Slut i rutan.

Flyers vinner med 5-4.

Nåt mer utförligt kommer om ett tag.

Philadelphia – Vancouver 4-3 (Period 2)

* * *

Börjar bli rena vilda västern det här.

Som det tenderar bli när båda lagen spelar lysande offensivt, men lekar pojkar C2 i defensiven.

Mig förvånar det inte om vi får sju mål till i sista.

* * *

Yellbear For President, he he – finns det något Blackhawks-fan i hela universum utan aversioner mot Canucks?

DET känns som ett möte som måste ses i Chicago den här säsongen.

* * *

Henke Sedin gör sitt första mål för säsongen och det är ingen tillfällighet. Han och brorsan ser ut att vara på väg mot samma säsong som ifjol.

* * *

Det spelar ingen roll att han är skadad och att hela ligan desperat längtar efter hans comeback.

Kvällens mest innerliga burop i Wells Fargo kommer när Sid The Kid plötsligt dyker i en reklamspot på jumbotronen.

* * *

Ja, Roadie. En sån här kväll saknar nog Canucks Torres. Men Jeff Bridges? ska vi plocka in såna namn i grit-kedjorna, då kan vi väl lika gärna slå till med Zeb Macahan.

* * *

Satan så lysande hela kedjan med Jagr, Giroux och JVR är emellanåt.

De har framförallt ett snurrbyte i mitten av perioden som, helt välförtjänt, slutar med en standing ovation från the bullies på läktarna.

* * *

Bobby Lou är mer överskattad än hårdrock.

Det kan inte vara kul att vara Corey Schneider och veta att man egentligen är mycket bättre än kollegan men i alla fall inte för stå för att kollegan i fråga av någon anledning har ikon-status i organisationen.

* * *

Ja, Boston, att inte göra mål på fem perioder, mot Colorado respektive Carolina…det är det som är Stanley Cup hangover.

* * *

Sitter just och funderar på vilket magiskt hockeysinne Kimmo Timonen har. Då får han plötsligt för sig att Chris Higgins inte alls behöver markeras och så blir det 4-3.

* * *

Lilja vinner Philly-publikens respekt med en fin propp på Volpatti.

Det gillar vi som sitter på plats 110 på pressläktaren – alltså, jag, dubbelhakan och boxarnäsan.

* * *

Fast okej då, precis här slutet lyckas Lou ändå råna Jagr på en given balja.

Vancouver hade skrikit Louuuuu tills Elvis kommit hem.

* * *

Volpatti, förresten, vad är det för namn?

* * *

Hubbish, din NHL 12-giv kan komma att ligga närmare verkligheten än du föreställde dig.

Men om en Sedin börjar slåss med Lilja, då lovar jag att storma isen.

* * *

Visa volpat…nej, let’s not go there.

* * *

Det hanns inte med nåt kaffe i förra pausen. Det måste korrigeras nu.

Återkommer med en slutrapport när jag kan.

Philadelphia – Vancouver 3-1 (Period 1)

* * *

Jaha, det här verkar vara en match Canucks vill ge bort.

De spelar egentligen inte dåligt – när de väl har möjlighet att gå på offensiven ser det tvärtom riktigt inspirerat ut..

Men de lyckas dra på sig fyra utvisningar bara under första halvan av inledningsperren och den som tror att man komma till Wells Fargo och göra på det sättet bör någon säga ”tjenare” till.

När Samme sedan tar in dem i matchen igen genom att stöta in en retur på beckhand och reducera till 2-1, då kliver Bobby Lou in i handlingen, gör ett misslyckat uppspel och fumlar som en Televinken när pucken kommer tillbaka till van Riemsdyk.

Det är långtifrån över – det känns som en rätt öppen match – men gästerna får sluta begå så mycket dumheter om de vill ha poäng med sig härifrån.

* * *

Det är absolut fullsatt och bra tryck på alla sektioner.

Men så där riktigt hett och Philadelphia-gapigt blir det först när Pjäxan Bieksa och Scott Hartnell – en liten Hanson brother det också, ju – börjar slåss på slutet.

Här har alltid funnits en särskild sorts blodtörst och denna period var nog lite för snäll för den lokala smaken.

* * *

Tre poäng av Giroux i första.

