Saturday Night Hockey Fever, del 2

Nashville – Detroit 2-1 (Period 1)
* * *
Ojvoj, bra match.
Predators är riktigt hungriga och aggressiva och driver upp ett sjujävla tempo emellanåt – men trots att de spelade hårt match och saknar sina tyngsta pjäser står Wings upp och spelar, i huvudsak, bra, tajt bortaspel.
Om de inte kroknar återstår två härligt täta perioder.
* * *
Visst, this is more like it.
Det är makalös playoff-stämning i ett absolutfullsatt Bridgestone ikväll.
Redan under spolningen efter värmningen ekar ramsorna under det svarta plåttaket – och när Preds kommer in på isen låter det som under extranumren på Springsteen-konserten på Apollo igår.
Härligt!
* * *
Bengan Hörnqvist prickar in säsongens 21:a kasse  – och är nu femma i svenska målligan, flåsande Danne Sedin, The Mule, Loui Loui och Alfie i nacken – efter fint klapp-klapp med Legwand i ett två-mot-en-läge.
Det kan definitivt komma mer, Horney är en streaky man.
* * *
Bridgestone jublar när de läser upp strukna i Detroit och kommer till namn som Lidström, Datsyuk och Bertuzzi.
Ja, lite är det som ju att höra att amerikanska armén gått till anfall utan bomber, stridsvagnar och skjutvapen.
* * *
Fast det ledningsmål bröderna Kostitsyn kreerar i ett powerplay några minuter senare är ännu snyggare.
Där blir rödvingarna duktigt bortsnurrade.
* * *
En av de coolare grejorna med min prime location på den här pressläktaren är att jag på raden framför mig har NHL:s statistiker.
På varje match, överallt, sitter det ett dussin såna och håller järnkoll (nåja…) på allt: skott, varje spelares istid, varenda breakaway, varje byte…allting,.
De är the hardest working men in the hockey business – och det förklarar varför de före matcherna vräker i sig mat som de värsta Henrik Ekar.
* * *
Nyquist ser rapp och ivrig och bra ut, tycker jag.
* * *
Har intill mig fått en sån där som måste sitta och kommentera självklarheter precis hela tiden.
– Det var ett hårt skott
– Den där tacklingen gjorde ont
– Jaha, det är Holmström som åker ut.
Suck, den störningen är ungefär lika underhållande som såna som smaskar ljudligt när dom äter, eller ska stå för nära när dom pratar med en.
* * *
Det är inte ofta man ser Zäta åka på tryckare som den Sergej Kostitsyn, tror jag det är, ger honom i egen zon i mitten av den här perren.
Han går vanligtvis inte att komma åt.
* * *
DIF-Jacob, dom tror att Lidas är tillbaka nu i veckan. Det är inget jätteallvarligt – och förmodligen bara bra att the old man får vila lite inför playoff.
* * *
Cheerleader-damerna har bytt outfits och har nåt slags tunna rosa saker på sig idag.
Det är ju bara ett skamlöst försök att distrahera stackars Danny Cleary.
* * *
Pausbandet ska i alla fall ha cred för att de spelar Martha & The Vandellas ”Heathewave” medan jag går och hämtar kaffe.
Nu kör vi igen, det här blir bra.

