De snälla pojkarnas dans

God afton och välkommen till Stanley Cup-slutspelets motsvarighet till den fridfulla upplösningen av Tjeckoslovakien.
Det är krig i alla slutspelsserier – utom den här.
Mellan Red Wings och Predators råder samförstånd, respekt och gemensam vilja att lösa konflikten utan blodspillan.
Ja, Weber dunkade Zätas skalle i plexit i den första matchen och Bertuzzi smiskade upp honom för det tilltaget i den andra, men mer har det inte varit.
Istället har de här lagen – hör och häpna – försökt spela hockey.
– Ja, det är väldigt snällt jämfört vad man sett på andra ställen, säger Bengan Hörnqvist.
– Vi tycker också väldigt illa om varann, som man gör efter några matcher, men inget av lagen har väl egentligen några killar som är så bra på att hålla på med sånt där.
Nej, det är förmodligen sanningen.
Nu är det dock fjärde matchen och de där aversionerna har rimligen börjat ta sådana proportioner att inte ens en Vaclac Havel skulle kunna bevara freden.
Så det är, rubriken till trots, mitt tips:
Ikväll smäller det.
* * *
Joho, visst hann jag till morning skate i tid – och det var med en triumfatorisk uppsyn jag klev fram till den lilla klunga som stod och plågade Zäta, själv i misstänkt kuddfrisyr långt in på förmiddagen, med samma frågor som vanligt.
Reaktionen blev precis den önskade.
Han fick svårt att hålla sig för skratt och var tvungen att undvika min pigga blick för att alls kunna genomföra sin presskonferens.
Det är och förblir bloggens roll att underhålla och locka till skratt!
* * *
Shanny fortsätter dominera slutspelet – tyvärr.
Idag har Chicagos Shaw, i skrivande stund, stängts av tre matcher för att han körde över en något teatralisk Mike Smith i Phoenix. Sedan väntar förhör med, och bestraffningar av, Bäckis, James Neal och Hanson Brother Asham.
Jag säger inte att de inte förtjänar att bli avstängda, men det är Shanahans eget fel att första omgången spårat ur och att han själv hamnat mitt på scenen.
Som själve Jonathan Toews, Blackhawks mäktige kapten, konstaterar i en intervju kanadensiska rikstidningen Globe And Mail idag:
Han borde ha stängt av Weber efter övergreppet på Zäta.
– I en sådan situation måste man, mer än något annat, statuera ett exempel, oavsett om det handlar om en stjärna som Weber eller inte. De har jobbat hårt på att få bort sånt där så att det inte händer igen och så låter de en sån grej passera. Alla måste ju känna att vi är tillbaka på ruta ett och att det är fritt fram att göra såna saker. Det är frustrerande, konstaterar Johnny T.
Jag ber att få instämma å det mest helhjärtade.
Shanny har gjort bort sig, helt enkelt.
* * *
Ett otvetydigt tecken på att den sköra freden mellan Wings och Preds håller på att upplösas har spårats runt det pingisbord som mellan varven står uppställt utanför Wings omklädningsrum.
Tydligen ville Nashville-spelarna Yip och Josie – han Poeten från Sverdlovsk rånade i söndags – låna det igår eftermiddag.
Men det satte sheriff Bertuzzi stopp för – enligt initiala uppgifter genom att själv vika ihop och rulla iväg bordet.
– Men så var det inte, jag sa bara åt en säkerhetsvakt att ta hand om saken, klargör Big Bert för Free Press.
Lagkamraterna uppskattar att han agerar vakthund.
– Han är själv en usel pingisspelare, men det är bra att han får någon användning för det där bordet, flinar Danny Cleary.
* * *
Från LA rapporteras att Daniel Sedin kände sig bra efter träningen och att han inte haft några symptom ”på ett tag”.
Jag känner verkligt obehag inför den där situationen, det är förskräckligt om Canucks är så desperata att de inte hindrar sin bäste spelare från att begå för tidig comeback.
* * *
Om jag vetat att det där pingisbordet existerat hade jag utmanat All Star-Zäta vid något lugnare tillfälle.
Jag, känd som Hammaren under otaliga turneringar runt ett gammalt Stiga-bord på Slingergatan i Borlänge under 70- och 80t-talet, hade kunnat visa honom vad bollkänsla verkligen innebär!
* * *
Pansarkryssaren Gill kan inte spela ikväll heller och Barry Trotz saknar honom.
