Time to say goodbye.
Vi har bara två av NHL-lagen kvar i Stockholm – och nu ska de, Toronto Maple Leafs och Minnesota Wild, spela en sista match på Globen.
Sedan är det svenska Global Series-äventyret 2023 över.
Det känns lite vemodigt, tycker jag. Det har varit slitsamt med satan så mycket jobb, jetlag och knappt någon sömn – men i allt ovant och egendomligt framförallt kul och som vanligt tar det som är kul slut alldeles för fort.
Fan, jag kom ju just hit…
Men vi kan åtminstone trösta oss med hoppet om att det är hela helgens absolut höjdpunkt som återstår.
Subway Willy Nylander ska ju uppträda igen; kungen av Stocholm dessa svarta novemberkvällar, hela jippots medelpunkt, han som under några rykande heta minuter i fredags fick det att lysa av hänförelse i tio tusen par ögon.
Det är förstås inte bergsäkert att han gör ny succé i denna avslutande matiné. Men…jo. Det här har varit hans helg och jag känner mig helt förvissad om att han tänker knyta ihop den med en grandios rosett.
Så bara njut – det är showtime med Wille!
• • •

Sinking heart-känslan när man helt detroniserad kommer hem till den säng man längtat efter i timmar och upptäcker att ens rum är beläget direkt under hotellet takbar, lördagkvällen till ära ogjord till stökig nattklubb…den är monumental.-
Men efter några bistra svordomar i taket somnade jag fantamme ändå – och sov sedan som en 90-talsboxare knockad av Tyson tills klockan ringde nio timmar senare.
Nu är jag piggare än mössen i Askungesagan i SVT på julafton avser att, likt dem, knyta en egen rosett.
• • •
Att det är en utmaning att få till ett rättvis spelschema i en serie som den här går ju att förstå, men nog hade Minnesota Wild kunnat behandlas lite schysstare.
De hade sin tuffa holmgång mot Senators igår och tvingas nu, mindre än ett dygn senare, gå upp mot helgens poplag – som inte spelat sedan i fredags.
Om något annat händer än att Joel EE & co tar noll poäng är det en bragd.
• • •
Innan jag nådde hotellsängen igår kväll gjorde jag en rep genom centralen för att säkra lite snacks och vem sprang jag på då, i den sena kvällen, tror ni? Jo, MN Johan. Igen! Hockeygudarna vill verkligen att vi ska umgås i vårt fädernesland.
• • •
Idag hade vi alltså Jonas Höglund och Kron Wall of Pain himself på scenen under vårt pre game-mys och det gick bra det med.
Roligast: Jag fick in en lite Hästpolo-Gustav-pik – och Kronwall fnissade mycket glatt.
• • •
Var är Kaprizov?
Ja, han spelar ju, men som Russo från The Athletic i Minnesota sa till coach Evason på presskonferensen i går är han ju en total non-factor.
Evason bara nickade fåraktigt och sa ”Vi vill att han spelar bättre”.
Mm.
Men det kan snart bli en annan tränare som får försöka veva igång lagets bästa och viktigaste spelare…
• • •
Back i America var det gott om knäppa resultat under natten och tipset gick fullständigt åt helvitte igen.
Men man kan ju inte lämna walk-over, så här kommer en ny rad.

•Minnesota – Toronto 2
•Philadelphia – Columbus 1
•Pittsburgh – Vegas 2
•Chicago – Buffalo 1
•Anaheim – St Louis 1

• • •
Det ryktas nu att halva spåret ska komma upp till pressläktaren och hälsa på i första pausen.
I can’t wait!
Men först: Period 1.
Enjoy the show!

OTTAWA – MINNESOTA 2-1 (Slut, OT)
• • •
Så Ottawa Senators tar full pott i Stockholm och flyger hem till Kanada med fyra synnerligen välbehövliga poäng.
Gött för dem.
Men även NHL tar full pott – som arrangör.
Det är ju bejublad svenskfest kväll efter kväll på famösa Globen. Först var det Lucas Raymond som pangade in två mål för Wings, sedan hade Subway Willie uppvisning – och i denna lördagsmatiné såg Anton Forsberg, Erik Brännström – ansvarig för värsta släggan i denna arena sedan Fredrik Petterssons straff i VM-finalen 2013 – och Gus Bus till att stjäla showen.
Gött för Gary.
Krönika i ämnet finns snart ute på sportbladet.se och den hänvisar jag till med varm hand, för nu orkar jag helt enkelt inte krama ur mig en enda genomtänkt tanke till.
Sju miljoner festprissar rycker i mig att komma än hit och än dit, men jag är fullständigt urlakad och tänker åka hem och försöka ta igen det jag förlorat hos John Blund.
Låt mig bara knyta ihop påsen med några få bilder.

