Väldigt ful blindside-tackling på den omnämnde Flesichmann av Rangers voodoo-mästare Deveaux.

Blueshirts kan tacka Henke och hockeygudarna att Panthers inte lyckas avgöra matchen under den femminutersutvisning som alldeles självklart följer, men för fan – det är dags att ringa Zuke och skicka ner den här våldsbenägne dussinliraren istället.

* * *

Det är väldigt underhållande att dy med så många pangmatcher på programmet sitter och följer UllaBulla, John J

* * *

Jämnt och hårt på många håll. Det ska bli ett sant nöje att  följa hur det går i Buffalo, Detroit, Washington och Pittsburgh – samtidigt sätta gaddarna i de bbq-penslade köttslamsor som just anlände.

Svårhanterbar situation just nu. Det är så många  matcher jag vill se att jag hamrar som en telegrafist på fjärrkontrollen.

Då går fokus förlorat.

Men det känns som att man måste försöka koncentrera sig på Buffalo-Boston.

Det är mycket känslor i swing i den matchen, för att uttrycka det försiktigt, och chansen att det blir mer vilda västern där uppe är förtjusande hög.

* * *

Säga vad man vill om Lucic, men han hanterar situationen i Niagara First med viss klass.

Först flinar han roat åt det helvetiska liv som utbryter på läktarna när han glider ut på isen.

Sedan vinner han slagsmålet med Gaustad, lätt.

Skakad? Inte precis…

* * *

Olof, det är bara kristna som firar jul. Thanksgiving – den enda religiöst neutrala högtiden – firas av ALLA; judar, muslimer, buddister, ateister och what not.

Således:

Mycket större.

* * *

Skott Lidas, styrning Homer, mål…

Finns det statistik på hur många gånger det scenariot utspelats?

* * *

De sjunger alltid nationalsången i Buffalo eftersom stan ligger på gränsen till Kanada och alltid en massa publik från up north.

* * *

Det är för övrigt en ohyggligt vass styrning Homer står för den här gången, med pucken mitt i luften.

Han är tidernas bäste i den grenen.

* * *

Efter alla mediokra år känns det rent konstigt att konstatera, men Panthers ser verkligen bra ut. Särskilt är jag impad av Fleischmann. Capitals skulle aldrig ha släppt honom.

* * *

Djärvt av Regher att slåss mot Big Chara. Det är som att försöka ge Alperna en omgång.

* * *

Strålman spelar med det lätt lugubra numret 32 på ryggen och ser, utan att ha utmärkt sig på nåt direkt iögonenfallande sätt, lugn och fin ut.

Och så saftar han i ett PP på ett slagskott som träffar Garrison rakt på en fot och det kan Rangers få nytta av. Garrison är ju grym.

* * *

Jag kan inte se något annat än att Flyers underskattar sin motståndare på Long Island.

* * *

Fina nyheter från Fort Lauderdale:

Samme Samuelsson kommer förmodligen att göra sin första match för Panthers någon gång nästa vecka.

* * *

Vad rara ni är med era fina Thanksgiving-ord.

Tack!

Nu är Bjuppe ensam härskare på 38:e gatan igen.

Dambesöket från Stockholm åkte för några timmar sen till Newark och är nu på väg över Atlanten i en av SAS fina Airbus-kärror.

Lite moloket för mig, det blir ju lite tomt, men desto skojigare för er för nu blir det fullt all in-fokus på hockey, utan dåligt samvete och utan ursäkter.
Det börjar med en alldeles utmärkt kväll, så här on the verge of Thanksgiving.

Eller vad sägs om följande upplägg:

Buffalos första match mot Boston sedan Lucic körde över Miller, Anton Strålmans debut i New York Rangers, Sid The Kids första match mot riktigt kvalificerat motstånd, Caps mot Jets, Wings mot Flames och Canucks mot Avalanche.

Fan så exciting, skulle jag vilja säga.

Kuddarna i den sönderfallande korresoffan är tillrättalagda och synpunkter kommer att levereras under natten.

Häng med!

* * *

Thanksgiving, ja. Det är USA:s överlägset största helg;  Jul, till exempel,  är som Menlösa barns dag i jämförelse.

Tanken är att man ska tänka på det man har att vara tacksam över och så här ser min lista ut just nu:

Jag är tacksam över…

…att jag får hålla på med den här bloggen; det är och förblir det roligaste jag nånsin gjort.

…att världens bäste spelar igen.