I synnerhet i penalty kill.
– Ja, att slänga in honom i de lägena är som att parkera en mindre bil framför kassen, säger han.
Ha, en one-liner right up my alley!
* * *
Trots den vänliga tonen har det utdömts en ocean utvisningar i den här serien – och det är Red Wings, med en till synes frustrerad The Mule i spetsen, som tagit en lejonpart av dem.
Det ska det bli slut på, har coach Babs tänkt,  och han uppmanar just Landsbros Alice Cooper att släppa sina issues.
– Om jag vore The Mule skulle jag låta bli att låta någon komma under mitt skinn och spela hockey istället, säger han.
Med den försynta lilla provokationen försöker han förstås få riktig fart på sin störste slutspelsartist.
* * *
När jag kommer tillbaka från morgonvärmning och lunch har städerskan just dragit fram sin vagn till min dörr och viss tension kan anas i den tysta, dämpade korridoren.
Men när jag gör klart att jag måste jobba och att hon inte behöver fixa mitt rum, bara jag får några handdukar och ett par kaffepåsar, skiner hon upp och blir glad.
Nu råder fred i Marriott-skrapan.
* * *
Ja, Hawkeye, nyheten om att Levon Helm ligger för döden är verkligt deprimerande.
Må han vila i frid.
* * *
Homer får inte så mycket istid längre tid, men det hindrar inte att mediahopen bildar hög även runt honom efter förmiddagsövningarna på The Joe-isen.
Till slut brister det för Piteå-Terminator och han ropar, fejkat indignerad:
– Men jag tillbringar ju mer tid med er i media än på isen!
* * *
Käre Tompa, jag tycker det var väldigt dumt och onödigt gjort av Bäckis – och det kan komma att kosta Washington dearly, det har jag redan skrivit.
* * *
Själv tycker jag Homer sett riktigt bra ut när han väl spelat och upplyser honom också om det.
– Kan du säga det åt Babs också så jag får spela lite, flinar han.
Sen blir han lite allvarligare.
– Det är inte alldeles lätt att åstadkomma så mycket när jag inte spelar mer, men jag försöker. Det är underbart att vara i slutspelet igen och vem vet, det kan vara mitt sista. Så jag ser till att njuta så mycket jag kan.
* * *
Lite trist är det att Brian Engblom gjort sig kvitt sin magnifika Mullet och bytt de stentvättade jeansen mot stilig kritstreckskostym.
Jag menar, han ser ju alldeles normal ut när han glider förbi Bloggens lilla bord här i pressrummet på The Joe.
* * *
Predators bor på MGM-hotellet och där ligger röken inne på casinot så tät att Bengan Hörnqvist inte trodde det var sant när han igår råkade passera – för gambling förekom givetvis inte.
– Helt otroligt. Jag fick kasta mig i ett ångbad för att få bort stanken, berättar han.
Jag hade låtit bli att duscha och sedan chockat Jimmy Howard med att lukta som en irländsk pub under de där tumulten runt kassen.
I ett slutspel kan varje liten detalj få betydelse.
* * *
Apropå Bäckis – som jagades intensivt av Bruins-spelare igår – sa Dale Hunter idag att motståndarna gick över gränsen när de siktade mot svenskens skalle och som Adam Proteau på Hockey News twittrade i eftermiddags:
Nånstans exploderade Pierre Turgeons huvud…
* * *
Black Keys i PA:t i The Joe under värmningen.
Annat än pop-techno-smörjan på Garden det.
* * *
Jag hetsade ju upp mig väldeliga inför första live-mötet med Radulov i söndags, men det blev ju inte mycket att hoppa jämfota över – som att jag nånsin skulle göra det.
För en gångs skull får jag nog lov att citera Milbury i NBC-studion:
– Get your act together, Toto. Du är inte i KHL längre.
* * *
Kevin Weekes vinkar glatt. Åt er, förmodar jag. Vi känner inte varann sådär bra.
* * *
Den arge Big Pussy-mannen sitter bredvid mig ikväll också.
Han lyckas ge ett hotfullt intryck redan när han sätter i elsladden i sin dator.
Det här är hans territtorium, låter han med förstås, och jävlar om någon – till exempel jag – på nåt sätt försöker begränsa hans rätt att sitta här och vara viktig.
Må uppkopplingen fungera nu.
* * *
Tycker mig redan under värmningen se en tjomme på sektionen nedanför som sitter och smyghåller på en slemmig bläckfisk.
Ska bli intressant att se om jag har rätt.
* * *
 
