Big Night i The Rock

Hey, boys and girls.
Som utlovat har jag denna slaskiblaskgrå  fredag – den är som tagen ur ”Seven”, ni vet David Fincher-rysaren – gjort som Tom Waits och korsat floden till Jersey-sidan.
Han gjorde det för en brallis, jag gör det för hockey  – och därmed är jag mycket coolare än den gamla skrovelrösten.
Som alla korrekt avlade vet är ju hockey, för att travestera en aktuell artist från trakten, the greatest love of all.
Den som till äventyrs undrar varför – och således inte avlats på rätt sätt… – rekommenderas att följa matchen vi ska se i The Rock ikväll.
Det handlar ju om ett sällsynt möte mellan Devils och Canucks och just nu är det i högsta grad lag som kan förklara varför hockey är bäst och ska älskas mest.
Är ni med mig?
* * *
Det är inget skämt att det ser ut som i ”Seven” i  The Metropolitan Area idag.
Molnen går så låga att man bara skymtar halva byggnader, ett elakt regn blåser rakt i ansiktet och när jag hastar från Penn Station är jag övertygad om att Kevin Spacey ska komma och pressa på mig en sån där konstruktion som en torsk måste ha på sig när han gör det som torskar gör (och den skulle inte bli lätt att förklara i pressentrén…)
Kuligt, som min vän Grängesbergsarslet hade sagt.
Men det är bara fem dagar kvar nu. Sen har vi styggelserna januari och februari bakom oss och kan börja andas igen.
* * *
Senast jag var i The Rock gjorde PK Subban med Adam Larsson som Tony Soprano gjorde med Gloria Trillo när hon hade slängt en biff – no pun intended! – i huvudet på honom.
Sedan dess har supertalangen hängt på fel sida sargen, enligt en målvakt från Siljans södra strand tidvis med uppsynen hos en 90-åring, men ikväll – lagom till Big Biffens återkomst på ligans mest spatiösa pressläktare –  finns chansen att big Adam gör comeback.
Det vore rasande skoj.
* * *
Vem hade trott att kungligheter skulle döpa sina barn efter Seinfeld-karaktärer?
Jag menar, det måste ju handla om Estelle Costanza – hon som kommer hem och hittar sin son George onanerande och utbrister ”I go out to buy a quart of milk and come to find my son treating his body like it’s an amusement park”…
Respekt, säger jag, respekt!
* * *
Det kommer dröja längre än utannonserat innan ni får se de Sedin-piruetter och de brodeurska spagatkonster ni sitter och laddar för.
Devils ska nämligen hylla Mike ”Doc” Emrick med en liten ceremoni före första nedsläpp. Han är ju inte bara förstefastare på NBC. Han är framförallt Devils egen in house-kommentator och nu ska han tackas för 21 raka säsonger vid micken.
Inte mig emot, han hälsar alltid glatt fast han inte har en aning om vem jag är och sånt gillar vi kändisgroupisar.
* * *
Apropå kungabarn:
Ni såg väl papa Biffens lilla scoop i dagens blad om att Henke Lundqvist ska bli pappa?
Prinsen eller prinsessan väntas anlända i juli och kan alltså komma att sätta pricken över i:et på en väldigt klassisk Lundqvist-sommar.
* * *
Nå, hertig Hugosson – nu var det ju inte Bettman som föreslog att skottäckningar ska förbjudas. Det var Adam Proteau på The Hockey News – en fristående publikation som verkligen inte står herr kommissionären särskilt nära.
Men kul att det var så många som hade åsikter i ämnet. Jag håller med majoriteten och tror att ett sånt ingrepp vore en ren dumhet, särskilt som smarta coacher – som inte i första hand ser sin sport som underhållning – i så fall kommer att tänka ut något annat sätt att förhindra att baklängesmålen blir för många.
En annan krönikör i samma tidning, jag tror det var han Kennedy, hade ett ännu knäppare förslag:
Större rinkar. Fast bara i vissa hallar.
– Variation och olika slags utmaningar varje kväll skulle göra mycket för att höja underhållningsvärdet, menade han.
What?
* * *
Kvällens stora fråga är förstås om Canucks klarar av att ladda om efter det emotionella partyt i The Joe igår.
They’d better, för det är östra konferensen just nu bästa lag dom möter.
Ja, Rangers har fler poäng och leder tabellen, men de senaste två veckorna har rivalen från  the mean streets of Newark spelat mer komplett, effektiv hockey.
* * *
Att Tampa har ett flertal scouter på plats idag beror förstås bara på att de lirar här på söndag.
Eller?
Det viskas om att Devils i Hanky Tank Tallinders olyckliga frånvaro är ute efter en till back – en stor en – innan deadline på måndag och Yzerman kanske insett att han får finna sig i att vara seller i år.
* * *
Canucks ställer Schneider i kassen i den här matchen.
Då borde ju Hedbä få chansen också, men näpp – så kul ska vi inte ha.
* * *
Det är ju derby ute på Long Island ikväll också och jag utgår från att pålitliga stammisar i kommentatorsspåret håller papa underrättad om vad som händer där.
* * *
Nä, tyvärr: Vad jag kan se är det ingen Larsson med på värmningen.
Attans.
Men i gengäld är Tedenby med i given igen.
Låt oss då hoppas att det kan lossna lite för honom nu.
* * *
Går in på Vancouver Suns hemsida för att se om det finns nåt skoj om Daniel och Henrik att sno och överfalls av den chockerande nyheten att Mark Donnelly, han som sjunger nationalsången i Rogers Arena, bantat ner sig 80 pannor med hjälp av nån superdiet.
Det kan aldrig vara bra för de där mäktiga brösttonerna.
* * *
Så mycket stor musik som kommit från New Jersey är det rent deprimerande att höra vilken usel pop-techno de väljer att spela när delstatens enda riktiga proffslag värmer upp.
* * *
– Och så var vi the scratches i kvällens match, säger pressläktarspeakern.
– I Vancouver börjar vi med stryka nummer 6, Sami Salo…
Sucken från finländskan på stolen intill är lika tung som dunsen i isen när, säg, Dany Heatly blivit kronwallad.
Det var ju, förstås, för honom hon åkte hit.
Å andra sidan: är just Sami Salo den man ska bevaka får man vara beredd på såna besked.
* * *
Hittar inget alls skoj om tvillingarna i det där lokalbladet, men ser i alla fall följande Malholtra-citat:
– Vi sätter en ära i att vara beredda i varje match, även back-to-back-kvällar.
Bra.
Då kan det här verkligen bli en stor kväll.
Nu ska vi titta på Doc Emrick-hyllningar ett tag.
Jag återkommer i första paus, som vanligt.