14.00 imorrn avslutas Global Series med pangmatchen Leafs-Wild – och dessförinnan, vid 12.30, har jag och Ondskan lite pre game-mys i Annexet igen.
Alla är hjärtligt välkomna!

Slut, Ottawa vinner på straffar.
Mer kommer lite senare.

OTTAWA – MINNESOTA 0-1 (Period 2)
• • •
Jo, ännu en homecoming som plockad ur ett Hollywood-manus håller på att ta form på Globens is.
The Gus Bus brummar ju på alla cylindrar, har stoppat 19 skott och håller ännu så länge nollan.

Därmed bakar den godmodige västerbottningen en nice dubbelmacka.
Han får visa klassen för sina landsmän – och plågar det Ottawa som inför förra säsongen trejdade honom till Minnesota.
• • •
Så sent som för 20 timmar sedan konstaterade vi att man nästan aldrig ser att blir straff på grund av sluten hand på pucken i målgården, men tammefan – det händer idag igen!
Den här gången är det Erik Brännström som syndar och Mojo som får gratischans – men till skillnad från Sprong igår missar Landskronas apostel i hockeyvärlden.
• • •
Vi har många gäster från det västra grannlandet på besök också.
Det framgår om inte annat när speakern tillkännager att en viss Zuuuuke från Oslo tillskrivs andraassist på Marco Rossis 1-0-mål.
De låter lika lyckliga som när de först hittade olja i Nordsjön.
• • •
Bogosian i friläge får mig osökt att tänka på Horst Hrubesch – klassiskt träben i västtyska fotbollslandslaget på 80-talet.
Och nej, det är inte menat som komplimang.
• • •
Nu börjar det kännas att jag knappt sov något alls i natt, om man säger så.
Ekeliw på sätet intill får snart hålla upp ögonlocken åt mig.
• • •
Milan Lucis mugshot hade kunnat användas i en film om livets solkiga baksida.
Jeez.
• • •
Markus Näslund ler glatt i jumbon han också.
Nu väntar jag bara på att de zoomar in surjämten Slava Persson också – Ottawa-legendar som numer agerar europeisk chefsscout åt Wild.
• • •
Igår var Tellan emergency goalie åt båda lagen, men ikväll vet jag inte riktigt vem som får snöra på sig benskydden om Forsberg eller Gus Bus går sönder.
Ekeliw ställer dock upp, det kan NHL känna sig försäkrat om.
• • •
Här har vi dagens pre game-uppställning – Fin-Emil, Mr Magic, Hedberg och den välgödda bofinken.

En femplus-kvartett, ju.
• • •
Det var väl inte som det slog gnistor om andra perioden, men den var bättre än första och nu är det helt angenämt krattat för en riktig stegring i slutakten.
Så gå ingenstans, amigos.

OTTAWA – MINNESOTA 0-0 (Period 1)
• • •
Det är, kan vi nu slå fast, inte förstaperioderna som skänkt Global Series i Stockholm glans.
Samtliga har varit stabbiga och småsega och det är i sanning den här också.
Man kan kan likna dem vid förbanden vid stora konserter. Man sitter artigt genom dem och försöker låtsas vara nyfiken, men egentligen väntar man ju bara på huvudakten.
Den börjar, får vi hopppas, när den paus som nu vidtagit är över.
• • •
Det är verkligen imponerande att se hur många från Nordamerika – och inte minst Minnesota – som rest till Stockholm för de här matcherna.
Man bryr sig fan mycket om man ger sig ut på så dyra strapatser för två matcher med sina hjältar.
Dock:
Ännu så länge går det som hände igår – det jag kallade ett litet mirakel i introt – inte i repris.

Stämningen är betydligt mer beskedlig och lågmäld idag.
Men 1. Det är inte riktigt lika fullpackat på läktarna heller. 2. De som är här har inte hunnit konsumera lika många Stöl som gårdagens gäster och 3. Det har inte hänt så mycket att hetsa upp sig över ännu.
• • •
Svensk målvaktsduell pågår mycket riktigt och såväl Gustavsson som Forsberg har stått för varsin riktig blockbuster-räddning.
Därutöver går det väl inte att påstå att de utsatts för svårare prövningar, men de ser lugna och stabila ut.
• • •
Haha, Lill-Nyllet har alltså hunnit med att sitta i Bianca Ingrossos tv-soffa under de här dagarna också – i bara vitt linne, som en annan Tony Montana.
Showen visas på Femman på söndag och sen tror jag vi kan slå fast att det här var helgen när Subway Willy slog igenom på allvar i sitt hemland.
• • •
Fint att Flower står och dunkar i sargen när hans polare The Gus Bus blir presenterad vid line-up.
Han är en hyvens filur, Blomman.
• • •
Tennessee Tears är en helt ny bekantskap för mig, out I like. Den snygga duon står för hittills bästa nationalsångsframförandet under Global Series.
• • •
Först Lidas, sedan Börje Salmings son Anders och idag den store Daniel Alfredsson.

