Caps vinner, på straffar.

Mer sen

Blir straffar här.-
Men alldeles oavsett har Caps en poäng – och det fick Buffalo chockerande nog inte i Toronto.
Det är bara att börja öva:
– With a little help from my friends, tra la la la…

Washington – Montreal 2-2 (Period 2)
* * *
Lätt scenförändring här.
Habs, helt utspelade i början av matchen, har jämnat ut spelet helt och också lyckats kvittera.
Det blir ju på det viset. När avsågade lag av den här sorten får lite vittring och känner att de har chans, då börjar de spela.
Caps skulle ha gjort ett tredje mål i första, så hade det här varit över.
* * *
Bäckis fortsätter spela helt okej, men det händer inte så mycket för den där nukleärt bestyckade kedjan.
Dem behöver lite flyt så det lossnar.
* * *
John J, nja, he he, nu vet jag inte vad du talar om. Det här är dessutom en familjevänlig och anständig blogg…
* * *
Samtidigt ser Capitals, återigen, både ängsliga och oorganiserade ut i egen zon.
Plekanec får till exempel väldigt enkelt åka in och sprätta upp kvitteringen i nättaket bakom Neuvirth.
Man kommer inte att tänka på Bruins i slutspelet direkt.
* * *
Inga teorier om varför det här är den enda hall där jag måste springa på toa i varje paus?
Jag misstänker att CIA, som har högkvarter i krokarna, mixtrat med vattnet Washington-borna brygger kaffet på.
* * *
Det buas friskt när Hendricks slänger handskarna och vill slåss med Subban efter ett gruff men bara får se Montreal-backen glida iväg.
Smart agerat, skulle jag säga. Han får ju med sig en utvisning och kan flina lite hånfullt åt Caps-bänken…
* * *
PR-människorna kommer förbi och slänger åt oss necessär med Caps-logga.
Nån som vill ha?
Skriv en begåvad motivering om varför just du behöver en sån och den kommer med posten.
* * *
För all del, Tadd. Baegle är rätt frejdig.
* * *
På monitorerna i pressboxen får vi se sekvensen från tredje januari när Bourque sänkte Bäckis med sin armbåge.
Fan, jag hade glömt exakt hur ful den var.
Vilken dåre.
* * *
Nu har nätet lagt av i den här sorgesamma hallen igen. Vad var det Eken sa förut, dom har för få hubs? Ska det vara så jävla svårt att fixa? Jag får nu lite på mitt mobila och egentligen inte alls särskilt pålitliga mobila nät.
* * *
Ja, Eric Cole är nästan lika bra som sin brittiske namne Lloyd.
* * *
Kanske ska man börja hoppas på att få höra John Lennon sjunga ”Strawberry Fields” på Peace & Love ändå. Leafs tappar mycket riktigt sin ledning, men skaffar sig sedan en ny – och går till och med upp till 3-1 innan andraperren är över.
Häpnadsväckande.
* * *
Dave har en tung poäng. Wideman är i sanning inte Shea Weber.
* * *
* * *
Ja, nu är det ju helt enkelt så att Capitals måste snyta sig och gå in och göra säsongens perioden.
Bara seger räknas, oavsett vad Leafs gör eller inte gör mot Buffalo.
Så – explosion nu.

Washington – Montreal 2-1 (Period 1)
* * *
Åhåhååååå, det är ju på mustaschhåret att Bäckis styr in en puck när Caps snurrat suspensorarena av ointresserade motståndare i perrens tredje PP.
Den rubriken hade vi tacksamt tagit emot.
I övrigt?
Tja, han slår ju en handfull ypperligare passningar, i synnerhet i powerplay och i synnerhet i ett läge ute vid sargen när han år hårt uppvaktad och inte har något utrymme alls men ändå får iväg en perfekt genomskärar rakt genom zonen.
Den där förstakedjan kommer, om den får tid, att bli ett massförstörelsevapen.
* * *
Habs är ännu blekare än igår kväll;  slarvar och är odisciplinerade och drar på sig tre solklara utvisningar. Det känns ett tag som att ivriga hemmaspelare kommer att krossa dem fullständigt.
Men helt i onödan får Eric Cole ändå peta in en puck här i slutsekunderna.
