De snälla pojkarnas dans
God afton och välkommen till Stanley Cup-slutspelets motsvarighet till den fridfulla upplösningen av Tjeckoslovakien.
Det är krig i alla slutspelsserier – utom den här.
Mellan Red Wings och Predators råder samförstånd, respekt och gemensam vilja att lösa konflikten utan blodspillan.
Ja, Weber dunkade Zätas skalle i plexit i den första matchen och Bertuzzi smiskade upp honom för det tilltaget i den andra, men mer har det inte varit.
Istället har de här lagen – hör och häpna – försökt spela hockey.
– Ja, det är väldigt snällt jämfört vad man sett på andra ställen, säger Bengan Hörnqvist.
– Vi tycker också väldigt illa om varann, som man gör efter några matcher, men inget av lagen har väl egentligen några killar som är så bra på att hålla på med sånt där.
Nej, det är förmodligen sanningen.
Nu är det dock fjärde matchen och de där aversionerna har rimligen börjat ta sådana proportioner att inte ens en Vaclac Havel skulle kunna bevara freden.
Så det är, rubriken till trots, mitt tips:
Ikväll smäller det.
* * *
Joho, visst hann jag till morning skate i tid – och det var med en triumfatorisk uppsyn jag klev fram till den lilla klunga som stod och plågade Zäta, själv i misstänkt kuddfrisyr långt in på förmiddagen, med samma frågor som vanligt.
Reaktionen blev precis den önskade.
Han fick svårt att hålla sig för skratt och var tvungen att undvika min pigga blick för att alls kunna genomföra sin presskonferens.
Det är och förblir bloggens roll att underhålla och locka till skratt!
* * *
Shanny fortsätter dominera slutspelet – tyvärr.
Idag har Chicagos Shaw, i skrivande stund, stängts av tre matcher för att han körde över en något teatralisk Mike Smith i Phoenix. Sedan väntar förhör med, och bestraffningar av, Bäckis, James Neal och Hanson Brother Asham.
Jag säger inte att de inte förtjänar att bli avstängda, men det är Shanahans eget fel att första omgången spårat ur och att han själv hamnat mitt på scenen.
Som själve Jonathan Toews, Blackhawks mäktige kapten, konstaterar i en intervju kanadensiska rikstidningen Globe And Mail idag:
Han borde ha stängt av Weber efter övergreppet på Zäta.
– I en sådan situation måste man, mer än något annat, statuera ett exempel, oavsett om det handlar om en stjärna som Weber eller inte. De har jobbat hårt på att få bort sånt där så att det inte händer igen och så låter de en sån grej passera. Alla måste ju känna att vi är tillbaka på ruta ett och att det är fritt fram att göra såna saker. Det är frustrerande, konstaterar Johnny T.
Jag ber att få instämma å det mest helhjärtade.
Shanny har gjort bort sig, helt enkelt.
* * *
Ett otvetydigt tecken på att den sköra freden mellan Wings och Preds håller på att upplösas har spårats runt det pingisbord som mellan varven står uppställt utanför Wings omklädningsrum.
Tydligen ville Nashville-spelarna Yip och Josie – han Poeten från Sverdlovsk rånade i söndags – låna det igår eftermiddag.
Men det satte sheriff Bertuzzi stopp för – enligt initiala uppgifter genom att själv vika ihop och rulla iväg bordet.
– Men så var det inte, jag sa bara åt en säkerhetsvakt att ta hand om saken, klargör Big Bert för Free Press.
Lagkamraterna uppskattar att han agerar vakthund.
– Han är själv en usel pingisspelare, men det är bra att han får någon användning för det där bordet, flinar Danny Cleary.
* * *
Från LA rapporteras att Daniel Sedin kände sig bra efter träningen och att han inte haft några symptom ”på ett tag”.
Jag känner verkligt obehag inför den där situationen, det är förskräckligt om Canucks är så desperata att de inte hindrar sin bäste spelare från att begå för tidig comeback.
* * *
Om jag vetat att det där pingisbordet existerat hade jag utmanat All Star-Zäta vid något lugnare tillfälle.
Jag, känd som Hammaren under otaliga turneringar runt ett gammalt Stiga-bord på Slingergatan i Borlänge under 70- och 80t-talet, hade kunnat visa honom vad bollkänsla verkligen innebär!
* * *
Pansarkryssaren Gill kan inte spela ikväll heller och Barry Trotz saknar honom.
I synnerhet i penalty kill.
– Ja, att slänga in honom i de lägena är som att parkera en mindre bil framför kassen, säger han.
Ha, en one-liner right up my alley!
