Matiné på Long Island
Greetings from Long Island.
Här blir det, President’s Day som det är, matiné mellan Islanders och Senators idag.
Jag fick på grund av hosta, festande grannar och svenskar som ringer mitt i natten och blir helt chockade över att det inte är samma tid här som i Europa inte sova särskilt mycket i natt och kom därför iväg avsevärt mycket senare än det var tänkt.
Därför blir det här introt kortare än vanligt, men jag hoppas några av er vill vara med i alla fall.
* * *
Missade, kändes det som, inte alltför mycket när jag stannade hemma igår.
Det enda jag verkligen hade velat uppleva var reaktionen i Garden när Rick Nash kvitterade där i slutet.
Ni hörde vad dom började skandera va?
– We don’t want you, we don’t want you, we don’t want you.
Briljant.
* * *
Jag har ju bara varit här i sju år, så det är alldeles naturligt att jag alltid, utan undantag, kör fel när jag ska till den här hallen.
Men ge idioten sju år till ska ni se att han till slut tar rätt avfart från Long Island Expressway….
* * *
Att döma av repetitionerna strax innan publiken släpps in i hallen kommer Islanders att uppmärksamma dagens högtid genom att klä några maskotar i jättelika presidentskallar.
Lincoln, Washington, Jefferson och Teddy Roosevelt kommer att ramla runt på skridskor och vinka åt publiken.
Att ingen kommit på den idén förut…
* * *
On the contrary, Danne!
Jag var en av få som varnade för Devils före säsongen.
De flesta andra som tippade utgick från inledningen på förra säsongen, men Big Papa Biffen förstod förstås att det riktiga Devils var det vi såg under slutet av förra året.
Så här ska verkligen inte tuggas på nån hatt.
* * *
Det är för Erik man är här, förstås.
Erik Karlsson.
Att se honom åka skridskor är som att höra Jimi Hendrix dra ett gitarrsolo, se Al Pacino hålla en lång monolog eller äta mat Bullen Olsson i Borlänge lagat.
Kort sagt:
Man får ynnesten att se en virtuos i farten.
* * *
Den här jävla hostan.
Nu slutar jag röka.
Ett tag i alla fall.
* * *
Dennis Potvin går och stryker i en korridor precis bakom pressläktaren och det är bara mina goda uppfostran som hindrar mig från att dra visselramsan från Garden.
* * *
Alfie, utan hjälm, ser väldigt peppade ut på värmningen.
Det kan bli hans match det här.
* * *
Vi sitter så högt man överhuvudtaget kan sitta i den här plåtlådan.
Ändå är vi närmare isen än i någon annan NHL-arenan.
Så trots att den ligger i ett nowhere utanför stan, trots slitage och trängsel och kyla och amatörmässigt nätuppkoppling…man måste gilla Nassau Coliseum.
* * *
Islanders kör sina fulaste tröjor ikväll – de marinblå med grå axlar.
Det är ställ Aftonbladets nöjesredaktion skulle kunna ha i sina korpmatcher mot BK Bek Bek och jag förväntar mig hela tiden att få se Jan-Olov Gossen Andersson runda tekningscirklarna med finast tänkbara överstegsåkning.
* * *
Nysse Nyström är här också och fäller sin vanliga kommentar när vi tränger oss ner i våra pressläktarsäten:
– Det här kan bli en kul match.
Ja, en sak är i alla fall säker: Om Islanders verkligen ska haka på i streckstriden – och osannolikt nog ser det plötsligt tänkbart ut – då måste de vinna mot lag som Ottawa.
Och tvärtom: Om Ottawa vill skaffa sig lite andrum ovanför strecket måste de slå slag som Islanders.
Så, ja, det här kan bli en kul match.
* * *
”Beväpna dig med vingar”, du ska inte tro att jag inte förstår vem du är.
Välkommen tillbaka, fortsätt skriva nu – gärna under din gamla nick.
* * *
NHL 12-varianten av den här matchen, spelad på 38:e gatan igår kväll, slutade med straffseger för Ottawa.
Jag brukar aldrig sätta några straffar, det där med finter är inte riktigt min grej, men Michalek lyckades på nåt sätt krångla in en puck på Nabby och jag blev så glad att jag stod upp i korresoffan och hoppade.
* * *
Ja, som sagt, det här blev ett snöpligt kort intro, men fortsättningsvis kör vi som vanligt.
Är ni med?
Det här kan ju bli en kul match.