Det känns tyvärr lite typiskt det samtida Caps modell att bjuda in en slagen opponent på det visat.
* * *
Jumbotroninzoomningen under värmningen var förstås bara förspelet.
När dom nämner nummer 19 under the lineup exploderar Verizon på rena rama slutspelet-2009-sättet.
Ojvoj.
* * *
Var har Caps-supportern Joel, som brukade hetsa i kommentatorsspåret den här tiden på året, tagit vägen?
Jag har svår att acceptera att stammisar i bloggen bara försvinner utan ett ord.
* * *
Caps-fansen försöker bua åt Bourque, men han har pucken så Sällan att det aldrig märks….
  * * *
Ja, Hanka vilka egenskaper – se till exempel Mike Greens kommentarer i första inlägget.
Innan hjärnskakningen var han lätt bäste svenske forward i ligan den här säsongen.
Och du behöver inte skicka din kommentar hundra gånger, den har kommit fram och är publicerad!
* * *
Är det bara jag som känner att det inte riktigt går att lita på den här Neuvirth?
Nej, det är nog inte bara jag.
* * *
Undras vad för slags uppkoppling dom har uppe i Åre så här mitt i sena natten.
Jag gissar på en delux-variant i 3D. Minst.
* * *
Visst, Leafs leder. Men att hoppas att det ska stå sig är som att hoppas att Beatles ska åka på återföreningsturné till sommaren.
* * *
Inledningen av intervjun med Bäckis tror jag att jag kan skriva redan nu.
– Jo, det kändes lite rostigt i början men ju längre matchen led, desto bättre kändes det.
Någon som sätter emot att vi får det citatet?
* * *
Ledsen, Taggen, har inget särskilt att invända mot vare sig Green eller Semin so far. Tvärtom, Semins passning till Perraults 1-0-mål var en läckerhet av rena sotaren-klassen.
* * *
Det händer aldrig nån annanstans men i den här hallen måste jag alltid på the men’s room och lätta på trycket i pauserna.
Och det måste ske just nu.
Next paus, folks.

Få se nu, vad finns det för bra som kommit från Gävle genom åren?
Ahlgrens bilar. Di Leva. Gevalia-kaffe. Stefan Åsberg. Rock-Olga. Sotare på gamla Skeppet. Rolf Lassgård. Brinnande julbockar. Rockis och Muttis. Joe Hill. Läkerol. Täppas. Furuvik. Peter Wennman. Och Eken förstås – den här bloggens evige sidekick.
Men ingenting kommer i närheten av hockeystjärnan vi nu, efter 40 matchers frånvaro med eländig hjärnskakning, få se göra comeback i Verizon Center.
Bäckis är Gävles – och en av Sveriges  – finest.
Nånsin.
Jag är, som utlovat,  på plats och tycker det här känns rent högtidligt att få vara med om.
Ni tänker, utgår jag från, skapa längst-fram-vid-kravellstaketet-på-en-Håkan-konsert-trängsel i kommentatorsspåret.
* * *
Som Erik Niva konstaterade här om dagen har alla sina egna små vårtecken och mitt är att få komma till Washington och gå på hockey i den här tiden på året.
Då brukar det i och för sig  vara slutspel, men eftersom det här är ett så stort ögonblick känns det ungefär likadant.
Och rent meteorologiskt kunde det inte vara mer lyckat. När jag klev på tåget i New York var det sju jävla grad och duggregn. När jag tre timmar senare klev av på Union Station vräkte solen 25-gradig värme på oss från en lätt disig himmel.
Det var så jag blev tårögd.
* * *
Det är inte det lättaste läge Bäckis kommer in i, kan man ju lugnt konstatera.
Capitals bara MÅSTE vinna den här matchen – och hela huvudstaden förväntar sig att den 24-årige Swedish House Mafia-konnässören ska frälsa det som en gång var The Greatest Hockey Show on Earth.
Men han är så cool idag, så mogen och säker både som hockeyspelare och dude att han inte har några som helst problem att hantera det.
Lite kan man väl dock misstänka att det pirrar så här i skrivande stund, två timmar före första nedsläpp.
* * *
Ja, jag är förstås glad över att Leksand vann och tydligen också spelade så bra att det blev helt elektriskt hemma i den gamla ladan; därom har alla från Nicke Larionov Eriksson till Sanna Kallur vittnat i exalterade sms och tweets.
