NY Rangers – New Jersey 4-2 (Slut)
* * *
Tårtan blev vansinnig när han fick se att DeBoer tänkte börja med Carter, Janssen och Boulton.
– Ja, vi hade en riktigt eldigt snack om det före matchen. Vi blev ordentligt peppade, berättar Henke medan han pumpar i sig den där konstiga gulgröna drycken han har alltid har stående vid sin plats i omklädningsrummet.
Själv vill Tårtan dock inte kommentera incidenten.
– Jag har inga synpunkter på hur dom coacher sitt lag i New Jersey, säger han surmulet på sin presskonferens.
Nej, vi såg det under matchen, Tårtan, vi såg det. Inga synpunkter alls…
* * *
Adam Larsson sitter för sig själv på en träningscykel utanför omklädningsrummet efteråt och tycker, precis som jag, att resultatet inte är så mycket att säga om.
– Det var lite omvänt mot hur det såg ut i förra matchen. Dom var hungriga och vi kom inte till och skapade nånting, säger han och rycker på axlarna.
En analys så god som någon.
* * *
Men om Tårtan är ovillig att säga nåt om vad som hände i den spektakulära matchöppningen är DeBoer desto mer frispråkig.
– Jag antar att det i Johns värld är okej att de kommer in i vår hall och startar med sina tuffa killar, men vi kan inte göra detsamma här. Antigen har han problem med närminnet eller så är han en hycklare, säger han.
Ojvoj, om Tårtan ändå hade hört det INNAN han höll sin presskonferens.
Men han lär återkoma i ämnet efter träningen i morgon, såna högersvingar tar han knappast stående.
* * *
Bananflugorna surrade som aldrig förr uppe på pressläktaren i slutet av matchen.
Dom gillar när det hett och grinigt, såna är bananflugorna.
* * *
Världen är hård, lill-X:et har fått överta omklädningsrumsplatsen intill Hagge.
Det vill säga Strålles plats.
Men han ska inte be om ursäkt för det och gör det inte heller.
– Det är väldigt roligt att vara här igen, säger han med ett leende bredare än Skellefteälven.
* * *
Tänderna sitter kvar på Yayo – så till den grad att han kan tugga i sig en rejäl slice pizza när han trampar iväg mot spelarbussen.
Jag frågar om han kört hårt med Hedbä efter dramat hemma på Hovet, men icke.
– Man måste vara lite ödmjuk, säger han.
Precis.
Gamlingar förtjänar respekt.
* * *
Så var det här Martys sista match mot Rangers?
– Nej, nu måste jag ju komma tillbaka, säger han med ett snett leende.
Men faktum är att den legendariske målvakten inte alls gillar den typen av scener som utspelades i inledningen.
– Jag vet att fansen blir uppeldade, men vi är här för att spela. Det tog ju tio minuter att plocka upp utrustning och skrapa bort blodet från isen, suckar han.
* * *
Att Rangers clinchar slutspelsplatsen är inte direkt någon sensation, att de ska spela playoff har i praktiken varit klart sedan i julas.
Men ändå.
Efter fler års lindans är det, åtminstone för veteraner som Henke, skönt att veta att de sista veckorna av grundserien kan spelas av utan nerver på helspänn.
– Ja, det här känns ju betydligt skönare. Nu kan vi koncentrera oss på att bli bättre istället, säger han.
* * *
Stu Bickel är ju lite smårolig när står och fingrar på en sårskorpa och konstaterar att han är hundraprocentig i sin karriär som tekare…
* * *
Nä, nu är det läggdags i östra Midtown.
Nästa gång har vi Red Wings på sällsynt besök i Metropolis.
Det ska bli väldigt kul – trots att alldeles för många av Motowns stjärnor saknas.
Vi hörs då.

Rangers gör 4-2 med en och tio kvar – och är nu klara för playoff.
Mer kommer sen

NY Rangers – New Jersey 3-2 (Period 2)
* * *
Det är öppet och ovisst och, för att vara ett Hudson-battle, målrikt – och det är det för att det plötsligt verkar ganska lätt att göra mål på två målvakter som vanligtvis håller världsklass.