….att jag har så förträffliga läsare och kommentatorer. Jag känner ingen annan bloggare med en lika hängiven, kunnig, rolig och cool läsekrets.

…att Zäta med sin movember-mustasch återupprättat både de svenska bandbandsbasisternas och de manliga porrstjärnornas status.

…att jag i morgon bitti kan ta tåget till Boston, får bo på ett förträffligt hotell och en dag senare sätter mig tillrätta på TD Garden för att se matiné mellan regerande mästarna och Red Wings.

…att vi fått en till svensk i New York Rangers. Det kan aldrig bli för många.

…att jag har att göra med de mest väluppfostrade och sjyssta svenska idrottsstjärnor som finns. Skillnaden mot vad man här från fotbollsvärlden är förbluffande.

…att Ryan Nugent-Hopkins väcker så vackra drömmar i Edmonton.

…att vi nu har svenska målvakter i samtliga tre lag i New York-området.

…att BBQ-anrättningen jag kvällen till ära kommer att beställa från Duke’s på tredje avenyn kommer att vara så god.

…att vi får följa rookies som Adam Larsson, Gabriel Landeskog, David Rundblad, Anton Lander och, as of this week UllaBulla Ullström.

…att det verkligen ser ut att börja hända saker i Toronto.

…att det luktar så gott av fukt, is, svett och avgaser i ishallarna här borta.

…att Danne Sedin, Erik Karlsson och Bäckis äger assistligan.

…att ljudet av skridskoskena mot is är så coolt.

…att det blir matiné även i Garden på lördag, mot självaste Flyers, och att jag kollat sätt att hinna hem i tid från Beantown.

…att Corey Schneider står för Canucks.

…att det åtminstone finns förhoppningar om att Ovetjkin blir själv när hans nemesis i Pittsburgh nu återvänt till isen.

…att det är mindre än en månad innan HBO börjar sända årets sannolikt helt sensationella upplaga av 24/7; det sker runt Lucia, ni som undrar.

…att jag lever under eran när Nicklas Lidström spelar hockey.

…att det dessutom är mindre än fem månader tills playoff börjar.

…att Eken snart ringer.

…att tabellerna i både öst och väst ser så oväntade och intressanta ut just nu.

…att The Black Keys nya singel ”Lonely Boy” är så jävla bra.

…att man alltid får skratta när man ringer Dogge Murray och pratar.

…att jag kan kalla Anders Nilsson för Kingkong vad ni än säger.

…att jag inte befinner mig i Sverige när dom visar det årliga inslaget från den förbannade Novemberkåsan i Sportspegeln på söndag.

…att Micke Samuelssons ljumske snart måste bli hel och att vi då får se honom i Panthers-tröja.

…att Varpu snart kommer tillbaka från semester i sitt hemland och då förmodligen har med sig ett mindre berg finsk lakrits.

…att allt är som det är, i största allmänhet.

Hur är det med er, vad känner ni särskild tacksamhet över den mörka novembermånaden 2011?

Pittsburgh – NY Islanders 5-0 (Slut)

* * *

Nähä, inget hattrick.

Jag var lika säker på det som jag var på att han skulle sätta sudden-pucken i OS-finalen. Crosby är liksom typen som får vara med om sånt.

Men en minnesvärd comeback blev det sannerligen ändå.

Två mål, två assist och bud på mer…det är rena drömmen.

Jag känner tacksamhet över att jag fick vara med och titta Det var kul på ett sätt det vanligtvis bara är i playoff.

* * *

KingKong får trots fem insläppta beröm av coach Cupano efteråt.

– I mina ögon gjorde Anders en bra match, säger han till MSG.

Det säger något om hur mycket bättre Penguins var ute på isen.

* * *

East Carson Street, så heter den håriga bargatan på Southside i Pittsburgh.

Det är där man skulle vara nu.

Ren Crosby-festival lär pågå på alla de där vattenhålen – och den slutar knappast före gryningen.

* * *

Och som sagt, vad det lider kommer KingKong att kunna berätta om den här upplevelsen med ett leende på sina norrländska läppar.

Han var ju med när världens bäste gjorde sin triumfatoriska comeback.

* * *

De sex översta rubrikerna i nyhetsrollen på nhl.com handlar om Sid The Kid just nu.

Fler lär det bli under natten.

Jag har full förståelse för det.

* * *

UllaBulla Ullström får också klart godkänt av sin coach.

Med all rätt.

Jag ser mycket fram emot att få ha en sån tuff, kvick liten svensk ute på Long Island.

