alldeles formidabel.
Varje gång han och vapendragarna Guentzel och Rust Never Sleeps befann sig på isen märktes det. Det gick plötsligt undan, det blev farligt, det började blixtra om hela matchen.
Ska den nu 34-årige – hur gick det till, när blev han gammal? — fixstjärnan hålla på så hela tiden har Rangers i sanning en tung söndagsstek att karva i
• • •
Man minns ju returmatcherna mellan Ali och Frazier – och ikväll ska Burger Klingberg och Ralle Andersson gå i clinch igen.
Oh, Rumble in the jungle och Thrilla in Manila!
• • •
För att flyga från Kanada till USA krävs fortfarande ett negativt Covid-test, men passerar man gränsen i bil går det bra utan.
Så de kanadensiska lagen, som inte vill riskera att spelare eller ledare utan symptom fastnar i gränskontroller, har enligt samstämmiga rapporter varit kreativa idag.
Maple Leafs åkte buss till Buffalo och flög till Tampa därifrån, medan Oilers tog inrikesflyg till Vancouver och sedan åkte över gränsen i buss även där – för att därefter boarda ny flight till LA. Hur Flames tar sig till Texas är inte känt, men förmodligen på likartat vis.
Lite lustigt ändå. Det är inte som att viruset föredrar att flyga över nationsgränser, det kan nog tänka sig att ta bussen utan alltför mycket gnöl…
• • •
Vi tippa, alltjämt – och här har vi torsdagsraden.

•NY Rangers – Pittsburgh 1
– Jag är långt ifrån säker, Rangers brist på rutin har snabbt blivit ett aber. Men de måste och Penguins vill, den diskrepansen brukar ändå ge utslag, precis som i St Paul och Edmonton igår.

•Calgary – Nashville 2
– Mja, plötsligt får jag bara en känsla av att grittiga, brötiga, rutinerade, elaka Dallas överraskar med en riktigt bra match. Klingberg knockar Andersson, sedan sätter han ett sånt där nätt skott från blålinjen.

• • •
När jag står och väntar på backstage-hissen kommer legendariske Zamboni-föraren Jack fram och hojtar:
– Hey, visst hänger du med Kajsa ibland?
Kajsa Kex är nämligen kompis med Gardens hela vaktmästarstab och la upp bilder på allihop i ett bildsvep på Instagram efter sin comeback i måndags och på en bild förekom även jag och den såg Jack och är nu alldeles exalterad över att jag också känner favoriten.
– We love Kajsa, hojtar han.
Well, who doesn’t.
• • •
Rangers kan få klara sig utan Ryan Lindgren, han har fortfarande ont och är game-time decision.
Bloggen säger det igen: Karma.
Herr Turk överväger också några andra ändringar i uppställningen men vill inte berätta vilka. När Dan Rosen frågar vilka namn det rör sig om flinar han och svarar:
– Det har du inte med att göra.
Ha!
• • •
Fast plötsligt sitter jag inte med Kajsa och Bora Bora-Johan på pressläktaren längre. De har flyttat in Bofinken i hetluften och placerat mig mellan NY Times och ESPN.
Well, var ska sleven vara…
• • •
Dagens playoff-outfit:
Mörkblå kavaj, ljusblå skjorta, svarta brallor och blåsvart slips.
De hade inte nobbat mig ens i Studio 54-entrén!