På första baklängesmålet har Lundqvist visserligen tappat klubban, men det andra…nåt är off i hans spel just nu.
Det värsta med det är att vi lär få smaka på tåbira på onsdag; jag misstänker starkt att Tårtan fäster ganska lite avseende vid att jag vill se Zäta mot Lundy…
* * *
Zuuuuke, ja.
Två mål på två matcher nu.
Jag vill minnas att det är en som tjatat på att det måste finnas utrymme för så kreativa, irrationella, målfarliga artister.
Törs Tårtan använda på honom på rätt sätt blir han ett vapen för Rangers i playoff. 
* * *
Det är mycket som går fel för Devils i egen zon – inklusive Martys halvhjärtade ingripande – innan Danny G sätter tvåan, efter en halvminut.
Så var det inte DeBoer hade tänkt sig att den här perren skulle börja.
* * *
Du hade helt rätt, Eric. Leafs skämmer för fan ut sig i TD Garden.
* * *
För att vara en sån mini-me tacklas Zuke förbluffande bra också.
Det måste, får jag för mig, vara extra irriterande.
* * *
Och Tampa gör också bort sig.
Det blir inget slutspel vare sig i Big Smoke eller på Floridas västkust.
Istället gör Buffalo, Washington och Winnipeg upp om den sista playoff-platsen i öst – och det blir drama så det räcker och blir över.
 * * *
Ett par gamla vänner har återvänt till pressboxen – eller ”pressen lådan”, för att använda Lozo-svenska:
Bananflugorna.
Dom väljer sina tillfällen dom.
* * *
Sitter och, i brist på mindre pretentiöst uttryck,  specialstuderar Timpa Erixon i några byten och visst fan uppträder han med en annan säkerhet och ett annat självförtroende än i början av säsongen.
Grabben till och med klappar med klubban i isen som en annan Nylander när han tycker att han har skottläge.
Bra!
* * *
Det är rätt oerhört att dom har en, för säsongen, ny kampsång på Garden som låter precis som stompigast tänkbara Magnus Uggla-marsch.
Jag trodde inte sån musik överhuvudtaget fanns här.
* * *
Tvivlar jag inte på lyngdahl, men det är fortfarande sant att den som gör som Luleå bidrar till att slå sig själv.
Man har bara chans om man ägnar sig åt att spela hockey.
* * *
Vigge Hedman i hemma-VM, där har ni ändå nåt att hetsa upp er över.
* * *
Så särskilt våldsamt, eller ens grinigt, har det inte varit – i alla fall inte om man ser till vad inledningssekvensen lovade.
Men det är nog lite för jämnt för det, om Rangers – eller Devils – drar ifrån med några mål kan det nog bli åka av också på slutet.
Det är ju ända sista gången de ses i den här grundserien…
* * *
Livet utan kaffe är svårt, det måste sägas. Men det är vad jag får stå ut med när både Eken – PHWA-medlemmen! – och Varpu stannat hemma.
Ska ägna mig åt att seriesnusa nu istället.
Slutrapport kommer framåt småtimmarna.

NY Rangers – New Jersey 1-0 (Period 1)
* * *
Holy shit, vilken start!
Tre (!) slagsmål utbryter direkt vid första nedsläpp – och de blir snabbt några oroshärdar till när Bickel och Carter slås blodiga.
Sedan börjar Tårtan skälla som en rabiessmittad pitbull mot DeBoer i motståndarbåset – och så gör Duby Duby Doo 1-0 efter en dryg minut.
Garden kokar som den inte gjort sedan Lille Fridolf Boudreau sa att det är en värdelös arena där fansen inte hörs…
* * *
Hockey?
Jo, det har spelats lite sån i förstaperren också – och det ser ut som att det är Rangers som hatar och vill döda i kväll.
Dom är mycket hetare och rappare och mer villiga att offra ett organ eller två för att vinna.
Men Marty har varit utmärkt och sett till att det fortfarande är match.
