BOSTON – DETROIT 2-5 (Slut)
PHILADELPHIA – NY RANGERS 1-3 (Slut)
CHICAGO – TORONTO 2-3 (Period 2)
NEW JERSEY – COLUMBUS 1-2 (Period 1)
ST LOUIS – NASHVILLE 1-3 (Period 1)
WASHINGTON – EDMONTON 0-2 (Period 1)
ANAHEIM – LA 0-0 (Period 1 pågår)
SAN JOSE – MONTREAL (Börjar snart)
• • •
Inga kepsar flyger för Mika i Wells Fargo, men Rangers vinner ändå – och eftersom Bruins samtidigt torskar mot Wings väntar ren, östlig seriefinal på Garden imorrn.
Det tackar vi för.
• • •
Subway Willy är inte ende svensken som gör frivolter medan han styr upp surfingbrädan på vågens topp just nu.
Flipper Forsberg – Dalarnas egen Harry Styles – är även han hotter than hell och prickar in tionde fullträffen i Enterprise Center.
• • •
Men snälla Devils…
• • •
Man vet att Chicago har grava problem med defensiven när till och med Ryan Reaves gör mål.
• • •
Well, Mister Wiklund – om Patrick Kane blir katt, vilket ter sig som logiskt i mina ögon, får de i ett slag skepnaden av verklig contender.
• • •
Rangers tar fler utvisningar än de kommer ha råd med mot avancerat motstånd – exempelvis i morgon.
• • •
Nejdå, Idsint. Willy slår till i tredje. Som mot Red Wings på Globen.
• • •
Nu får jag erkänna att jag trots allt känner av lite jetlag även på denna sida Atlanten, så ett par minuter i kylan på balkongen känns som en bra idé.

BOSTON – DETROIT 1-3 (Period 2)
PHILADELPHIA – NY RANGERS 1-3 (Period 2)
CHICAGO – TORONTO 1-1 (Period 1)
• • •
November-jad har officiellt startat.
För visst gör Mika ett mål till – även den här gången efter en juicy panini serverad av nye lekkamraten Blake Wheeler.
Det är ju remarkabelt att han alltid äter just Flyers till frukost.
Fullbordar han hattrick i sista perioden – och det gör han – blir det tredje gången mot just de orange-svarta.
Förklara det den som kan.
• • •
Det är inte heller idag långt ifrån att Subway Willy fixar både mål och assist redan i första bytet.
Han är så het att solen på den blå himlen framstår som Borlänge i november i jämförelse.
• • •
Prusseluskan Debruskarn visar att det fortfarande går att göra mål på Detroit.
Tänkte väl det.
• • •
Helt i enlighet med teserna om den svåra hemkosten efter utlandsäventyr ser Maple Leafs däremot inte särskilt heta ut som lag.
Baklängesmål så billiga som det Dickinson för göra på Samsonov hade de aldrig släppt in i Stockholm.
• • •
Flyers släpper i sanning till många odd man-rusher.
Något säger mig att Tårtan inte är helt tillfreds med detta faktum.
• • •
Men i Boston tror jag ändå de får ta och införa kalkonförbud nästa år.
Bruins ska inte förlora Thanksgiving-matinén i TD Garden, det är sen gammalt.
• • •
Arvid Söderblom har, som den kloka svensk han är, inte förätit sig på betongmaten.
Han ser riktigt fin ut i Hawks-kassen.
• • •
Nej, nu ska jag tända en bengal i holken så det blir lite ”stämning” här.

