Eastern Conference Showdown, del 3

NY Rangers – Boston 2-2 (Period 2, färdigspelad och allt)
* * *
Mästarna har tagit över det här.
De inte bara har pucken mer, skjuter mer och vinner mer närkamper.
När Rangers väl försöker anfalla ser Chara & co till att de aldrig kommer till avslut, ja inte ens till skott.
Det ser ut ungefär som när Bruins manövrerade ut Canucks i somras, och det ska bli mycket intressant att se vad Tårtan kan tänkas ha för svar.
* * *
Hyggligt flyt Henke har när pucken  i slutet av förstaperren – som egentligen bara är början på andra – dansar mållinje-lambada bakom rumpan på honom.
Sen får han byta sida och släpper in en puck han kanske borde tagit, så det jämnar väl ute sig.
* * *
Efter kvitteringen börjar ”Let’s go, Bruins” – alltid med en särskilt vass Beantown-betoning på ordet Bruins – rulla i Garden.
Sen är det föredömligt dålig stämning på läktarna också.
* * *
Mudhead, nu är vi nere på riktig nitty gritty-nivå, märker jag. Men för all del, jag är lika barnslig och fnissar rätt förtjust åt ditt inlägg.
* * *
Det där sättet på vilket de skanderar ”Bruins” sitter djupt, märker jag. Det var en extra vridning på kniven i hjärtat på oss som i somras satt och hoppades att Canucks skulle kunna skapa åtminstone lite spänning i TD Garden-matcherna.
* * *
vb, om du läser inlägget du kommenterar ska du se att du lär dig nånting.
* * *
Lallare som reser sig upp och skymmer för en stackars biff så fort minsta  halvchans håller på att skapas borde få lyssna på Bon Jovi oavbrutet i ett dygn.
* * *
Prytz, erkänn, ni är bakis och orkar inte kommentera, det är så det ligger till!
* * *
Min bänkgranne, Ashley, är känd för att se fler hockeymatcher än någon annan i the metropolitan area och mycket riktigt:
När den här tillställningen är klar sätter han sig omedelbart i bilen och brakar ut till Long Island för att se sista halvan av derbyt mellan Islanders och Devils.
DET kallar jag intresse.
* * *
Nä, Solna-Milbury – till skillnad från dig anser jag inte att det hänger på bara fåtalet spelare. Lundqvist har i sanning levererat i playoff förr, första gången de mötte Capitals höll han på egen hand att ta Rangers vidare, men utan utespelare gick ju inte det.
Inget av lagen du nämner går till final, tror jag. Det blir Red Wings eller Blues mot Bruins.
* * *
Stor är han, nye John Scott. Men inte direkt någon game changer, nej.
* * *
Ingen Ek, ingen Varpu…så jag får sitta här och drömma  om det kaffe som verkligen skulle behövas just nu.
Det ska jag göra nu.
Slutrapport kommer efter det som jag tycker börja se ut som säker Boston-seger.