* * *
Trots den vänliga tonen har det utdömts en ocean utvisningar i den här serien – och det är Red Wings, med en till synes frustrerad The Mule i spetsen, som tagit en lejonpart av dem.
Det ska det bli slut på, har coach Babs tänkt, och han uppmanar just Landsbros Alice Cooper att släppa sina issues.
– Om jag vore The Mule skulle jag låta bli att låta någon komma under mitt skinn och spela hockey istället, säger han.
Med den försynta lilla provokationen försöker han förstås få riktig fart på sin störste slutspelsartist.
* * *
När jag kommer tillbaka från morgonvärmning och lunch har städerskan just dragit fram sin vagn till min dörr och viss tension kan anas i den tysta, dämpade korridoren.
Men när jag gör klart att jag måste jobba och att hon inte behöver fixa mitt rum, bara jag får några handdukar och ett par kaffepåsar, skiner hon upp och blir glad.
Nu råder fred i Marriott-skrapan.
* * *
Ja, Hawkeye, nyheten om att Levon Helm ligger för döden är verkligt deprimerande.
Må han vila i frid.
* * *
Homer får inte så mycket istid längre tid, men det hindrar inte att mediahopen bildar hög även runt honom efter förmiddagsövningarna på The Joe-isen.
Till slut brister det för Piteå-Terminator och han ropar, fejkat indignerad:
– Men jag tillbringar ju mer tid med er i media än på isen!
* * *
Käre Tompa, jag tycker det var väldigt dumt och onödigt gjort av Bäckis – och det kan komma att kosta Washington dearly, det har jag redan skrivit.
* * *
Själv tycker jag Homer sett riktigt bra ut när han väl spelat och upplyser honom också om det.
– Kan du säga det åt Babs också så jag får spela lite, flinar han.
Sen blir han lite allvarligare.
– Det är inte alldeles lätt att åstadkomma så mycket när jag inte spelar mer, men jag försöker. Det är underbart att vara i slutspelet igen och vem vet, det kan vara mitt sista. Så jag ser till att njuta så mycket jag kan.
* * *
Lite trist är det att Brian Engblom gjort sig kvitt sin magnifika Mullet och bytt de stentvättade jeansen mot stilig kritstreckskostym.
Jag menar, han ser ju alldeles normal ut när han glider förbi Bloggens lilla bord här i pressrummet på The Joe.
* * *
Predators bor på MGM-hotellet och där ligger röken inne på casinot så tät att Bengan Hörnqvist inte trodde det var sant när han igår råkade passera – för gambling förekom givetvis inte.
– Helt otroligt. Jag fick kasta mig i ett ångbad för att få bort stanken, berättar han.
Jag hade låtit bli att duscha och sedan chockat Jimmy Howard med att lukta som en irländsk pub under de där tumulten runt kassen.
I ett slutspel kan varje liten detalj få betydelse.
* * *
Apropå Bäckis – som jagades intensivt av Bruins-spelare igår – sa Dale Hunter idag att motståndarna gick över gränsen när de siktade mot svenskens skalle och som Adam Proteau på Hockey News twittrade i eftermiddags:
Nånstans exploderade Pierre Turgeons huvud…
* * *
Black Keys i PA:t i The Joe under värmningen.
Annat än pop-techno-smörjan på Garden det.
* * *
Jag hetsade ju upp mig väldeliga inför första live-mötet med Radulov i söndags, men det blev ju inte mycket att hoppa jämfota över – som att jag nånsin skulle göra det.
För en gångs skull får jag nog lov att citera Milbury i NBC-studion:
– Get your act together, Toto. Du är inte i KHL längre.
* * *
Kevin Weekes vinkar glatt. Åt er, förmodar jag. Vi känner inte varann sådär bra.
* * *
Den arge Big Pussy-mannen sitter bredvid mig ikväll också.
Han lyckas ge ett hotfullt intryck redan när han sätter i elsladden i sin dator.
Det här är hans territtorium, låter han med förstås, och jävlar om någon – till exempel jag – på nåt sätt försöker begränsa hans rätt att sitta här och vara viktig.
Må uppkopplingen fungera nu.
* * *
Tycker mig redan under värmningen se en tjomme på sektionen nedanför som sitter och smyghåller på en slemmig bläckfisk.
Ska bli intressant att se om jag har rätt.
* * *
Mja, då låter vi väl dansen börja då.
Det här är Detroits sista chans. Får de åka tillbaka till Tennessee med 3-1-underläge kommer detta att vara över till helgen.
Så det är dags att börja köra.
Snälla pojkar får inte kyssa Stanley Cup-bucklor, hoppas jag alla inblandade vet.