NHL Awards, del 2

Ja, morsning då.
Nu ska vi se om vi får någon jackpot i glittret på Wynn.
Henke Lundqvist, Erik Entourage-Karlsson, Alfie och Gabbe Landeskog och deras mednominerade har nu bytt om till frack och fina kostymer och sitter snart bänkade på den teater där Garth Brooks (!) vanligtvis håller hov..
Mitt tips:
Jag tror Lundqvist får Vezina, Karlsson Norris och Landeskog Calder. Varåt det lutar i Masterton-kategorin har jag ingen aning om, men det är mycket möjligt att Alfie vinner också.
* * *
Igår var Fru Fortuna något mer flirtig och villig. Jag fick i alla fall kramas lite.
Vi tackar för det.
* * *
Steven Stamkos har fina saker att säga om sin fellow Hart Trophy-nomnee från Sverige.
Hör bara:
– You are obviously aware when you’re playing any great player in the League, but when your job is to create offense, score goals, and you’re playing the best goalie in the world you realize that even more. Obviously his athleticism allows him to be the goalie that he is, but he can get in your head so you try not to change your mindset coming in with certain areas of the ice, where you like to shoot from. But he definitely has my attention when we’re playing against him and he can frustrate you for sure.
* * *
Och när Fru Fortuna är på det där humöret är det lätt att missa att klockan går och tro mig; man hajar till när man steppar ut från en resort som Wynn och ser solen gassa från klarblå himmel.
Ojvoj…
* * *
Eftersom det på sina håll fortfarande verkar råda oklarhet om det här ber jag att få understryka att den här galan gäller grundserien – och att alla röster skickades in INNAN slutspelet började,
* * *
Lyckades aldrig ta mig till Lundqvists party på Lavo, men rapporterna säger att det var ungt, trångt och ett sjujävla ställ från tidig kväll till långt in på småtimmarna.
* * *
Som Alfie sa igår:
Vad lämpligt det vore om Entourage-Erik vinner sin första Norris året efter Lidas vann sin sista.
Då är tronföljden så att säga säkrad.
* * *
Det var ganska ont om hockeyproffs på Wynns casinogolv igår, men Malkin kom i alla fall till baren – i flipflops och skogshuggarskjorta – och såg förvirrad ut medan fansen radade upp sig för att få ta bilder.
* * *
Landeskog verkar glad på röda mattan – trots att han inte får vara i närheten av the real action.
Man måste vara 21 för att överhuvudtaget få vistas inne på casinot och vår Calder-kandidat är som bekant bara nitton.
Jag vet hur det känns, jag var tolv år första gången jag kom hit – 1979 – och led grundligt över att bara få stå utanför och titta på.
Men jag kan trösta Gabriel med upplysningen att man kan ta igen det senare.
Ordentligt…
* * *
Nu ska vi undersöka kaffekannorna här utanför det lilla pressrummet – ett par kilometer från Garth Brooks-teatern.
Jag kommer in med rapporter då och då, företrädesvis i takt med att priserna delas ut.
Häng med!