Eller jo, de hade de nog – men det hade varit fel!
• • •
I alla tider har alla sagt att Mika borde skjuta mer och om han bara lyssnar ikväll kommer han att plaska in ett mål på spicy pork-mannen.
• • •
Så, M.R, fattar jag rätt – bor du också här i Gotham City, som Ulrika och Linyreg?
• • •
Marcus Pettersson ropar ”Hej Per” när jag går förbi det hörn i zamboni-garaget där han och några fellow pingviner förvärmer med fotboll.
Så ikväll håller vi en extra tumme för honom.
• • •
En sak ska jag säga er: Det blir, precis som vi sa på förhand, Game 7 mellan Wild och Blues. Helt givet, vill jag rentav betrakta det som.
Och tänk hur den värmländska vargen kommer yla då…
• • •
Det serveras ingen pressmiddag på Garden under slutspelet. Istället får vi en värdecheck att använda i något av de otaliga matstånden. Naturligtvis betalas ingen växel på de checkerna, så kollegor som är om sig och kring sig jagar desperat efter etablissemangen där det serveras dyrast käk.
Men skäll inte på mig, jag har inte tid eller ro att äta överhuvudtaget, sånt får man hålla på när matcherna är slut.
• • •
Nu börjar det röra sig på slagfältet igen.
Kanonerna är laddade, infanteristerna står uppradade sina skyttegravar, fanjunkaren står beredd med sin lur och blåser alldeles strax till strid.
Ta betäckning, det är på väg att smälla i The Wooorld’s Most Famous Arena igen!

CAROLINA – BOSTON 5-2 (Slut)
TORONTO – TAMPA 3-5 (Slut)
MINNESOTA – ST LOUIS 6-2 (Slut)
EDMNONTON – LA 6-0 (Slut)
• • •
Mike Smith ändå.
Man har Björn Borg-kyla i aggregatet om man ena kvällen trampar i klaveret så grovt att dragspelsgille utbryter i Alberta-bergen och nästa går in och håller nollan.’
Det är sånt – ja, sånt också, ska vi säga – som sätter guldkant på den stora sagan.
• • •
Jodå, Nalle, det går ändå för sig att påminna om 1997 och pappa Clas.
Det är ju sant. Vargblodet rinner i ådrorna på alla familjemedlemmar, helt uppenbart.
Och som sagt – inget respekterar jag mer.
• • •
– Hampus mår inte bra, säger coach Cassidy med en bister min.
Det är ju fan.
Vad har ex-ankorna gjort hockeygudarna för att drabbas av detta öde?
Hyttmyra, ryt ifrån!
• • •
MN Johan, vi vill veta – offrade du mössan redan när Värmlandsvargen gjorde tredje målet, sedermera bortdömt, eller sparade du den till Kirill The Thrill?
• • •
Läget som sådant efter onsdagens urladdning: Det är svårt att se hur Bruins ska kunna komma tillbaka mot Canes, men de övriga tre serierna vi tog del av ikväll känns pretty fucking vidöppna.
Fortsättning följer – och den blir infernalisk.
• • •
Nu är det sleepy time i holken. Jag måste få några timmar i drömmarnas rike innan jag ska upp och spela in podd med Tampa-token – och sedan hasta tillbaka till the scene of the crime på sjunde avenyn.
Vår majbrasa tänds på nytt nån gång mellan halv ett och ett, svensk tid.
Då ses vi, kamrater.

CAROLINA – BOSTON 5-2 (Slut)
TORONTO – TAMPA 3-5 (Slut)
MINNESOTA – ST LOUIS 6-2 (Slut)
EDMNONTON – LA 5-0 (Mitten av Period 3)
• • •
Den värmländska vargen ylar i Minnesotas vårnatt.
Ja, helt snopet tar de ett mål från honom efter videogranskning, så ett klassiskt hattrick upphävs, men ändå.
När det verkligen gäller, när hans lag har en pistolmynning tryckt mot pannan, då är Joel EE som bäst.
I min bok finns inget finare eller mer värdefullt karaktärsdrag en idrottare kan vara utrustad med.
• • •
Bra kämpat, M.R, men det var nästan givet att det skulle bli så här i Edmonton ikväll.
Deppa inte.
1-1 efter två bortamatcher är ett lysande facit.
• • •
Det går många hattar i X:et, för visst – Kaprizov gör ett hattrick han också.
Ett som räknas.
• • •
Pratar med Quicke från Nässjö och han svär på att att han aldrig varit med om mer högljutt larm än det han lever med hemma i PNC just nu.
Jag tror honom.
• • •
MN Johan, jag tycker jag ser dig på tv – och du tycks ha slängt hatten. Haha
• • •
Enda laget i 0-2-underläge i förstarunan är alltså Bruins. De kan trösta sig med att de får sällskap av Predators imorrn…
• • •
Beklagar att det blir så långa sändningsuppehåll under de sena matcherna, men tyvärr – det är mycket som måste skrivas åt redaktör Källström.