Saturday Night Hockey Fever

Igen då:
Howdy!
Är ni klara med Ranelid och tonartshöjningar och upprördheten över att fel vann låt nu?
Bra, då blir det hockeyfest från den amerikanska södern.
Och jag menar verkligen hockeyfest.
Hockeyn må inte ha mycket till historia här i Nashville, men mötena mellan divisionsrivalerna Predators och Red Wings har snabbt utvecklats till hot stuff och en fajt  av den här sorten, en varm lördagkväll i hjärtat av Music City,  är ingenting annat än en modern NHL-klassiker.
Jag råder dig, just dig,  att vara med under natten – och peppra kommentatorsspåret med synpunkter.
* * *
Försökte igår natt – ännu en gång – göra Nashville enligt hedonistiska principer kommentatorn Taggen beskrev med sån förförisk pregnans i torsdags, men det här är som överallt annanstans:
Man ska gå ut på vardagar och stanna hemma på helger.
Ojvoj, vad många som inte kan dricka med värdighet.
* * *
Ingen Lidas, inga Pavel, ingen Bertuzzi, ingen Jimmy Howard, ingen Big E och ingen Kindl.
Det är ett Red Wings decimerat till oigenkännlighet – ja, nästan – som anlänt till Dixieland.
Men nu är ju Zäta så het att luftkonditioneringen slår på sig själv när han kommer in i ett rum – tolv poäng på de senaste fem matcherna, mind you – så det verkar inte göra så mycket.
* * *
Fast det var lite småkul att sitta på Full Moon Saloon och höra den kaxige sångaren i ett outlaw-artat band med rockabilly-twist skälla på gäster som önskade fel sorts popcountry-låtar.
Han drog till och med monologen från ”Casino” – topp fem på min lista över alla tiders favoritfilmer – när Joe Pescis Nicky Santoro hotar bankiren Robert DeNiros Ace Rothstein olyckligtvis sett till att han gjort affärer med:
”I think in all fairness, I should explain to you exactly what it is that I do. For instance tomorrow morning I’ll get up nice and early, take a walk down over to the bank and… walk in and see and, uh… if you don’t have my money for me, I’ll… crack your fuckin’ head wide-open in front of everybody in the bank. And just about the time that I’m comin’ out of jail, hopefully, you’ll be coming out of your coma. And guess what? I’ll split your fuckin’ head open again. ’Cause I’m fuckin’ stupid. I don’t give a fuck about jail. That’s my business. That’s what I do. Try me fatso!”
Då har man verkligen önskat fel låt…
* * *
Svenskar så det räcker och blir över lär vi ändå få se i Red Wings-tröjor fast Lidas och Big E är borta.
Både Gustav Nyquist och Jocke Andersson spelade mot Kings igår och åtminstone Nyquist lär få chansen igen, han har gjort sånt intryck på coach Babs den senaste veckan att de nästan ryck lite i den där Bobby Ewing-frisyren.
Risken är dock att Andersson får sitta här på läktaren med Biffen eftersom Abdelfucker – sjuk igår – tydligen återvänder.,
* * *
Tack vare laddningen kring den här matchen har det däremot varit en verklig fröjd att röra sig i solskenet på nedre Broadway – nöjesgatan som, för den som inte vet, ligger i direkt anslutning till Bridgestone, ligans mest central belägna arena – idag.
Såna förväntningar, sån feber, sån förtätad stämning får man vanligtvis bara med om i slutspelet.
Men det är ju det jag säger:
Predators mot Red Wings en lördagkväll är en happening.
* * *
”Brutal week”, konstaterade kung Lundqvist lakoniskt på twitter efter Chicago-matchen igår.
Ja, det som nyss var en ointaglig ledning i öst har efter tre raka förluster plötsligt blivit ett race. Penguins har bara fyra poäng upp nu – och Sid The är snart redo för comeback.
Oj fucking voj.
* * *
Dessutom har det varit ett myller av Red Wings-fans där ute i sydsstatssolen idag.
Nashville är på perfekt avstånd för en helgresa från Michigan och många har passat på.
Party party is coming.
* * *
I morrn blir det dock ingen Crosby-comback och det är bra det. Om han spelat redan matinén mot Boston hade jag tvingats till bagarväckning monumentale för att hinna hem och se NBC-sändningen. Nu kan jag ta en betydligt angenämare flight och glida in lagom till derbyt på Garden.