BOSTON – DETROIT 0-2 (Period 1)
PHILADELPHIA – NY RANGERS 0-2 (Period 1)
• • •
They’re off and running och we are indeed baaaack!
Att man vid min aktningsvärda ålder kan bli så barnsligt exalterad över att det spelas hockey på tv:n betyder antagligen att något saknas som andra vuxna har, men det är jag i så fall glad över.
Satan så kul, detta! Satan så kul!
• • •
Just ja, det är alltid mot Flyers Mika får The Big Islossning.
Nu tar det 45 sekunder innan han tar emot en fantastisk macka av Wheeler och dammar in pucken bakom Hart.
Mer kommer, jag är övertygad.
• • •
Hm, de svenska köttbullarna har uppenbarligen haft samma effekt på Red Wings som spenat har på Karl-Alfred.
Det är riktigt imponerande att komma till TD Garden denna klassiska hockeyfredag och skaffa sig 2-0-ledning direkt.
• • •
Säga vad man vill om Trouba, men rädd för att göra sig impopulär i fiendeland är han inte.
Sekvensen när den skrämmande Deslauriers försöker få honom att kasta handskarna och Rangers-kaptenen istället passar på att proppa Hathaway är ju ren punk!
• • •
Inte för att sticka näven i getingbo helt i onödan, men det kan jag ju säga: Den som fyrade av pyroteknik under en NHL-match och tvingade ordningsmakten att tömma en hel hall skulle få sitta i fängelse – ett mindre trivsamt – rätt länge.
• • •
Mycket lite i show business slår inzoomingar på Tårtan när hans spelare begått så grova misstag som Sanheim när han vid 2-0-målet slår pucken rakt på Kreiders klubblad.
• • •
Eftersom Bostonmolle bara sitter och väntar på det ska jag inte yppa ett ord om Bruins-kommentatorn Jack Edwards…
• • •
Personligen skulle jag gärna se en doktorsavhandling om varför det tar emot så mycket att packa upp väskan efter en lång resa, men det kanske bara är jag.
• • •
För bara något år sedan, innan Tårtan kom till stan, hade Flyers packat ihop fullständigt efter tidigt 0-2-underläge.
Nu är det tvärtom.
De ger aldrig upp, viker aldrig ner sig, slutar aldrig spela.
Med andra ord: Det är inte alls avgjort på Broad Street.
• • •
Ja, Molle, det är i allmänhet hemmalagen som haft för överdådiga Thanksgiving-bjudningar och då blir det precis som för Gigi i Sopranos.
• • •
Lill-Nyllet har rullat ut på startbanan i Chicago och varvar motorerna för fullt.
Alldeles strax är det takeoff för The Greatest Show in Hockey!

– We are baaaack, we are baaaaack!
Ja, idag är jag Stu i ”The Hangover” när The Wolf Pack tror att de återfunnit försvunne kompisen Doug och blir så till sig att de brister ut i spontan dum-sång.
För efter två extremt intensiva veckor on the road har jag åter landat i älskade gamla korresoffan och jag vet inte om det någonsin känts mer exalterande att vara hemma igen.
Egentligen saknar jag helt den där förkärleken för att ”sova i min egen säng” som så många ger uttryck för. Jag föddes under Lee Marvins wandering star och wherever I lay my hat är hemma, men just den här trippen – som började med Hall of Fame-fest i Toronto, fortsatte med NHL-splash i Stockholm och slutade med kålpudding-frossa hos mamma i Borlänge – var mitt i all fröjd så slitsam att en myspys-session i den bedårande holk som ändå utgör den fasta punkten i tillvaron känns som en dröm.
Dessutom har ju en väldig massa NHL-action hunnit äga rum utan min närvaro och det orsakar alltid grav FOMO, gränsande till ren svartsjuka. Att likna det vid känslan av att bli bedragen i en kärleksrelation vore kanske att ta i, men nog är det som att partnern varit ute och haft väldigt kul med andra medan man själv suttit hemma och bara väntat.
Nu, denna vackra Black Friday, återförenas vi dock, äntligen, i en lång och innerlig omfamning
Så, ja, jag är Stu idag!