CAROLINA – BOSTON 5-2 (Slut)
TORONTO – TAMPA 3-5 (Slut)
MINNESOTA – ST LOUIS 3-0 (Period 1)
EDMNONTON – LA 0-0 (Början av Period 1)
• • •
Ingen behöver ratta in presskonferenserna med de förlorande lagen i de tidiga matcherna, jag kan redan på förhand berätta vad de kommer säga.
– Ingen hade trott att vi skulle vinna med 4-0, lovar jag att någon i Leafs slår fast.
– Vi har fortfarande bara förlorat bortamatcher. Det blir en helt annan matchbild i TD Garden, lovar jag med samma eftertryck att en minst en björn konstaterar.
Sant, absolut.
Men det är också, vad gäller de gulsvarta, sant att lag som hamnar i 0-2-underläge förlorar sina serier åtta gånger av tio.
Och Canes har sett ruskigt, ruskigt, ruskigt starka ut i de här två matcherna.
• • •
Det här var framförallt kvällen när Victor Erik Olof Hedman från Domsjö klev in på Stanley Cup-scenen.
I måndags bara kände han på grejorna litegrann, av allt att döma. Ikväll: Ett mål och tre assist.
Move over för Rios pappa.
• • •
Kochetkov är väl nästan för ung för att få hänga i North Carolinas barer, men vill han ha en läsk kan han ju gå på exempelvis Watts &b Ward i Raleigh och bli bjuden för efter den här bragden kommer han inte behöva betala för nånting.
• • •
Förargligt att inte Lill-Nyllet kunde sätta en puck under Leafs fina slut-push, då hade jag ju ”satt” alla mina svenska målskyttar ikväll.
• • •
Fråga:
Varför han Kämpf ha de två prickarna ovanför Ä:et på sin tröja? Det får ju inte Bäckis.
• • •
Oj, djäfulen – Wild bara kör ikväll.
Det måste bero på Mn Johans Dagny-tröja.
• • •
Nu: Referat-hamrande ett tag.