* * *

Som Abbe upplyser om i kommentatorsspåret:

Många där ute tycker det ska bli kul att se vad Crosby kan uträtta när Pittsburgh möter ett NHL-lag…

Lite kul.

Och dom lär få svar på onsdag, när Hitchcocks Blues kommer till Steele City.

* * *

Columbus vann med 4-1.

Det kan dom tacka för mig.

Såna reversed-jinxar är jag bra på.

* * *

Ska vi gissa att kommissionär Bettman somnar med ett belåtet leende på läpparna i natt?

* * *

Nu drar vi ner ridån.

Tack för att ni var med under den här kittlande aftonen.

Nu får Wayne Gretzky göra comeback om han vill – i morgon tänker jag ändå vara en bra värd och ta ut mitt dambesök på stan.

Pittsburgh – NY Islanders 4-0 (Period 2)

* * *

The Two-headed Monster var det, ja.

Geno Malkin gör alltså PP-mål – på Sid The Kids andra assist för kvällen.

Classic.

* * *

Ni har rätt, Islanders bjuder verkligen tafatt motstånd och kan komma att bli nollade för andra matchen i rad.

Många utvisningar?

Ja, men dom drar dom ju på sig för att dom inte hänger med.

* * *

Bara för att jag sa nåt var det förstås nån surkuk på MSG som insåg vad som pågick och bröt Versus-sändning för satans cykeltävling istället.

Nu får jag följa den mer surmagade Islanders-sändningen istället.

* * *

Poängligan, som ni frågar om, kan måhända bli en väl tuff utmaning till och med för Crosby – Kessel har trots allt ett försprång på 29 poäng, eller…ja, 26 är det ju nu…

Men ska han vara så här bra är det svårt att se att ett redan väldigt stark Pittsburgh inte ska nå ännu en Stanley Cup-final.

* * *

Det talas om det utdelats en farlig tackling mellan Flyers och Hurricanes.

Nån som vet mer om det?

* * *

Pens kan utan Crosby också. Sullivans strut – på assist från Geno – är riktigt grann.

* * *

Islanders-kommentatorna har bara gott att säga om KingKong, men dom säger också:

– Om det nu ska bli en sån här match, borde coach Capuano verkligen utsätta den unge roookien för mer?

Det kan man verkligen undra.

* * *

Lite smärtar det ju att inte få känna på den hysteriska stämningen inne i Consol – och att inte få vara med på den där finfin bargatan i Pittsburgh, vad den nu heter, i natt.

Men ändå:

Det här är en happening jag inte upplevt sedan playoff i våras.

* * *

Heja UllaBulla, är det någon som gör ett tröstmål är det han.

* * *

Nu slogs väl takten av något under andra halvan av den här perioden, men det är inte över ännu.

Jag tror på mer Hollywood-dramaturgi i sista, så gå inte och lägg er.

Pittsburgh – NY Islanders 2-0 (Period 1)

* * *

Fan-fucking-tanstiskt!

Han har inte spelat en match på närmare elva månader, men behöver alltså inte mer än fem minuter och 24 sekunder på sig.
Sedan trampar Sidney Crosby mycket karaktäristiskt förbi en Islanders-back och sprättar upp en sylvass, patenterad backhand bakom stackars Nilsson.

Ganska precis elva minuter senare använder han samma backhand för att slå en målgivande finmacka till Brooks Orpik.

Världens bäste hockeyspelare är tillbaka.

* * *

Kolla, Columbus har gjort två mål.

Jag sa ju att det skulle hända nåt uppseendeväckande där också…

* * *

En aspekt jag alldeles hade glömt:

Two-Headed Monster – Crosby och Malkin – återförenas ju ikväll också.

Det blir inga mål under de tre powerplay de är inne på, men blotta synen är ju vacker.

Och skräckinjagande.

* * *

Sid har åkt på tre-fyra tacklingar och den från Travis Hamonic i första pp:t var rätt hård, men det är som det ska. Sjyssta tacklingar får man ge alla som spelar.

– Ja, det är bra att jag vänjer mig. Jag får dock se till att inte blotta mig på det sättet så ofta, säger han själv i Versus-intervju i pausen.

* * *

Det är 250 media-aktörer ackrediterade till matchen i Consol Energy.

Tvåhundrafemtio.

Så många har dom inte haft där sedan senaste Stanley Cup-finalen 2009 och pressboxen lär vara så sprängfull att de får använda domkraft för att få in alla.

Det säger något om hypen kring den här matchen.

* * *

Shit, jag var övertygad om att Kunitz satte 1-0 redan i det där vibrerande första bytet – på assist från Sid.