Mja, då låter vi väl dansen börja då.
Det här är Detroits sista chans. Får de åka tillbaka till Tennessee med 3-1-underläge kommer detta att vara över till helgen.
Så det är dags att börja köra.
Snälla pojkar får inte kyssa Stanley Cup-bucklor,  hoppas jag alla inblandade vet.

Hotellrumsblogg från Motor City, del 6 – The End

Ja, Bulan alltså.
Han är hetaste svensk i hela slutspelet med sina tre strutar.
Och han spelar ju som ett geni också, pojken.
Så er det ut när en spelare är det som svenskar i allmänhet har så svårt att vara.
Bäst när det gäller.
* * *
Har tryckt i mig både BLT-sallad och lax och ännu så länge mår jag som vanligt.
Men man vet inte, de där bakterierna den försmådda städerskan enligt teorier sms:ade från Detroits norra förorter planterat i salladsbladen kan ju verka långsamt.
Toadörren får stå öppen i natt, utifall…
* * *
Sharks jagar bra på slutet och får in 3-4-rdeucering med sjutton sekunder kvar, men de når inte ända fram och nu tror ju jag att det kan bli väldigt svårt.
* * *
Dale Hunter tror att ligan drar tillbaka Bäckis matchstraff så att han slipper en matchs avstängning.
Men jag undrar jag, så het som debatten just nu går om bestraffningar och avstängningar och böter och fan och hans mormor tror jag inte de törs.
I så fall kostade den där crosschecking Washington dyrt, det är ett som är säkert.
* * *
Hörrdu The King, rösterna till NHL Awards är redan inskickade och räknade och de nominerade lär presenteras inom kort.
De gäller grundserien, så det enda individuella pris Lunkan eventuellt kan spela sig till är Conn Smythe.
Tänker han vara lika bra som ikväll även i fortsättningen lär det inte vara out of the question.
* * *
Jag ska väl egentligen inte säga nåt, jag har vänner som roas mycket åt mina blossande kinder när jag av ena eller andra anledningen blir förbannad, men Ken Hitchcock ser inte direkt ut som aktör i en reklamfilm för folkhälsan när han står i båset och flammar rödfläckig som en spansk paella.
* * *
Nu ska jag försöka sova några timmar så jag inte missar den där morgonvärmningen och ger All Star-kandidater från Medelpad vatten på kvarnen om bloggare som bara ligger och drar sig hela dagarna.
Vi hörs lagom till Game 4 i The Joe, okej?

 

Hotellrumsblogg från Motor City, del 5

Bulan Berglund, kanske Sveriges mest underskattade NHL-proffs, glöder.
Målet han helt alert höll sig framme och petade in i förstaperren i Sharktank var hans tredje i den här serien.
Bloggen applåderar.
* * *
Samtidigt blöder bloggen hjärta återigen lite för Caps.
Dom gör det så bra mot regerande mästarna, men åker ännu en gång på snöplig uddamålsförlust.
Surt.
Nu måste de i princip vinna fjärde matchen på torsdag, annars blir det ohyggligt svårt.
* * *
Matchen i Sharktank har annars varit oväntat öppen och underhållande att titta på.
Men lite grinigare får det gärna bli, jag känner att jag behöver ett slagsmål eller två såhär framåt kvällen.
* * *
Tårtan om BB Kings:
– Vi kan alla lära oss av hans ledarskap. För det är vad han gör nu. Han leder.
Ja, verkligen.
* * *
Nu har dom rullat in room service-vagnen här, med BLT-sallad och en liten panerad lax.
Håll er valkiga tummar…