Och får han göra många mål så lätta som det första ikväll, då slår han Gretzkys rekord på 92.

Puckfan studsar alltså i en skarv i plexit bakom Bobby Lou och rakt ut till en helt ren ”G”, som bara har att sprätta in den.

Snöpligt för gästerna från Kanada, minst sagt.

Men what goes around comes around kanske. Det var på en likadan studs – fast ännu konstigare – dom slog ut Sharks i våras.

* * *

The Beast – Brad McCrimmon – föräras en hyllning före premiärmatchen även i Philly och den är lika rörande och fin här.

* * *

Jag sitter precis ovanför blålinjen i Canucks-zonen och det är rätt mäktigt att både se och höra hur Pronger sekunderna innan sitt mål gormar en instruktion åt Giroux, ger honom pucken, backar in i banan, får tillbaka passningen och bara dammar in tvåan.

Det är…auktoritärt.

* * *

Gammal gubb-biff tänker inte kommentera de inte direkt överklädda cheerleader-damer som kommer ut och skrapar isen i periodpauserna.

Inte.

Inte.

* * *

Flyers har en till inne i sitt tredje PP – tror publiken. För att mållampan tänds i samma stund som Lou klipper till med plocken. Lite Björbo ishall – för att nu återkomma till den ladan – över det.

* * *

Degen, Big Kjell är fortfarande med i coach-staben i farmarlaget i Adirondack och nej, Pelles tröja hänger inte i taket, men den är

ändå – inofficiellt – pensionerad. Materialarna kommer aldrig att ge hans nummer till någon annan.

* * *

Samme är inte glad när något petigt åker för en holding efter dryga fem och när han inte är glad, då är han verkligen inte glad.

Men målet han, i Canucks enda och väldigt fina PP, gör borde väl hjälpa upp humöret.

* * *

Det är ingen risk att man inte hörs vad som sägs i högtalaranläggningen i den här fallen.

Helvete, det känns som att stå längst fram på en Motörhead-konsert.

* * *

Ja, mina tjeckiska vänner sitter här med breda smil klistrade över sina nunor.

Jagr är ju fortfarande Jagr – och när han kör ut den där stora röven kommer fortfarande ingen åt honom.

* * *

Håll i hatten, det blir ännu mer fart nu – och säkert lite grinigt också.

 

Ja, hyrbilen tog mig alltså söderut, längs Jersey Turnpike, till The City of Brotherly Love.

Här blir det rock ’n’ roll ikväll.

Flyers och Canucks – de senaste två Stanley Cup-finalernas förlorare – går i clinch i en riktig jädra tungsviktsmatch.

Är ni med?

Det båda hoppas och tror jag; sånt här hockeygodis missar inte mina eminenta läsare.

* * *

Vet inte riktigt vad han gör, känner bara att någon kliver upp i ryggen på mig just som jag kliver in i Flyers omklädningsrum efter morgonvärmningen, men nåt är det, för när den oförbätterlige Lilja med ett brett flin kliver åt sidan skrattar både Pronger och Kimmo Timonen hånfullt.

Somliga blir aldrig äldre än tolv – och de blir inte direkt mer stillsamma för att de byter omklädningsrum.

* * *

Fint att vara tillbaka i Wells Fargo – trots Liljas practical jokes.

Senast jag var här stod jag ute på isen och försökte få en extatisk Yellbear Hjalmarsson att samla tankarna.

Det var alltså efter Stanley Cup-finalen 2010, för snart ett och halvt år sedan. Varför jag inte kom hit en enda gång ifjol förstår jag inte, för den här flashiga lyx-inrättningen, med sin behagliga spa-känsla, är en av de verkliga Biffen-favoriterna i ligan.

* * *

Pronger ser förresten ut som han just kommit tillbaka från ett års tjänstgöring i Irak, med både knän och ryggslut invirade i saftiga isinpackningar.

Så han ska fan inte skratta åt mig.

* * *

Blott en handfull spelare orkar ta sig ut på isen under Canucks morgonvärmning, men en av de är något oväntat Henke Sedin.

Etablerade poängkungar och lagkaptener brukar väl kunna ta sig friheter när det är såna optional-övningar.

– Jo, men jag fick en lårkaka i matchen och vilade från träningen igår. Så jag ville komma igång. Så roligt tycker jag inte att det är att träna!