Men jag har många kära vänner som håller på Djurgården och kan inte låta bli att tycka lite synd om dem. Jag vet precis hur de känner sig ikväll och it ain’t no fun.
Jag är också glad över att jag inte just i dag inte behöver ha så mycket att göra med Kron Wall of Pain, Bengan Hörnqvist, Dogge Crankshaft, Gabbe Landeskog, Marcus Krüger och Yayo Josefson. Det är sex NHL-svenskar som inte mår bra just nu.
* * *
Bäckis pratade lite om sin comeback med local media efter värmningen i den där egendomliga träningshallen ute i Arlington i morse.
– It feels like I’m ready. I’ve been practicing hard and stuff,  and I’ve been battling with a couple of guys on the team and I’ve been taking a couple of hits, sa han.
Stuff?
* * *
Just Dogge hade jag i luren här om kvällen och han var direkt bedrövad över vad som höll att hända hemma i moderklubben.
– Jag är mest orolig för morfars hälsa. Det här är inte bra, suckade han.
Morfar – det är Lasse Björn det.
Då snackar vi så mycket djurgårdsadel att vi alla borde ta av oss hattarna och bocka djupt.
Hoppas han får trösta sig med barnbarnet i Stanley Cup-slutspel istället.
* * *
Det var andra som pratade efter värmningen i morse också – om Bäckis.
Mojo Johansson:
– Han har varit saknad på alla områden. Han är en sån allround-spelare och är inne på i powerplay och i penalty kill och i slutet av matcherna, oavsett om vi leder eller ligger under. Så det känns väldigt bra att ha honom tillbaka.
Coach Hunter:
– Nicky har en den där gåvan som innebär att han kan inte behöver titta upp för att slå passningarna rätt. Han vet var alla befinner sig ändå.
Mike Green:
– Han är en av de allra bästa på att se isen och förutsäga vad som ska hända innan det händer. Och när jag säger att han är en av de allra bästa menar jag det verkligen. Så han kommer att hjälpa vårt lag big time. Vi är oerhört tacksamma att han kommer tillbaka innan grundserien är över.
Tunga puckar.
* * *
Dom har gjort om lite i environgerna i Verizon och till exempel lagt in en ny, ful heltäckningsmatta i lobbyn innan man når den långa korridoren mot presslounge och omklädningsrum.
Men det är fortfarande samma kalla betongklump till hall och i pressentrén står fortfarande den gamle säkerhetsvakten som så fort han ser mig utbrister ”Calle Johansson!” och sen drar någon otryckbar fräckis.
* * *
Storchen, Bäckis storebror, är för en gångs skull i Åre istället för att ligga på den där bekväma soffan i Arlington, så han missar tyvärr denna happening.
Men han hann skjuta iväg ett tweet under kvällen:
– So happy to have my brother back in the lineup tonight.
Det tycker jag nästan var lite rörande.
* * *
Men Caps  har börjat med nya, gula ackrediteringsbrickor.
Vad är dealen med det?
Det här är ju the red team.
* * *
Jag sitter för långt ifrån för att se exakt vilka det är, men en och en halv timme före matchstart kommer två Habs-spelare ute på isen i shorts och t-shirts och står och lajar lite med puck och klubba.
Den som vill kan ju tolka det som att de är mer laddade ikväll än på Garden igår.
* * *
Hunters nykomponerade förstakedja ser ut så här:
Ovetjkin-Bäckis-Mojo.
Man ryser ju.
* * *
Faktum är ju att Habs förstört för Capitals förr, i den chockerande första slutspelsrundan 2010, och dom som var då lär vilja göra om det.
* * *
Antar att jag inte behöver vara ensam om att bua ut Rene Bourque ikväll.
När han, som sabbade Bäckis säsong, kommer hit ska han ju jagas ur stan och lämnas vid ett öde skogsbryn, utan pengar och helst utan kläder.
* * *
I och med att Flyers tappade poäng idag är det klart att Rangers får hemmafördel i första playoff-rundan, vad som än händer.
Har inte hänt sen 96.
Samtidigt tog Senators ett skönt kliv mot säkrad slutspelsplats. Snart så.