Men så kul skulle vi inte ha det, pucken tog i ribban bakom KingKong.

* * *

Märkligast med de där 250 ackrediteringarna är att nyheten om Sids comeback släpptes så sent som dagen innan – en söndag, när NHL-kontoret håller väldigt stängt.

Förmodligen räknade de flesta ut att comebacken skulle äga rum ikväll och beställde sina brickor redan förra veckan; vi i internationell media hade inte kunnat få loss några i tid med så kort varsel – och en söndag mitt i ekvationen – om vi så lovat bjuda hela det där Toronto-kontoret på Peace & Love i Borlänge i sommar.

* * *

Det är lite tidigt ännu, men någon gång i framtiden kommer KingKong stolt att det var han som stod när världens bäste gjorde sitt första mål på nästan ett år.

* * *

Trevligt att Sid trots att han inte spela, hedrat Movember-rörelsen och odlat ut sin patenterade zorro-muscha – eller moppe-muscha, för de som föredrar den varianten

* * *

Som helhet har Nilsson varit ok, det är inte mycket han kunnat göra på molen,  och UllaBulla, som John J alltså avslöjat att Ullström kallas, ser pigg ut.

* * *

– Jag trodde jag skulle vara tröttare, säger Crosby vidare i Versus-intervjun (ja, de har tydligen glömt att blackouta Versus, trots allt).

Det trodde vi också, Sid.

* * *

UllaBulla imponerade för övrigt med en finfin intervju på MSG strax före matchen.

Jag fattar inte att alla de här svensk ynglen är så bra på engelska. När jag var i samma ålder lät jag ungefär som Manuel i Pang i bygget när jag försökte använda min skolengelska.

* * *

Jag förstår att man kan irritera och störa sig på spelare, men hata? Är inte det ett väldigt starkt ord för det Rudolf och andra kommentatorer säger sig känna?

* * *

Hollywood-manuset har påbörjats.

Jag misstänker starkt att det får en fortsättning.

Dåså.

Väntan är över.

Nu, äntligen, ska Columbus spela mot Calgary.

Eller…nej, just ja.

Det var nåt annat vi hade på menyn ikväll, lite större än Alex Tanguays gästspel i Nationwide Arena.

Sidney Patrick Crosby från Cole Harbour, också känd som världens bäste hockeyspelare, gör sin första match på närmare elva månader när hans Pittsburgh tar emot Islanders hemma i Consol Energy i natt.

Och sura jokes aside:

Det är oerhört stort.

Sid är inte bara bäst. Han är NHL:s fixstjärna, dess ansikte utåt, dess kronjuvel och oavsett vad du eller jag eller nån annan tycker om honom har ligan inte varit hel och på riktigt och fullt lika bra utan den 24-årige mästaren.

Men 19.00, lokal östkusttid, är allt som det ska igen.

* * *

Egentligen var det meningen att jag skulle vara ledig och ta ut dambesöket på byn ikväll.

Men Sid kom alltså emellan.

Tro mig, varför hans åtkomst är så angelägen att en utgång måste ställas in är inte alldeles lätt att förklara för någon som är komplett ointresserad av hockey.

Nu framstår jag som en knöl, men det får det nog faktiskt vara värt.

* * *

Enligt de läkare Crosby ständigt haft kontakt med är han helt återställd nu.

Det betyder att han inte är i större fara att få hjärnskakning nu än han var innan Steckel, och sedan Vigge, körde över honom – och att han kan delta för fullt i det fysiska spelet.

Men likafullt:

Första gången någon Islander har fräckheten att försöka proppa honom kommer själva helvetet att utbryta, både på läktare och bland lagkamrater.

* * *

KingKong Nilssons entré i NHL hade inte ens redaktörerna på Buster kunnat fantisera ihop.

Först får han alltså, samma dag som han kallats upp från AHL, hoppa in mot regerande mästare på jakt efter en åttonde raka seger.

Och nu, ett par dagar senare, får han göra sin första match från start – när världens bästa spelare gör sin hysteriskt hypade comeback.

Vad som än händer i framtiden kan Luleå-Nilsson lugnt luta sig tillbaka och konstatera att han spelat legendariska NHL-matcher…

* * *

Den stora frågan är förstås:

Kommer Sid att vara lika förkrossande bra som tidigare?

Som han själv konstaterade under den kalabalikartade presskonferensen runt bänken i omklädningsrummet i morse är det absurt att tro att han efter elva månaders frånvaro ska vara i samma sensationella slag som när han blev skadad.