CAROLINA – BOSTON 4-1 (Början av Period 3)
TORONTO – TAMPA 1-3 (Period 2)
• • •
Paraden inställd i Big Smoke igen, eh?
Nä, förlåt – nu ska vi inte vara elaka.
Det går faktiskt fortfarande att påstå att Leafs spelar bättre, och styr i dansen, men det handlar inte längre om det.
Som Elias Zebulon sa i bofinkens lur igår kväll:
– Nu skiter man i hur det ser ut, man vill bara vinna.
Och det är det Bolts är så bra på – i alla fall såna här On-kvällar.De proppar igen framför Vasy och tar vara på sina chanser och allt annat är konversation.
• • •
Varken Rangers eller Penguins kommer ha en chans mot Hurricanes.
Nä, förlåt igen – nu ska vi inte vara elaka mot B’s heller.
Men Aho & co ser fruktansvärt starka ut.
• • •
Titta, Conn Smythe-Victor har checkat in i Scotiabank Arena ikväll.
Tusenmilapassningen till Perry håller rena rama EK65-2017-klassen.
• • •
Men vad fan, ska alla svenska Anaheim-ankor som flyttat till östkusten bli knockade ut ur slutspelet?
Vad ledsamt, hoppas Hampus inte mår för dåligt.
Dock:
Svechnikovs tackling är klockren.
• • •
Att ta många utvisningar mot Tampa såna här gånger rekommenderas lika mycket som att blanda saltsyra i fredagsgroggen.
• • •
Naturligtvis gör Aho 3-0 i exakt samma ögonblick som jag trycker på sändknappen med inaktuella resultatet 2-0 i vinjetten.
• • •
Åh, just ja – Marchand är med i slutspelet också. Ifall någon hade glömt.
• • •
Det blir inte lättare för Bruins när Tent Frederick fortsätter ta så fåraktiga utvisningar som när han bara åker förbi Teräväinen och bara tacklar omkull honom helt randomly.
• • •
Fans vana vid partiska de kommentatorerna i hemmasändningarna blir som vanligt chockade när de plötsligt tvingas lyssna på nationella munläder som bara rapporterar vad de ser.
Objektiv sanning är en bitch.
• • •
Bra kämpat, Derfel. Tacka ja till koffeintabletten nästa gång. Såna har man stor nytta av denna tid på året.
• • •
Skrockar gott när Ekeliw – uppe och rumsterar i natten igen, imponerande nog – blir upphetsad och messar ”Hedda!” istället för ”Heddy!”.
Sen försöker jag själv skriva något om ”Vasy” men får det ändrat till ”Vasa” av telefonen.
Hm.
Well, han är ju kung så han kanske ska kallas Gustav Vasy…
• • •
I värsta fall får väl Hurricanes kalla in Dave Ayres – den 42-årige zamboniföraren som vann en match mot Maple Leafs 2020.
• • •
MN Johan har, avslöjas härmed helt exklusivt, tagit på sig Dany Heatly-tröjan ikväll.
Då kan vad som helst hända i X:et.
• • •
Det blidde ingen Domingue-broccoli. Det blidde en lobster-macka från Smith & Wollensky.
Den ska avnjutas i detta nu.

CAROLINA – BOSTON 2-0 (Början av Period 2)
TORONTO – TAMPA 0-1 (Period 1)
• • •
Ojvoj, man vågar nog inte beställa pasta på restaurangerna i Raleigh de kommande dygnen.
Men även om nu Raanta sannerligen inte filmar, vilket en B’s-supporter med uppenbara synfel indikerar i spåret, tror jag som en annan Jack Edwards att den där situationen ser värre ut än den är – och att det är därför ett initialt matchstraff även ikväll reduceras till tvåa.
Tjecken ska inte försätta sig i en situation så det där kan hända, men han försöker inte medvetet skada den finländske keepern.
• • •
I Toronto har en mer normal, tajt slutspelsmatch utbrutit, skulle jag vilja påstå.
Bolts är klart mycket mer fokuserade och samlade och noga med detaljerna – men på intet vis dominerar de dansen.
Leafs spelar riktigt bra även ikväll, och känns farliga nästan varje gång de seglar i farvattnen norr om blålinjen.
Det blir nog en nattmangling på Bay Street också.
• • •
Quckie från Nässjö har alltid varit en man att hålla i handen när åskan går.
Nånstans sitter Chris Drury och suckar över vad hans företrädare ställde till med i New York.
• • •
Målisen Rod The Bod tvingas kasta in är alltså 22, pratar ingen engelska och har spelat tre ynka NHL-matcher.
Men vi som honom på Garden för någon vecka sedan vet att Kochetkov kan stoppa puckar.
• • •
Är det för mycket begärt att tycka att spelarna och coacherna ska kunna räkna och inte ha sex pjäser på isen utan att målvakten kallats till båset?
• • •
Det är verkligen ett sensationellt jävla drag i Raleigh.
Milda Matilda.
• • •
Mister Hedman från Fäbodvägen perforerar protokollet och vi har oss en svenskkväll, som det verkar.
Bloggen gnuggar händerna.
• • •
Hurricanes femstjärniga penalty kill är inte bara lulllull för grundserien.
Bruins, som har firepower nog för en framgångsrik landstigning i en mindre karibisk nation, kommer absolut ingenstans i sitt powerplay.
Imponerande.
• • •
Nu är det någon som går ute i trapphuset och slår i tomflaskor.
Buhu, har Freddy Kruger flyttat in?
• • •
Som tv-kommentatorerna påpekar är det inte många som klarat av att stänga ner Patrice Bergeron genom åren, men just nu lyckas Jordan Staal med den bedriften.
• • •
De här korta mitt-i-matchen-intervjuerna med coacherna är ett poänglöst otyg.
Gubbarna är ju bara stressade och irriterade och har absolut inget av värde att säga.
• • •
Visst, Maroon och Perry grisar – det är det de får betalt för. Vi har sett få mästarlag utan sådana inslag.
• • •
I Raleigh meddelas att Raanta är gone for the night.
Vad heter fjärdemålisen, Ullbrand?
• • •
ESPN-reportrarna flyger och far. Emily hann bloggen krama på Garden igår – nu står hon i PNC och låter svadan flöda.
• • •
Man ser mindre än av Brayden Point i år, det gör man.
• • •
Nä, om man skulle ta och beställa lite spicy fläsk – krubbet of choice i förstarundan 2022.