Bra va?
* * *
För den som tror att jag bara försöker hajpa lördagskvällsbakelsen i Bridgestone, lyssna här på den store Pekka Rinne från träningen igår:
– Mot Red Wings är man alltid exceptionell och vill spela sin allra bästa hockey. Det här blir en stor match.
Tror jag också.
* * *
Dom har utan förklaring demolerat den del av pressrummet i hallen där det är meningen att såna som jag ska sitta och skriva, så jag får gå direkt till pressläktaren för att få ihop och sitter alldeles ensam i den stora, öde hallen och hamrar på tangenterna.
Det är en särskild sorts ödslig känsla och den mynnar  alltid ut i samma fråga:
Hur hamnade jag här?
Den förblir för det mesta obesvarad.
* * *
Efter alla år han spelat i Devils trodde man ju att Rangers visste att man måste hålla koll på Johnny O.
Han hugger som skallerormen i Mojave Desert – när man som minst anar det.
* * *
Den existentiella meditationen avbryts dock tvärt när det sura pausbandet plötsligt kommer in och börjar repa på sin läktaravsats.
Det låter ännu sämre utan publik, men Jonas Stenstäpp-kopian på gitarr är fortfarande fin.
* * *
Man drömmer ju alltid om att få se nummer 55 kronwalla motståndarna ända till nästa torsdag, men det sker numer nästan bara när Wings möter lag från östra konferensen.
Rivaler i den egna divisionen, som Nashville, har järnkoll och uppför sig lika vaksamt när Kron Wall of Pain är på isen som anställda på zoo gör när de måste gå in i buren där tigrarna bor.
* * *
The stass?
Ja, det här kändes nästan så stort att en slips hade varit på plats, men vi spar det till playoff – och eventuella streckdraman i slutet av grundserien – och nöjer oss i dag med svarta braxor, svart skjorta och en sober, mörkgrå kavaj av ädlaste gubbsort.
* * *
Vetlanda-Posten har just avslutat att The Mule snart lämnar Little Sweden i Novi och flyttar till nybyggd kåk i Birmingham, också känt som Zätaville.
Det oroar mig en smula. Alla Red Wings-svenskar utom rebellen Zäta SKA liksom bo i Novi, det blir fel i balansen annars.
* * *
Fryser lätt om fingrarna på pressläktaren.
Hade jag inte räknat med.
* * *
Vad gäller Crosby finns ju en fet chans att han göra comeback mot Rangers på Garden på torsdag istället.
Jag saliverar – inget riktigt ord, tror jag, men ni fattar… – över blotta tanken.
* * *
Det lustiga med Wings-fansen är att de alltid lyckas ta reda på var laget bor och sen står de och vakar utanför hotellet praktiskt taget dygnet runt och så fort minsta Nyquist visar sig kommer de, vuxna karlarna, springande med autografblock.
Den grejen kommer jag aldrig riktigt att förstå.
* * *
Det är alltså Hedbä mot Nilsson på the island ikväll.
Skoj, det.
* * *
Men jag ska inte säga nåt, för jag råkar ofta hamna på samma restauranger där spelarna äter middag kvällarna innan match.
En gång stod jag utanför stekhuset The Palm här i Nashville, mitt emot Bridgestone, och rökte när Homer och Lidas kom ut genom dörren.
– Ah, du, har du en cigg, frågade Homer och flinade.
Det tyckte jag var kul.
* * *
Just när jag skrivit det tittar jag upp och ser Homer – utan hjälm, helt elegant – krocka med andremålisen Jordan Pearce under värmningen.
Piteå-expressen är ivrig ikväll!
* * *
Åh, Hal Gill. My man. Under värmningen håller han liksom igen i skridskoåkningen också. Det ser ut som när en finlandsfärja lägger till vid stadsgårdskajen.
* * *
Wings har halva hemmakurvan full av fans som står och skanderar – under värmningen.
Det blir ramalama i Music City ikväll.
* * *
Jag tror Carrie Underwood är här ikväll, det ser så ut i klippet i fästmannen Mike Fishers skridskoåkning.
* * *
Värmningen har precis slutat, läktarna börjar fyllas och laddningen tätnar.
Själv ska jag gå och hämta mer av det härligt vattniga kaffet.
Sen åker vi.
Blir superskoj det här.
Och som vanligt – jag återkommer i pauserna.