Eastern Conference Showdown, del 2

NY Rangers – Boston 2-1 (Period 1…typ)
* * *
Jaha, första perren avbryts när 2.53 återstår – på grund av pajat plexiglas bakom Lundqvists mål.
Hallå, är det Björbo ishall det här?
Nå, om vi ska sammanfatta de sjutton minuter och sju sekunder som spelats kan man konstatera att det först ser ut som att Rangers ska göra slarvsylta av mästarna.
De går efter två snabba svenskmål – Strålle och Bork Bork Hagelin gör alltså varsitt – upp i 2-0-ledning och man sitter här och undrar vad fan som hänt mästarna.
Just då blir de dock inbjudna i matchen igen och andra halvan av den rumphuggna perioden är det precis som det ska vara i en seriefinal:
Tätt, hårt, snabbt, hetsigt, elakt och bra.
Kan MSG-lallarna bara hålla arenan i ordning blir det här en angenäm eftermiddag för oss som gillar vår hockey.
* * *
Om ni känner jätteskallen i Pavelich-tröja som sitter precis framför min pressläktarplats och skymmer sikten får ni gärna messa och säga åt honom att huka lite, goddamit.
* * *
Det är en riktig strumprullare Strålle får in – Thomas känns just där ihåligare än de argument hans idol Glenn Beck brukar framföra.
* * *
Fan, Michael Corleone Callahan är ju skadad och kan inte spela den här seriefinalen.
Utan det ledarskapet borde det inte gå så här bra.
* * *
Sen tycker Strålle tydligen att det inte var spännande nog och slog en indianare av Sitting Bull-snitt till Pouliot och därmed blev det match igen.
Hoppas in Tårtans hårtork innehöll så mycket kokande saliv…
* * *
Vasaloppsträngsel kan vi inte direkt påstå att vi har i kommentatorsspåret.
Det är mer – häpp! – öppet spår.
Kom igen nu, fram med pennorna!
* * *
Bleum, sorry att jag glömde det. Playstation-matchen avgjordes redan i fredags och Rangers spelade ut mästarna så till den grad att Julien var tvungen att byta ut Glenn Beck-supportern i kassen och kasta in Rask.
Det går ju inte nu, så 5-1 lär det inte bli idag.
* * *
Det är allt lite Luca Brasi-klass över Rupps och rookie-Macdermids tidiga slagsmål.
Ojvoj, faktiskt.
* * *
Storbjörn och Lillbjörn, var ääääääär ni?
* * *
Och ja, det är snudd på legendariskt att den här Macdermind i NHL-karriärens första jävla byte ger sig på Rupp.
Men han får passa sig, slår man för mycket på Rupp kan det sluta med att man får sova med fiskarna…
* * *
Det är som det är den här tiden på dygnet. Inte ens när Blueshirts snabbt går upp i 2-0-ledning blir det mycket till ramalama på Garden-läktarna.
* * *
Jag tycker det märks att Del Zotto har ont i sin höft, men det är inte otänkbart att jag bara sitter och fantiserar. Det händer.
* * *
I slagsmålet med Lucic är det dock Prusten som ser ut som rookien som gör sitt första byte.
Det kan man kalla läxa.
* * *
Zanoj, därom är jag helt överens med Tårtan. De där mitt-i-matcherna-intervjuerna fyller inget annat syfte än att störa coacherna när det är som stökigast på jobbet.
Jag skulle bli fullständigt vansinnig om det kom fram en McGuire-typ och sträckte fram en intervju när jag satt och deadline-surfade.
* * *
Öh, ja, nu återkommer jag inte i första paus – den inträffar ju när som helst.
Men håller Garden utlovas nytt inlägg i andra vilan.
Nu ska jag dricka blåbärssoppa.