Och på den tredje dagen säger NHL-murveln som bevakar playoff alltid:
Det är nu det börjar på riktigt.
Efter episka sagor som den på Garden igår kan det måhända te sig som ett helt befängt påstående, men helt felaktigt är det faktiskt inte.
Det är först när lagen mötts en gång och gör sig redo för andra ronden de enskilda serierna får riktig identitet och karaktär och ett tydligt narrativ – och ju längre de pågår, desto mer blir de som egna små världar.
Det är alltså inte alls läge att luta sig tillbaka och andas ut en stund bara för att vi har de första åtta dånande detonationerna bakom oss.
Tvärtom, intensiteten och hettan och aggressiviteten och känslokaskaderna bara stegrar nu – och matcherna tar snabbt formen av veritabla blockbuster-konflikter,
Så, mina vänner runt världens mysigaste lägereld, ta höjd för en ny kväll när det mellan varven blir svårt att andas och hjärtat dunkar i bröstkorgen.
Det är nu det börjar på riktigt…
• • •
Idag har jag den där säregna overklighetskänslan igen, den som alltid följer dagen efter riktigt grandiosa happenings.
Som konserter som försatt en i ett tillstånd av trans, fester så roliga att man dansat på borden och hängt i knävecken i gardinstängerna, craps-sessions i Vegas då tärningarna studsat rätt i timmar – och magnifika rysare till hockeymatcher som aldrig tar slut.
Var jag, frågar jag mig själv under en fika i det lätta eftermiddagsregnet, verkligen där igår och såg Rangers och Penguins slugga sig genom sex perioder på Garden igår?
Jo, jag var det – och det kommer att stå ett rosigt skimmer om minnesbilderna för evigt.
Tack, Gud och Sportbladet, för att jag får vara med om det här.
• • •
Det verkar min själ som vi har något så sällsynt som en tvättäkta svensk-beef kokande i serien mellan Flames och Stars.
Burger och Ralle inte bara slogs och fick matchstraff i går kväll. På presskonferensen efteråt gick Burger till attack mot sin landsman också.
– Han agerar tuffare än han i själva verket är och vi ska gå efter honom, hette det.
Ojvoj!
Något sådant vet jag inte om vi sett sedan Alfie vs Sudden 2004.
Jag tar fram popcorn-hinken inför Game 2 imorrn redan nu.
• • •
Det vore väldigt, väldigt bra för Bruins och Bolts om de kunde utjämna mot Hurricanes respektive Leafs ikväll. Att hamna i 2-0-underläge är aldrig hälsosamt. Men inte katastrofalt. Inte om man börjar on the road. Som jag envisats med att påpeka flera gånger har man inte hamnat i verkligt trubbel förrän man förlorat en hemmamatch.
Så för Wild och Oilers ingår betydligt mer än ”Det vore väldigt bra” i den infernaliska ekvationen. De måste vinna ikväll. De är piskade. Annars har de förlorat två fajter på hemmais och hasar snabbt mot avgrundens rand.
Raffel monumentale direkt!
• • •
Dom är bra på det där med mål i familjen Forsberg.
• • •
Idag blev det givetvis Louis Domingue-lunch