Hotellrumsblogg från Motor City, del 4

Ja, där såg ni ett Conn Smythe-framträdande.
Det var ju Kung Henrik som bärgade den här segern åt Rangers.
Några av räddningarna i tredje var såna jag skulle berättar om för barnbarnen jag aldrig kommer få.
Fantastiskt.
* * *
Missster U-båt, du får enlighten me on algebran…vad har jag nu gjort för fel?
* * *
Brian Boyle gör en Weber!
Han blir utbuad hela tiden – och replikerar med ett mål.
Man älskar ju sånt…
* * *
Det finns dom som tror att matchen mellan Sharks och Blues kommer att pågå så länge att jag sover över morgonvärmningen i The Joe imorrn också.
Bah, nu är jag in the swing of the things igen och kommer att sitta precis ovanför Wings-båset när förste reserv stapplar ut på isen.
* * *
BB King – Tack för den Tuben, lysande smeknamn – fick efter första matchen frågan hur det kommer sig att han plötsligt börjat göra mål.
Han gav ett grymt svar:
– I don’t know and I don’t care.
* * *
Blev intressant tv-sändning här i sista. Först ville bilden vara rosa och sen försvann kommentatorerna. Jag trodde först det var städerskan som hade förstått att jag gillar hockey, men det verkar som ni hade lika i Sverige.
Hallå NBC, ni ska också vara proffs, no?
 * * *
Det var, tror jag, helt avgörande för Rangers att de vann den här matchen.
Om inte hade pressen inför Game 4 blivit outhärdlig.
Nu kan de slappna av åtminstone lite, med motståndarna vet att dom MÅSTE vinna.
* * *
I’ll take my chances.
Med andra ord:
Nu ska jag ringa på room service.
Hör ni inget mer  vet ni att jag ligger däckad i dysenteri.

Hotellrumsblogg från Motor City, del 3

Ojvoj, nu får vi hockeyshow i Ottawa.
Spelet är öppet, tempot högt, chanserna många och Kung Henrik helt enkelt gigantisk.
Men Rangers – som måste vinna åtminstone den av matcherna där uppe – måste  nog se till att tajta till ytterligare i egen zon. Det känns som att Sens stegrar mer och mer och får det fortsätta så smäller det till slut.
* * *
Serien mellan Caps och Boston verkar ha öppnat sig i Verizon i natt.
Fyra mål i halvtid – det är ju dubbelt så många som under de två första matcherna ihop.
* * *
När Henke själv inte spelar som en gud får han hjälp av Bickel, som i dödsfrakt sträcker ut armen på Zuccarello-sätt och äter ett livsfarligt skott.
Ja, nåt ska Rangers ha honom till också…
* * *
Har faktiskt ett litet Costanza/Larry David-moment här på mitt lilla rum.
Köpte nämligen en ny trimmer ute i Novi – man måste ju yxa till slutspelskägget emellanåt – och den är förstås paketerad i sån där hårdplast som är komplett omöjlig att få upp utan tillgång till bandsåg, domkraft och två eller tre medhjälpare utbildade vid MIT i Boston.
Något frustrerande det..
* * *
Tar tränarkarriären slut nån gång kan Tårtan säkert få jobb i Hollywood.
Med den helt förvildade uppsyn han har nu skulle han passa perfekt som mad man i en sån där college-film där ett gäng ungdomar ska tillbringa en helg i en stuga i skogen och så försvinner de en efter en.
* * *
Mitt slutspelsskägg, förresten, har suttit på dubbelhakan sedan Detroit förlorade finalen 2009 – och jag har lovat att det inte tas bort förrän Red Wings tar cupen nästa gång.
Eftersom jag inte vill se ut som jag är på väg till ZZ Top-konvent varenda dag fixar och trimmar jag det ibland, men bortsett från det är det ett löfte jag ämnar hålla.
* * *
Det är inga fel på Misssster Anderson heller.
* * *
På torsdag borde Obama själv ta den tio minuter långa trippen från Vita huset till Verizon.
Det skulle vara en psykning i klass med att nämna room service-maten för en hotellgäst som ligger i fejd med städerskorna…
* * *
Ni kan ju inte mena att jag ska vara riktig expertkommentator hos Viasat?
Jag kan ingenting om ishockey, jag tycker bara det är kul att vara med där de raka puckarna slås – och att babbla lite om vad som faller mig in.
* * *
Jag bor ju på hotellet du själv rekommenderade, dryge skåning! Det var ett skämt med städerskan och room service , fattar du väl?
Gå och ta en lap dance och lämna oss ifred.
* * *
ch, Lucic är ett klassiskt exmpel på underbar-att-ha-i-sitt-eget-lag-men-vidrig-att-se-hos-motståndarna.
Såna här en särskild plats i mitt hjärta.
* * *
Nu jävlar, i Ottawa kommer en period som kan avgöra hela den där serien.