Rockin’ Hank och seriefinal i väst, del 5 – The End

Första hemmaförlusten i The Joe sedan 3 november förra året alltså.
Det lär ju svida.
Men ändå.
Att ha fullbordat en 23 matcher lång segersvit på hemmaplan är enormt och väl värt ett par saluter när den här säsongen såsmåningom ska sammanfattas.
Ingen kommer att göra om det, törs jag påstå, för…ja, man kan inte vinna 23 raka hemmamatcher.
Det går inte.
* * *
En grym tredjeperre blev det verkligen. Särskilt sista tio minuten  hade pulsen och nerven och den där hoppande all-in-känslan hos en slutspelsfajt – och det är ju alldeles fantastiskt att Danne Sedin lyckas pricka in den kvitteringen med så mycket folk framför Howard.
Kan vi få den här konferensfinalen framåt mitten av maj, tack.
* * *
Men ser vi ett Red Wing-fan med tårar i ögonen på läktaren efter Burrows avgörande?
Att ta i, kan man ju kalla det.
* * *
Jo, Jets tar sig verkligen över strecket – och om playoff började imorgon skulle dom alltså få upp mot Rangers i första omgången.
Festlig serie, tycker jag det känns som.
* * *
Det är mycket doom and gloom i det nya Hockey News-numret.
Läser man till exempel chefredaktören Jason Kays ledare verkar det mer eller mindre klart att blir strejk eller lockout nästa säsongen – men det är det inte alls.
Sedan ägnar de åtskilliga sidor åt det faktum att det just nu görs färre mål än någon gång sedan förra lockouten – och skyller bland annat på att spelare som Dan Girardi och Yellbear Hjalmarsson blivit för bra på att täcka skott.
Krönikören Adam Proteau menar rentav att deras och andras skicklighet i grenen ”ta bort alla skottvägar” förstör spelet i lika hög grad som fasthållningar och hookings gjorde innan de nya regeltolkningarna infördes – och liggande täckningar därför måste förbjudas.
Några synpunkter på det förslaget?
Fundera på det tills i natt då jag återkommer från downtown Newark och ny Vancouver-match.