Eastern Conference Showdown

Guten morgen, music lovers.
Klockan är egentligen på tok för lite för puck och klubba, men nu blir det ändå sprakande hockeyfest.
Det är ju seriefinal a la eastern conference på Garden.
Ettan mot tvåan.
Rangers mot Bruins.
Kung Lundqvist mot Kung Thomas.
Tiden är desto mer perfekt på era breddgrader, så jag hoppas på trängsel i kommentatorsspåret motsvarande det där startkaoset i Sälen för några timmar sedan, okej?
* * *
Your host i hockeyottan är tyvärr trött som en sån där vasaloppsåkare som trodde att det gick att ge sig ut i fädrens spår utan förberedelser och tvingades bryta redan i Evertsberg.
En text som inte ville låta sig skrivas blev inte klar förrän småtimmarna och sen gick det i alla fall inte att somna; väntar seriefinal blir en 44-årig NHL-bloggare lätt som en nioårig födelsedagsfirare…
Så:
Jag vill, återigen, varna för kortare intro än vanligt – och måhända mindre svikt i steget än man normalt ska kunna kräva.
Sorry.
* * *
Att döma av gårdagens insats mot Islanders är Bruins svacka djup och tung. Men man ska nog inte dra för långtgående slutsatser av möten med just Islanders. Vad gäller motståndarnas motivationsnivåer är alla New York-lag långtifrån jämlikar och mitt tipps är att regerande mästarna redan hade den här matchen i tankarna under eftermiddagsbalunsen i TD Garden.
I Tårtans välkonstruerade lagbygge har de inte bara en huvudrival och spegelbild  – de har en motståndare som spöat dem två gånger på raken och med hjälp av de två segrarna gjort ett betydande ryck i tabellen.
Så stalltipset är att vi får se ett väldigt mycket hetare Boston idag.
* * *
Wville, du är ju kommentatorsspårets metaformästare. Liknelsen mellan Ryan Miller i Rogers Arena och Sonny Corleone vid vägtullen på Long Island var lysande.
Men som dom brukar säga här. Tänk om stackars Sonny bara haft ett EZ-pass, då hade han undkommit sitt blodiga öde…
* * *
Rangers, å sin sida, imponerade verkligen inte i sin senaste match, mot Tampa i fredags, de heller.
Det tycktes dock bero mer på trötthet än på att de redan börjat febra om den här seriefinalen.
Hoppas de vilat ordentligt under de 36 timmar som gått sedan dess, eljest kan det här gå väldigt illa.
* * *
Så fort jag såg Wvilles Gudfadern-referenser var det förstås omöjligt att inte börja tänka på vem som är vem i Rangers-organisationen.
Tårtan är förstås sån självklar Sonny att det nästan är löjligt – man vill verkligen inte tänka på vad han skulle göra om någon var dum mot hans syster – och då måste ju ass-coachen Mike Sullivan vara Tom Hagen.
Man kan väl också vara snäll och utse Sather till Don Vito, även om han inte direkt besitter samma strategiska briljans.
Men Michael?
Callahan, tror jag. Han har intelligensen, hårdheten och kallblodigheten för att såsmåningom ta över hela organisationen.
Och MSG-ägaren Dolan är förstås Fredo…
* * *
Varpu har tur i oturen som befinner sig i Sverige, hos sin hemlige fästman, just idag.
Hon missar i och för sig en potentiell klassiker till match, men hennes Boston-objekt, Tuukka Rask, skadade sig svårt igår och fick lämna TD Garden på kryckor, så hon hade inte haft något att hänga upp sina rapporter
Kan för övrigt bli en svettig jobspost för Bruins, det. Deras grymma målvaktstandem – den bästa i ligan, vill jag påstå – har varit ett av mästarnas mest effektiva vapen.
* * *
Den skrämmande Luca Brasi? Rupp. Det är ju honom Callahan använder när han ska ge motståndarna offers they can’t refuse. Och Prust och Bickel är förstås Tessio respektive Fat Clemenza.
* * *
Det är en tröst att konstatera att jag inte är den ende närvarande i pressrummet som längtar tillbaka till kudden.
Den här tiden på dygnet påminner pressuppbåd i NHL-arenor starkt om…ja, vi kan väl dra till med Clemenza när han dansat på Connies bröllop; det stämmer på fler sätt en ett.
Men nej, det har i inget fall med lördagskvällsrummel att göra. Alla här har för länge sedan passerat åldern då man inbillar sig att man kan gå ut och härja när man ska upp i svinottan dagen efter.
* * *
Storbjörn och Lillbjörn, idag är ni väl med oss? Det vore skön peppar i mixen.
* * *
Tårtan är en av få i dessa kvarter som har erfarenhet av vad som krävs för att vinna Stanley Cup – och han är tillika en av få som varnar för att Rangers inte åstadkommit ett skit ännu.
Idag i Post säger han så här:
– Vi har vunnit några matcher, men framgång mäts i kontinuitet. Vi har flera ton hockey kvar att spela och åtskilligt vi måste bli bättre på.
Jack Adams, snart står du i en hylla hemma hos samtidens Sonny Corleone.
* * *
Freddan, ettan i divisionerna innehar alltid en av topp 3-platserna i konferensen. Utan den lilla detaljen – som ger hemmafördel i slutspelet åtminstone fram till eventuell konferensfinal – vore divisionsindelningen poänglös.
* * *
Själv ser jag mig som Johnny Fontaine.
* * *
Yes, original six-möte som det är kör Rangers i jubileumströjorna från ifjol. Dom är snygga dom.
* * *
Vad gäller korrelationen mellan Rangers och familjens Corleones fiender kan man efter förra veckan lätt slå fast att Scott Howson i Columbus är Philip Tattaglia.
Glöm aldrig vad Don Corleone, med suveränt förakt,  sa om honom:
– Tattaglia is a pimp…
* * *
Det är inget fel på Bruins vita bortaställ heller. Senast jag såg det live var i Rogers Arena i Vancouver 15 juni. Det minnet ger ställen en särskild sorts respekt.
* * *
Sportlov som det är har det den gångna veckan varit så mycket svenskar i stan att man emellanåt kunnat få för sig att man befunnit sig i Tranås.
Det lär betyda mäktig blågul närvaro på Garden-läktarna idag också.
Hoppas de får se vad kungen kan göra.
* * *
Okej, seriefinal. Jag är lika upphetsad som Fredo när Michael kommer till Vegas och han öppnar dörren till sviten där orkester, damer och Fontaine väntar.
Hoppas nu bara inte Rangers och Bruins gör oss lika besvikna som en sur Michael gör sin storebror.
Vi vet i första paus, när jag återkommer här.