* * *
Sotare på Skeppet, om någon undrar, var en gastronomisk sensation. Det hände att vi från Borlänge körde tio mil bara för att få sitta på den klassiska Gävle-krogen och äta den oerhörda husmanskostanrättningen.
Sen åkte vi snabbt hem igen, man ville trots allt  inte vara i Gävle längre än man behövde.
* * *
Bäckis kör, som alltid, utan hjälm på värmningen – och när han zoomas in på jumbotronen utbryter brakande jubel i hallen.
Han förstår först inte själv varför, ser sig lite förvirrat om – men kollar sen upp på sig själv på jumbon.
Då kan 24-årige Nicklas Bäckström inte låta bli att le lite blygt.
* * *
Varför ska det alltid vara så förbannat kallt på den här pressläktaren?
* * *
Några förhoppningar om att Buffalo ska snubbla ikväll bör Caps inte ha.
Dom möter Toronto…
* * *
Jag tycker att man under värmningen kan se på Ovie att han är oerhört inspirerad av att ha sin gamle radarpartner tillbaka på isen.
Håll i mössan, gode Price.
* * *
Taggen, ditt engagemang i mina natt- och dryckesvanor är närmast gripande, men jag måste göra dig besviken ikväll också.
Jag ska med niotåget i morgon för att hinna hem och bruncha med en god vän som lämnar New York för Stockholm imorrn.
Så det blir ingen Old Ebbitt-sittning den här gången.
* * *
Bäckis står i slutet av värmningen och matar puckar mot Ovie, som dammar på och dammar på och dammar på.
Det är en syn.
* * *
Tro på fan om det inte är fullt av Habs-fans här också.
Man måste beundra dedikationen.
* * *
Nej, nu kör vi.
Det är dags att hälsa Nicklas Bäckström tillbaka till NHL efter tre månader och 40 matcher.
Må han få en stor kväll.
Ni också.
Jag återkommer traditionsenligt i första paus.
 
 
 

NY Rangers – Montreal 4-1 (Slut)
* * *
Det var inte bara Lunkans nolla som sprack när skit-Bourque satte fram sin klubbspets två och en halv minut före slutet.
Men vinkel sprack också.
Vad skriver man om en sån här match, liksom?
Ja, kanske att Rangers tog säsongens 50:e seger – en siffra de inte varit i närheten av sen 1994.
Nu behöver de bara tre poäng till för att, oaktat vad Pittsburgh hittar på, säkra konferenssegern.
* * *
Jamen, kompisar – det är ju IKEA i Newark jag pratar om.
Kör man till Philly, vilket jag överväger att göra på tisdag, passerar man alltid den och då är det ju perfekt läge att stanna och fylla hyrbilen med påskmust.
* * *
Springer på Zuke utanför Rangers omklädningsrum. Han är nyopererad och har armen i ett deprimerande paket.
– Det ska ta sex till åtta veckor innan jag är bra igen, berättar han.
Well, då kan ju Rangers fortfarande vara i the swing of things, så helt omöjligt är det inte att vi hinner få se lite mer norsk trollkonst innan säsongen är över.
* * *
Skånske Jan, jag vill påminna om att Lidas vann Norris Trophy så sent som förra säsongen.
Den var en av karriärens allra bästa – och fram till den här sura fotskadan var han i högsta grad med i diskussionen i år också.
* * *
Zuke berättar också att han just börjat twittrat och i sin första tweet skrev att han önskar att Rangers hade en bättre målvakt så han inte behövde täcka skott på det där viset.
– Och du ser ju, flinar norrmannen, han kunde ju inte ens hålla nollan i natt.
He he.
* * *
Avalanche tog sista chansen med sin seger mot stackars Calgary, som nu är helt borta.
Eftersom de bara har två matcher kvar talar inte så mycket för att dom fixar det ändå, men what the heck – man måste ju försöka.
* * *
Det blev ingen miljardvinst på Mega Millions. Fan också. Jag hade verkligen sett fram emot att jaga ut Pierre McGuire ur det där lilla kommentatorskyffet mellan båsen.
Next time!
* * *
Capitals spelade inte, men med hjälp av Sid The Kid klev de ändå upp på slutspelsplats i natt.
De kom också snäppet närmare ett Florida som skakade betänkligt i Columbus.
Nu är den stora frågan:
Gör Bäckis comeback mot Habs kommande natt?