NHL Awards

Erik Karlsson vet hur man stjäl en show.
Spelarna hade just samlats utanför Alex – en av Wynns femstjärniga krogar, dessvärre nerlagd – på tisdagseftermiddagen för att få nöjet att prata med oss murveldjur.
Då kom nyheten:
Entourage-Karlsson har skrivit på ett sjuårskontrakt med Senators värt sammanlagt 45.5 miljoner dollar.
Sen hade media nåt att fråga om, om man säger så
Stiligt.
– I’m happy, sa smålänningen själv.
Kan man tro, ja.
* * *
Och hur har ni haft det sedan sista finalmatchen?
Själv har jag legat på madrass i en pool i Palm Springs och bara blängt på himlen och knappt tänkt en endaste redig tanke.
En kväll, när en liten drink guppade i en boja intill madrassen och man kunde se hela stjärndjupet i det 35-gradiga mörkret, blev jag rena Bryzgalov.
Det ÄR verkligen för jävla stort, universum,,,
* * *
Hoppas svenskarna på plats här i syndens stad – Karlsson, Lundqvist, Landeskog och Alfredsson – har mer framgång än vad jag haft vid borden de senaste dygnen.
Herregud, Fru Fortuna vilken satkärring, vilken hagga, vilken häxa!
* * *
Är det verkligen bara en tillfällighet att nummer 65 i Ottawa får 6.5 miljoner per säsong?
Ja, troligen – men lite kul sammanträffande tycker jag ändå att det är.
* * *
Lite uppförslut idag, jag medger.
Men så gick jag ut med Hockeysverige.se:s representanter på plats i går också.
Då får man skylla sig själv. Den ene är ju från Ludvika och den andre från Växjö och jag borde veta bättre…
* * *
Nope, Alfie har fortfarande inte bestämt sig för om han ska fortsätta eller inte.
– Jag skulle ta beslut efter att ha tränat ett part veckor men blev sjuk så jag har inte kommit igång med träningen ännu. Vi får se, säger han där han sitter intill gamle kompisen Mike Fishers och svarar på frågor
Hur det blir vet inte jag mer om än någon annan, han förefaller helt uppriktig när han säger att han inte vet varåt det lutar, men jag får för att det var så kul den här säsongen att herr legendar ger det ett år till.
* * *
Försökte lära Hockeysverige-Sibner spela craps igår också, men det slutade bara med att jag blev varse att det står Bruce Springsteen & The E Street Band på hans kalsonger, så jag vet inte om det funkade så bra.
* * *
Kung Lundqvist är stilig i vit skjorta och slips – med nål – från, tror jag, Calvin Klein, på sitt podium.
Ännu vassare lär stassen bli ikväll, när han är värd för ett party på nattklubben Lavo på Palazzo.
– Vad som händer där? Äh, det blir party. Vi är ju i Vegas, då ska man ha kul, säger han.
Varmed jag måste fråga om han gamblat också – och bara får ett leende och ett kort ”no comments” till svar.
* * *
När Nickelback kommer inlufsande på media-eventet blir Hockeysverige-Bodin så illa till mods att han måste gå ut i den stekande Vegas-värmen och ta luft.
Själv orkar jag inte bli så upprörd, men förstår verkligen inte hur NHL kan smutsa ner sitt fina namn med det horribelt usla bandet.
* * *
Lundqvist var hemma i Sverige i tio dagar, på överraskningsbesök, alldeles nyligen men resten av sommaren spenderar han och hustrun Terese kvar i amerikat.
– Ja, det blir en första sommar i New York. Lite annorlunda, men kul också  berättar han.
Huvudorsak:
Det kommer ju en mini-Lundvist om bara några veckor.
– Mitt liv kommer garanterat att förändras för alltid, det är spännande och jag ser verkligen fram emot det,.
* * *
Jag tror först det är en vanlig turist – i tre storlekar för stor, storrutig skjorta, blå chinos, tofflor och glatt leende klistrat över ett rödbränt, klotrunt anlete –   som förvillat sig in bland hockeycelebriteterna.
Sen ser jag.
Det är Jack Adams-kandidaten Ken Hitchcock.
En härlig syn!
* * *
Det är monstruöst hett i Vegas i år också, men till skillnad från ifjol slipper vi ändå se söndergrillade hockeystjärnor på sändningen från Wynn kommande natt.
NHL lärde sig förra året att det inte är så kul att stå i kostym, eller rentav frack, i 45-gradig värme och bli intervjuad av Jeremy Roenick, så de har placerat Röda Mattan inomhus nu.
Alla inblandade är tacksamma.
* * *
Gabbe Landeskog – som kommer att vinna Calder, det är mitt hetaste tips – har ju imponerat genom att redan under sin rookie-säsong uppföra sig som en ärrad veteranen på isen.
Helt otippat är det också som en sån han, sin ringa ålder till trots, ser ut när han sitter på podiet tillsammans med de övriga nominerade.
Men det beror främst på att gossen på stolen intill – Nugent-Hopkins – utgör en så frapperande kontrast.
Det är fantastiskt, han skulle kunna spela femtonåring på vilken ag som helst.
* * *
Extra plus till Entourage-Karlsson för rosa shorts!
* * *
Jaha, då börjar det bli kväll igen.
Lundqvist slår snart upp dörrarna till sitt party, men jag vet inte – jag är nog för gammal för det där och kommer som vanligt att hittas antigen i någon halvskum casino-bar – alternativt vid crapsborden.
Imorrn blir det direktrapport från galan här i bloggen och jag hoppas ni vill vara med.
 
 