Det är inga halvfigurer som varit ute på isen för ceremoniell tekning de här dagarna.
Och imorrn lär vi få se Sudden också, det känner jag på mig.
• • •
Kenta blir inzoomad i jumbon, men sitter oavbrutet och tittar ner i mobilen.
Han kanske inte vill ge sig till känna nu när han berättat för oss om när han och Håkan Loob var på Studio 54 till 06.00 på morgonen…
• • •
Nu kramar vi en prilla Ettan och ber till hockeygudarna om mer kittlande action i fortsättningen.

Och på den tredje dagen sade Gary:
Släpp loss Senators och Wild.
Det är dom – Ottawa och Minnesota – som går i clinch i dagens halvmatiné och med all respekt för de två lagen har ju denna match-up på förhand känts som den minst sexiga under NHL:s stockholmska Global series.
Men efter att ha sett de talrika Wild-fans som samlats i stan orsaka glädjetumult redan under träningarna har jag börjat känna lite pirr även inför Rond 3.
Inget talar för något annat än att det som hände igår går i repris i eftermiddag och det som hände igår var ett litet mirakel.
Nä, hockeymatchen blev inte bra förrän i tredje perioden, men folkfesten på läktarna lyste upp den eländiga novemberkvällen på samma sätt som U2 lyste upp en vårafton med Björn och Benny i samma arena för 31 år sedan.
Så saddle-up, here we go again.
• • •
Vi har bara varit här i några få dagar, men det känns redan som rutin att som en annan Nylander trampa ner i underjorden vid Centralen och ta tunnelbanan ut till Globen.
Det är samtidigt en lätt omtumlande resa down memory lane.
Under den era i livet jag hade Stockholm som hemstad, mellan 1992 och 2005, låg Aftonbladets redaktion nämligen i just Globen-området, så pretty much varje dag i tretton års tid gjorde jag samma resa (bortsett från alla gånger jag åkte taxi och de gångerna var rätt många…)
Nu strosar jag sentimental som en hel Celine Dion-ballad i Globen City innan matcherna, förundras över att Blues – där vi åt så många luncher att vi borde ha plaketter på väggarna – fortfarande finns kvar och tänker på hur oceaner av tid bara sköljt förbi i alldeles för snabb takt.
• • •
Wild är sist ut av de sammanlagt fyra nordamerikanska gästerna under NHL-festivalen i Stockholm och även om de nu inlett säsongen förhållandevis undermåligt ska det bli intressant att se dem.
Eller snarare just därför.
De måste ha minst två – och helst fyra – poäng med sig hem från den här trippen. Om inte halkar de ner i tabellens källare och då kan det vara game over för coachen Dean Evason.
Såvida han inte, som det heter, redan förlorat rummet brukar det borga för ljuvligt desperata och aggressiva framträdanden.
• • •
Men fan alltså…idag trodde jag att jag hade min gyllene chans att knäcka jetlaggen.
Istället tog den strypgrepp på gammgubben.
När jag äntligen kunde sova ut ordentligt vaknade jag lik förbannat i svinottan, efter bara några timmars snarkande, och kunde omöjligen somna om.
Nu är jag zombie monumentale denna löftesrika lördag.
Eländes elände!
• • •
Med Burger Klingberg och Timothy Liljegren på Leafs skadelista råkar ju Wild dessutom vara det av Global Series-lagen som mobiliserar flest svenskar.
The Gus Bus startar i kassen och bland utespelarna återfinns Jonas Brodin, Joel EE och Mojo Johansson.
Det är alltså upplagt för fler praktfulla home coming-partyn denna eftermiddag.
• • •
Detroit Red Wings sitter redan på planet hem till USA i detta nu och med sig i bagageluckan har de bara en poäng – trots att de i ena matchen kom tillbaka från 0-4-underläge och i den andra hade 2-0-ledning när tredje perioden startade.
Det är rätt tyst i kabinen, har jag en känsla av.
• • •
Som brukligt spelas överhuvudtaget många matcher nu när det är lördag och allt och jag får sålunda en ny chans att medelest en lång tipsrad visa hur lite jag begriper.
Here we go:

•Ottawa – Minnesota 1 (OT)
•Philadelphia – Vegas 2
•Nashville – Chicago 1
•Tampa – Edmonton 2
•Boston – Montreal 1
•Carolina – Pittsburgh 2 (OT)
•Calgary –NY Islanders 1
•New Jersey – NY Rangers 2
•Winnipeg – Arizona 1
•Washington – Columbus 1
•Dallas – Colorado 1
•Vancouver – Seattle 1
•LA – St Louis 1 (OT)

• • •
Senators har redan undvikit totalt haveri med sin OT-seger mot Wings, men de ligger fortfarande taskigt till tabellen och behöver vinna idag med.
Mycket ligger verkligen i potten i bägge änder av spelbordet i det här partiet.
• • •
Svenska målskyttar denna artonde november: Joel EE, Mojo, Wild Bill, Mattias Ekholm, Erik Karlsson, Elias Lindholm, Mika, Elias P, Adrian Kempe, Carl Grundström.
• • •
Vi hade en bra sittning i onsdags, men sedan har det inte blivit mycket till rajtantajtan under det här hembesök.
Schemat är så tajt att det helt enkelt inte hinns med – och man kan ändå inte vara för mosig när man står på scen med Jonathan Ekeliw.
Men imorrn kväll, när vi är klara med allting…då kan det vara så att Stockholm får se upp.
• • •
Med lite tur får vi se en blågul målvaktsmatch idag också. Gus Bus står för Wild och eftersom Korpi släppte in fyra i torsdags borde DJ Smith vara lite publikfriande och matcha Anton Forsberg.
Det vore ju kul.
• • •
Ursäkta, men den här kylan? Ska det vara verkligen vara på detta vis redan i november? I think not.
Skandal.
• • •
Inte i mina mest verklighetsfrämmande fantasier hade jag kunnat föreställa mig att jag någon gång skulle stå på en scen med Anders Hedberg och Magic Man, allra minst i arenan där den senare introducerade den straff som Foppa senare gjorde viss succé med i Lillehammer
Men det hände alltså i eftermiddags. De var gäster under min och Fin-Emil Lagnelius lilla pre game-show inne på Annexet tidigare i eftermiddags.
I’m not worthy!
Man kan för övrigt konstatera att de ärrade legendarerna inte direkt är svåra att intervjua.
Vi hann bara få in en fråga då och då – sedan bara strömmade anekdoter om Studio 54, Wayne Gretzky och Bobby Hull.
Synd bara att så få av er stammisar visade sig! Jag träffade MN Johan – i full Wild-regalia! – och ingen mer.
Ah, ni satt väl på Blues och drack bärs förstås…
• • •
Törs man hoppa att Tim Stützle gör ett lika makalöst mål ikväll igen?
Nej, det törs man nog inte – såna göra man bara en gång i livet.
Men det är ju kittlande bara att denne tyske Kenta finns på isen igen.
• • •
Ok, för tredje kvällen i rad:
Välkommen till bloggen.
Nu tar vi och river av en lördagkväll för historieböckerna.

DETROIT – TORONTO 2-3 (Slut)
• • •
Det var fan otroligt, det där.
Han hade en sjujävla press på sig, Lill-Nyllet. Alla förväntade sig att han skulle förlänga sin famösa poängskörd inför landsmännen – och äga showen på Globen.
Och så bara gjorde han det.
Wow.
Som jag just konstaterat i en krönika som när som helst ligger ute på sportbladet.se finns inget svårare i idrott än att prestera på befallning.
Läs den!
• • •
Här tar vi nu och rundar av lite bilder från senaste dygnet.

Alright, vi hörs imorrn igen.
15.30 finns vi på scenen i Annexet och då är det sagt att ALLA får komma in.
Ta er fram mot scenen när vi är klara och presentera er!