Rockin’ Hank och seriefinal i väst, del 4

Detroit – Vancouver 3-4 (Slut, straffar)
* * *
Detroit Red Wings historiska hemmasvit är bruten.
Vancouver vinner på straffar – och efter Burrows satt den avgörande straffen låtsas han knäcka klubban över ena knäet för att visa hur skönt det är att få klippa av en sån streak.
Han får vara glad att det inte var Tampa de spelade mot, då hade det blivit surt…
Mer kommer inom kort.

Rockin’ Hank och seriefinal i väst, del 3

Detroit – Vancouver 1-1 (Period 2)
* * *
Wings jämnar ut spelat en smula och precis som Zanoj påpekar slarvar Canucks en hel del.
Men naturligtvis är det då Danne Sedin – efter ypperligt förspel av Edler och brorsan – kvitterar.
That’s hockey for you.
Men framförallt blir det lite playoff-hetta precis på slutet, så vi kan ha en läcker avslutningsperiod att se fram emot.
* * *
Ojvoj, här sitter vi och babblar om blockbuster-trejder – och just då inträffar en.
LA Kings har tydligen plockat Jeff Carter från Columbus – i utbyte mot Jack Johnson och ett villkorat förstaval i någon av de kommande drafterna.
Det betyder att Carter återförenas med Mike Richards och det kan ju bara vara bra för Kings.
Det betyder också att the fire sale i Ohio börjat på allvar…
* * *
Jag tror Quincy Jones hade gjort en bättre debut i Red Wings än den hans namne gör ikväll.
Hallå!
* * *
True Ollisen, men för såna som Einger får man ingenting. Ska Rangers ha något av värde måste de ge upp viktiga delar i det här lagbygget och då riskerar man att förstöra nånting väldigt bra.
* * *
Kesler är lite rolig när han vräker in Kron Wall of Pain i Howard – och sedan antyder att nummer 55 filmade.
Kron Wall of Pain borde hämnas med att kronwalla honom igen.
* * *
Snacka om nice för Carter själv också, att få lämna Columbus och hopplösa jumbon för södra Kalifornien och streckdansande Kings.
Men jag håller med Kometen…det är lite trist att såna affärer görs upp redan nu. Det blir inget kvar till på måndag – och det är ett mönster som gått igen i flera säsonger nu.
* * *
Det är ett majestätiskt ”fuck” The Mule fräser ur sig när han återvänder till båset efter ett misslyckat PP.
För det är väl inte ett f-ord på svenska han levererar?
* * *
Winnipeg kan gå upp på slutspelsplats ikväll.
DET hade man inte räknat med.
* * *
Spricker den oerhörda Joe Louis-sviten nu?
Jag har det på känn – och därför kan vi förmodligen räkna med att den består.
Hur som helst, en bra hockeyperiod ska det här kunna bli.