Nej, kunde tro det.

* * *

Det är Flyers hemmapremiär det här och kungligt tryck är att vänta i lyxhallen.

Men inte bara därför.

De andra lagen i den här passionerade sportstaden har fått avsevärd frustration att ackumulerats i supporterleden. Phillies åkte, till allmän chock, ur baseboll-slutspelet på en gång, fotbollslaget Eagles är så dåligt att reportrarna i Enquirer kaskadspyr över spalterna och 76ers spelar ju inte alls.

Så alla sätter nu sitt hopp till Flyers, som har ett så kittlande lag och börjat säsongen så bra.

Så – ramalama ikväll.

* * *

Som alla andra frågar jag Henke om canuckerna siktar på revansch för finalförlusten, men det är såklart bara krokat.

– Visst, vi vill ha revansch, svarar han, men det är så otroligt långt till slutspelet att vi inte ens tänker på det. Nu är siktet inställt på att hitta vårt spel igen. Det har inte sett alltför bra ut i de första matcherna.

Ikväll kan vara ett lämpligt tillfälle, tycker vi som tagit oss hit.

* * *

Det regnar i Philly idag och apropå det vill jag ha sagt att den som går till hyrbilsfirman och får en kärra med dåliga vindrutetorkare inte känner sig mer nöjd än en coach som slänger in en spelare som glömt att slipa grillorna senaste veckan.

* * *

Saknaden efter Nyllet består, visar det sig under en liten tet-a-tet med självaste Jagr.

Men tills vidare får Claude Giroux duga som radarpartner.

– Ja, jag gillar verkligen att spela med honom. Vid sidan av Patrick Kane och Sidney Crosby är han bäst i ligan på öppen is, slår den tjeckiske superstjärnan fast.

När någon svarar ”Kane? Really?” blir han alldeles häpen?

– Va, är det nån som inte gillar Kane? Såg du OS-finalen? Han var bäst på planen då. Man, Kane…du måste gilla honom, annars är du inte klok, hojtar han och fyrar av sitt rätt så oemotståndliga leende.

* * *
Råkar hamna på samma hotell som Canucks – ett inte helt dåligt ett, om vi säger så – och finner mig plötsligt stående, ensam, i hissen med Bobby Lou Luongo.

Jag är då rätt glad att han inte kan svenska, inte vet vem jag är och således inte har en aning om vad jag skrivit de senaste veckorna.

Stämningen hade kunnat bli lite tryckt i så fall.

* * *

Det kan mycket väl vara vårens finalpar det här, kom inte och säg något annat.

* * *

Lilja och Micke Samuelsson var best buddies under tiden i Detroit, så igår kväll var det hjärtligt reunion.

Samme var hemma i familjen Liljas hyrda jättevilla strax utanför stan och åt hemlagat.

– Det var otroligt gott!

Säger Lilja…

* * *

Ser Manny Malhotra i hotellhissen också, men i övrigt försöker jag hålla mig undan.

Man framstår lätt som groupie om ränner efter spelarna till och med på hotellen och sån är inte jag, det trodde ni väl ändå inte…?

* * *
Apropå Samme Samuelsson ska det bli roligt att träffa honom och prata lite om vad Leksand gjorde mot Södertälje ikväll.

Nästan lika roligt som det ska bli att prata med Marco Polo-Persson – SSK-fan i lika hög grad som Bruins-dito – om samma ämne.

7-2, baby, 7-2!

* * *

Jag trodde det var ett skämt när jag först såg det i kommentatorsspåret, men det är alltså så att Blair Betts – Fast Freddy Shoestrings gamle sidekick – blev ”reklamerad” av Montreal och tillbakaskickad hit till Philly.

Läkarna där uppe hittade något som de inte gillade i hans knä och då ogiltigförklarades trejden.

Nu sitter Betts här och vet varken ut eller in.

– Situationen är lite konstig, kommenterar Flyers-coachen Laviolette.

Det kan man lugnt säga.

* * *

Åh, har fått pressläktarplats på raden nedanför den provisoriska kommentatorshytt där jag under den där sista finalmatchen 2010 satt med i Niklas Holmgrens och Calle Johanssons Viasat-sändning.

Man kan bli nostalgisk för mindre.

Så roligt ska vi dock inte ha den här gången.