Sånt hör också till det fascinerande med den här galna leken – allt oväntat som när som helst, ofta av ren slump, hamnar i fokus. Vem i hela friden hade kunnat ana att ”spicy pork” och broccoli skulle bli en så kallad snackis?
Om ytterligare några timmar kan jag garantera att vi pratar om något annat som vi aldrig kunnat föreställa oss.
• • •
Penguins rubricerar Rocket Ricky Rakell som ”day to day” och det låter ju ändå hoppfullt, men jag undrar jag. Så vimmelkantig som han var när Sid ledde ut honom från isen har jag svårt att tro att vi kommer få se honom redan imorrn kväll.
• • •
Jaja, jag hänger väl på i tipset en vända till då, om vår egen Ingvar Oldsberg, också känd som Filip Wiklund, nu trugar:

•Carolina – Boston 1
– B’s kommer närmare ikväll, skulle jag gissa. Men inte så nära att de får tyst på det djävulska, besinningslösa Bunch of Jerk-dånet i PNC Arena.

•Edmonton – LA 1
– Kings har redan gjort det de ska i Alberta, 1-1 efter två bortamatcher är ett utmärkt facit. Det har de i bakhuvudet och då får man alltid stryk. Fast Mike Smith startar tydligen i hemmakassen igen, så who knows…

• • •
Själv har jag nostalgiska känslor för Björklöven, för hur mycket jag än höll på Leksand var jag som ungt popsnöre begeistrad även i Lövens färger och klubbmärke – och framförallt i ikoner som Patrik och Peter Sundström, Bullen Hägglund, Göte Välitalo, Tore Öqvist, Hasse Edlund, Micke Andersson, Calle Johansson (förstås!), Roffe Berglund, Matti Pauna och den oförliknelige Lasse Karlsson (som jag dock huvudsakligen betraktar som leksing).
Men HV är ju HV och tja, de ska väl vara i SHL.
• • •
Några kollegor åkte plikttroget upp till Tarrytown för att bevaka Rangers träning idag.
Man kan undra varför.
Ingen som var i närheten av evighetsmaran igår lär ens ha knutit på sig skridskorna idag.
• • •
Både Sheldon Keefe och Jon Cooper tror att Maple Leafs får se en helt annan motståndare idag än i förrgår.
– Vi ”let them off the hook” i första matchen. Det var en lätt kväll för dem, säger Coop och kollegan i grannbåset instämmer.
– Det Tampa som spelade den matchen var inte det Tampa vi hade förberett oss på att möta. Vi förväntar oss att det verkliga laget dyker upp ikväll.
Det låter…ödesmättat.
• • •
Lill-Nyllet, Victor Hedman och Joel Eriksson Ek gör de svenska målen ikväll – och Joel, som blir som en hungrig och uppretad varg i värmlandsskogarna efter stora förluster, kan till och med bli första blågula tvåmålsskytten för kvällen.
Utan att det hjälper dock, om man ska tro mitt tips.
• • •
Björn Falk, vad fint att se dig svischa förbi i spåret. Kan du inte skaffa dig ett tillfälligt favoritlag den här våren, så vi får höra mer av dig?
• • •
Michael Bunting känns som en sån som föddes bara för att ställa till med oreda i slutspelsmatcher, så att han spelar ikväll är rimligen ett stort plus för Leafs.
• • •
Det blir inget romerskt gästabud i holken den här omgången, det får räcka med kaffe och några Coke Zero – och lite senare något kinesiskt på delivery.
Livet kan inte bara vara överdåd, ens i Stanley Cup-slutspelet.
Eller jo. Det kan det visst. Tror jag tänker om direkt…
• • •
Idsint, hur är dagsformen? Känner du dig glad och inspirerad och redo att pigga upp oss alla med glada tillrop?
Härligt!
• • •
Det låter som att Allvin och Rutherford intagit en osentimental syn på hur en ny storhetstid ska byggas i Vancouver – och det är nog ganska precis vad som behövs där borta.
• • •
Hackspetten från Kusmark får vänta med att hacka i rätt stubbe, han är fortfarande på Kings skadelista,
Det tycker jag är tråkigt.
• • •
Även idag kommer det förföriska rapporter, huvudsakligen från min best buddy Scottie, om det exempellösa feelgood-draget på parkeringen utanför PNC Arena.
Detta är ett löfte – om Carolina går vidare kommer jag att sända liva därifrån vid åtminstone ett tillfälle.
• • •
Öppningen blev lite för stressig i måndags, så ikväll kommer Del 2 här i bloggen först när förstaperren i matchen i Big Smoke är spelad.
Är alla okej med det?
• • •
Den tredje dagen är här och det tredje kapitlet i legenden om Stanley Cup 2022 ska författas.
Ta ett djupt andetag – det kommer bli ännu en vild, turbulent och oförglömlig kväll.