Rockin’ Hank och seriefinal i väst, del 2

Detroit – Vancouver 1-0 (Period 1)
* * *
Canucks känns ju betydligt vassare och piggare och, ja,  bättre – och dom  leder skotten med rätt så förkrossande 17-5.
Men Jimmy Howard är i kalasform och håller Wings kvar i matchen – och när Bieksa-Pjäxa gör ett pojklagsmisstag på blålinjen kan Darren Helm kontra in en strumprullare på Bobby Lou.
Inte logiskt, inte rättvist – men det är lag som kan göra såna perioder och ända vara i ledningen som vinner 23 raka hemmamatcher….
* * *
Ja, Rosqvist, planen är maratonblogg från tidiga måndagmorgonen.
Hoppas det blir roligare än ifjol, då vi satt och väntade på ett helt batteri blockbuster-dealar och till slut hände ingenting.
* * *
Dom ville inte skylla på hans frånvaro i United Center i tisdags, men visst fan saknar Red Wings sin Datsyuk – borta i tre veckor med nyopererat knä.
Bland mycket annat är långt ifrån lika bra på att föra in pucken i anfallszon, alltid en utmaning mot ett lag som Canucks.
* * *
Vad gäller rena trejdrykten vet jag inte mer än ni, jag lovar, och vad gäller Rangers är min åsikt att de ska tänka sig för väldigt noga innan de börjar fucka med kemin.
Kan de, mot all förmodan, få en back som Weber är han värd en chansning, men nej ­ inte Nash.
* * *
Ja, Kometen – när det är några andra med dem på isen pratar de blågula rödvingarna alltid svenska.
* * *
I senaste Hockey News, som jag ska be att få återkomma till, finns en rolig artikel om varför Canucks är ligans mest hatade lag.
Teorierna är många – och de flesta involverar namnen Burrows, Kesler, LaPierre och Bieksa – men som Edler säger:
– Om man alla motståndare hatar en måste man göra något rätt.
* * *
Nå, cg, The Mule är i alla fall Detroits bäste målskytt den här säsongen – och den i hela ligan som gjort flest matchavgörande mål – så helt poänglös är han inte i grundserien heller.
* * *
Edler, förresten, skickar på Abdeflfucker en tryckare i sargen som påminner starkt om hur Jay Weinberg spelade trummor igår.
* * *
Är det bara jag som allt oftare tänker att jo, Howard är nog kanske en klass-goalie i alla fall, som dom hela tiden hävdat uppe i Michigan?
* * *
Nu ska vi förgylla den här aftonen i Midtown med lite japanskt delivery-krubb, tror jag bestämt.