Men han har tränat stenhårt den senaste månaden och mig förvånar det inte det minsta om han är förträfflig redan ikväll och för dramaturgins skulle gör ett mål eller två (sorry, KingKong!)

* * *

Som om det inte vore nog med Nilsson ser Islanders till att David Ullström får debutera den här mytomspunna aftonen också.

Riktigt skoj!

* * *

Vad gäller kommentatorsspårsdebatten om Crosbys person är det så att jo, det finns många konkurrenter i ligan som har svårt för honom, främst – som jag förstått – för att diskrepansen är så stor mellan den belevade, trevlige man vi murvlar får möta utanför isen och den gapige, gränslöst tävlingsinriktade och ibland gnällige (se förra säsongen av ”24/7” för exempel…) spelare de tampas med innanför sargerna.

Samtidigt kan jag försäkra att ingen är något annat än glad över att han återvänder ikväll. Alla är överens om att han är av de bästa som utövat den här sporten, alla vet vad han är värd för hockeyn i allmänhet och NHL i synnerhet och alla är lättade över att hjärnskakningen inte avslutade hans karriär.

Så det här är en stor kväll för hela – verkligen hela – ligan.

* * *

Vad många som blev sura för att citatet i Listan var gammalt då. Jag vet att det är gammalt, men det är också rasande skoj och eftersom jag missade det när det var färskt fick det gå nu.

Kan antagligen återkomma som årets citat vad det lider också.

* * *

Det är inte bara Viasat som kastat om schemat för att kunna visa den här matchen. Detsamma gäller Versus här borta.

Kul för alla utom oss som bor i New York. Eftersom ett av våra lag är inblandade är den nationella sändning blockerad. Istället hänvisad till MSG:s lokala, Islanders-färgade sändning.

Något träligt.

Men man får väl vara glad åt att det blir fokus på KingKong och Ullström istället.

Typ.

* * *

Ojvoj, stämningen i Consol just nu – 40 minuter före första nedsläpp – måste vara helt elektrisk.

När nummer 87 sen gör sitt första byte kommer den att vändas till ren jädra Mardi Gras-extas.

Bara det ska bli magiskt att se.

Är ni med? Ja, det är ni ju. Och eftersom den nu nämndes får någon av er lova att hålla koll på Columbus-Calgary också. Det kommer att hända nåt stort där också.

Jag återkommer enligt gamla traditioner i första paus.

Det är natt mellan söndag och måndag.

Då kommer lista – och bu.

Den här gången fokuserar vi på decenniets återkomst.

BIFFENS LISTA

1. The Comeback.
– Elvis återkomst till scenen 1968, Muhammad Alis första match efter värnpliktsvägran 1970, Tysklands återförening 1990 (mja, nu kanske bloggaren blir lite carried away här…). Det är på den nivån vi befinner oss när Sid The Kid Crosby kommande natt skrinnar in på isen i Consol Energy i Pittsburgh för första gången på nära elva månader. Det. Blir. Helt. Fantastiskt! Och ja, räkna kallt med att bloggen är med från första till sista stund.

 2. Det svenska målvakstundret.
– Vi har elva stycken med NHL-kontrakt nu. Elva! Och så sent som i lördags var sju av dem ombytta, med debuterande rookien KingKong Nilsson som särskilt utropstecknet ute på Long Island. De där målvaktstränarna där hemma borde få en medalj av förbundet snart.

 3. Nugent-Hopkins fem poäng mot Hawks.
– Vi ska väl vi keep our shirts on, men, ja, nog är Oilers-fansen ursäktade om de tycker att det känns som att de rest 25 år tillbaka i tiden när de ser den här sanslöse 18-åringen sprida drömlika mackor omkring sig.

 4. Kron Wall of Pain.
– Målkungen från Järfälla. Plötsligt skjuter han lika mycket, och lika hårt, som han förr proppade Martin Havlat-figurer.

 5. Movember-mustascherna.
– Halva ligan ser ut som en dansbandsorkester från 1974, alternativt porrstjärnor från samma era – eller raggare som samlats vid korvmojen i Lindesberg. Allra festligast är Zätas Ron Jeremy-look.

 6. Regerande mästarna.
– NU minns vi varför Bruins vann ifjol.

 7. Page Six Sean.
– Det är show på Broadway igen.

 8. Wild.
– Serieledare. Ja, jag befinner mig i konstant chock just nu.

 9. Fast Freddy Shoestring lämnar Färjestad.
– Givetvis ska världens goaste gubbe förenas med sina gelikar – Babianen, Sälen, Svinet, Tjötröva och Pebbens brorsa – hemma på Avenyn. Har inte med NHL att göra? Det kan man kanske tycka, men alla som nämndes i den meningen har evig ikon-status i den här bloggen.