Hockey night i Dixieland, del 5- The End

Nashville – Colorado 4-2 (Slut)
* * *
Gabby Calderskog är inte glad när jag hittar honom i Bridgestones rymliga men deppigt brunmurriga gästkabyss.
Han har inte samma heliga vrede i ögonen som landsmannen som brukade spela för Avalanche, men nästan.
– Ingen bra tajming av dig att se just den här matchen, muttrar han.
Samtidigt är the kid hur professionell som helst och svarar redigt och utan gnäll på alla frågor, även om den inte helt lyckade indianaren före Kostitsyns mål.
– Inget funkade för mig idag, då är det typiskt pucken studsar på det viset, säger han.
* * *
Så väldigt Linus Omark att göra mål direkt i comebacken.
Synd att det skakiga Edmonton kan spela bättre som lag och förlorar till och med mot Habs.
* * *
Springer på Lindbäck inne hos Predators och blir orolig när han berättar att han varit på konsert dagen innan.
Inte med tolvåringarna på Big Rush, väl? Jag umgås med Eken och vet hur tveksam musiksmak Gävle-bor kan ha.
Men nej, thank god, den högreste keepern var och såg Mumford & Sons på Grand Ole Opry.
Det godkänner vi.
* * *
Samme Påhlsson gör sitt första mål som canuck och blir matchhjälte.
Vad vackert!
* * *
I sista perren skanderar Bridgestone-publiken:
– We want fights, we want fights, we want fights.
De har sin egen lilla hockeykultur i södern, säger jag eder.
* * *
Det känns alltid lite konstigt när Preds gode presskille kommer fram i omklädningsrummet och frågar ”you want Horney”?
* * *
Kändes aningen splittrat att blogga och twittra samtidigt, men responsen i det senare forumet var bra så jag måste försöka mejsla fram en bra metod här.
Några förslag?
* * *
Horney, by the way, grimaserar som väntat svårt när jag råkar nämna kvalserien.
– Djurgården är laget i mitt hjärta så det känns såklart oroligt det här. Men med Challe i båset tror jag dom fixar det, bara de kan få bort den där känslan av att dom har allt att förlora så fort de sätter skridskorna på isen, säger han.
Sedan lägger han till att vi väl får hoppas att både DIF och Leksand klarar det.
Han är väluppfostrad och artig, Hörnqvist.
* * *
Åker hiss med några av Predators cheerleaders och mer säger vi inte om det.
* * *
Blues i serieledning, Stars på tredjeplats – med svängrum neråt efter den blytunga segern mot Sharks i natt.
Det händer skojiga saker i väst.
* * *
Jag vinner, Taggen. Det blir inga pysande Heineken ute på Broadway i natt. Det blir en kaffe och en on demand-film på hotellrummet.
Imorrn, däremot, kan vad som helst hända…
Och på lördag hörs vi igen, ok?

Hockey night i Dixieland, del 3

Nashville – Colorado 3-1 (Period 2)
* * *
Det här är över nu.
From Russia With Glove håller Avs kvar i matchen med en oändlig serie overkliga räddningar, men när bara 32 sekunder av perren återstår lyckas den gamle Kostitsyn-brodern pricka in 3-1 och det känns ända upp hit att luften går ur struggling Colorado.
* * *
Det är ofattbart att de pumpar techno och gammal syntpop som Yazoo (!) i högtalarna i den här hallen.
Vi är för fan i Nashville, det borde vara lag på  att bara Hank Williams, Buck Owens, Merle Haggard, Patsy Cline, Johnny Paycheck, Dwight Yoakam, George Jones och Dolly Parton får användas i PA:t
* * *
Calderskog är med och vevar lite när Downie och Fisher, av alla, brakar ihop precis i slutet.
That’s the spirit.
* * *
Antar att Brandon Yip – jävligt coolt namn, det – alltid utbrister ”Yippie” när han är inblandad i mål, men förmodligen med extra mycket emfas ikväll.
Han hamnade ju i Nashville för att Colorado satte upp honom på waivers tidigare under den här säsongen.
Revansch smakar gott.
* * *
Apropå musik får åskådarna i Bridgestone i en reklampaus välja t på tre sånger att dansa till:
Springsteens ”Born To Run”, Marvin Gayes ”What’s Goin’ On” och Aeromsiths ”Walk This Way” – och en förkrossande majoritet väljer alternativ tre.
Det känns ovärdigt innevånarna i en stad som kallas Music City.
* * *
Det är faktiskt en helt underbar upplevelse att se pansarkryssaren Hal Gil komma stävande upp längs isen.
Han är rena Big Kjell – fast med skydden kvar på grillorna.
Jag älskar honom!
* * *
Att det aldrig upphör att vara roligt att se domare drutta på arslet.
* * *
Taggen, är du släkt med djävulen eller?
Det där var ett av de mest förföriska frestelseförsök jag varit utsatt för.
Goddammit!
* * *
Ojvoj, när the Too Too Train slåss är det aldrig på låtsas.
Och nej, Steve Downie har inte blivit snällare bara för att han sluppit undan den kokande värmen i Tampa.
* * *
Han är fortfarande här, den ogenerade herre som inte skäms för att dra upp tröjan och visa det TooToo-porträtt han målat mitt på sin dallrande isterbuk.
Ingen aptitretare direkt, det kan jag säga
* * *
Det kan bli mycket boxning nu, stämningen var påfallande infekterad i slutet av mittperioden.
Låt oss hoppas.
Slutrapport kommer när allt omklädningsrumsstök är avklarat, som vanligt.