* * *
Det var dock inte direkt så att man blev chockad över att det brakade redan i första bytet.
Devils började med Janssen, Boulton och Carter – och Rangers med Prust, Rupp och Bickel.
Det vill säga, där var en hög krut och där var ett par brinnande tändstickor…
* * *
Det har jag inte tänkt på, men som dyre kollegan Lozo på nhl.com slår fast:
Det här kan vara Martin Brodeurs sista match mot Rangers – någonsin.
I så fall är det en mer monumental milstolpe till match än man riktigt förstår just nu.
* * *
Och Bickel – Bickel! – tar första tekningen.
* * *
Twittrar för övrigt till Lozo och frågar var tusan han är, för hans stol – precis till höger om mig – är tom.
Då går han in på Google, får en översättning utförd och skickar följande svar:
” Jag sitter nere till höger sida av pressen lådan”.
Hm.
* * *
Ja, men som jag sa, ”St Louis Blues” – jag har ju inte sett några svenska slutspelsmatcher och kan inte uttala mig om hur någon spelat.
Jag vet bara att den som gör sig till offer är rökt – och ingen skugga ska falla över Gnaget för det. Jag tycker det är lite spännande att dom, av vad jag läst,  verkar som gjorda för just playoff-hockey.
* * *
* * *
Det är danskar på pressläktaren ikväll.
Inte hveargang, precis.
* * *
Clarkson verkar lite ledsen över att inte han också fått slåss lite.
Men det kan komma, David, det kan komma.
* * *
Usch, det är en äldre man som får något slags hjärtattack på läktarsektionen precis nedanför och måste ledas ut av vårdare.
Sånt vill man inte se.
* * *
Red Wings har verkligen valt tillfälle att tappa all form – och dra på sig så katastrofala skador.
Det här bådar verkligen inte gott inför allvaret.
* * *
Kung Lundqvist har inte varit helt kass han heller.
Plocken i Devils PP var det ren Göran Högosta-klass på.
* * *
Ian Walsh heter kvällens domare.
Det låter som namnet på en brittisk fotbollsstjärna, gör det inte?
* * *
Yayo får gå till tandläkaren i morgon, ser det ut som, men det är inget som borde bekomma en järnkamin, väl?
* * *
Man får väl säga att jag fick mitt lyste – nog känns det här minst lika explosivt som ”Thunder Road” i Philips Arena.
Men nu tar vi extranumret ”Tenth Avenue Freeze-Out” och välter hela Garden också.

Jaha, nu har vi startat en ny liten tradition i den här bloggen.
Jag vaknar på hotell i södern, tar tidig flight tillbaka till New York, hastar hem till 38:e gatan och byter om och störtar sedan iväg till Garden för derby.
När jag kom hem från en lost weekend i Nashville förra veckan var det Islanders som var här, när jag nu sveper in direkt från en Springsteen-premiär i Atlanta har Devils tagit sig över Hudson River igen.
Därmed släpper den mosighet sådana utryckningar genererar.
Jag menar, the battle of Hudson!
Vem fan är trött när det avgörs?
I år har det varit grandiosa tillställningar och det finns ingen anledning att vänta sig att det inte blir ännu festligare i denna grundseriens sista clash.
Och ni är med, eller hur?
* * *
Jaha, det gick ju inte riktigt som jag hade hoppats på Hovet, men inget ont som inte har något gått med sig.
Nu kommer det att gå prata med Kron Wall of Pain när Wings kommer till stan i morrn.
* * *
Om Rangers tar poäng ikväll clinchar dom, som andra lag i ligan efter mäktiga St Louis, sin slutspelsplats.
Det vore nåt efter de senaste säsongernas gastkramande streckdanser i de sista omgångarna.
Men fixar dom verkligen det?
Devils var väldigt mycket bättre i förra mötet, ute i The Rock, och blåskjortorna har sett mer än lovligt vingliga ut här på slutet.
Tårtan behöver i så fall se till att hans as of lately tama krigare blir lite förbannade innan de går ut på isen.