Biffens lista 3/3

Jaja, det har varit dålig action här i några dagar – jag var tvungen att göra lite annat och behövde dessutom ett par dagar helt ledigt från hockey.
Men som kompensation för att ni fått sitta där som fågelungar med öppna munnar utan att mamma talgoxen kommit med föda kompenserar vi mitt i helgen med en försenad lista över det bästa och sämsta som hänt på slutet.
Okej?
 
BIFFENS LISTA
1. Erik Karlsson.
– Vår nya superstar. Börjar se ut som den hetaste Norris Trophy-kandidaten.
2. Gabriel ”Calderskog” Landeskog.
– Här är nästa. Börjar se ut som den hetaste Calder Trophy-kandidaten.
3. Robin Lehner.
– Och när vi ändå är inne på unga svenskar som slår igenom med dundrande brak måste vi ju hylla den här ynglingens vecka också. Höll nollan mot Boston – men var ännu bättre i den knappa förlusten mot Chicago. Watch out, Lundqvist.
4. Glen Sather.
– Ojovoj, Stealth-flygaren på listan! Det hade man inte kunnat tro, men den återhållsamhet han helt otippt visade när han inte satsade hela farmen för att få Rick Nash till Broadway ska ju premieras.
5. Vigneaults skrattattack i Dallas.
– Canucks-coachen tappade alla spelkulorna i båset när Vernon Fiddler gjorde en liten Bieksa-imitation på isen – och det var härligt avväpnande mitt allt blodigt slutspelsraceallvar.
6. Phoenix Coyotes.
– Med tanke på vad de lever under för premisser – utan ordnad ägarsituationen, med ständigt hot om flytt och inga fans på läktarna i jobing.com – är det fantastiskt att Coyotes levererar igen. Keep it up, säger jag. En finalserie i öknen vore nåt.
7. Påhlsson till Vancouver.
– Han kanske inte är fullt lika dominerande som när han hjälpte Ducks att vinna Stanley Cup för fem år sedan, men givetvis kommer en av världen starkaste checking-specialister bli en stor tillgång i jakten på ny final.
8. Lille Fridolf Boudreau.
– Tar han de haltande ankorna ända till slutspel är mysfarbrorn given Jack Adams-kandidat igen.
9. Hedbä.
– Satt tre veckor. Sedan gick han ut och höll mot Caps. Såna är dom, leksingarna.
10. The Battle of Hudson.
– Derbyt i veckan var säsongens höjdpunkt på Garden so far. Mer, vill ha. Mer!
 
BIFFENS BU

•Trading deadline.
– Det värst antiklimax jag upplevt sedan Springsteen släppte ”Human Touch” och ”Lucky Town”.
•Scott Howson.
– Columbus-basen krävde mer för Rick Nash än vad EU kräver av Grekland – och gick sen ut och avslöjade att superstjärnan själv bett att få bli trejdad. Vilken lallare.
•Leafs byter Wilson mot Carlyle.
– Den ene surgubben ersätter den andra, alltså. Snacka om att Monstret och Calle G får gå ur askan i elden.
 
CITATET

– Ja, jag tror inte att någon från förskolan är aktuell…
Glen Sather när han berättat att han räknar med att några killar som går ur skolan i vår kan bli aktuella för plats i truppen och får frågan ”du menar college”?
* * *
Jaha, denna lördagkväll är Biffen hemma och sitter nerknölad i korresoffan för att kolla matcher på tv.
Händer det nåt skoj kanske jag slänger in några kommentarer här.
Annars hörs vi från the eastern conference showdown på Garden i morrn förmiddag.
 
 