Hockey night i Dixieland, del 2

Nashville – Colorado 2-1 (Period 1)
* * *
Ojvoj, vad Avalanche inte är bra.
De börjar i och för sig hyggligt och gör ett snabbt mål, men sen tar Predators över helt och spelar tidvis powerplay fast båda lagen är fulltaliga.
Att de inte leder med mer än 2-1 beror på att de av oklara skäl inte kommer till avslut oftare, men gästerna får fan snyta sig – annars kommer en avalanche av baklängesmål i de två resterande perioderna.
* * *
Det är med stor fascination jag specialstuderar vår vän Hal Gill.
Jag fattar att han gör nytta med sitt lugn och sin förmåga att stänga ner i egen zon, men att se honom åka skridskor är som att höra Mike Tyson spela gitarr – med boxhandskarna på.
Tack, hal, för att du ändå finns!
* * *
För första gången någonsin ser jag tomma platser på de snygga Bridgestone-läktarna – och för första gången är det också rätt sömnig stämning.
Vad är dealen med det, plötsligt?
* * *
Calderskog?
Mja, vi har väl inte sett så mycket av någon i förstakedjan, the swedish youngblood inkluderad..
Men att han är utrustad med ”hockey sense” av ädlaste kaliber framgår ändå.
Han kan komma att bli lika stor stjärna som den förre svenske profilen som spelade i Colorado.
* * *
Nehejdu, Taggen, här är vi aldrig så gubbiga att vi sitter och kommenterar några cheerleader-tjejer.
Men dom har väldigt fina kjolar i år…
* * *
Det är fortfarande rätt coolt att se Predators göra entré genom käften på en sabeltandad tiger.
* * *
Hade ingen riktig aning om att kollegorna – inte minst de från New York – uppdaterar så frekvent under matcherna på twitter.
Det är ju som att få ingående referat serverade i realtid.
Grymt.
* * *
Däremot är det inte så coolt att se en maskot åka omkring i nåt slags minitraktor på isen.
Bönder!
* * *
Jag misstänker, zanoj, att Van Halen ska spela här snart; därav sargreklamen. Annars hade ju det varit en rätt fräck sponsor.
* * *
Hörnqvist och Calderskog krockar i flera mini-clinchar i den här perren och ser ut ha otrevliga saker att säga varandra.
Ska inte djurgårdare hålla ihop i så här bistra tider?
* * *
Jag håller med, Jack. Det är nåt väldigt tilltalande med de här chock-gula kreationerna.
Och jag understryker ännu en gång att de verkligen är gula.
Under slutspelet i våras försökte delar av läsekretsen påstå att de var brandgula och färgfrågan utvecklades snabbt till ett minnesvärt krig – som jag givetvis vann…
* * *
Ett rätt krattigt cover-band uppträder på en läktaravsats  i pausen, men de har i alla fall en gitarrist som är en sanslös lika-som-bär-kopia av Jonas Stenstäpp, också känd som ena halvan av oförlikneliga duon Hjalle & Heavy, och det är ju kul.
* * *
Det där med kalla Heineken lät ju lockande, Taggen, men det blev några stycken redan igår, så ikväll tar nog Biffen en night off.
Tror jag…