NY RANGERS – PITTSBURGH 3-4 (Slut, OT 3)
• • •
Ja, jävlar.
Helt naivt trodde jag att vi kanske skulle fasas in i playoff-hettan i år, lite skonsamt så där.
Ha ha ha!
Efter ett dygn sitter man här, både shaken och stirred, och har redan fått uppleva ett monsterdrama med tre övertidsperioder.
Men jag klagar sannerligen inte.
Det är det här – just det här – som är livet.
• • •
Malkin har inte visat sig för media på åtskilliga månader, men se här.

Efter ett avgörande som det i natt går det förstås inte att hålla sig undan och mot alla odds svarar han faktiskt på en fråga om hur han han upplevt allt som hänt ”utanför isen” på slutet.
Det har varit jobbigt, svarar han, med ”all galenskap” men hockey hjälper honom att glömma allt annat.
Make of that what you want, som de säger.
• • •
Matchen hann bli den längsta som någonsin spelats på Madison Square Garden.
Det säger en del, den har liksom funnits ett tag och att få vara med när historia skrivs är alltid stort.
• • •
Även Louis Domingue kommer på presskonferens och är väldigt rolig när han berättar om ögonblicket när han insåg att han skulle behöva hoppa in.
– Jag trodde dom skämtade med mig. Jag skulle ljuga om jag sa att jag hållit mig redo, i såna här matcher blir man själv ett fan och sitter och hejar på sitt lag. Så det var en chock, flinar han.
Gick ju rätt bra ändå, kan man konstatera.
• • •
I Rangers-lägret säger dom det dom ska, om att det bara är en förlust och så vidare, men var förvissad: Det svider såklart vedervärdigt att få stryk på det här sättet, i första matchen, på hemmaplan.
Nu måste de vinna på torsdag. Annars ljuder sirenerna över hela Manhattan på en gång.
• • •
Det enda som grämer mig är det att aldrig hann bli midnatt. Jag satt ju med Springsteen-citatet redo.
”It’s midnight in Manhattan, this is no time to get cute
It’s a mad dog’s promenade
So walk tall, or baby, don’t walk at all”
Ah, den hade ju varit klockren!
• • •
Domingue säger att han åt hårt kryddat fläsk loch broccoli under pausen mellan femte och sjätte perioden.
I kid you not.
• • •
Planen var förstås att jag skulle hinna hem till korresoffan och se matcherna i Denver och Calgary i lugn och ro, men det var det bara att glömma.
Missade jag nåt?
• • •
OK, nu ska jag försöka varva ner med några Sopranos-avsnitt.
Imorrn hoppas jag ni kan ha överseende med LITE kortare intro-kaskad.
Den här starten har sugit musten ur er bofink på en gång…