Stanley Cup-final 2012, del 33 – The End

LA Kings – New Jersey 6-1 (Slut – Kings Stanley Cup-mästare).
* * *
Så säsongen 2011-2012 slutar, för bloggens del, med att jag halkar omkring på isen i Staples Center och ser rusiga Kings-spelare fira sin första Stanley Cup-titel.
Det är en fin stund.
Inte för att jag känner något speciellt för laget, eller för några av spelarna, men ändå.
Det känns alltid rörande att se människor få drömmar de närt i hela sina liv förverkligade.
Dessutom är det ju rätt cool att stå mitt på isen i en så omsusad arena och bara ta in feelingen, liksom.
En värdigt svanesång, får vi kalla det.
* * *
Devils omklädningsrum är det mindre roligt att besöka.
Där råder – förstås – regelrätt sorg.
Den ende som sitter kvar, uppkrupen i sitt bås,  när vi tassar in är Hedbä – och han stirrar tomt framför sig.
– Bittrast är att se många bra killar bli så besvikna. Det är det som gör mest ont, säger han.
Den ultimate lagkamraten, in i det sista.
Man kan bara be till högre makter att han får en chans till att vara med om det här.
* * *
Hittar Kopitar, med kungakrona på lockarna, under strapatserna på den hala isen och får honom att hälsa till de gamla fansen i Södertälje.
– De finns för alltid i mitt hjärta, ropar han rakt in i den lilla bandaren, som för det blir så glad att den lägger av.
Om den bara anstränger sig lite kan gamla sportklubben därmed känna sig åtminstone lite, lite delaktig i den här triumfen.
* * *
DeBoer är classy även i motgångens bittra stund.
När han får frågor om utvisningen på Bernier – den som förstörde allt – svarar han…
– You know what, det är Kings kväll ikväll. Låt dem ha sin stund.
* * *
Det här är första gången sedan 2007 vi får vara med om att mästarna blir just mästare på hemmaplan och det är nåt ganska oförglömligt med att se en hall bara explodera i extas under de sista två-tre minuterna.
Sicket otroligt jävla drag…
* * *
Igen då, här har vi vinnarna i bloggens stora finaltips:
Eddie Läck, Calle Gunnarsson, Nicklas Lidström, Kimmo Timonen, Mats Wennerholm, Niklas Kronwall, Tomas Ros, Varpu Sihvonen, Niklas Vikegård, Jere Lehtinen, Pierre LeBrun, Johan Garpenlöv, Kjell Samuelsson, Tarik El-Bashir, Niclas Schaub, Kevin Allen, Jimmy Wixtröm, Agneta Sjödin, Göran Sundberg, Niklas Holmgren, Calle Järnkrok, Mattias Ritola, Uffe Bodin, Helene Elliott, Robert Pettersson, Bruce Garrioch, Loui Eriksson, Tomas Lundström, Magnus Hägerborn, Jhonas Enroth, Sticky Bomb och Håkan Loob.
Även dom är kungar och bär gå ut och fira ordentligt.
* * *
Bernier kommer att få leva med det här resten av sitt liv, det var hans utvisning som avgjorde hela finalen.
Men han borde vinna tillbaka lita av fansens respekt när han kliver ut i omklädningsrummet och utan gnäll svarar på fråga efter fråga efter fråga.
Lagkamraternas respekt förlorade han aldrig.
– Nej, det var en bra tackling som han satte in för att få fart på oss. Ingen skyller på honom, säger Hanky Tank Tallinder.
Lou bör dock vara beredd på att det kan behövas psykologhjälp framåt sommaren.
* * *
Det är nu två år sedan Sveriges fick en ny Stanley Cup-mästare – Niklas Yellbear Hjalmarsson.
Nästa år slår vi till med blågula pjäser i bägge lagen, okej?
* * *
Partyt som just utbrutit i downtown LA kommer sannolikt att pågå i åtskilliga dygn – och spridas över resten av staden.
Det här är en stad som längtat efter att få fira en ny hockeytitel och nu tänker bevisa det riktiga i Tupacs påstående att California know how to party.
* * *
Det är nåt aningen scary med att resultatet – nästan – blev detsamma som i Playstation-matchen igår eftermiddag.
Jag får sluta med de där dumheterna…
* * *
På sin väg till bussen måste Devils-spelarna passera zamboni-entrén och där ser de festen rasa ute på isen.
Det borde kunna undvikas på nåt sätt…
* * *
Det är lite tradigt att målvakterna så ofta föräras Conn Smythe, men den här gången var det verkligen ingen diskussion.
Quick var mer värdefull än någon annan.
* * *
Dustin Penner har nu vunnit Stanley Cup med två av de tre kaliforniska NHL-lagen och som han säger under segerfesten:
– Jag antar att Sharks börjar visa intresse snart…
* * *
Vi kan åtminstone utgå från att fansen som förlorat inte river sin hemstad i år.
* * *
Okej, nu ska jag gå och hälla mig i en och annan stänkare, tror jag bestämt.
Det har varit en lång säsong och ett oerhört intensivt slutspel och jag tackar alla som varit med och gjort det till den kanske mest fantastiska upplevelsen i den här bloggen någonsin.
Det är en ära att ha så enastående läsare.
Sista matchen är alltså spelad, men trots de inledande orden i det här inlägget är det ju inte slutet.
Vi återkommer med bilder om någon dag – och sedan har vi Awards-showen i Vegas nästa vecka.
Men tills dess:
Tack – och so long.