• • •
Här trodde jag att november i Stockholm var någonting att oja sig över.
Sedan kom jag till Borlänge…
Vid min gud.
Om jag läste rätt i lokaltidningen har människorna i min ursprungliga hemtrakt sett solen i sammanlagt 18 minuter sedan början av oktober och gråheten därför liksom satt sig i själva livsluften och går igen även i människors ögon.
Det kan inte vara meningen att arten homo sapiens ska vistas i dylikt klimat.
Men den nämnda kålpuddingen – och hon som gör den – kompenserar för allt, till och med november.
• • •
Det är, nota bene, inte vilken dussin-omgång som helst bloggen gör ”riktig” comeback med.
Vi har alltså Black Friday – fredagen efter Thanksgiving-torsdagen – i USA och då blåser NHL alltid på med riktigt fet matiné-omgång.
Allt som allt ska femton matcher spelas – bara Knights och Coyotes får smälta kalkon en dag till – och åtta av dem avgörs på vad som kan kallas Sverige-vänlig tid.
Åka av blir det – i över tolv timmar.
Halleluja!
• • •
Så här i backspegeln känns äventyret i Stockholm som en virvelvind som bara svischade förbi i livet. Intensivt var det och snabbt gick det och underligt kändes det bitvis.
Men vissa minnen kommer ju sitta kvar resten av livet och framförallt mötet med alla er vänner i spåret uppe på pressläktaren.
Ett legendariskt ögonblick.
• • •
Av det jag missat under frånvaron från den reguljära bevakningen är nog Predators galna vändning mot Avalanche det som svider mest.
Sådant kan inte hända, allra minst mot Avs, och när det ändå gör det, och Flipper Forsberg är inblandad, vill jag vara med.
Men jag får försöka trösta mig med vetskapen att Nashville börjar närma sig den nivå jag innan säsongen påstod att de skulle nå.
Helt värdelöst ser det inte ut, HEK.
• • •
Det bästa med att landa i USA efter en lång atlantflygning just på Thanksgiving är att ingen kan kräva att man kommer på deras middagsbjudningar, alla förstår att man är utpumpad och behöver ligga på soffan en dag.
Därför slapp jag sitta och karva i den där torra fågeljäveln igår, och inte behövde jag låtsas gilla all den ”stuffing” som amerikanerna mot allt förnuft älskar så mycket.
Ibland är man ändå lite smart.
• • •
Min teori om att lagen som skickas på tjänstgöring i utlandet får problem när de kommer hem igen sprack rätt ordentligt i Detroit i onsdags.
Fast att Wings i sin återkomst till pizzakartongen lyckades vinna med 4-0 tror jag i första hand handlade om att Devils är inne i en brutal svacka och bara fick iväg sexton skott på mål på hela matchen.
Den såg man inte komma, men så var vi alla också lika korkade som vanligt och utgick från att det som hände ifjol automatiskt ger en fingervisning om den här säsongen.
Man lär sig aldrig.
I övrigt kvarstår min hypotes: Toronto, Ottawa och Minnesota får det kämpigt under eftermiddagen.
• • •
Som Connor Bedard själv säger om att Taylor Hall missar resten av säsongen på grund av söndertrasat knä.
– Det är heartbreaking.
Men inget ont som inte har något gott med sig: Chanserna ökar ju att han får Macklin Celebrini som lagkamrat – och att Hawks därmed har ett nytt Toews & Kane-par inom ett år eller två.
• • •
Vitlökseffekten blev kortvarig i Edmonton. Vitlökseffekten? Ja, jag har blivit upplyst om att Knoblauch betyder vitlök på tyska och nu också fått det bekräftat med Google-översättning och det är ju väldans festligt.
Tre raka förluster hade Oilers inte råd med, men tre raka förluster har de åkt på – mot Tampa, Florida och Carolina.
Det är det problematiska med att hamna för långt efter i starten – och tillika det som bekräftar mitt tjat om att man inte kan vinna i oktober men väl förlora: Varje torsk blir så betungande och flera i rad känns som katastrof.
• • •
Stiltjen på Manhattan under Thanksgiving har fått en mindre angenäm underton på senare år, för den påminner för mycket om hur det var under pandemin, men det var ändå en rätt formidabel upplevelse att vid 22-tiden igår stå vid fönstret och se gatorna och avenyerna där nere helt övergivna.
• • •
Tänk om man hette Vitlök i efternamn.
Per Vitlök.
Sjukt ju!
• • •
Femton rätt på tipset har man ju aldrig haft, men jag känner starkt att det är dags idag – och bara därför förtjänar varje gissning en motivering.

•Boston – Detroit 1
– Nädu, Wings åker inte till Boston och vinner Black Friday Showdown i TD Garden.

•Seattle – Vancouver 2
– Krakarna har definitivt kommit igång under bloggens frånvaro, men det blir tufft mot ett Vancouver som vill ha snabb revansch för onsdagens förlust i Denver.