Jag tror det och chansåker därför med tiotåget till DC i morgon förmiddag.
Vi hörs därifrån, kids.

Men fan, går inte Rene Bourque – av alla jävlar – och spräcker Henkes nolla på slutet.
Då sprack vinkeln, nu finns det INGENTING att skriva om den här matchen.
Nå, den är över och den slutade alltså 4-1.
Mer sen. Fast inte så mycket, tror jag…

NY Rangers – Montreal 2-0 (Period 2)
* * *
Nu är det inte precis så man sitter och hoppar på stolen.
Eftersom Rangers inte gör mer än ett mål till kan Montreal inte lägga av helt, men det är inte långt ifrån.
Bara vetskapen om att ni sitter där hemma och vill knattra i spåret hindrar mig från att packa ihop och gå hem och titta på tv istället.
* * *
Det är inte hårt, Broadway Brads skott på andra målet – men jävlar vilken kirurgisk precision.
Det sitter exakt där han siktar. Exakt.
* * *
Underlig timeout Tårtan tar efter sex minuter. Testar han tajmingen i handrörelsen inför playoff?
* * *
– Jag behöver en drink, kommer det plötsligt på finsk-engelska från stolen till vänster.
Då vet man att det inte direkt är spännande på isen.
* * *
Slowshow, The Hockey News är utan konkurrens – både bokstavligt och bildligt.
* * *
Mummel, mummel, mummel.
Surr, surr, surr.
Bla, bla, bla.
Vad var det där?
Ah, jag försöker bara återge hur det låter här inne ikväll.
Stämningen är riktigt okoncentrerad och seg.
* * *
Själv sitter jag och är ohyggligt sugen på påskmust.
Om man skulle ta och köra till Philly på fredag och stanna på IKEA på vägen och proviantera lite gudadryck.
* * *
Det finns inget särskilt att berätta, Taggen. Vi sänkte några cajun martinis, lyssnade på Hank Williams och babblade om Sonic Youth-hjälten Lee Ranaldos nya soloalbum.
* * *
Det är och förblir en gåta att förment coola new yorkers kan bli så till sig över att det kommer ut några tjommar och slänger gratis t-shirts på läktarna.
* * *
Sibner, det var värts vilken koll du har på Jones-scenariot. Ja, Frank, bartender-Artie, illustre Bernie och den till Uruguay avflyttade Nanette kallar mig mycket riktigt Uptown-Per.
Fint namn, tycker jag.
* * *
4-3 till Penguins och som Lozo skriver på twitter:
Om dom bara undviker Islanders i playoff ska nog allt gå bra.
Ho ho.
* * *
John J, bara för att du har en småländsk Ullabulla-fetisch ska du inte inbilla dig att Penguins spann på alla cylindrar i dom matcherna.
* * *
Hör ni de ensamma buropen mot Bourque? Den jäveln…
* * *
Horrible Hank, du har en viss fäbless för Kings, kan man dra den slutsatsen?
* * *
Predators vet hur man spelar mot Wings dom.
Smartast för rödvingarna vore nog att förlora som fan på slutet, bli passerade av Hawks och få möta Dallas i första slutspelsrundan.
* * *
Ja, vi sitter väl av den här perioden också d娖 och nån gång under natten författas någon form av slutrapport.
Om ni somnar hörs vi imorrn igen – nånstans ifrån.

NY Rangers – Montreal 1-0 (Period 1)
* * *
Mja, det här är väl ingen oförglömlig hockeymatch precis – men ändå lite bättre än jag hade trott.
Tårtan har definitivt sett till att hans boys inte tar någon night off – och eftersom de fortfarande har häng vill Habs vara med och spela.
Om Rangers bara får in några puckar till, så det avhängda Montreal tappar intresset,  kan det bli uppvisning
* * *
Mycket priser nu.
Den rullstolsbundne polisen Steven McDonald delar före den här fajten ut sitt årliga pris till den som visat mest hjärta och karaktär och ger det , som han säger, till ”the heart and soul of our team and our city”.
Sean Avery.
Nä, Dirty Harry Callahan förstås.
Sen säger han ”see you in June” och Hockeysverige-Sibner ser det som en jinx, men det låter rätt coolt, måste jag säga.