Stanley Cup-final 2012, del 31

LA Kings – New Jersey 4-1 (Period 2)
* * *
Jaha, titta.
Devils får en sen reducering.
Nu kan det här definitivt bli match igen.
Ponera att de gör ett direkt i tredje, till exempel i det powerplay de får börja med…då jävlar blir det nervdaller här inne.
Det är Kings match att förlora, Devils kan bara tömma bränsletankarna och ge precis allt under de sista 20 nu.
* * *
Den allmänna uppfattningen här är att bedömningen av Berniers tackling, som enskild händelse, var helt korrekt – men att de borde ha tagit Stoll, och kanske även en Penner som slog någon i ansiktet, några moment innan.
Och då hade ju den där situationen aldrig uppstått.
* * *
Jaha, så miss porrstjärna sitter där igen alltså. Då tycker jag hon för trösta DeBoer med en riktig exponering ikväll, allt annat vore osportsligt.
* * *
Det är inget vidare classy att organisten leder ”Maaaaarty”-ramsorna när Kings gjort mål.
Att publiken skriker så är en sak, det gör dom överallt, men att organisationen bidrar till sådant hän smakar beskt.
* * *
Dom tar alltså ett av Kapten Bruns mål från förstaperren och ger till Carter istället.
Så nu är det han som har två baljor i matchen och med lite flyt kan fullborda ett hat trick i säsongens största match.
* * *
Ser Cam Jenssen i en pressläktarkorridor i pausen – med en blick som skulle kunna få en att tro att han fått syn på Sean Avery nere på isen.
* * *
Linjemannen som får en tand utslagen ställer sig ju faktiskt i vägen för Volchenkov momentet  före 4-0-målet så han förtjänar sitt öde –likaså den utskällning en ursinnig Oates, assisterande tränaren,  står för i Devils-båset.
* * *
Tio för osportsligt på Carter, dito för Clarkson.
Frustrationen kräver sina offer hos Devils nu.
* * *
Nu har vi sett Gandolfini på läktaren.
Och strax efteråt reducerar Devils.
Det är en händelse som ser ut som en tanke.
* * *
Devils fjärdekedja, som varit en sån sensation genom hela slutspelet,  har ingen stor kväll.
Bernier förstör allt med sin boarding, Carter åker på tio för osportsligt – och slutligen för Pagrotsky Gionta ett slagskott i fejset nere vid Quick.
Vad hände, liksom?
* * *
Kvällens löjligaste utvisning är den Penner får här på slutet.
Där kände O’Rourke och Rooney att de ville ge Devils nåt tillbaka efter den olycksaliga paraden till utvisningsbåset.
* * *^
Stämningen i Staples är – andlös. Fansen här inne vill så gärna explodera i ett orgiastiskt segervrål, men vågar inte.
Det blir inte ens nån riktigt balle i ”We want the cup”-ramsorna efter 4-0-målet.
Det här kan bli de mest gastkramande 20 minuter Hollywood varit med om.
* * *
Det är Britney Spears som gör – förförisk – reklam för Carl’s Jr.
Ja, förstår ju alla att det är genom att trycka i sig snabbmat hon fått den där kroppen.
* * *
Okej, ha en kul tredjeperre.
Nästa gång vi hörs har Kings vunnit Stanley Cup-finalen 2012 – eller Devils iscensatt en av tidernas mäktigaste comebacker.
Jag utesluter ingenting.
 
 