Rockin’ Hank och seriefinal i väst

Inte sedan Hank Williams spelade in ”Your Cheatin’ Heart” har en tuffare Hank hållit i en gitarr…
Den gamle rockkritikern i mig kunde förstås inte låta bli att stå och tänka såna tankar under Henke Lundqvist rock ’n’ roll-framträdande med bland andra John McEnroe och Mighty Max Weinbergs son Jay på knökfulla Canal Room i Tribeca igår.
Huruvida han verkligen levde upp till såna superlativer får någon annan avgöra, det var sju år sedan jag slutade tycka om musik offentligt, men han plockade snyggt i några solon och han såg salt ut med elplanka på magen.
Det är, som alla som kan sina Lustans Lakejer vet, det viktiga här i världen.
Johnny Mc å sin sida gav samma coola, halvpunkiga intryck som vanligt och sjöng Stones ”Jumpin’ Jack Flash” med rätt sorts attityd – och Jay är i sanning sin pappas son; satan så han slår på trumskinnen.
Kul var det i vilket fall.
Sen slutade kvällen med att Henke hjälpte Garden of Dreams att auktionera ut en magnumflaska champagne och jag gjorde mig inbilska föreställningar om att jag skulle kunna haka på i budgivningen, men tog snabbt ner armen när såna som Danny Girardi och Prusten Prust började hojta summor som visade att de var bättre lämpade att hjälpa Garden of Dreams-barnen.
Minns jag rätt var det till sist Duby Duby Doo som fick bära hem jättebuteljen – drygt sex tusen dollar fattigare.
Och han kan ju behöva ha något att trösta sig med när Stealth-flygaren trejdar bort honom om några dagar…
* * *
Ojvoj, ikväll håller NHL fram själva a la carte-menyn och låter oss ta in den finaste gåslevern.
Jag menar, Red Wings-Canucks…det är inte bara seriefinal i västra konferensen.
Canucks har gjort klart att de väldigt, väldigt gärna klipper av rödvingarnas historiska hemmasvit – och rödvingarna är väldigt angelägna om att det inte blir just Canucks som gör det.
Så kamma till er och snyt näsan, nu blir det åka av.
* * *
Mighty Max Weinberg var förresten på Canal Room själv också – och när han kom nerklättrande från VIP-avdelningen övervägde jag att göra som på Cafe Opera för några decennier sedan och gå fram och tacka för allt, men villigheten att göra bort mig har avtagit med åren…
* * *
Det börjar låta som att Rick Nash hamnar i San Jose, tycker jag.
Men vad kan Sharks-ledningen tänka sig att avyttra?
Dom får inte röra Dogge, då blir jag vred.
* * *
Jag hade väldigt gärna velat vara i The Joe ikväll, men det har varit hysteriskt mycket den här veckan så det gick inte.
Jag får vänta med att se Canucks tills de gästar Newark imorgon kväll – då det för övrigt ser ut som att Adam Larsson kan komma att göra comeback.
Tills dess blir det blogg här i korresoffan och jag hoppas ni gör mig sällskap i natten.

Matiné på Long Island, del 5 – The End

NY Islanders – Ottawa 0-6 (Slut)
* * *
Ojvoj, det blev mycket att skriva idag.
Så går det när 21-åriga backar från Landsbro ställer till med show.
Erik fick aldrig sitt hat trick, men han fyllde på med två assist och leder nu backarnas poängliga med sjutton jävla poäng.
Det är en ny superstar vi har där i Ottawa.
Nu ska jag gå ut på byn och äta ostron, vi hörs väldigt snart tycker jag.

Matiné på Long Island, del 3

NY Islanders – Ottawa 0-4 (Period 2)
* * *
Nä, det powerplay Senators gör mål på i den här perren pågår hinner inte pågå tillräckligt länge för att Karlsson ska hinna och sätta sin tredje puck.
Men han har fortfarande 20 minuter på sig och jo, jag tror att det kommer hända.
* * *
På anslagstavlan här i hallen, GA, stod det 2-0 i skott när Poulin böjde ner sitt huvud och åkte mot båset – och 2-0 i mål…
* * *
Det känns ändå lita taskigt för Islanders, alltihop.
De har ju en drös väldigt roliga, intressanta, kvickfotade unga pjäser som tidvis spelar utsökt hockey, men där med kontinuitet, stabilitet, grundtrygghet…det saknas alltid och kommer att fortsätta göra det tills GM Snow lyckas fylla ut truppen med ärrad rutin och begåvat lugn
Slutspel?
Nej, inte i år heller.
* * *
Nej, Zlutan, Cotton Eye Joe kommer vi aldrig undan.
Den är, i alla fall i såna här hallar,  lika given och beklaglig som baksmälla på nyårsdagen.
* * *
Med Senators är det precis tvärtom. Där har lagledningen kreerat en alldeles utmärkt mix av nytt och gammalt som både uppför sig som ett genuint lagbygge och briljerar med individuell grannlåt
Dessutom är det ett gäng som utstrålar riktigt klassisk sammanhållning och verkar ha oerhört roligt ihop.
Jag håller lite på dem, det bara är så.
* * *
In med UllaBulla Ullström!
* * *
Vi sitter här och har lustfyllda fantasier om hur det måste varit för våra korre-förgångaren när de i skarven mellan 70- och 80-tal satt på samma pressläktare med sina reseskrivmaskiner och följde svenskarna under Islanders golden age.
De kunde visserligen inte blogga, men ändå:
Fick jag resa tillbaka i tiden och se tio valfria hockeymatcher skulle någon av finalerna när Tomas Jonsson åkte omkring här och var kung på isen komma högt på listan.
* * *
Schauben, nu dröjde ju ditt svar så länge att jag fick lov att googla.
David Volek hette den osannolike Game 7-hjälten för 19 år sedan.
Those were the days på ön.
* * *
Den där listan över valfria matcher i historien man skulle vilja se live…den kan man, inser jag, sitta och febra över ett tag.
Få se nu…Miracle on Ice i Lake Placid är ju given. Likaså Game 7 på Garden 1994. Och tredje avgörande SM-finalen mellan Leksand och Brynäs på Scandinavium 1975. Canada Cup-natten när Börje fick sin standing ovation vill jag nog också nämna. Några av Gretzkys och Lemieux största matcher kanske.
Har vi fler förslag? Det känns som det skulle kunna bli en evergreen-diskussion…
* * *
Kom igen nu, Erik.
En fullträff till.
Det skulle vara så väldans kul!