Lättnadens derby i New York City, del 5 – The End

NY Rangers – New Jersey 2-0 (Slut)
* * *
– Var publiken inte nöjd? Jag tyckte det lät som att de skrek ”boooring, booring”, säger en förbryllad Hagelin och rättar till The Broadway Hat.
Nej, Carl, de skrek ”Maaaaaarty, Maaaaaarty” – som de på ren rutin plägar göra när historiens bäste målis kommer över floden.
Det här var i själva verket den minst boring match Garden-publiken sett på hela säsongen.
Trots målsnålheten, trots de får skotten och trots bristen på chanser.
Den hade ju allt annat istället. Nerv, temperament, tempo, brakande närkamper, dåligt humör och slutspelsstämning på läktarna.
Jag tackar å det hjärtligaste för det showen. Exakt vad doktorn hade ordinerat efter det frustrerande trading-fiaskot.
* * *
Oh yes, skånske Hugosson. Jag har varit hos Rick och Big Hoss och Chumley och tittat.
Nästa gång ska jag köpa nån av alla Rolex jag föreställer mig att du varit där och pantat!
* * *
Det är en liten filur som under varje presskonferens försöker impa på Tårtan med förment initierade utläggningar om taktiska drag coachen gjort under matcherna.
Det går inget vidare.
När han efter derbyt återigen börjar med nån smartass-teori om hur kvällens taktik avbryter Tårtan tvärt.
– Coachar du nu igen? Kom igen, har du en fråga?
Ouch.
* * *
Springer på Adam Larsson i korridoren utanför Devils tysta omklädningsrum – och han är rätt glad
– Den här matchen kunde slutat roligare, men det är fruktansvärt skönt att kunna spela igen. Det var otroligt trist att vara skadad. Och så var det rätt häftigt att få lira i den här arenan, säger han och ser sig imponerat om.
Japp, Garden kallas inte the woooorlds’s most famous arena utan anledning.
* * *
30 segrar – för sjunde säsongen i rad.
Med det är Kung Lundqvist historisk. Ingen annan målvakt i NHL-historien har vunnit 30 matcher under var och en av sina första sju säsonger i ligan,
Mäktigt. Hoppas det skålades högljutt på Tiny’s efteråt.
* * *
Mja, vem det nu var som frågade om min fantasi-trejd: Det handlade ju inte om att lämna New York frivilligt. Det handlade om att bli trejdad. Av ordförande Brooksie. Det hade jag nånstans gillat ändå…
* * *
Grattis, Frankie Frankenstein. Du fick se säsongens mest underhållande match. Därmed bör sorgen över att du inte såg mig vara hanterbar, tycker jag.
* * *
Tårtan är, visar det sig, också glad över att det inte blev några fläskiga trejder idag.
– Jag har hela tiden sagt att jag gillar den här hockeyklubben. Vi har inte uppnått någonting längre och vi har en lång väg kvar innan vi gör det, men vi är på rätt spår. Jag måste säga att jag aldrig tränat ett så tajt lag. Sammanhållningen i omklädningsrummet är den bästa jag upplevt. Därför känns det bra att de här killarna får fortsätta tillsammans resten av säsongen, säger han.
Intressant, eller hur?
* * *
Tro på fan om det inte ligger en ny Hockey News och väntar i postfacket när jag kommer hem, komplett med en lång och, som det verkar, utmärkt Jonathan Toews-intervju.
* * *
Nu är det här arton timmar långa arbetspasset över och Biffen är, kan jag meddela, mör.
Tack som fan för att ni var med, vi hörs inom kort.
 
 
  