Hockey night i Dixieland

Howdy!
Så inleder vi ju alltid när bloggen är i Nashville och det är den nu.
Efter några dagar med val, bbq-orgier, dans, country och blyga studier av southern belles blir det match mellan Predators och Avalanche i Bridgestone Arena ikväll.
Någon där ute som tänker vara med och kolla?
I recommend it, matcher down south är alltid speciella upplevelser.
* * *
Ja, Biffen klev alltså ut på twitter igår och blev hooked på en gång, kan jag meddela.
Mikro-livebloggen från nedre Broadway under natten var nästan lika rolig att fila ihop som inläggen i den här makroversionen
Sånt ska vi ha mer av framöver.
* * *
Det här blir mitt första live-möte med Gabby Calder Landeskog, om man inte ska räkna intervjun i Boston under finalserien i våras och det ska man ju inte.
Jag ser fram emot det med en iver som vanligtvis är förbehållen sommarens första fläsk med löksås på Pelikan i Stockholm.
Han har sett fantastisk ut under de tv-matcher jag sett och det ska bli otroligt skoj att få följa honom in action på riktigt.
* * *
Som de som följde twitter-festen förstod blev en det yster sväng bland Broadway-barerna igår och mitt allmänna tillstånd idag får mig att tänka på den tidiga presskonferensen under slutspelsserien mellan Canucks och Predators i våras, när Barry Trotz satte sig ner, tittade ut över det härjade mediauppbådet, log snett och sa:
– You know guys, it gets even better out there closer to the weekend…
En klassiker.
* * *
Bengan Hörnqvist har jag däremot sett vid otaliga tillfällen, men det hindrar förstås inte att jag ser fram emot att kolla även på honom, tvärtom.
Han verkar het, gjorde till exempel två mål under matchen mot Kings i tisdags, när jag satt på hotellet tvärs över gatan och följde valdrama – och Hörnqvist är en streaky rackare, så räkna med en del från Homer south ikväll.
Vi får se till att försöka undvika att prata om kvalserien efteråt bara, då kan det bli spänt…
* * *
Följer redan alla stora och viktiga NHL-pundits på twitter och helvete vad hårda dom var mot Monstret igår.
Var han verkligen så keff mot Penguins?
* * *
Hoppas dom utser kvällens mullet – alltså hockeyfrissa – i Bridgestone ikväll också.
Det gjorde dom första gången jag var här, 07 nån gång, och det var rasande festligt.
* * *
Calderskog – som vi kommer att kalla Landeskog tills han får sin Calder Trophy i Vegas i juni – har också varit ute på twitter idag och lovat fira internationella kvinnodagen med en tung seger ikväll.
Det låter ju lovande.
* * *
Att vara på hockey i den här hallen är en lisa på så många plan.
Men befinner sig i den grymma staden Nashville, dom serverar hemlagad bbq i pressloungen och man blir utsatt för exempellös southern hospitality av Predators-folket.
Till och med den lille keruben som har den osannolikt stentrista uppgiften att sitta och vakta hissarna mellan pressläktaren och ”the event floor”  slänger åt mig ett vänligt ”hey man, we haven’t seen you in a while”.
Ingen klubb i NHL är trevligare. Ingen.
* * *
Men varför måste alltid just Leafs få så ohyggligt djupa och långa svackor som förstör i övrigt fina säsonger?
Nu blir det ju inget slutspel i år HELLER.
Det måsta handla om en allvarlig störning i klubbens själva arvsmassa.
* * *
Hal Gil is in the house!
Jag ser honom sparka boll med Bengan och några till i korridoren utanför hemmakabyssen och jag går sånär fram och tar i hand och tackar för allt han givit den här bloggen, men han ser för stor och farlig ut.
* * *
Crosby är alltså på väg mot comeback igen och säg mig, om han är i närheten av normal klass, vem ska då stoppa Penguins i slutspelet?
* * *
I en getting-to-know-intervju i matchprogrammet får David Legwand bland annat frågan vad han skulle förbjuda om han var kung för en dag.
Svar:
– Alla former av skatter.
Really?
I Legwand-samhället skulle det sålunda vara en ren mardröm att bo.
* * *
From Russia With Glove – Varlamov – har på de senaste sex matcherna fem segrar och en övertidsförlust, ett insläppta-mål-snitt på 0.84 och en räddningsprocent .970.
From Russia With Glove är med andra ord så het att man kan steka ägg på honom.
* * *
Kan meddela alla med Modo-sympatier att New York Rangers just twitter-hyllade Uffe Samuelsson för att han lyckats ta Modo till slutspel för första gången på tre år.
Jag tar det som inteckning för att de tänker värva honom som assisterande åt Tårtan nästa säsong.
Det vore a marriage made in heaven, det. Eller inte.
* * *
Det slår mig just, apropå Modo antar jag,  att jag såg just denna match-up mellan Preds och Avs i Bridgestone även ifjol.
Det visade sig bli Foppas allra sista match i karriären och det är ju faktiskt väldigt stort att ha varit med om.
* * *
Gyllene Tider nämns i matchprogrammet också.
Det är Hörnqvist som listar de bästa konserter han sett och Halmstad’s finest makes the cut alltså.
Skulle Gessle ha gillat om han visste.
* * *
Då, på Foppas match, var SVT-legendaren Stefan Åsberg här också och tro mig – det är med honom man ska uppleva nattlivet i Nashville.
* * *
Klampar iväg upp till pressläktaren och upptäcker att Kevin, Predators storartade PR-chef, placerat mig på prime location-raden med de utsända från lokalblaskan Tennessean.
Det är nästan som att få sitta med Janne Bengtsson på Hovet, så nu ska jag ta och kamma till mig lite.
* * *
Jag ber härmed att få återuppliva en av de hetaste dispyterna i den här bloggens historia och slår fast att Predators tröjor är gula.
Oavsett hur det ser ut på era tv-skärmar.
Gula!
* * *
Shit, skånske Jan, är du i stan!? Då får man se till att hålla sig från Broadway-barerna ikväll…
* * *
Det är bara här nere de har sargreklam för saker som ”Bully Hill Vineyards”.
* * *
Det är en hyggligt het match i Dallas senare ikväll.
Stars kan med en seger skaffa sig andrum i toppen av Pacific-divisionen – och skicka Sharks under strecket.
Inte den väntade utvecklingen precis.
* * *
Trodde Bengan börjat värma utan hjälm vid det här laget, gör man fler än 20 mål under var och en av sina tre första säsonger i ligan har man liksom gjort rätt för lite show, men inte.
* * *
Ja, Kometen, är det uppåt nu? Hoppas det. Sabres kommer att häva sig över strecket snart och det är ju där de hör hemma.
* * *
Calderskog ser så otroligt fin ut redan på värmningen.
Jag lovar, han kommer att ha en stor kväll inför bloggens imponerade ögon.
* * *
Såg förresten flera Hörnqvist-tröjor ute på byn tidigare idag.
Coolt.
* * *
The Tootoo-train ser också het ut. Eller också är det bara nåt jag inbillar jag mig för att jag just läst att han fajtades med en linjedomare i tisdags.
Det ser man alldeles för lite av.
* * *
Nån, eller nåt, som heter Big Rush spelade här igår – och fick tjejerna att tjuta i förtjusning.
Nu är det Calderskogs tur.
* * *
Det är Avalanache som har överlägset mest att spela för ikväll, de är synnerligen indragna i den hutlöst jämna geggan kring väst-strecket, men Preds får passa sig för att inte bli indragna och Trotz talade i morse med viss hetta om att den brist på desperation han noterat de senaste matcherna måste väck ikväll.
Hence:
Det här kan bli en väldigt bra match.
Jag hoppas som sagt att ni är med och sprutar kommentatorsspåret fullt av synpunkter.
I’ll be back i första paus.