Det var ju skillnaden senast
Som katoliken, Boyle, sa efteråt:
– Det märktes att dom hatade oss. Dom ville döda oss.
Ja, Brian, det är så det ska kännas i derbyn!
 * * *
Hade som sagt inte riktigt trott att jag skulle hamna i Philips Arena, men det var ett kärt återseende – särskilt som jag fick en så sinnessjukt bra plats, alldeles vid scenkanten, att jag hade kunnat göra en Håkan med gamle Bruce.
Det är en jävla cool och snygg arena och det känns lite sorgligt att det inte spelas NHL-hockey där längre, hur blekt Thrashers nu än var som lag.
* * *
Tim Erixon gjorde intryck på Tårtan mot Avalanche och spelar ikväll igen, vad jag förstår. Han har anpassat sig till spelet på liten rink och är mycket tryggare i sitt agerande, säger både han själv och omgivningen.
Tyvärr sker det tydligen på Strålles bekostnad och det vill man ju inte, men det ska bli kul att se framtiden ikväll,
* * *
Men Kron Wall of Pain alltså, han har vägrat svara på alla former av kommunikations
Men nu, när dramat på Hovet är över,  kommer det ett ”huge win” på sms.
Jag tror jag ska prata med Ruppen och Prusten så han får betala för det fegliret på onsdag.
* * *
Den stränge PR-chefen står och blänger på mig med sin ilsknaste lägervaktsblick så jag vågar inte hänga runt Devils omklädningsrum särskilt länge, men jag hinner se följande:
En djupt koncentrerad Adam Larsson står och sågar i ett klubbskaft. Kovy hoppar upp och ner till usel pop-techno. Bryce Salvador och David Clarkson för en eldig debatt om något medan de stretchar. Och Sykora sitter på en bänk och ser ut att inte bry sig nämnvärt om nånting.
Se där en liten scen från another night i världens bästa liga.
* * *
Henke börjar för Rangers ikväll igen – och bara det nu inte betyder att dom slänger in Tåbiran mot Wings på onsdag.
Man vill ju se Henke robba All Star-Zäta, Homer och han djurgårdaren som bara skickar sms när det passar…
Och därmed nämnde jag de enda Red Wings-svenskar som är i stridbart skick just nu – plus Nyquist då. Det känns lite deprimerande.
* * *
Här ska vi stolta medlemmar i Professional Hockey Writer’s Association rösta på Masterton-kandidater ikväll och jag har efter noga övervägande skickat mina tre namn till ordförande Brooks:
Sean Avery…nej, förlåt.
Dom här var det:
Dirty Harry Callahan, de täckta skottens genius Danny Girardi och Broadway Brad Richards.
* * *
Det fanns förhoppningar om att vi skulle få se Hedbä i en blågul matchup mot Henke ikväll också, men om jag förstått saken rätt hoppar han mot Senators imorrn istället.
Big mistake av DeBoer där. Hedbä är så förbannad över förlusten på Hovet att han hade gjort en odödlig match på rent adrenalin.
* * *
Och i Washington är Semin förstås given Masterton-vinnare
* * *
Låg på en väldigt skön hotellsäng i Atlanta och slötittade på Pennsylvania-derbyt innan Springsteen-showen igår och goddamned, vad häftigt det är att se Grosse Grossman i Philly-jersey.
Han ÄR så mycket Flyer man kan vara och har med imponerande smidighet fogats in i det där dark horse-laget.
* * *
Här pratar vi sällan Elitserien , särskilt som jag aldrig ser lagen där hemma spela, men Luleås fiasko mot AIK påminner om en lärdom man snabbt drar när man följt några Stanley Cup-slutspel på nära håll:
Det lag som börjar klaga på domare, som protesterar mot avstängningar, som känner sig orättvist behandlat , som håller presskonferenser om hur elaka motståndarna är och som fokuserar på annat än att bara spela hockey förlorar alltid.
Väldigt bra case in point:
08 iklädde sig orutinerade Penguins just den offer-rollen – och förlorade. Året därpå hade de lärt sig, uppförde sig precis lika sammanbitet som sina iskalla motståndare – och vann.