• • •
I ett avseende påminner dagens bloggskift om de fyra jag stämplade in för i Stockholm: Det föregicks av en show med Ondskan Ekeliw.
Jo, för att hinna få ut ett nytt avsnitt innan helgen spelade vi in Thanksgiving-mackan nu på morgonen – eftermiddagen för er, alright – och någon gång sent ikväll, eller i natt, lägger showmannen i Örby ut det färdigklippta resultatet.
Det blir, kan jag redan nu avslöja, väldigt roligt när Jonte försöker uttala ordet ”stafettpinnen”…
• • •

Svenska målskyttar denna monsteromgång: Hampus Lindholm, Lill-Nyllet, Filip Forsberg, Rasmus Sandin, Adrian Kempe, OEL, Elias P.
• • •
Lill-Nyllet, ja.
Idag fortsätter hans show.
I normala fall hade det funnits risk för baksmälla efter The Glorious Homecoming i Stockholm, men Subway Willy är inte typen som påverkas på det sättet. Den sorglöse bohemen i det vita linnet kör gissningsvis bara på som vanligt och sträcker ut sin poängsvit ytterligare en match.
• • •
Tråkigt besked från Toronto: Burger Klingberg är uppsatt på long term injury-listan och enligt Elliotte Friedman är risken stor att han missar resten av säsongen.
Fan också.
• • •
Att komma ihåg idag: Även hockeyspelare trycker i sig alldeles för mycket av det horribla Thanksgiving-krubbet och det fuckar upp matsmältningssystemet på samma sätt som cement.
För referens: Se Sopranos-avsnittet ”He is Risen”, där stackars Gigis saga på grund av allvarlig förstoppning tar slut på muggen…
• • •
Blir Corey Perry trejdad till Edmonton idag? Somliga tror det. Och tja, lite mer elakhet och karaktär i Vitlökens trupp skulle väl inte skada. Men prio 1 borde vara att – på något jäkla sätt – hitta en anständig målvakt.
• • •
Frukostkaffet på Sheraton i Stockholm hör till det bästa jag någonsin druckit – det blev fem koppar på raken en morgon – men det är ändå en lisa att få konsumera det amerikanska blasket igen.
• • •
Om fortsättningen av Patrick Kanes karriär vet vi ännu ingenting, men the word är att han bestämmer sig för ny klubbadress så fort han lyckats smälta Thanksgiving-kalkonen. Hush-hushandet har varit betydande, så det ni – och jag – eventuellt hör är ingenting annat än gissningar. Men bland de gissningarna hör Panthers, Sabres, Red Wings, Maple Leafs, Avalanche, Rangers och Golden Knights enligt mitt förmenande till de bättre.
• • •
Bästa Thanksgiving-filmerna någonsin: ”Raka spåret till Chicago” (som jag såg om igår kväll, precis när jag hade kommit hem, och skrockade lika glatt åt som vanligt), ”Hannah och hennes systrar”, ”En kvinnas doft”, ”Rocky” och Spike Lees ”She’s Gotta Have It”.
• • •
Golden Knights och Kraken presenterade sina winter classic-tröjor igår och oh, man kunde verkligen känna historiens vingslag…
• • •
Jetlag?
Den är hanterlig när man flyger i den här riktningen. Det är bara att bita ihop en dag och sen sova en ordentlig natt – och det har jag nu gjort.
Typ.
• • •
Idag är det ett år sedan Börje Salming gick ur tiden och bloggen säger som alla andra:
Vi glömmer dig aldrig, champ.
• • •
Connor McDavid ligger just nu på 61:a plats i poängligan.
Alla som visste att det skulle vara så vid Thanksgiving räcker upp en hand – och avslöjar sig därmed som förfärlig lögnare.
• • •
OK, för att knyta ihop Hangover-temat från inledningen hoppas jag nu att även vi har så roligt att vi i, i bildlig mening, stjäl en tiger och slänger ut madrasser från hotellrumsfönstret.
För yes:
Det är Black Friday Bonanza i NHL och We Are Baaaaack!

Alright, mot ärans och hjältarnas Dalarna.
Där blir jag kvar i några dagar, sen flyger jag tillbaka till Amerika och går allt som det ska är jag hemma på själva Thanksgiving-kvällen.
För enkelhetens skull drar tar jag härmed och tippar alla matcher som ska spelas fram tills dess.