Stanley Cup-final 2012, del 30

LA Kings – New Jersey 3-0 (Period 1)
* * *
Ojvoj, poor Steve Bernier…
Han åker alltså på en fem minuters major, får matchstraff – och under de fem minuterna gör Kings alltså tre jävla mål.
Jag vill inte ens tänka på hur han känner sig när han sitter i omklädningsrummet och ser de målen trilla in.
Han vet ju att han kan ha avgjort matchen, finalen och säsongen med den.
För nu börjar det onekligen lukta Stanley Cup här inne.
Fast klart?
Inte.
Den gamla klyschan om att det inte finns något svårare än att leda med 3-0 har inte uppstått ur tomma intet och den har, tror jag extra bäring, i ett så här oerhört läge.
Risken finns, återigen, börjar febra över vad som ligger i potten och blir skakiga – samtidigt som Devils bara de lyckas göra ett mål får en oerhörd energi-boost.
Men tills vidare har Bernier väldigt mycket anledning att må dåligt…
* * *
Jo, vi sa nåt om att Kapten Brun behövde visa sig ikväll.
Då kliver han in och göra två mål – i samma powerplay.
* * *
Tråkigast för Devils är att det kändes som de satt i en bra sits innan den där utvisningen.
Ja, Kings öppnade ursinnigt och låg på som fan, men de kändes väldigt krampartade i avslutningarna och direkt panikslagna i egen zon och när de hade ridit ut de första tio tycktes de, med sitt lugn och sin säkerhet, vara på väg att ta över.
Sen lät Bernier bli att bromsa…
* * *
Introt, med de vita blinkande lysrören i fansens händer, är lika mäktigt och effektfullt som förra veckan, men annars består intrycket från tidigare idag:
Stämningen är mer sammanbiten och beslutsam än euforisk idag.
* * *
Det är oklart om Filip Hammar är här ikväll också. Han har inte varit kommunicerbar sedan han satt hemma i Los Felize och såg Sverige förlora.
* * *
Kings första PP får mig dock att tänka på ett lag jag såg spela fotboll tidigare idag.
* * *
Meddelandet på en skylt Kings-fans håller mot plexit nere hos Kings under värmningen är kort och kärnfullt:
Finish this.
Ja, som sagt – they’d better.
* * *
Nä, Måns – det är framförallt sjundematch för Kings. De här är sista chansen.
Devils har spelat eliminiation-matcher två gånger i rad och har mindre press på sig.
Äh, jag vet inte vad jag pratar om, det bara lät så bra det där.
* * *
Jag ser egentligen inte från takåsarna på andra sidan, men tror mig ändå veta att DeBoer redan under värmningen lite diskret kollar om hans porrstjärna slagit sig ner bakom båset…
* * *
Åh, Pekkasteele, Jessica Burnstein! Ja, hon var som en dotter åt Elaine och är en mycket god vän.
Så tack för den hälsningen.
* * *
Jag är så uppspelt och förväntansfull att jag blir lite illamående mellan värmning och matchstart.
Det hade man inte räknat med när det här finalparet blev klart.
* * *
Mange, om jag suttit bredvid ”T” hade jag nog försökt inleda med att upplysa om att jag känner Dominic ”Uncle Junior” Chianese från Elaine’s och om det varit en isbrytare tagit en debatt om det inte var väldigt onödigt att smiska upp the councilman bara för att han beppade med Irina…
* * *
Men den fåniga maskoten – utklädd till lejon – återfaller lite i gamla synder när han håller upp en skylt om att fansen väntat i 45 år ”på det här” och därför måste föra mer väsen.
Skulle de inte undvika såna där stämningar om ”det här”.
* * *
Vadå Ijey, pratade ESPN om det olyckliga i att jag glömt lukta-gott-flaskan hemma i New York?
Ja, det är en hård knäck för alla…
* * *
Men hur är det nu då, sitter det nån silikonbomb bakom Devils-båset och försöker avleda DeBoers uppmärksamhet?
* * *
Ja, Julia, liheterna mellan Playstation-fiktionen och verkligheten är snudd på otäcka idag.
Fast där behövde Kings ingen femminutersutvisning för att döda matchen.
* * *
In med Hedbä!
* * *
Nu säger vi så här:
Nästa mål.
Får Devils det kan det, absolut, bli match igen.
Vi vet vad som hänt när vi hörs här i nästa paus.