 10. Thanksgiving i Boston.
– Det är där man ska tugga i sig 2011 års kalkon, innan man tar sig till TD för en av höstens finaste matinéer.

 BIFFENS BU

•Ovie.
– En fall from grace sedan lika dramatisk som den mellan Oasis andra och tredje platta. Men nu när nemesis Crosby återvänder borde väl den ryska raketen börja varva upp igen, no? Han kanske saknat honom som McEnroe saknade Burken efter dennes pensionering.

•Stars plötsliga svacka.
– Om det inte varit för Riberos futtiga lilla tröst mål i slutet av den stökiga matchen mot Sharks hade de blivit nollade tre matcher i rad. Houston, we have a problem. Trots att de här hemma i Dallas.

•Brutna tv-sändningar.
– Hände i Winnipeg i lördags, hände i Anaheim i natt. Är det DDR som tagit över tekniken på NHL-sändningarna?

 VECKANS CITAT

– Fat fuck!
Alexander Ovetjkin om sin coach Lille Fridolf…

* * *
OK, vi hörs när matchen i Consol börjar! 

Jaha, ett närmare tolv timmar långt lördagspass mynnar ut i att vi kan slå fast följande:

Minnesota Wild leder NHL.

Say what?

Alla som inte heter MN Johan och före säsongen trodde att något sådant skulle ske räcker upp handen nu.

* * *

– Nej, svarar Tårtan syrligt och surt när någon frågar om han var besviken över lagets offensiv under de två första perioderna, jag var exalterade över att vi sköt hela tio skott.

Ha ha.

* * *

Det är en halv period kvar i Edmonton och Nugent-Hopkins, 18 bast, har redan fem (!) poäng.

Taylor Hall, å sin sida,  har fullbordat ett hat trick.

Och det står – 9-2.

Man får ju förstå om fansen där uppe börjar drömma om gamla goda tider.

Blackhawks?

De befinner sig uppenbarligen i Vegas reda.

* * *

Nu drar vi ner rullgardinen för ikväll och det gör vi med utlovad teckning från Hockey News.

Tack för att ni var med.

Montreal – NY Rangers 4-0 (Slut)

* * *

Så var det med den sviten, ja.

Rangers kan inte spela i Bell Centre och får helt välförtjänt stryk med 4-0.

Nu blir onsdagens fajt nere i Fort Lauderdale påfallande intressant. Det är Blåskjortornas nästa match och första gången på väldigt länge de får regerare på en förlust. Då lär vi oss vad det är för virke i det här laget.

* * *

Helt riktigt, Eric. Ovetjkin ska verkligen inte vara kapten.

* * *

Minns ni att Dallas alldeles nyss var hetast i ligan och av den här sorglustiga bloggen beskrevs som en contender.

Nu håller de på att bli nollade för tredje matchen i rad.

Vad fan har hänt där nere i Texas?

* * *

Keno, ditt önskemål om mer Avalanche i bloggen är noterat. Efter nyår ska det inte vara omöjligt att du får som du vill.

* * *

Meddelas kan att Peanut Curry med kyckling, från Ruay Thai på 625 2nd Avenue i New York är en riktig brottarhit.

* * *

Anders Nilsson hade som sagt kunnat få inleda NHL-karriären med något lättare än regerande mästare på uppsving.

Nu är det värsta å andra sidan gjort, så nästa gång blir allt lättare.

* * *

Ojvoj, Capitals.

1-7.

Det börjar lukta inbördeskrig om den där truppen, är jag rädd.

* * *

Finske blindjoker, här är svaren på dina trevliga frågor:

1. Det finns för få bra skivaffärer i Buffalo och Ville har därför svårt att acklimatisera sig. Först när han fått den bland-cd jag håller på och sammanställer åt honom kommer det att lossna.

2. Hm, det var en intrikat fråga. Jag tror jag tar Kimmo Timonen. Det är en av mina favoritbackar i ligan och en sort som Rangers as of now kan se sig i månen efter.

* * *

Jaha, de återstående matcherna ska väl också avnjutas, men så mycket mer bloggande blir det kanske inte – bortsett från bilden på Alfie då.

Men är ni vakna står kommentatorsspåret fortfarande till er tjänst.