Nu är jag omgiven av tjecker, upphetsade över att få se sin största stjärna göra sin första hemmamatch som Flyer.

Ja, de ser nästan lika tagna ut som den samling blågula murvlar som satt i Nationwide Arena i Columbus när Foppa comebackade förra säsongen.

Hoppas de här får följa sin hjälte LITE längre.

* * *

Det känns som att Briere – också känd som Brieosten i det här forumet – kommer att ha en stor afton. Vet inte riktigt vad jag fått det ifrån, men det var nåt med blicken efter morgonvärmningen.

* * *

Och som det ser ut just nu kan man undra om nånsin mer får ha Viasats Glimmer Twins med sig på några NHL-matcher.

Det där avtalet tycks dröja och jag är ledsen, Dan, men vi HAR skrivit om det och inget mer har hänt för det.

Jag tycker de ska hissa lädret och börja visa matcherna. Det är NHL, goddammit.

* * *

– Vad har du Eken då, undrar Lilja lätt oroligt.

Jag finns, kort sagt, inte utan min sidekick.

* * *

Måste dessvärre meddela att den beramade spa-känslan förtas något av att det, helt oväntat, är så kallt i Wells Fargo ikväll att man skulle kunna frysa in nyfångad öring i bänkraderna.

Ska det vara så, är det nån jäkla vintersport vi håller på med, va?

* * *

Lite konstigt är det att se Flyers utan Hanson Brother Carcillo. Det känns som när de tuffaste klasskamraterna plötsligt skickades till OBS-kliniken. Allt är lite för snällt och menlöst.

* * *

Hallen är helt tom när jag, två timmar före första nedsläpp, slår ner min stora gamla röv på platsen nedanför The Holmgren-Johanson-hytt, men plötsligt genomför speakern ett soundcheck.

– Oh, it’s too fucking loud, säger han.

Så låter det minsann inte med folk på läktarna.

* * *

Ni är roliga ni, som tycker att jag ska åka och tvärs så fort jag lämnat 212-områet. Keep your shirts on – i synnerhet du , Yellbear for President. Säsongen är långkalsong. Imorrn styr vi hem mot Adam Larsson-land igen.

* * *

Henrik och Daniel borde värma utan hjälm. Är man så bra ska man det, helt enkelt.

* * *

Ja, ni som kollar andra matcher ser väl till att rapportera utförligt om Landeskogs äventyr?

Columbus borde vara något lättare att tas med än Detroit och Boston.

* * *

Det står några stycken i blå tröjor vid spelargången, men that’s it. Jag tror aldrig jag sett Canucks med ett mer blygsamt bortafölje. Är det för tidigt på säsongen för så långa resor kanske?

* * *

Det känns lite elektriskt redan under värmningen, så för fan.

Det här kan bli riktigt sevärt.

Nu ska jag fylla – eller philla – bröstkorgen med kaffe.

Sen kör vi.

Häng med.   

Här blir det livblogg i natt.

Canucks gästar ju Flyers och bloggen är på plats.

Start 01.30, er tid.

Titta gärna in och var med och lek då.

Herregud, vilken sjuk match i DC.

Boucher och Lille Fridolf – coacherna – måste ha kräkts av frustration över alla felpassningar, målvaktstabbar och debila utvisningar.

Men vi som tittade på hade kul och fan – nån gång då och då måste NHL bjuda på såna här holmgångar.

6-5 skrivs siffrorna till, efter straffar – men det hade lika gärna kunnat bli 9-8.

* * *

Det har kommit spektakulära bilder från Jersey på mailen nu – och de föreställer inte bara Hedbä.

Man kan väl säga att det ser ut att kunna göra ont också i ex-djurgårdares ryggar när det går dåligt i de interna pingisturneringarna…

* * *

Mojo Johanssons replik på petningen i premiären får betecknas som suverän.

Ett mål, en assist och ett sjuhelvetes åkande på de där rören hela kvällen.

Han är en stor Bjuppe-favorit, han.

* * *

skblole, jag tror som du – Oliver har vuxit in i det här nu och börjar nå sin enorma potential.

* * *

Vokouns replik på premiärpetningen var inte fullt lika övertygande. Herregud, så han darrade mellan varven.