Stanley Cup-final 2012, del 29

God afton.
Får vi försöka skänka lite tröst med en Stanley Cup-final i den dystra fotbollsnatten?
Jag vet, jag vet – det hjälper inte på riktigt.
Men spelar dom sist ska Kings och Devils åtminstone tillfälligtvis kunna få några av er att glömma den där klumpen i mellangärdet som säger er att EM redan är över.
Vi har, som ni vet, tagit oss över kontinenten ännu en gång och har en Game 6-thriller i Staples Center framför oss.
För tredje gången kan Kings bärga bucklan – och för tredje gången kan Devils förstöra partyt.
Häng med, brustna svenska hjärtan!
* * *
Stämningen i La La Land är en HELT annan idag än inför den fjärde matchen.
Då hade segerpartyt i princip redan börjat, själva hockeyn var bara en formalitet som skulle stökas över.
Som DeBoer säger:
– Man får inga problem med motivationen när spelarbussen måste passera tio limousiner som väntar på att få att ta folk på efterfesten…
Nu – när Devils lärt den här delen av världen vad som händer när man tar ut segrar i förskott – är det sammanbitet, nervöst och fokuserat istället.
Och ingen pratar om vilken fest hela södra Kalifornien ska ha om Kings vinner.
Point taken, alltså.
Det kan nog betyda en del, det.
* * *
Så länge man slipper multipla bagarväckningar går det här resschemat att stå ut med, så jag tog en kvällsflight från JFK i går och fick sedan vara om något så sällsynt som en helt stilla resa genom molnfri natt  och kunde,  med en liten bourbon i handen, sitta och studera ljusen från städer och byar och ensamma gårdar mitt ute i Nebraskas ingenting.
Då är det magiskt att flyga,
* * *
Men nog är det väl konstigt hur mycket strunt hockeyspelarna pratar emellanåt.,
Förra onsdagen försäkrade Kings-spelarna att de inte alls var påverkade av trycket utifrån, att de inte hade tagit ut något i förskott och inte var mer nervösa än vanligt.
Nu erkänner Drew Doughty plötsligt att jo, det var för många distraktioner och vi tänkte för mycket på vad som skulle hända efteråt och blev för ofokuserade ute på isen.
Ja, det fattade ju vem som helst – men då kunde ni väl ha erkänt det då.
* * *
Det var inga hockeystjärnor med på den red eye-flygningen, men man kan aldrig flyga mellan New York och LA utan att se kändisar och på säte 2A satt i alla fall han skotten som spelade den överlevande i gay-paret i ”Fyra bröllop och en begravning” och också varit med i några av ”Mummy”-filmerna, tror jag.
Någon som orkar googla och kolla vad han heter? Josh nånting, är det inte så?
* * *
Doughty säger samtidigt att Darryl – alltså Farmer’s Day-firande coach Sutter – nu sett att ingen bryr sig det minsta om något annat än att spela the hockey game of a lifetime.
Man skulle bra gärna ha velat höra hur det lät när han såg till det.
* * *
Bor den här gången på JW Marriott-hotellet vägg i vägg med Staples och hamnar under frukosten vid bordet intill Old School Lou och Devils PR-stab.
När big boss, efter att undersåtarna viskat i hans öron, fått klart för sig att jag är mediafigur ser han inte nöjd ut och det är klart, inte ska han behöva äta sin morgon-flingorna med smutsiga journalister i blickfånget.
* * *
Bara nu Hanky Tank Tallinder, Hedbä och de andra svenskarna hållit sig långt från Ponikarovsky under eftermiddagen.
Han kommer ju från Ukraina och kan ha sabbat deras uppladdning helt med gliringar monumentale.
* * *
Game 6, lyder alltså den officiella benämningen. Men för Kings del är det här ingenting annat än en Game 7. Sista chansen. Tvingades de tillbaka till Devils för en direkt avgörande match är det kört.
* * *
Själv ser jag matchen på hotellrummet och det är en säregen upplevelse att sitta i downtown LA och Du Gamla Du Fria medan någon viftar med en svensk flagga det står Avesta på.
Sen blev det verkligen bara kattskit.
Var det inte rentav lite Edmonton Oilers över det svenska försvarsspelet?
* * *
Porrstjärnan som satt bakom Devils bås i fjärde matchen – en Oscar-kandidat vid namnet  Taylor Stevens – ska tydligen göra ett nytt försök att distrahera DeBoer och hans mannar på samma stol ikväll.
– Inte mig emot, säger DeBoer.
Sen skyndar han sig snabbt att tillägga:
– Jag menar, vi vann ju förra gången hon satt där. Så det kan bara bli bra….
* * *
Marty håller ju på att överglänsa unge Quick och Hanky Tank Tallinder sa något intressant om det i lördags.
– Kolla på dem. Marty är helt lugn och avslappnad mellan avblåsningarna. Quick, däremot, är oerhört koncentrerad och fokuserad hela tiden. Det måste till slut ta på krafterna och bli rätt jobbigt.
Ja, och ju längre den här serien pågår…
* * *
Har glömt Gucci-aftershaven hemma i New York.
Det bådar inte gott för någon.
* * *
Hur fokuserade såna som Kopitar, Dustin Brown, Jeff Carter och Mike Richards är vet jag inte, men en sak är säker:
De måste, som det sägs här borta, show up ikväll om det här ska gå vägen för Los Angeles-kungarna.
Det har varit för mycket strömavbrott hos dem de sista två matcherna.
* * *
Det rasslar, ännu en gång, förföriskt i palmerna under den korta promenaden från hotellet till pressentrén.
Man ska nog fan bo här ute ändå.
* * *
Trodde först att det var DOUGLAS Murray Red Wings hade trejdat till sig mot Brad Stuart.
Det hade varit nåt, men så kul skulle vi tydligen inte ha det. Det handlade om den andre Murray, Andrew eller vad han heter.