Hotellrumsblogg från Motor City, del 2

Jaha, inte fullt lika nasty mellan Senators och Rangers ikväll, men det kan det fortfarande bli ändring på.
Vad än coacherna sagt om att det ska spelas ”mellan avblåsningarna ikväll” tar trötthet och känslor till slut lätt över och då smäller det. 
* * *
Spelmässigt ser det rätt jämnt ut i Scotiabank.
Senators har mest puck och utmanar en löjligt stabil Henke tämligen frekvent, men Rangers spelar stabil bortaplanshockey och kommer i rätt så vassa kontringar emellanåt.
Förlängning igen?
Jag skulle inte spela mot det tipset.
* * *
Det är verkligen imponerande hur  bra Capitals står upp mot regerande mästarna.
Nu har de 1-0 efter finfint mål av Semin i första och framförallt spelar de defensiv hockey av en sort man inte trodde att de ens hört talas om i huvudstaden.
* * *
Tårtan körde bestämt lite mindgames före matchen.
Först hette det att Scott skulle spela – och han var inne på värmningen och gafflade med Konopka.
Men precis innan matchen satte han upp Kreider istället.
Har Mike Keenan anlitats som rådgivare, månne?
* * *
Ja, QED, man får förklaring till synen på själva brottet – men inte varför det handlar om två eller tre eller fem matcher.
Det måste ju specificeras på något sätt.
* * *
Erik Karlsson alltså…han behövde få den där första, nervösa matchen undanstökad.
Sedan blev han Paul Coffey igen och skjuter nu med ivern hos en George Costanza – tack för att den evige hjälten plötsligt blev samtalsämne i kommentatorsspåret – som har chans att tjäna en dollar eller två.
* * *
SÅG ni bilderna från Washington under värmningen?
Fansen hade alltså klistrat plexit bakom Glenn Beck-supportern Tim Thomas – som vägrade komma till Vita huset i vintras – fullt med Obama-bilder.
Det är riktigt fyndig och begåvad humor det, ha ha.
* * *
Nej, Jan från Skåne, på det sättet är du och jag inte det minsta lika.
Så fort jag hade satte sista punkten i sista texten igår dök jag i säng och sov elva sköna timmar.
* * *
Jag lovar, till och med TT:s lagkamrater fnissade gott åt de där Obama-skämten.
* * *
Vilken emotionell bullshit, Tryggve. Det är debatt i hela ligan om att Weber borde fått en match för det där.
* * *
Valrossmustaschen pratade i lördags, på Garden,  om att  han såg fram emot att första gången som coach få vara med om en playoff-start i Ottawa.
När man hör ljudnivån i Scotibank är det inte så svårt att förstå. Det verkar vara magiskt drag där uppe.
* * *
Storbjörn och Lillbjörn, även ni måste erkänna att det var roliga skämt på Obama-hataren TT:s bekostnad?
* * *
Boyle blir utbuad så fort han rör pucken.
Hagge kanske ska vara glad att han slipper vara med i den här matchen…
* * *
Apropå den där kampanjen har jag ju faktiskt vara med och blivit intervjuad av Big Holmgren under finalerna och jag tror det räcker så.
Som en svensk-amerikansk Ankan skulle jag nog inte vara nåt vidare. Mängden Viasat-tittare som vill höra om hur det luktar på pressläktaren i New York, hur det låter när Lilja tigger snus eller hur det känns att kliva på heltäckningsmattan i Red Wings omklädningsrum är nog inte så stor.
* * *
Ha ha, ja Elvis, den här serien är onekligen som gjorde för Page Six Sean.
Men han har ju gått i pension och sitter förmodligen tillbakalutad på noggrant utvald design-stol och flinar åt tanken på vad han skulle kunnat säga åt en sån som Konopka.
* * *
Just som jag fått ner rumstemperaturen till anständiga nivåer blir jag sms-psykad av en från Njurunda:
”Du får hoppas att det inte är städerskan som serverar din room service”.
Amen va fan…