Lättnadens derby i New York City, del 3

NY Rangers – New Jersey 1-0 (Period 2)
* * *
Efter regn kommer sol – och efter saggig trading deadline-dag kommer frustande playoff-hockey.
Vilken underbar match det här är, lätt en av de mest underhållande på Garden på hela säsongen, sprängfull av action och kokande känslor och sån där hoppande alla-är-beredda-att-trampa-rakt-genom-sargen-om-det-behövs-intensitet.
Det är för kvällar som dessa man älskar sin hockey och alltid kommer tillbaka.
* * *
Nu sitter den här lallaren framför oss på stolsryggen igen.
Han får passa sig.
En smäll och skjortan fladdrar tom.
* * *
Mål?
Nä, inga fler. Och inte särskilt många klara målchanser heller. Efter två perioder står det faktiskt bara 10-10 i skott.
Och ändå är det så satans skoj.
Märkligt.
* * *
Clarkson måste ha varit bra ful i mun för att dra på sig tio för en unsportsmanslike.
Men han hade anledning att ta i också.
Momenten innan såg det ut som att ett för kvällen osedvanligt fysiskt Rangers, och framförallt Duby och Callahan, medvetet var ute efter att sänka och/eller provocera stjärnorna Kovy och Parise.
Då ska polisen reagera.
* * *
Shit, McDonagh gör en indianare så grov att han likt Sitting Bull skulle kunna få ansiktet uthugget i ett berg i South Dakota.
Han ska vara väldigt glad att Elias inte kvitterar i det läget
* * *
Det är klart, Kometen. Dina inlägg har VIP-pass och går förbi kön i den här bloggen.
* * *
Ja, det är nästan lika grinigt på isen som mellan John J och skånske Estelle-Hugosson i kommentatorsspåret.
* * *
Fånarna som får ställa upp i snabb frågetävling i en reklampaus tar allihop fel på namnet på Anders Hedbergs och Lill-Pröjsarns första kedjekamrat i Rangers.
Pat Hickey, för satan.
* * *
Donald Trump zoomas in i jumbon – och blir förstås utbuad.
Vi som känner Varpu visste förstås redan att han tagit sig hit för den här smällkaramellen. The Donald kom nämligen samtidigt som henne, noga med sitt sällskap som han är!
* * *
Äh, Rick Nash. Han skulle inte platsa här.
* * *
Det ska bli kul att höra vad Henke sa till Clarkson när han – Clarkson alltså – hoppade in i Duby som en förvirrad Stefan Holm.
Ett ”asshole monumentale” hade varit på sin plats.
* * *
Tur inte Carmela har maken med sig. Han hade förmodligen försökt hjälpa sitt Jersey på ett handgripligt sätt i avslutningsperren.
* * *
Mig förvånar det inte om Adam Larsson dunkar in en puck för Devils när det behövs som bäst.
Kom ihåg var ni läste det först.
* * *
Stealth-flygarens cigarr torde smaka extra gott när han ser sitt intakta lag ikväll – och allra främst när han ser den nummer 17 han sånär skickade till Ohio.
* * *
Ojvoj, nu visar de bilder från Henkes och McEnroes rockgala förra veckan.
Bara man inte får se hur mycket champagne Eken hämtade åt Biffen från baren…
* * *
Tråkigt att det bara är en period kvar av den här showen…
Men den bör bli allra bäst, så pulsen är fortsatt hög.
Ni kan inte lägga er, det förstår ni va?

Lättnadens derby i New York City, del 2

NY Rangers – New Jersey 1-0 (Period 1)
* * *
Vesst, som Svennis skulle sagt..
Det är ett rungande frejdigt, förtätat, emotionellt höghastighetsderby.
Underbart att se.
Så länge står det 1-0, efter sent mål av Bork Bork Hagelin – igen! – men det är jämnt och kommer fortsätta vara jämnt kvällen igenom.
Grattis till oss som får vara med.
* * *
Ja, dajje, lite kan man få skoja med Sather när man hela dagen uppmanat honom att hålla i pungen.
Tycker du det är vulgärt kan jag bara beklaga.
Och vad gäller Winnipeg är det vare sig lag eller publik jag bedömer. Det var städerna i sig jag jämförde och då är Chicago E Street Band och Winnipeg Anna Book, okej?
* * *
Föredömlig ramalama är det på läktarna också, den oinspirerande veckodagen till trots.
Det är nästan så man blir sugen på att gå ut och ta en liten måndagsdrajja…
* * *
Han är just den typ av quarterback på blålinjen jag gillar, högerskytten Zidlycky.
Snabb och rörlig på grillorna, säker och distinkt i passningarna och även om han inte får tillfälle att visa det under kvällens hittills enda powerplay fattar man att han har en jävla bössa också.
En superb trejd av Lou. Superb.
* * *
 
John Scott har för mig beskrivits som en poor man’s Hal Gill och det låter ju så lagom förtroendeingivande…
– Man han kan spela både back och forward. Det gillar jag, säger Stealth-flygaren.
Jaha.
* * *
Håller på att få hjärnblödning när bloggen inte vill fungera, men tänka sig – till slut fattar idioten att han ska tömma cookies och sen är allt som det ska igen.
Men det verkar fortfarande vara något fel på kommentatorsspåret…går det inte att få in inlägg?
* * *
Riktigt vad Marty tänker på när han under en avvaktande utvisning åker ut och stoppar pucken och sen bara står där och väntar på en avblåsning som naturligtvis inte kommer skulle man vilja veta.
* * *
Edie Falco är in the house ikväll.
Det vill säga Carmela Soprano.
Tyngre stöd skulle Devils inte kunna få, goddamit.
* * *
Det är ändå rätt häftigt att Bork Bork Hagelin inte bara spelar i en kedja med Brad Richards och Ryan Callahan utan att han dessutom har sån skön feeling med dem.
Hade man inte riktigt räknat med när man såg de första träningsmatcherna i höstas.
* * *
Det är som en medlem av Soprano-familjen även jag ser ut när en dumbom på raden precis framför pressläktaren tror att det är okej att sitta på stolsstödet och skymma sikten.
En pick på axeln, en blick – och han sätter sig snabbt.
* * *
Jävlar vad kul det känns att det återstår två perioder av den här holmgången.
Jag avser njuta – för att sedan återkomma här i nästa paus.
 