Nu får Holland intensifiera ansträngningarna att locka Suter till Michigan, annars blir det inte mycket till säsong i The Joe nästa år.
* * *
Blunda nu, Devils-fans, för nu ska jag berätta hur det här slutade när Game 6 avgjordes på Playstation innan taxiresan ut till JFK igår eftermiddag.
Kings gjorde verkligen the game of a lifetime och var uppe i 6-0-ledning efter två perioder.
Då slängde DeBoer in Hedbä och han höll nollan, men det gjorde en inspirerad Quick också, så det slutade 6-0.
Och till och med Scuderi fanns bland målskyttarna.
* * *
Pierre LeBrun på ESPN knäcker alla med uppgiften att han under flygningen hit igår satt bredvid James Gandolfini.
Han fick fram uppgiften att ja, ”T” ska på matchen ikväll. Därefter lämnade han honom ifred.
Fan, jag vet inte om jag hade kunnat låta bli att plåga honom med frågor och åtminstone EN  bild…
* * *
Första målet.
Första målet.
Första målet.
Det som är riktigt viktigt måste man upprepa.
* * *
Drar namnet Nolan i matchavgörarlotteriet.
Jag har rena Justin Williams-flytet i den där jävla tombolan.
Lovar inte gott inför kommande eskapader i Nevada-öknen…
* * *
Bloggens nye sidekick, Per-Ragnar Bergkvist, har ju med anledning av det faktum att vännen Hedbä plötsligt fått skäggväxt som en vuxen människa uttryckt oro över att han ska ha fått hår på bröstet också.
– Det skulle kännas konstigt, som det hette i ett av de legendariska mail PR skickat den senaste tiden.
Hedbä kommer nu med någorlunda lugnande besked.
– Mja, det har kommit ut ett hårstrå. Och det var grått. Så Per-Ragnar kan andas ut, säger han med ett brett flin och torkar lite av den omtalade eftersvetten ur pannan.
* * *
Barry Melrose börjar se lite spak ut, föremål för Kings-fansens ilska som han blivit.
De menar att han jinxade laget när han efter tredje matchen gick ut och deklarerade att allt var klart och att LA nu kunde se fram emot festen.
Ja, det är lite som alla som sa att Sverige skulle slå Ukraina enkelt idag….
* * *
Gionta junior börjar i sitt väldiga skägg påminna starkt om Leif Pagrotsky.
* * *
Går all in ikväll och avlossar den silvrigt grå kostymen.
Den har sett många stora hockeystunder och garanterar magi i Staples Center.
* * *
Och så hälsar vi en ny mini-shoestring välkommen till Avenyn och världen.
Fast Freddy blev pappa igår natt igen – den här gången till en liten knatte som ska heta Calle.
Bloggen ber att få gratulera och önska all lycka!
* * *
Det är ikväll Hanky Tank gör mål, faktiskt.
* * *
Djurgårdsfansen borde börja öva in ramsan ”tjena tjena” och skandera den varje gång Drottningen Valiquette står för storartade ingripanden i vinter.
Det var ju vad han, brett flinande,  sa varje gång man letade sig in i målvaktshörnet i Rangers gamla omklädningsrum för att prata med Henke.
– Tjena tjena…
DIF:arna kan för övrigt glädja sig åt att de får in riktigt superkille i omklädningsrummet.
* * *
Sutter meddelar under en oväntat jovialisk presskonferens att hans spelar igår hade gemensam middag och videokväll.
– Ja, vi tittade på hockeyvideo alltså, tillägger han.
Det hade varit festligare om de haft en vanlig videokväll och legat utspridda i någons vardagsrum och kollat några schyssta Scorsese-rullar, tycker jag.
* * *
UllaBulla Ullström på twitter:
– Kings vinner. Såvida inte DeBoer beslutar sig för att skicka in Tedenby i laget.
Det är vackert med smålänningar som håller ihop.
* * *
Eddie Läck, Calle Gunnarsson, Nicklas Lidström, Kimmo Timonen, Mats Wennerholm, Niklas Kronwall, Tomas Ros, Varpu Sihvonen, Niklas Vikegård, Jere Lehtinen, Pierre LeBrun, Johan Garpenlöv, Kjell Samuelsson, Tarik El-Bashir, Niclas Schaub, Kevin Allen, Jimmy Wixtröm, Agneta Sjödin, Göran Sundberg, Niklas Holmgren, Calle Järnkrok, Mattias Ritola, Uffe Bodin, Helene Elliott, Robert Pettersson, Bruce Garrioch, Loui Eriksson, Tomas Lundström, Magnus Hägerborn, Jhonas Enroth och Sticky Bomb.
Det var de som satte 4-2 till Kings i den här bloggens stora finaltips och således kan bli kungar ikväll.
Och så The Loober förstås. Håkan Loob. Han förutspådde att det var just ikväll Kings skulle bärga titeln. Det borde oroa the Devil nation litegrann, The Loober är en sannskyldig Saida när han tippar Stanley Cup-finaler.
* * *
Det är, vad som än händer, säsongens sista match i Staples Center, slår det mig plötsligt.
Tråkigt, nånstans. Finalen har varit en lysande upplevelse i den här hallen.
* * *
Får alltid lite armsvett när de går igenom jordbävningsförberedelserna på jumbotronen strax innan uppvärmningen.
Det vore inte så kul om det hände nu…
* * *
Dan Rosen på nhl.com påminner om att inget lag som tagit ledningen med 3-0 i en final vunnit just sjätte matchen.
Vid 20 tillfällen har de vunnit i Game 4, vid tre i game 5 och vid ett i Game 7.
Och enda gång – 1942 – har laget som tog ledningen med 3-0 förlorat i Game 7.
Den statistiken kan ni ju sitta och begrunda ett tag om ni vill.
* * *
Någon påstår att Jackson Browne är på läktarna ikväll.
Då vinner Kings.
* * *
Ny sextimmarsflight över kontinenten i morgon? Jadå, jag är redo för allt. Det blir i så fall en red-eye till. Med bourbon.
* * *
OK, nu är vi uppe i lite textlängd igen. Ni ska få lite tid att läsa.
Min enda verkliga förhoppning är att vi får se en lika lysande match som i förrgår.
Då blir det här en gyllene afton.
Håll i hatten!