Hotellrumsblogg från Motor City

Aight, folks!
Efter elva timmars djup skönhetssömn är Big Bjuppe tillbaka i slutspelsform och ger eder härmed ännu en kväll och natt av slutspelsbloggeri.
Jag är kvar i Detroit, men eftersom den som ansvarar för tv-utbudet i Marriott-skrapan mitt den ruffiga smeten faktiskt insett att The Stanley Cup Playoffs pågår och laddat min tv med alla nödvändiga kanaler – han skulle få min collection med Jennifer Connelly-filmer om jag visste vem det var! – blir det som när jag sitter hemma i korresoffan och grejar.
Plus room service.
Fokus kommer att ligga på holmgången i Ottawa, men koll hålls givetvis också på vad som händer i Verizon – och så rundar vi av med förnyade krigshandlingar mellan Sharks och Blues framåt småtimmarna.
* * *
Tre matchers avstängning för Hagge alltså.
Det känns väl saftigt, i synnerhet när man betänker att Weber inte fick nånting när han dunkade Zätas huvud i plexit och att Carkner, en hängiven återfallsförbrytare, bara behöver sitta en match efter att ha försökt att slå in mustaschen i kraniet på Boyle.
Problemet är framförallt att straffsatserna är så förvirrande och till synes godtyckliga.
Shanny måste till nästa säsong producera någon form av index så omvärlden får större förståelse för vad han håller på med.
* * *
I ett svarsmail som i förmiddags kom seglande från östra Pennsylvania stod kort och gott:
– You’re always welcome here…
Som jag flera gånger påpekat funkar det inte så att bloggen helt självsvåldigt åker omkring och tittar på de matcher som verkar roligast, men när ens läsekrets är så angelägen om att en särskild serie ska bevakas får man väl göra ett undantag och sticka på sin egen dime.
Så – på onsdag morgon går ett plan från Detroit till Philly och sen får ni ert lystmäte.
Glada nu?
* * *
Ryktet bland Rangers-murvlarna som huserar på Twitter är att Chris Kreider ersätter avstängde Hagge i Ottawa.
I så fall kan man snacka om att killen får vara med om baptism under fire.
Ett alternativ är att den monstruöse Scott går in i laget och i så fall kan man snacka om att vissa Senators-spelare bör hålla sig undan.
* * *
Skulle varit på träning med Red Wings i The Joe i förmiddags och hade om jag levt upp till den ambitionen haft en del skoj stuff att spinna på nu, men jag tog mig friheten att sova tills jag vaknade och så får det vara med det.
Ni vill väl inte att Bjuppe Biff ska dö på kuppen?
* * *
Hm, här satt jag nyss och applåderade det faktum att Canucks motstår frestelsen att slänga in Daniel Sedin för tidigt, trots det milt uttryckt prekära läget.
Så kommer uppgiften, idag, att han just satt sig på ett plan till LA och kanske gör comeback på onsdag.
Jag hoppas jag har fel, jag hoppas han mår bra, men det känns jävligt tveksamt.
* * *
Det verkar som att jag själv hamnat i ett litet slutspelskrig med städerskorna här i Marriott-skrapan.
Morgonsur som jag är, i synnerhet när det varit såna här vakor, var jag kanske lite brysk när en av dem i morse trotsade don’t disturb-skylten och genom en springa i dörren frågade om det inte var dags att gå upp nu.
Orden ”leave, me, the, fuck” och ”alone” kan ha yttrats, jag var något omtöcknad och minns inte riktigt.
När jag kom tillbaka från i en shoppingrunda i Novi – också känt som Little Sweden – hade hon hur som helst utfört en inte helt subtil hämnd.
Termostaten var uppvriden till 90 grader Fahrenheit och rummet således varmt som
Ha ha, det kan jag ha, faktiskt.
* * *
Alfie kan inte spela ikväll, så konspirationsteorierna om att Sens fejkar skada kan ni skrinlägga nu.
Ni som drivit dem underskattar för övrigt Alfies betydelse för Ottawa – och överskattar samma Ottawas rädsla för just Hagelin.
* * *
Lilja på telefon igår om att Adams luvade Hartnell under gårdagsmatchens sista scrum.
– Ja, det var ju fult, men fan…det är svårt att inte få tag i den där jävla kalufsen om man ska bråka med just honom!
Med Lilja tillbaka i ett slutspelslag vet man att extraordinärt bloggmaterial är säkrat.
* * *
Läser nånstans – det är väl på twitter – att Bruins gjort klart att de lyssnat på Alice Coopers ”No Mister Nice Guy” sedan match 2.
Så nu kan det nog bli lite åka av i den serien också.
* * *
Lilja tycker också att det är ett krav att jag plockar fram den legendariska vita kavajen om jag nu ska komma till Philly.
– Man vill ju ha lite Bosse Larsson-vibbar igen, hojtar han.
Men då får snusaren från Skåne se till att Flyers går till final.
Den kommer fram först under de verkligt högtidliga kvällarna.
* * *
Nä, nu spänner vi väl fast de imaginära säkerhetsbältena igen.
Lets’ go, playoff-krigare – ge oss en till natt att minnas.