* * *
Fast det där medlemskapet i PHWA känns inte fullt lika exklusivt längre.
Även Eken, självaste The Oak Man, har på något förunderligt sätt lyckats bli medlem, nämligen.
Att Brooksie kunde gå på den finten…
* * *
Canucks gjorde definitivt misstaget jag orerar om här ovan.
Herregud, Luongo satt ju till och med och klagade över att han inte fick någon respekt av Tim Thomas.
Då är det definitivt kört.
* * *
Sherry Darling, New Jerseys mest omtalade hockeyskribent, trippar omkring i pressrummet.
Det känns rätt passande kvällen efter en Springsteen-show.
* * *
Nej, man ska inte vara kaxig och utmana sina motståndare med onödiga provokationer heller.
Man ska, som Bruins ifjol, spela hockey och hålla käften.
* * *
Den målmedvetenhet med vilken Adam sågade i det där klubbskaftet indikerar att han tänker göra avtryck i the woooorld’s most famous arena ikväll.
* * *
Undantaget från regeln – och det var fan vad jag hakade upp mig på det här då – kan vara Blackhawks i finalen 2010.
Dom ägnade alldeles för mycket energi och tid åt att vara förbannade på Chris Pronger.
Men dom mötte ett lag utan målvakt och vann i alla fall.
* * *
När jag kommer upp till pressläktaren är det ett gäng unga scandal beauties i korta shorts som står och dividerar med gamle Sal.
Ojvoj.
* * *
Två backar från fjolårets Skellefteå på världens mest berömda is ikväll alltså.
Nog är det lite häftigt.
* * *
Att dom har shorts, de skandalösa skönheterna, beror inte på att de vill gå här och vara utmanande – i alla fall inte bara.
Det är brakande sommar i New York igen.
Själv hittade jag en tjej solande på balkongen när jag kom hem.
En från Borlänge.
Det ni.
Men jag gick på hockey i alla fall.
* * *
Zuke ser het ut på värmningen. Målet mot Avs kan ha inneburit det slutliga breaket för Norges finest.
* * *
Okej, ge mig nu samma sväng, nerv och eufori som i ”The E Street Shuffle”, ”Thunder Road” och ”Tenth Avenue Freeze-Out”.
Det är så the battle of Hudson ska vara.
See you folks i första pausen.

Tack för all förståelse.
En sak bara:
Det är inte strikt mitt val att lämna New York. Också jag har chefer och när Bruce Springsteen har turnépremiär, då understryker dom cheferna att det är en prioritet.
Jag protesterar inte mycket i just det här fallet, men det känns nödvändigt att påpeka att inte heller mitt liv är så enkelt att jag kan peka och vraka och bestämma vad jag tycker är roligast att göra.

God afton!
Ledsen, men det blir ingen blogg från Garden ikväll.
Jag har hamnat down sout igen, den här gången för Bruce Springsteens världspremiär, och missar således både Gabriel Calderskogs Garden-debut och Tim Erixons comeback.
Så blir det ibland, inte mycket att göra åt.
Helt renons på hockeyvibbar blir dock inte den här resan heller. Springsteen lirar nämligen i Philips Arena, det till den kanadensiska päriren avflyttade Atlanta Thrashers gamla hemmahall.
Där trodde man ju inte att man skulle hamna igen, men inte mig emot. Jag har upplevt fina stunder där. Bäckis och Toby Orrs gemensamma NHL-debut, till exempel. All Star-helgen när The Hives lirade på isen. Och slutspelsfesten 07, när Rangers svepte Thrashers i första omgången.
Så det blir ju Enström-tröja på under Bruce-showen i morrn.
Ni är såklart ändå välkomna att dansa i kommentatorsspåret under kvällen, jag ska försöka uppdatera då och då.

NY Rangers – Pittsburgh 2-5 (Slut)
* * *
Som någon säger i tumultet utanför Pittsburgh omklädningsrum efteråt:
– Det här bra träning inför finalen. Även då ägnar man sig ju åt att stå och köa bakom ivriga kanadicker i timmar.