MÅNDAG 20/11
•Florida – Edmonton 1
•Tampa – Boston 1 (OT)
•Dallas – NY Rangers 1
•Nashville – Colorado 2
•Arizona – LA 2
•Seattle – Calgary 1
•Vancouver – San Jose 1

TISDAG 21/11
Inga matcher

ONSDAG 22/11
•Carolina – Edmonton 1
•Columbus – Chicago 2
•Detroit – New Jersey 2
•Florida – Boston 1
•Pittsburgh – NY Rangers 2
•Tampa – Winnipeg 1
•Washington – Buffalo 1
•NY Islanders – Philadelphia 2
•Arizona – St Louis 2
•Nashville – Calgary 1
•Dallas – Vegas 1 (OT)
•Anaheim – Montreal 1
•Colorado – Vancouver 2
•Seattle – San Jose 1

TORSDAG 23/11 – Thanksgiving
Inga matcher.

MINNESOTA – TORONTO 3-4 (Slut, OT)
• • •
Ja, naturligtvis får detta avslutande inlägg från Globen och Stockholm bli nummer 88 – som en hyllning till mannen som gjorde Global Series-festen i Sverige till sin egen gloriösa galaföreställning.
Alltså…en mer perfekt Hollywood ending än den vi fick uppleva under helgens sista ögonblick går omöjligen att tänka sig.
Det är alltså Subway Willy som suger åt sig pucken i egen zon, skjuter iväg längs isen, tar sig över blålinjen, skär in mot Flower med Mojo hängande på ryggen – och piskar in den avgörande 4-3-pucken.
Helt otroligt.
Nu vet även Sverige vilken superstar han är, nummer 88 i Toronto Maple Leafs.
• • •
Facit från Globen
1. Toronto Maple Leafs – 4 poäng (varav två säkrade under ordinarie matchtid).
2. Ottawa Senators – 4 poäng
3. Minnesota Wild – 2 poäng
4. Detroit Red Wings – 1 poäng
Och ja, det känns väl ändå skonsamt att ingen behövde åka hem helt tomhänt.
• • •
Leafs har, i skrivande stund, redan tagit sig till Arlanda och om bara någon timme lyfter lyx-chartern mot Toronto.
Jag vet inte varför, men det gör mig en smula melankolisk. Jag önskar de stannade och firade i natt.
Det ska ju jag göra….
• • •
Globen-seriens All Star-lag väntar jag med till uppslaget i print-upplagan på onsdag – så ni blir tvingade att springa ut och köpa papperstidningen då, haha.
Men redan nu kan jag ju meddela att hela helgens allra största stjärnor var de spåret-stammisar som kom till pressläktaren och hälsade på Bofinken i första pausen idag.
Det glömmer jag aldrig.
• • •
Därmed ber jag att få tacka för det här egenartade men väldigt roliga besöket på hemmaplan.
Nu ska jag åka och hälsa på gamla mamma i Borlänge några dagar, så det blir ytterligare ett litet avbrott i den ”vanliga” bevakningen, men till helgen gör bloggen stateside-comeback.
Då hörs vi.
Tills dess – några avslutande bilder från Globen.

Haha, givetvis! Nyllet avgör i OT!
En sista Globen-rapport kommer – men det dröjer ett tag.

MINNESOTA – TORONTO 1-2 (Period 2)
• • •
Ja, det där pausmötet var ju värt hela resan hit, plus all jetlag.
Tack för att ni kom hit och hälsade allihop – I love you!
Här är HELA gänget.