WILLIAM NYLANDER vänder och vinner med 3-2
Mer sen

DETROIT – TORONTO 2-0 (Period 2)
• • •
Lucas Axel Louis Raymond!
Det är han, mer än någon annan, som gör det här Sverige-besöket till stor homecoming.
Han piskar in en cannoli även ikväll – med ett sylvasst skott från vänsterkanten.
Krönikan ikväll kan bli rena Lukasevangeliet.
• • •
Vågen rullar på Globen – och allsång utbryter, som i ett annat St Louis, till ”Country Roads”.
Det vet jag inte om man egentligen kan påstå lagen på isen förtjänar.
Jo, Detroit gör förvisso två mål – varav ett på straff – men i huvudsak är det en låst och trubbig plockepinn-snoozer som utspelas på isen i mittakten.
Så – fem plus till publiken.
• • •
Wille är inte den ende Nylander som blir bejublad i hemstaden.
Pappa Micke zoomas under mittperioden in i jumbon och föräras rätt fina ovationer han med.
Han har för övrigt Leafs-jersey på sig och det är ju lite lustig; det är en av de får tröjor man inte sett honom i tidigare.
• • •
Det är inte varje dag man ser straff utdömd för att spelare lägger handen över pucken i målgården, men det är förstås korrekt – och Sprong tar väl hand om gratischansen.
• • •
Det är många som fastnar i barerna i pauserna, noterar vi – många säten gapar tomma när perioderna drar igång igen.
Well, det minns jag plötsligt att jag också brukade göra när jag var här på hockey i ett helt annat liv – särskilt de sällsynta kvällar då Leksand inte var bra…
• • •
Som framgår av ett ljuvligt klipp i Maple Leafs Twitter-feed var det alltså Sudden himself som kom in i Leafs rum och läste upp förstafemman innan matchstart.
Storartat.
• • •
Det sämsta med pressläktare mitt i resten av publikhavet är att vi blir utbuade för att vi bara sabbar när den där vågen rullar.
Inga sådana känsloyttringar tillåts här, men jag lovar – vi surkartar har också kul!
• • •
Emil Forsberg, just influgen från Azerbajdzjan I assume, blir också inzoomad – och möts med burop.
Aj.
• • •
Usch, Jake Walman ser ut att ha riktigt ont – nånstans i magtrakten – efter att ha krockat med en stolpe.
Hoppas han mår bra och inte behöver åka till SÖS.
• • •
Nu önskar ju man att Jesper L kom förbi med en kaffe, men det är väl att hoppas på för mycket 🙂

DETROIT – TORONTO 0-0 (Period 1)
• • •
Oh yes.
Det är fredagkväll i Stockholm City och åskan går i det gamla klotet söder om Söder.
Nej, det blir inga mål i den första perioden i vår stora blockbuster-match, men vi har en finfin kamp på isen och underbart tryck på läktarsektioner fullknökade av både Leafs- och Wings-fans.
Det var för detta jag kom hem.
• • •
Det var ett ju bara ett movember-fjun ifrån att Subway Willy fick inleda matchen med ett friläge.
Men så kul skulle vi inte få ha det.
• • •
Idag är det verkligen så packat på alla Globen-sektioner – även en högst upp som var avspärrad igår – att till och med Hyttmyra skulle vara nicka imponerat.
• • •
Precis innan de får sitt första – och hittills enda – powerplay tycker jag det ser ut som att Leafs har ryckt åt sig momentum och därför känner jag mig nästan förvissad om att de ska spräcka Alex Lyons nolla med en man mer på isen.
Men istället för att göra som vanligt börjar Lill-Nyllet och Matthews och de andra dribbla och stajla alldeles för mycket.
Kom igen boys, ni behöver inte impa på svenskarna mer än ni redan gör.
• • •
De har ju tagit med sig sina domare hit också, NHL – men inte Furman South.
Var lämnar man in officiellt klagomål om detta?
• • •
Fajten är so far hyggligt jämn, men jag upplever att det är lite, lite fördel Leafs.
Ju längre perioden pågår, desto mer har de av spelet – känns det som i alla fall.
• • •
Alltså Lidas…det finns inte ord för hur fantastisk den människan är.
Han var inte alls bokad som gäst till dagens liveshow, men vi behövde verkligen en till och när jag sms:ade och undrade om han möjligen kunde komma till Annexet svarade han bara ”visst”.
Sedan inte bara stod han på scenen med oss och babblade i 20 minuter. Han stannade utan minsta klagomål kvar och tog selfies med åtminstone 40 fans också.
Om alla i världen vore lite mer som honom skulle vi vara så mycket lyckligare.
• • •
Wings-keepern Lyon – som Ekeliw lätt kuriöst intervjuade redan efter gårdagens match – har varit bra.
• • •
Idag har vi full uppställning på Sportbladets bänkrad i pressboxen. Även legendariska skjutjärnet Gruvan är här, så spelarna får se till att prestera. Annars kan det de få det svettigt efteråt.
• • •
Det är roligt när speakern – såklart influgen från Nordamerika han med – försöker säga Göteborg och istället säger ”Gutteborg”.
• • •
Nu ska församlingen vara snäll mot Hanna Ferm – som alltså sjunger nationalsångerna – för jag är god vän med hennes mamma, Eva, som ursprungligen kommer från Borlänge.
Så det så.
• • •
Nu ska jag unna mig ett par andetag för första gången sedan i eftermiddags.