Ja, det ser faktiskt ut precis som efter en final – och när Pens barske pr-chef öppnar dörrarna in till rummet bildas en skolgårdsartad hög i tiodubbla led runt Crosby.
Det är nästan som att Jesus skulle ha gjort comeback.
* * *
Pens tog över helt i sista och vann till slut komfortabelt med 5-2 – utan att använda alla cylindrar i motorn.
Jag fattar verkligen inte vem och vad som ska stoppa dem i playoff nästa månad.
Däremot ser det inte alltför svårt ut att slå Rangers längre. Den där kedjan med Hagge, Richards och Gaborik men bakom dem är det inte många som imponerar längre.
Henke, Callahan och Del Zotto måste bli hela och friska å det snaraste, annars kan den där drömmen om 1994 dö väldigt snabbt.
* * *
Inte för att det är alldeles lätt att höra i kötthögen av reportrar, krönikörer, fotografer och kameramän som svingar monsterkameror i pannbenen på omgivningen hela tiden, men som jag förstår är Sid helt nöjd med sin match.
Och varför inte?
Han hade bra klipp i skridskoåkningen, var med och skapade farligheter framför Tåbiran och den där passningen till Kunitz mål i början av tredje var det verkligen inga fel på.
* * *
Jag tror rentav det är så att Hagge Hagelin är New York Rangers bäste spelare just nu.
* * *
Sista minuten, när hemmapubliken börjat lämna Garden, står några tusen Penguins-fans och skanderar ”Let’s go, Pens” i bänkraderna.
Det är lite fint – även fast Gris-Olle försöker förstöra med några gutturala bröl.
* * *
En leende Arron Asham nynnar på ”New York, New York” när han passerar pressuppbådet på väg mot omklädningsrummet.
Kaxigt.
* * *
Ett kallt, otäckt duggregn möter ute i mörkret på åttonde avenyn och det tar frustrerande lång tid att hitta en taxi för hemfärd.
Men nu är jag tillbaka i lugnet på eastside och tänkte runda av denna mitt-i-mars-dag med lite Patric Hörnqvist-show från Nashville.

NY Rangers – Pittsburgh 2-3 (Period 2)
* * *
Ojvoj, i början av mittenakten ser det ut som att Penguins är på väg att krossa Blåskjortorna.
Dom gör vad dom vill i offensiv zon och går snabbt upp i 3-1-ledning och Gris-Olle suckar så tungt att det gungar i hela läktarsektionen.
Men Rangers repar sig igen och till slut kan rappar Gabby stilsäkert in reduceringen på en rätt så fenomenal Flower.
Så nu är det upplagt för ett riktigt fint fältslag i tredje.
Stay tuned!
* * *
Ja, så mycket fick de Malkin ur balans.
Han inleder alltså andraperren med att finta damaskerna av Rangers-backarna och sen göra ett ledningsmål.
Morsning korsning.
* * *
Edie Falco, också känd om Carmela Soprano, zoomas in jumbotronen.
Då nu vet Rangers-spelarna att de måste skärpa sig.
Annars kanske hon berättar för sin make ute i North Caldwell att hon inte fick valuta för pengarna och då kan det bli problem.
* * *
Tänk att det blev människa – och hockeyspelare – av Cookie till slut ändå.
Hat trick på lut nu.
* * *
Nja, Jack, rent allmänt ska Crosby förstås inte vara föremål för någon no-touch-policy – i synnerhet inte som han kan vara rätt fysisk själv.
Men just ikväll, när han gör comeback, kan jag tycka att det är rätt schysst att visa honom lite comeback.
* * *
När det kungörs att Hagge får assist på Gabbys kvitteringsmål börjar Eken skandera:
– MVP, MVP, MVP.
Det kanske är att ta i liite, men fan vad bra han är.
* * *
Stu Bickel är och förblir ett kors att bära för Rangers.
Han ska ju inte spela i NHL.