* * *

Daniel Sedin beskriver Canucks spel i Columbus i natt som ”uselt”. Att då ändå växla upp i tredje perioden och kunna vinna är förstås ett styrkebesked.

Jag noterar för övrigt att Vigneault redan nu, i andra matchen, testar Schneider.

Låt det bli en vana.

* * *

Brad Richards, vem är det? Loui The Killer är lika livsfarlig på egen hand, ju. I natt kvitterade han Phoenix 1-0-ledning med 27 sekunder kvar av ordinarie matchtid. Sen satte han en av de avgörande straffarna.

* * *

Tack för den här långlånga dagen.

Vi hörs inom kort.

En bil börjar rulla åt ett visst håll redan under tisdagen…

 

Devils – Hurricanes 4-2 (slut)

* * *

Ja, det där slutade ju som det skulle.

Devils var tio gånger bättre än i premiären och jag känner mig nu styrkt i tron att de kommer bli nåt att, som det heter, bita i för konkurrenterna i öst.

* * *

– Hrmf!

Exakt så svarar Mattias Tedenby när jag frågar om han är bättre än Hedbä på pingis.

Sen berättar han att de som vinner de hårda turneringarna i det blågula Devils-huset i Jersey City får slå straffslag på förlorarna och att det finns bilder på Hedbä – som tydligen inte är någon J-O Waldner direkt – när han är helt rödprickig på överkroppen efter hårda smashar.

De ser jag verkligen fram emot att få ta del av.

* * *

Hinner bli kär i inte mindre än två jersey girls på tåget tillbaka till Manhattan.

Föremålen för min trängtan får förstås aldrig veta hur det ligger till,  men som Rick Danko sjunger i monumentala The Band-klassikern ”It Makes No Difference”:

There’s no love as true,  as the love that dies untold…

* * *

De svenska lagkamraterna skrattar rått när jag upplyser den mäktige Adam Larsson om att mamma Annelie blev intervjuad i tv under matchen.

Själv grimaserar han lätt generat och kvider:

– Är det sant? Ååh…nu måste hon åka hem,

Fast det vill han ju egentligen inte. När man är 18 ska mamma helst finnas tillhands hela tiden.

Och ofta känns det likadant när man är 44, kan jag meddela…

* * *

Cartman, välkommen tillbaka, du ensamme riddare i Hurricanes-mörkret. Jag undrade just var du var. Men i år blir det tungt, sorry…

* * *

Grymt starkt av unga Avalanche att åka till Beantown och fucking nolla regerande mästarna.

* * *

På onsdag fyller Varpus svenske fästman år och bloggen ber redan nu att få gratulera å det varmaste!

Ni andra kan fortsätta gissa vem det handlar om, tycker jag.

* * *

Ja, Columbus Day-kvällen ska nu avslutas med två smällkarameller till.

Washington mot Tampa och Columbus mot Vancouver.

Jag vet inte om jag orkar orda så mycket här, det har varit en rätt lång dag, men som vanligt är alla välkomna att fortsätta bomba kommentatorsspåret med synpunkter.

 

Devils – Hurricanes 4-2 (Slut)

* * *

Jaha, Devils första seger. Fint. Mer kommer om någon timme.

Devils – Hurricanes 2-2 (Period 2)

* * *

Mm, Devils borde verkligen ha fått mer utväxling på den fina inledningsperioden.

Den andra är mycket jämnare och Hurricanes lyckas alltså utjämna – två gånger om dessutom.

Nu blir det mer spännande än nödvändigt i sista akten 

* * *

Och vad står det i protokollet på assisterna till Hurricanes båda mål?

Just det:

B.Allen.

Han är het nu, ballen.

* * *

Hedbäs andraperre är något tyngre. Första målet kan han inte göra mycket åt, det är sur styrning, men skottet från Larose skulle jag tippa att han vill få ny chans på.

* * *

Ville bara skrämmas lite med det där om att bloggen kan försvinna – och det gav ju önskat resultat, hi hi. Bra fart på er nu.

* * *

Kovy är inte lite kylig när han före 2-1-målet väntar och väntar och till slut sätter pucken på tejpen på Mark Faynes klubba.

Och sen är han alldeles FÖR kall när han på slutet håller på att snurra upp Hedbä…

* * *

Springer i första pausen på Mark Everson, NY Posts mångårige beat reporter för Devils, och han delar fascinationen för Adam.