Stanley Cup-final 2012, del 28

New Jersey – LA Kings 2-1 (Slut)
* * *
Tack för det.
Det var en RIKTIG finalshow det.
Underbar hockey, underbar spänning, underbar atmosfär.
Och nu fortsätter det med minst en gastkramande rysare till, på måndag.
Jag kan knappt vänta på den.
* * *
Nej, Kings åkte förstås inte på sin första förlust i hela slutspelet, där gick det lite för snabbt för Biffens knubbiga fingrar.
Men väl sin första bortaförlust.
Och lite av flytet, lite av feelingen, har gått förlorad.
De har fortfarande fördel och kan definitivt ta det här på måndag, men det känns inte lika givet som tidigare.
Ingen ska behöva söka vård för chockskador om Devils faktiskt lyckas vända det här.
* * *
Granvista, Helene Elliott på LA Times är en av Nordamerikas allra bästa hockeyskribenter – och går nu omkring i ständig chock eftersom hon bevakat Kings så länge och aldrig varit med om en sån här ”run”.
* * *
Det finns inget jag kan säga om Marty Brodeur som ingen annan sagt tidigare, men shit:
Han överglänser Conn Smyth-Quick nu…
* * *
Ledsen, det här blir en väldig kort slutrapport, men jag ska med en buss tillbaka till Manhattan – och sedan börja planera för fortsättningen av den här finalen.
Vi hörs inom kort.

Stanley Cup-final 2012, del 26

New Jersey – LA Kings 2-1 (Period 2)
* * *
Nu har jag fantamme tagit av mig kavajen och sitter i bara skjortärmarna.
Då vet man att vi börjar närma oss den verkliga kokpunkten, för det händer aldrig.
Men det är ju lika lysande nu. Explosivt, rappt, fullsprängt av chanser och sådär hoppande intensivt så det känns som att spelarna är på väg att köra rakt genom sargen.
* * *
Justin Williams har varit så kär i stolparna att Devils-backarna helt enkelt skiter i honom och ger honom mer utrymme än nånsin tidigare.
Då får han ordning på kompassen i klubbladet. Kvitterat.
* * *
Kings år ta bort r:et i förnamnet när de talar om Bryce Salvador.
Men är det inte Clarkson som styr in 2-1?
Från min holk här uppe såg det absolut ut så.
* *
Fast sen har Williams nytt drömläge mitt framför kassen och sätter den rakt i benskydden på Marty.
Så glödhet är han fortfarande inte.
* * *
Nu mailar dock Konsertpianisten och klargör att B(r)yce-skottet går in via den olycksalige Voynov.
OK.
På Playstation gjorde han de stora målen framåt…
* * *
Förstår Bubbe, men efter matchavgörande senast var det svårt att inte ha Big Goal Henrique på den listan.
Att jag sedan glömde bort honom idag beror väl på att han inte direkt är den färgstarkaste off-ice.
Fast i morse var han en av få som satt kvar i omklädningsrummet när vi stövlade in och då sa han, lite lakoniskt:
– Ja, grabbar, nu finns det väl inte så mycket att välja på…
Lite kul, det förtjänade omnämnande i bloggen.
* * *
Precis som på Garden har de väldigt påklädda isskrapare i The Rock.
Egentligen tycker jag att vittnar om klass.
* * *
Spol-Jansson, när du har ett så klassiskt nick vill jag definitivt veta hur lång tid du tillbringat under kommentatorsspårets brusande yta.
* * *
Med det inte sagt att jag SJÄLV har någon klass.
Ingen Scott Stevens i jumbon ännu, men väl Sergej Brylin. Och Bruce Driver.
Inte kattskit det heller.
* * *
Är det bara som jag tror, eller har Devils börjat smälla på väldigt hårdare i närkamperna?
* * *
Stoll är bra stollig när han kommer igenom i friöäge – och stannar av. Då hinner Gionta – ja, jag tror det var han! – avväpna honom.
* * *
Christian, jag tippade Devils i slutspel – och sa att de skulle bli en dark horse där.
Fast det är det enda jag har att skryta om i tipsväg den här säsongen.
* * *
Ännu stolligare är Stoll när han tror att hans baseboll-slag ska godkännas som kvittering.
Det hade kanske funkat om regeln varit att klubban måste vara i höjd med, eller lägre, än kanten på plexit…
* * *
Ja, Zlutan, jag har själv misslyckats i Färjestad. Eller Karlstad i alla fall. Har fått ångest varje gång jag varit där. Och en gång blivit jagad av skinheads, helt utan anledning. Jag har, med all respekt,  full förståelse för att det är svårt att trivas där.
* * *
Det finns ibland en nonchalans hos Mike Richards som Darryl Sutter rimligen måste bli Tårtan-tokig på.
* * *
Rob Zombie zoomas in också. Eller är det Hedbä som bytt till batiktröja på bänken?
* * *
Volchenkov är välkommen till klubben för oss med boxarnäsor.
Ouch.
* * *
Här kommer nu en tredje period med klassikerpotential.
Håll i er.

Sida 1009 av 1355