The Big Battle, del 3

Ja, jag erkänner:
Jag hade såklart velat vara i Wells Fargo idag – till och med hellre än här.
Det här var ju en match – och en serie – man kommer att tala om i år.
Men som jag påpekat några gånger är det inte riktigt så enkelt som att jag bara kan välja och vraka och åka dit jag har lust, det är specifika jobb som ska göras också.
På onsdag dock…vi får fan se.
* * *
Crosby vann inga nya fans bland bloggens läsare under kvällen, noterar jag.
Och han visade sig inte direkt från sin bästa sida. Det där med att själv spela fult – och sen inte tåla att bli petad på…det är nåt ganska motbjudande med det.
Han borde spela hockey istället, han är bättre på det än de flesta.
* * *
Jag har inte stekt särskilt många kommentarer under kvällen, men det kom så många att jag tidvis inte hann med att klicka godkänn på alla.
Ber om ursäkt för det.
* * *
Krutov, du får medaljen för kvällens roligaste kommentar.
* * *
Kört för Pingvinerna nu?
Nä, i den här galna serien känns det som sagt som att precis allting kan hända, så varför inte en 0-3-upphämtning också.
* * *
Roligt var det också att ni började hojta efter Modig när Johnson släppte in första skottet.
* * *
Två matcher kvar ikväll och jag ska försöka se dem, men jag tror fan inte jag orkar blogga. Jag är så trött att jag mår illa och ni ser ju själva, det blir inte så bra.
Men händer det nåt magnifikt kanske jag slänger in en rad eller två – och jag ska se till att hålla kommentatorsspåret öppet.
Annars hörs vi imorrn igen.

The Big Battle, del 2

Man visste ju att den här serien skulle kunna bli något i hästväg, men det här?
”Bra” är kanske inte ordet – men nåt alldeles oerhört underhållande är det.
Det är som att alla fördämningar brustit och att precis vad fan som helst kan hända hela tiden.
Just nu vill man ju bara att pausen ska ta slut så vansinnet kan börja igen…
* * *
Vad fint av er att överväga en Viasat-kampanj, men be careful what you wish for.
Jag har ett utpräglat radioutseende och låter som Kurt Olssons sidekick Arne när jag pratar.
* * *
Dalmasens fråga är verkligen berättigad:
Varför byter dom inte ut målvakterna?
Ja, alla vet att bägge två besitter grundkvaliteter – men de har ju förlorat precis allt självförtroende och skulle kapitulera om det så var jag som var ute och slängde snusdosor på dem.
Johnson och Bobrovsky skulle i alla fall inte vara sämre – för det kan man väl inte vara?
* * *
Vad gäller ren nastiness blev det lite lugnare i mittperioden, men det är inget som säger att det inte kan bli upplopp på isen i tredje igen,
Vad som helst kan ju hända.
* * *
Lilja kommer på något sätt vara inblandad i avgörandet i det här.
* * *
Nu har jag, för tillfället,  jobbat klart och ska njuta som fan av att bara sitta ner och titta på det här.

Sida 1031 av 1355