• • •
Ojvoj, Wild får tre powerplay i andra – och uträttar absolut ingenting.
Som Michael Russo, den tunge Minnesota-skribenten, konstaterar på Twitter:
Det är plågsamt att se Wilds bästa spelare just nu.
• • •
Leafs ägnar sig alltså mest åt att ta utvisningar i andra, men ändå – det känns som att de har detta under hygglig kontroll.
De är lugnare, säkrare, bättre.
• • •
Joel EE har i alla fall en riktigt het chans – och nog vore det konstigt om inte han hittar nätet under den här blågula orgien till helg.
• • •
Ett egendomligt fenomen som gått igen i samtliga fyra matcher är att det mellan varven, under pågående action, blir otroligt tyst i hallen i femton-tjugo sekunder – tills något mer spektakulärt händer.
Så är det aldrig under reguljära matcher i Nordamerika.
Kom igen, ge hals – hela tiden!
• • • 
En god vän och hockeymentor – vi kan kalla honom Örebro-mannen – messar att Evason har tveksamt kroppsspråk i båset.
Det kan jag tänka mig. Han vet ju att detta mycket väl kan vara sista matchen han coachar i NHL.
Får han sparken – och det lutar nog åt det, ansvaret för att de där bästa spelarna inte presterar alls är ju hans – väntar inga nya head coach-jobb i den här ligan, det kan jag garantera.
• • •
Det är bra märkligt hur man föreställer sig att människor man bara känner som nicks i ett online-forum ser ut – och hur dåligt de föreställningarna stämmer med verkligheten.
Med det sagt: Ni var väldigt fina allihop!
• • •
Kaprizov?
Han är osynligare än Sudden – och Sudden har inte spelat en match på över tio år.
• • •
Gick inte det här perioden väldigt fort – eller är det bara jag som är så uppspelt över att ha fått träffa alla?
• • •
OK, en period kvar under Globen-äventyret.
Låt den bli en oförglömlig happening!

Här har vi delar av församlingen!

MINNESOTA – TORONTO 1-2 (Period 2)
• • •
Jamen, titta – en förstaperiod i Slakthusområdet värd att se.
Det här är ju den klart bästa under hela Global Series.
Wild har ångan upp sedan igår, Leafs är klart mycket piggare än i starten mot Red Wings, det blir mål och bägge lagen – men framförallt de blåvita – skapar rikligt med chanser.
Visst är det the cherry on the Globe-cake vi har kvar till sist.
• • •
William Nylander – hela världen är hans just nu.
Han står givetvis för assisten till Auston Matthews 1-1-kvittering – fem sekunder in i Torontos andra PP – och har nu en sanslös poängsvit a 17 matcher going.
Den ende andre aktive spelare som startat en säsong på samma sätt heter Connor McDavid.
• • •
Jon Merrill gör inte många mål till vardags – och han borde inte gjort något i dag heller.
Det är svagt av Jawohl-Joseph att nästan helt oskymd släppa in det skottet.
• • •
Att det inte blir mål när Tavares först träffar ribban och Giordano sedan får returen på fötterna i målgården indikerar att hockeygudarna har idéer om att det här ska bli jämnt.
• • •
De gånger Zuuuuke varit utvisad för roughing måste vara lika lätträknade som gångerna Ekeliw hamnat i krogslagsmål.
• • •
Auston verkar vara angelägen om att visa att även han faktiskt är en stor stjärna.
• • •
Beslutet att starta Flower när Gus Bus var så bra igår framstod initialt som ett av den sårbare Evasons mindre smarta, men so far får man ju lov att erkänna att även gamlingen från Sorel-Tracy varit riktigt vass.
• • •
Visst är det Sudden som släpper pucken idag – med sina små kids.
Så nu har vi sett Lidas, Börje Salmings son Anders, Alfie och just Sudden.
Bra uppställning, det.
• • •
Tråkigt besked till blogg- och podd-kompisar som tydligen kommer hit i pausen:
Ondskan sitter med sin norska familj på vanlig läktarplats idag. Han har helt enkelt smitit från sina uppgifter – och låter hard-working Mattias Karlsson göra det hårda fotjobbet istället.
Men jag får väl duga…
• • •
I Toronto var klockan alltså bara 08.00 när den här matchen började – och i Minnesota 07.00.
Tv-bolagen kan gissningsvis inte räkna in några rekordsiffror.
• • •
Om jag fått en femma för varje ”Det var inte igår” jag hört, eller själv framfört, dessa dagar hade jag kunnat köpa en trea på Kungsholmen.
Det är roligt att komma hem ibland.
• • •
Ja, Molly var bra – men jag hade hoppats att de skulle runda av det här med något riktigt hett namn. Typ…Thåström. Som om han nu skulle ställt upp, men man kan väl få drömma.
• • •
OK, kära lägereldsvänner – er bofink är redo för pausdejt…