* * *
Eken sitter också funderar över hur lång tid det skulle ta att upptäcka att han inte är NHL-spelare om han snörade på sig grillorna och hoppade ut på isen.
– Så länge jag inte hade pucken, och inte var indragen i några närkamper, tror jag det skulle gå bra. På värmningen skulle ingen märka nåt, säger han.
I beg to differ. Det här är NHL. Det skulle märkas redan när han vaknade i morse.
* * *
Herregud, ska Mister Universe hålla fjärde raka nollan ute på Long Island?
* * *
Undrar hur Henke har det hemma i Hell’s kitchen.
Man skulle bra gärna vilja hör kommentarerna i den – säkerligen – exklusiva tv-soffan.
* * *
Sid The Kid gör väl ingen braksuccé i den här perioden heller, men det känns oroligt när han glider ner till favoritpositionen intill ena stolpen.
Därifrån har han petat in åtskilliga baljor under sin gloriösa karriär och det kan komma fler.
* * *
Vad som än händer blir det veritabelt media-zoo i Penguins omklädningsrum.
Först när jag varit där och brottats kommer det en slutrapport, så ni vet.

NY Rangers – Pittsburgh 1-1 (Period 1)
* * *
Ja, Sidney Crosby är härmed tillbaka i NHL.
Så mycket har han väl ännu så länge inte hunnit åstadkomma, även om det blev mål i hans första byte, men bara att se det där drivet i skridskoåkningen igen, de där passningarna och det överlägsna sätt han läser spelet på….det är en lisa.
* * *
Själva matchen, en tillställning med kittlande nerv,  dominerar Penguins i början, men under andra halvan av perren jämnar Rangers ut spelet och oavgjort känns just nu mycket logiskt.
* * *
Nasty, var det ja.
Garden faithful förenas i ett dånande burop första gången Sid hoppar ut på isen – och sen får han skit varje gången han rör pucken.
Ovärdigt, tycker jag.
* * *
Bork Bork Hagelin!
Det är Brad Richards och Marian Gaboriks svenske kedjekamrat som sprätter in Rangers kvittering – och han är bara en fladderpuck från att göra ett till i två-mot-en-läget med Gabby.
Som någon sa senast – om Hagge bara spelat hela säsongen hade han varit Calder-kandidat.
* * *
Och två minuter före första nedsläpp, när hela arenan liksom drar in luft inför det som ska komma, glider en helt ostressad Eken in på pressläktaren, obekymrad om att det är slagsmål om platser idag, och slår sig ner på den frånvarande Varpus stol intill mig.
Det är Elvis-klass på den entrén.
* * *
Rangers verkar vara ute efter att störa Malkin med fysiskt spel – och helt har det inte misslyckats.
Om han träffat Boyle – som just hade proppat honom bakom egna kassen – över benen när han satsade över hela banan, då hade det blivit kalabalik i kubik.
Väldigt farligt spel där
* * *
Nu har det förbannade skosnöret gått upp igen.
* * *
Pens första hör ju till de mer absurda mål man sett.
Stackars Tåbiran, där var det inte mycket han kunde göra.
* * *
Oj, vilken arg Ruohonen som dök upp i kommentatorsspåret.
Vilken är årets match då, vältalige unge man?
* * *
Orpik förtjänar en extrablöt hårtork av Bylsma när han står och muckar med Gabby istället för att ta bort Hagge vid kvitteringen.
Han är alldeles för bra och för rutinerad för att begå såna misstag.
* * *
Har något så oväntat som en australiensare på stolen till höger om mig.
Undrar hur hockey ser ut i hans ögon.
* * *
Mja, nog känns det som att Rangers-backarna undviker att satsa hundra i tacklingarna mot Crosby – och den respekten vill nog jag mena att han förtjänar en sån här kväll.
Sen ska man ju ha klart för sig att han inte är så lätt att komma åt heller.
* * *
Där var Dr Fil väldigt skojig…
* * *
Nu kommer Eken med stora balja kaffe.
Den ska jag avnjuta medan temperaturen där ute på isen i den här perioden skruvas upp ytterligare några grader.
Hörs om en perre.