– Han är ju redan lagets number one defenseman, slår han fast med en häpen min.

Ja, det är fantastiskt. Det brukar ta tid att lära just unga backar hur spelet här i Nordamerika fungerar, hur man ”läser”, agerar utan puck och positionerar sig, men den här iskalle norrlänningen verkar bara ha det i sig.

Han och Vigge Hedman blir ett klassiskt backpar i framtida Tre Kronor-uppställningar.

* * *

JMFJ, kanske rubriken ”Columbus Day” ger en liten hint om varför det är tidiga matcher (jag skrev om det i första inlägget också…)?

* * *

Och de två mäktiga Larsson-skotten i sista PP:t här på slutet hade gärna fått sitta.

* * *

Vad det lider kommer Travis Zajac tillbaka också. Då blir det här, precis som gamla Bjuppe slog fast i sitt tips, en riktig playoff contender.

* * *

Förra gången klippte han Flyers Voracek. Nu ser Brad Mills till att limma fast en linjeman i sargen. Hård kille.

* * *

Det viftas med handdukar här inne. Det trodde jag var en playoff-gimmick, men de blev väl över förra säsongen.

* * *

Joni Pitkänen crosscheckar Parise rätt fult i ryggen och som straff påminner jag härmed om att han borde gifta sig med Joni Mitchell, vilket jag ju under OS fick Chris Härenstam att konstatera mitt under SVT-sändning.

* * *

Yellbear, inget är planerat just nu, men jag hoppas verkligen kunna ta mig till den underbara staden Chicago någon helg framöver.

* * *

Kom igen nu, Devils.

I sista tar ni hem det här.

Och jag lämnar slutrapport när jag kan, okej?

Devils – Hurricanes 1-0 (Period 1)

* * *

Sådärja.

Det är ett helt annat Devils på isen idag.

De uträttar mer, är mer kreativa och aggressiva bara de tio första än under hela matchen i lördags.

Det hade dock inte skadat – eller varit orättvist – om de fått in ytterligare en puck.

* * *

Elvaåringen som sjöng nationalsången var duktig, men någon hade kanske kunnat upplysa henne om att den inte ska gå lika långsamt som Hal Gill åker skridskor.

* * *

Det är ett riktigt snyggt mål Parise gör också, på en världsklass-passning från Elias.

DeBoer kanske hittat nåt i den där förstakedjan.

* * *

Eken, om ni nu saknar honom, hör till de där som inte offrar årets finaste höstad på Devils och Hurricanes.

Dålig inställning, tycker jag…

* * *

Moooooooose!

Hurricanes skapar ändå en del, framförallt under två powerplay, men Hedbä stoppar allt. Med ackuratess. Vid ett tillfälle viftar han till exempel till med plocken som rena Lucky Luke.

* * *

Ha ha, Hank. Om jag inte hade nånting mer än kavaj är risken stor att kollegorna här uppe skulle hamna i koma av ren chock.

* * *

Men Varpu är här och det gör mig så glad att jag skulle dansa i en musikal på Broadway.

* * *

Annelie Larsson intervjuas på tv, ser vi i monitorerna på pressläktaren.

Det är Adams mamma det – och hon ser ut att klara sig lika bra i den situationen som sonen klarar sig på isen.

* * *

Konsertpianisten meddelar nu att han fångat en mus och att det är ett gott omen för ett Devils-fan, för han använde nämligen en trap…

* * *

Nu var det lite för dålig fart i kommentatorsspåret – i synnerhet för att vara matiné. Hallå, ni ska skriva mycket, så mina chefer noterar intresset. Annars kommer de, tror paranoida Bjuppe, att de lägger ner den här bloggen.

* * *

Som väntat är det rätt sparsmakat med publik på den här matchen och därmed betydligt segare stämning än i lördags.

Synd det, det är avsevärt mycket roligare att se hemmalaget idag.

* * *

Pigeonfield, jag ska i alla fall se Caps-Bolts och om du är snäll kan det kanske bli nån kommentar även under kvällstimmarna.

* * *

B.Allen utmärkte sig mycket lite under förstaperren. Han får skärpa till sig, så jag får nåt att skriva om.

* * *

Snus in – och lita pausvila.

vi återkommer väl i nästa paus.