Matiné på Long Island, del 2

NY Islanders – Ottawa 0-3 (Period 1)
* * *
Erik Karlsson, var det ja.
Han har redan gjort två av målen i den här överkörningen och kan mycket väl fullborda NHL-karriärens första hat trick innan den här eftermiddagen är över.
För det är ingen tillfällighet att den ung stjärnan gör de där målen. Han är inte bara fantastisk på skridskorna, har därtill ett fantastiskt spelsinne och hittar hela tiden rätt positioner – fast man inte tror att han ska göra det.
En ren fröjd att se är pojken, n ren fröjd.
* * *
Är det Flyers vi ser?
Man undrar ju när Islanders ser sig tvingade att byta målis – efter en minut och 35 sekunder.
Stackars Kevin Poulin hinner få två skott på sig och släpper in bägge och sen får alltså Al Montoya ta över.
Det kan vara det snabbaste, och mest förödmjukande, målvaktsbyte jag sett.
* * *
Det spelar ingen roll att det är en hutlös falsksångare som står för framträdandet idag.
Jag kommer som vanligt att gå och nynna på den amerikanska nationalsången hela kvällen, så blir det varje gång jag hör den.
* * *
In med Nilsson!
* * *
Skräll:
Det är snudd på full i Nassau-ladan denna kalla eftermiddag.
De flesta är dock på väg att gå hem direkt, förståeligt nog…
* * *
Samarkanda, vad tänker du på då – eller sitter du och är ironisk en vanlig måndagkväll?
* * *
Nysse är upprörd över de lättklädd cheerleader-damerna som på traditionellt Nassau Coliseum-sätt är ute och skrapar isen i reklampauserna.
– Fan vad gubbigt det där är, suckar han.
Precis, så känner jag också….
* * *
Schauben, jag skulle aldrig fuska med wiki, jag är en ständig Lady Byng i tillvaron. Däremot frågar jag Nysse på sätet intill, men nej – vi går bet.
Enlight us, please.
* * *
Det blir rätt roligt när ”presidenterna” med jätteskallar kör hastighetslopp här i pausen.
Roosevelt tar snabbt ledningen, yngst som han är, men blir på bortre långsidan intacklad i bortabåset av Washington.
Därefter slänger han handskarna och ger sig på den förste presidenten. Då tycker Lincoln, unionens räddare, att det går för långt och kliver emellan.
Den underhållningen hade man inte räknat med.
* * *
Jo, Tadd, när Erik spelar så här bra ser han definitivt ut som en Norris-kandidat.
Om det finns ett årets-genombrott-pris skulle han definitivt vara frontrunner.
* * *
Precis nu glider en zeppelinare, med reklam för North Shore LIJ, förbi snoken på mig här på pressläktaren.
Jag blir så glad.
* * *
Då gör vi några åkarbrasor och ser fram emot Entourage-Karlssons första hat trick då.
Vad roligt det vore.

Sida 1049 av 1355