* * *
Fan så han sliter för 1-0-målet, Hagge. Det är hans – trots att Gabby sätter det.
* * *
Amirante ser lite bakis ut när han sjunger nationalsångerna. För många grappa till kaffet på ristoranten igår, herr estradören?
* * *
Det är förbluffande mycket Habs-jerseys på läktarna.
Man får utgå från att fansen vet att säsongen är över nästa helg – och ändå fortsätter de åka runt och stöda sitt
Det kallar jag entusiasm.
* * *
Taggen, om du varit med på Jones igår hade du inte kommit dragande några päronmanliknelser.
Men det talar vi tyst om idag.
* * *
Däremot är det ingen riktig fart på hemmafansen ikväll. DOM har blivit mätta och nöjda efter den här gloriösa grundserieshowen.
* * *
Liam Traynor, den handikappade pojken som vi såg bonda med Tårtan i ”24/7”, är in the house ikväll – och han får en rungande standning ovation när dom zoomar in honom i jumbon.
Det är lite rörande.
* * *
Björn: 1. Vi får se. 2. Men tar får ta sig lite konstnärliga friheter när man skriver sånt. Man sätter, som dom brukar säga, på sig kåsörshatten…
* * *
Försöker säga åt Varpu att det är just rörande när Liam Traynor sitter och vinkar åt fansen.
– If you say so, svarar hon avmätt.
Dom är hårda och cyniska i Finland….
* * *
Det verkar som Pittsburgh tar i lite mer än mot Islanders. Goda nyheter för Caps, det.
* * *
Att Habs vill vinna ikväll framgår om inte annat när fyra av dem här på slutet står och slår på Henke med klubborna för att få loss pucken.
* * *
Hockeysverige-Sibner, vad härligt att ha dig här. Det måste bli en vana under slutspelet.
* * *
Det tristaste med att Montreal har en sån här säsong är att kommentatorsspårets drottning gett upp och inte ens närvara en sån här kväll.
Juuuuulia, vi saknar dig!
* * *
Intressant att Florida ligger under med 2-0 i Columbus. Det kan vara på deras bekostnad, inte Buffalos, Washington tar sig till playoff.
Ja, Panthers kan komma åtta också och om ni inte säger nåt till Kometen kan jag avslöja att jag hoppas lite på det. Resor med Rangers ner till Fort Lauderdale vore inte så dumt…
* * *
Kaffe kommer nu i stora mängder, så här blir det fest, Taggen.
Vi hörs i nästa paus.

Jaha, så ska man se seriesegrarna i öst igen då.
Jag var övertygad om att Penguins skulle komma ikapp och gå om, men efter back-to-back-flopparna mot Islanders har Rangers fem poängs försprång och lika många matcher spelade, så nu börjar det verkligen se ut som att Blåskjortorna faktiskt det här – och till och kan ge Blues en fajt om President’s Trophy.
Det har inte hänt sedan 1994.
I’m just saying…
* * *
Nu håller ni tummarna.
Ja, inte för Rangers alltså.
För mig.
Vi har obscena 640 miljoner dollar – sådär en 4,3 miljarder kronor–  i potten i Mega Millions och om jag vinner kommer den här bloggen att bli väldigt deluxe framöver. Jag planerar att utbidda tv-bolagen så jag alltid får sitta mellan båsen och live-bluddra därifrån.
* * *
Efter den lyckade roadtrippen, och det fina avståndet till Penguins, är det alarmerande hög risk att Rangers gör en riktig plattmatch och torskar så det ryker om det ikväll.
Nästan alla lag i samma situation gör sig skyldig till slikt.
Å andra sidan – som Henke konstaterade när jag ringde honom efter Winnipeg-matchen:
– Vi har en coach som är rätt bra på att pusha oss såna här gånger…
Det kan man tänka sig, ja.
* * *
Fan, 640 miljoner dollar.
Då skulle man ju nästan känna sig manad att ta notan till och med när man dinerar med NHL-spelare.
* * *
Det börjar luta åt att Bäckis gör comeback i morrn.
När Dale Hunter efter träningen i morse fick frågan om den svenske stjärnan spelar mot Habs – ja, det är dom i morrn kväll också – svarade han:
– Jag vet inte.
Det betyder förmodligen att han visst vet och att det kan vara läge för en liten chansresa söderut i morgon förmiddag.