Twitter

Ja, för er som inte sett det – jag föll slutligen för grupptrycket är nu på twitter.
Adressen lyder, helt fantasifullt:
@BjurmanPer

Här hörs vi imorgon natt, när Calderskog kommer till Music City.

Eastern Conference Showdown, del 5 – The End

NY Rangers – Boston 4-3 (Slut)
* * *
Ojvoj, det blev mycket att skriva när Kingkong gick och höll sin drömnolla ute på Long Island.
Man kanske borde gjort som bänkgranne Ashley och kört raka väg ut till Unionville, för satan vad kul.
Bra såg det ut också. Agerandet på slutet, när Devils sannerligen tryckte på, var riktigt stabilt.
Hatten av, for rea
* * *
Från Garden kan man konstatera att Rangers på nåt sätt lyckades resa si i tredje och krama fram ytterligare en seger.
– I sista pausen sa vi att vi skulle glömma de två första perioderna och börja om från början, säger Strålle Strålman.
Som alltså gjorde ett mål men annars inte var så överdrivet nöjd.
– Jag var inte riktigt vän med pucken idag, konstaterar han med en uppgiven grimas.
Ah, revansch på tisdag då.
* * *
Roligast med tv-intervjuerna från Long Island är att det är just bänkgranne Ashley som står längst fram och pepprar den svenske hjälten med frågor.
Som sagt, HAN brinner för det här han.
* * *
Nu är jag färdig och dessutom väntar bagraväckning imorrn igen, så nu sätter vi punkt för denna långa söndag.
De kommande dagarna blir det mycket val – Super Tuesday är här, ju – så ni får nog lov att ha lite tålamod igen.
Men håll ögonen öppna, längre fram i veckan kan det bli lite sköj.

Sida 1043 av 1355