 

Lättnadens derby i New York City

Då har vi förflyttat bloggen till Garden och här känns det som att krutröken fortfarande ligger tung i korridorerna.
Dom försökte, dom ville verkligen ha superstar Nash, dom tog fram the big guns….
Men in the end tvingades Rangers lägga ner vapnen.
Howson ville ha FÖR mycket för sin superstjärna och jag känner viss sympati när Stealth-flygaren står på presskonferensen i pressloungen och skakar sin massiva skalle.
Han får inte tala om affärer som inte blivit av och framförallt inte nämna andra organisationers spelare, men enligt tillförlitliga källor erbjöd han Dubinsky, Tim Erixon, JT Miller (förstaval i förra draften), Christian Thomas (andraval i 2010 års draft) och förstavalet i nästa draft.
Men kollegan i Ohio ville ha Del Zotto eller McDonagh och Stepan eller Hagelin också.
Alltså inte istället – också!
– Priserna var för höga överlag och man måste vara lite försiktig, jag ville inte förstöra fundamentet i det här laget, mullrar Stealth-flygaren och ser ut att längta efter sin cigarr.
Förnuftet kommer sent till somliga.
* * *
Inte en enda pjäs har försvunnit sedan vi senast såg dem, i helgen, men det hindrar ju inte att Rangers och Devils kan ställa till med ett bra battle of Hudson ikväll.
Tvärtom, för första gången på flera veckor kan alla spelare i bägge trupperna andas ut och slappna av och fokusera på att spela hockey.
Så jag räknar med att alla som var med under dagen håller sig kvar i kommentorsspåret över natten, ok?
* * *
Jag kan inte låt bli att titta lite extra och jo, det ser ut som att Stealth-flygaren hållit hårt i pungen hela dagen…
* * *
Särskilt höga krav har jag personligen på Duby Duby Doo ikväll.
Han klarade sig uppenbarligen kvar på Broadway svingande i ett torrt halmstrå och bör nu visa tacksamhet genom att dansa lambada mellan Devils-backarna.
* * *
Old School Lou Lamoriello tycks ha suttit väldigt still i båten under dagen och det gjorde han ju i så fall rätt i.
Han tog sin jackpot – jo, det var en jackpot, vänta ska MN Johan  få se – med Zidlicky i helgen och behövde verkligen inte anstränga sig för några fler moves.
* * *
TSN-skojarna tyckte inte att Samme lät så entusiastisk när de intervjuade honom, men då misstar de klassisk medelpadsk fåordighet med butterhet.
Jag träffade honom halvtimmen efter att han hade vunnit Stanley Cup hemma i Anaheim 2007 och försökte hetsa om att det väl måste kännas fantastiskt och han svarade blygt:
– Jo…det är förstås kul.
Och det var verkligen menat som ett glädjeutbrott.
Rubriker får man leta efter någon annanstans.
* * *
Det är bland mycket annat Adam Larssons Garden-debut vi ser ikväll.
Han hade just åkt på sin Gloria Tillo-åktur av Subban när Devils gjorde sin första resa över Hudson River i början och kunde knappt stå upp, än mindre spela, men ikväll är the kid med.
Jag tycker det ska bli väldigt kul att se honom på just den här knaggliga isen.
* * *
Ja, Nashville, Tampa och Vancouver ser väl ut som dagens vinnare – utan att någon av dem för den sakens stod för en komplett game changer.
De stora förlorarna är några av de som gjorde lite eller ingenting –  och framförallt då Calgary, Philadelphia,  Toronto och, herregud, Washington.
Leonsis kanske ska se till att byta GM snart också.
* * *
Stealth-flygaren säger nåt om att det finns killar som fortfarande går i skolan som kan bli proffs innan säsongen är över.
– Du menar college, frågar ett ljushuvud i den församlade presskåren.
– Ja, grymtar GM, jag pratar inte om lekskolan…
Det låter som att man skulle ha rätt trevligt om man fick tillbringa en kväll över några rökiga whiskey i det satherska sommarhuset utanför Palm Spring…
* * *
Jag har tröst åt Flyers-fans som sitter och deppar över vetskapen att Broad Street Bullies får in i slutspelet med Mister Universe Bryzgalov och Bobban som burväktare:
Backlund finns ju också!
In med Backlund!
* * *
Hur ska Toby Orr nu klara sig i Winnipeg, utan en enda svensk kompis?
Detta oroar mig.
* * *
Var det inte sagt att Devils skulle vila Marty mot Tampa nu när det är sånt intensivt spelschema?
Likafullt stod han då och likafullt ska han, vad jag förstår, stå ikväll, bara ett drygt dygn senare.
Så hårt sliter inte ens jag på min lever!
* * *
Mest deppig är jag över att Rangers inte ville, eller kunde, trejda Zuke Zuccarello.
Så bra som Rangers gått kan man inte klaga över att han inte får spela just här, men han borde få chansen att slå sig in i ett lag som gillar att SPELA hockey.
Nu heter det istället att han förmodligen blir en av flera call-ups till playoff och får hänga runt laget när the going gets tough.
Sån waste of talent!
* * *
Det finns dom som tycker att även journalister borde kunna bli trejdade och jag håller med, åtminstone om det skedde inom ramen för Hockey Writer’s Association.
Tänk vad häftigt om Brooksie plötsligt ringde och sa att ”sorry, du har blivit trejdad till avdelningen i Detroit, vi ska ha hit Helene St James istället, det går en Delta-kärra upp ikväll och du ska vara med på den”.
Tanken kittlar faktiskt.
* * *
Frågar min lilla källa om även Page Six Sean kommer att kallas upp till slutspelet och får en road grimas till svar.
– Eh…no!
Då kunde dom väl för fan ha trejdat honom nånstans då, billigt.
* * *
Från Detroit meddelas att inte bara Jonte Ericsson är borta en månad med skadad fotled, självaste Lidas och den här Quincy Jones-figuren är day-to-day med skavanker.
Ändå var det alltså en bra idé att skicka iväg Commodore utan att hämta in en ny back som, exempelvis, Lilja?
Fan, Kron Wall of Pain får spela trippelbyten i morgon.
* * *
Visst, det är förstås surt för Johnny O att tvingas lämna ett omklädningsrum fullt av mångåriga lagkamrater.
Men själva adressbytet behöver man inte beklaga.
Att få flytta från Winnipeg till Chicago är som att vara trummis åt Anna Book och plötsligt få jobb i E Street Band istället.
* * *
Man ser redan på värmningen att Duby Duby Doo har ett helt annat klipp i steget.
Han är sååååå lättad över att inte tillhöra jumbon Columbus Blue Jackets ikväll,
* * *
Det har varit en lång dag och bränslemätaren är nere på rött, så ha överseende om det blir lite kortare inlägg än vanligt idag.
En trading deadline-dag är som slutspelsmatch med tre övertidsperioder för en stackars bloggare
* * *
Man ser de stora ögonen hos Adam Larsson på värmningen också. Han kan inte låta bli att åka och snegla lite på läktarna och i det vackra taket.
Jag förstår precis. Det är en magisk arena – och man gör bara en Garden-debut per NHL-karriär
* * *
Min senaste laddning snus befinner sig enligt uppdatering från UPS i Köln just nu.
Hälsa Erik Künhackel, säger jag.
* * *
Ja men fan, tolv timmar efter vi klev upp för att följa tidernas sömnigaste trading day rundar vi väl av med ett mullrande derby då.
Devils lär vara till och med hungrigare än normalt efter två förluster som borde ha varit vinster – och Blueshirts borde spritta av lättnad och, för en gångs skull, spela ut.
Häng med, folks.

Trading deadline, del 32 – The End

Rangers ska ha gett Columbus ett mammuth-erbjudande för Nash – och fått nobben.
Ja, då kan dom ju sitta där och vara jumbo i väst med en stjärna som är dödligt besviken över att tvingas stanna.
Själv är jag glad att Sather inte tappade huvudet.
* * *
Sammanlagt tio trejder – inklusive en nu på slutet, i vilken Bruins knöt till sig Zanon från Minnesota.
Och det satt man här och hetsade upp sig över?
Så löjligt, den här dagen blir bara mindre och mindre angelägen.
* * *
Nu ska jag byta om och ta mig till Garden för att se ett derby mellan ett helt intakt NY Rangers och ett helt intakt New Jersey Devils.
Vi hörs därifrån.

Sida 1044 av 1355