* * *
Islanders blir alltså laget som hjälper Rangers till
Det lär svida.
Nästan som när min gode kamrat Niklas Eriksson inte kunde låta bli att göra mål mot Skellefteå i sista kvalseriematchen 2004 inte kunde låta bli att göra mål på Skellefteå och därmed skickade upp Mora i Elitserien…
* * *
Att Habs inte har något att spela för och om en dryg vecka kommer att parkera på golfbanan spelar ingen roll.
De följs av precis samma slags mediapöbel som vanligt och franskan ekar egenartad i Gardens flashiga pressrum.
* * *
Jag har av twitter-följare uppmanats att pussa Gaborik ikväll.
Det tror jag att jag ska försöka låta bli.
* * *
Kung Henrik startar ikväll också – för åttonde matchen i rad.
Tårtan försöker varva upp sitt främsta slutspelsvapen, det är då alldeles klart.
* * *
Om ni hör någon som buar varje gång Rene Bourque har pucken ska ni veta att det kommer från pressläktaren.
Har man sabbat Bäckis får man inte skridskor ifred inför Biffens ögon, det kan jag garantera.
* * *
Det är en hel räcka grymma matcher ikväll och här är dom allra intressantaste:
•Buffalo – Pittsburgh: Tar Pens revansch för dubbelfiaskot mot Islanders och hjälper gamla rivalen Washington?
•Detroit – Nashville: Preview inför blytung slutspelsserie i väst
•Calgary – Colorado: Säsongen är on the line för bägge lagen.
Jag räknar kallt med att ni hjälper till och håller mig uppdaterad.
* * *
Elände. Jag håller på att få ett hål i mina finaste skor, märker jag.
Men ni vet hur det är.
Somliga går i trasiga skor.
* * *
Strålle Strålman är tillbaka i laguppställningen och det är ju trevligt, men tyvärr sker på det på lill-X:ets bekostnad. Han är nerskickad till AHL igen.
* * *
Rangers vann den här matchen på NHL 12 igår eftermiddag, men det satt löjligt hårt åt. Någon på EA Sports tror ju fortfarande att Habs är en contender och har gjort dem pinsamt bra.
Vad fan, till och med Tomas Kaberle gjorde mål!
* * *
Det här med de coola pjucksen måste fixas snabbt. Det är i slutspelet dom får mest speltid. Skomakaren på andra avenyn, here I come.
* * *
Habs kommer hit utan GM. Pierre Gauthier fick ju sparken igår. Det verkar milt uttryckt vara turbulent i den legendariska klubben.
Några synpunkter i ämnet från, exempelvis, Julia?
* * *
Har fått röstsedeln för NHL Awards och får i år, visar det sig vara med och rösta i följande klasser:
Hart, Norris, Calder, Selke, Lady Byng, NHL All Star och NHL Rookie All Star.
Bidraget ska ha skickats före 11 april, när playoff börjar, och fanimig – det ska bli ett sant nöje, rentav en ära, att få hjälpa några favoriter till Las Vegas.
* * *
Kometen på dop imorrn alltså. Har han, undrar man, tvingat sina släktingar att döpa ungen till Lindy?
* * *
Atacama-Gomez är skadad. Tråkigt. Man vill ju alltid ha honom att skriva några små elakheter om.
* * *
Vi ska, lokalt, rösta på kandidater till John Halligan Good Guy Award också – priset till den Rangers-spelare som i högst grad varit en schysst snubbe under säsongen.
Henke vann redan här om året och finns därmed inte på valbar plats, så jag kör på Richards, Hagge och Tåbiran.
* * *
Det ryktas att kända redaktörer från hockeysverige.se tänker välsigna kommentatorsspåret med sin närvaro i natt.
Så nu kammar ni till er, det är fint besök vi har.
* * *
Hajar till varje gång jag stöter Habs-fan klädda i Subban-jersey.
Det ser ju ut som om dom går omkring med en förolämpning på ryggen.
* * *
Bork Bork Hagelin ser för övrigt väldigt het ut på värmningen. Han vill sätta ett par innan playoff startar, det är uppenbart.
* * *
Nä, sekonderna får ta och lämna ringen. Den nästnästsista grundseriematchen på Garden börjar när som helst.
Mycket nöje.