Columbus Day-matiné i Jersey

Man vet att man har NHL-feber när man kliver upp i svinottan (ja, före nio alltså…)  en måndagmorgon och åker ut till Newark för att se en matiné-match mellan Devils och Hurricanes — och är upphetsad över det!

Det är inte precis El clasico…

Jag skyller på att det är tidigt på säsongen – och att det är så roligt att blogga för er.

Det kommer jag såklart att göra och välkomnar alla till dans i kommentatorsspåret.

* * *

Räkna med att ”moooooose”-ramsan ekar i era laptops och tv-apparater idag.

Hedbä står, nämligen.

Det är något oväntat att Broduer får vila redan, efter en enda match, särskilt som DeBoer beskrev honom som lagets överlägset bäste spelare mot Flyers, men Hedbä är glad.

– Ju längre man sitter, desto längre kommer man från spelet. Så det känns bra att få spela direkt, säger han.

Själv hoppas jag det är ett mönster vi ser redan nu. Hedbä i en varannan-match-giv, det vore något.

* * *

Vi har Columbus Day i amerikat i dag. Det är ingen storhelg av Thanksgiving-magnitud precis, men tillräckligt många har ledigt för att NHL ska våga schemalägga några matinéer.

Så nu vet ni varför vi sitter här redan nu.

* * *

Båda de här lagen bör helst vinna idag. Hurricanes har bara skrapat ihop en poäng på sina första två matcher och Devils har spöken från förra årets säsongsöppning att slå ihjäl.

En skitmatch, och förlust, till och spökena börjar omedelbart gå genom de sterila korridorerna i The Rock, det kan jag garantera.

* * *

Det är en gnistrande vacker indansommardag på amerikanska östkusten och tåget ut från Manhattan – som gick i tid idag, tänka sig – är inte ens halvfullt.

Man kan verkligen undra hur många som vill offra en sån dag, förmodligen en av årets sista riktigt varma och därtill halv helgdag, på en slik halvfjong till match, alla är ju inte lika mentalt defekta som bloggen.

Stämning lik den i Winnipeg igår är inte att vänta, med andra ord.

* * *

DeBoer gör en Tortorella och börjar stuva om i kedjorna redan i den andra matchen.

Förstalinan med Parise, Elias och Zykora är visserligen intakt, men Yayo Josefson återförenas med Kovy Kovaltjuk och Nick Palmieri, vilket innebär att Zubrus tar plats mellan Tedenby och Clarkson – och Henrique, han som Eken tycker att Tallinder ska gifta sig med, flyttas ner i fjärdekedjan med Boulton och Mills.

* * *

Det bästa med de här tidiga matcherna är att de serverar klassisk amerikansk brunch i pressloungen. Jag har just smaskat i mig äggröra och bacon som en hel Eken.

* * *

Devils behöver inte bara vinna idag. De behöver visa, inte minst för sig själva, att de kan spela bättre än mot Flyers.

– Enligt coachen gjorde vi oss skyldiga till 20 turnovers mot Flyers och ger man bort pucken 20 gånger vinner man helt enkelt inte, säger Zach Parise till Star Ledger.

Nej, det låter onekligen svårt.

* * *

Det var ju senast nån som frågade om de NHL-anställda som klockar alla spelare på isen, vilket alltså sker manuellt från pressläktaren, och nu kan jag meddela att jag just såg en av dem bunkra upp med popcorn, chips, mackor och läsk i det lilla pentryt vi har här bakom.

Ja, man behöver förstås kost så man står sig om man ska hålla reda på hur mycket Adam Larsson spelar.

* * *

Kovy lovar bättring idag:

– Jag kan jobba betydligt hårdare än senast,  säger han till Ledger.

I och för sig. Fast det skulle den ryske superstjärnan, i princip, kunna säga efter varje match…

* * *

Kometen, tack för din fina lilla reseskildring i kommentatorsspåret. Verkligen kul att höra att du hade en lyckad Sabres-helg på andra sidan Östersjön.

Nu är det ju bara att börja fylla spargrisen så du kan resa till norra New York.

* * *

Ser Hurricanes klubbemblem på jumbon under preludierna – de som äger rum när jag och den ivrige organisten är de enda på plats här inne – och börjar automatiskt gäspa.

Bilden av Raleigh-laget som ligans tråkigaste och mest profillösa sitter fastnitad djupt inne i hjärnbarken.

Men den är orättvis, visar ju en snabb titt i laguppställningen. Eric Staal, Jeff Skinner, Jussi Jokinen och Alexi Ponikarovsky är alla sevärda spelare.

För att inte tala om bloggfavoriten Bryan Allen. Han kanske inte är så mycket att se på isen, men de skriver alltid hans namn som B.Allen och därför älskar vi honom intensivt ändå.

* * *

Konsertpianisten finns inte på läktaren ikväll. Han är hemma i Princeton och fångar möss (!) och som det heter i ett sms – ”det är chockerande läskigt för en konsertpianist”.

Vi hoppas dock att de små odjuren inte bitit av sladden till datorn. Konsertpianistens inlägg hör alltid till kommentatorsspårets höjdpunkter.

* * *

Just ja, tänker jag högt för mig själv när värmningen börjar, Kaberle lirar ju i Carolina i år också.

Bra.

Honom är det alltid kul att håna lite extra…

* * *

Ni som kollar Boston-Colorado får lova att rapportera utförligt om hur det går för Landeskog. Jag tror precis som Mr Stockholm att första poängen kan komma idag.

* * *

Tedenby ser het ut på värmningen idag också. Så nu kommer målet jag yrade om redan i lördags.

* * *

Elva lag har scouter på plats i pressboxen idag.

Coolast:

Mark Howe från Detroit.

* * *

FivePoints, när kommer du tillbaka?

* * *

Idag har your Bjuppe bara kavaj. Det får inte gå inflation i kostym och slips. Bara de riktigt stora matcherna – och playoff-festerna – förtjänar såna ansträngningar.

* * *

Idag verkar uppkopplingen mot alla odds fungera. The Rock framstår äntligen som åtminstone lite modernare än Björbo ishall.

* * *

Ja, då tar vi väl och tittar på det här då. Hoppas det blir roligare än vad the gut feeling säger att det ska bli.

Jag återkommer traditionsenligt i pauserna.

 

NHL återvänder till Winnipeg

Idag skrivs historia.

Efter 15 års frånvaro återvänder ju NHL denna oktobersöndag till Winnipeg, Manitoba.

Naturligtvis får Jets inleda sin premiärsäsong mot det mest klassiska laget av dem alla – Montreal Canadiens.

Den matchen blir nåt att se. Inte för att det finns någon garanti att Jets och Habs bjuder på gnistrande show, men publiken lär göra det.

Den svältfödda fansen där uppe började värma inför första nedsläpp redan förra helgen – och sedan har partyt bara stegrat och stegrat och stegrat för att nå rent hysteriskt klimax idag.

So, we’re in for a ride vid 23.00, svensk tid.

* * *

Rangers muttrar och grymtar i dagens tidningar om att de tvingats spela alldeles för många matcher under sin Europa-vistelse och nu bara vill ”get the hell out of” Stockholm.

Excuse ME, men de där träningsmatcherna i Tjeckien, Slovakien och Schweiz var det ingen som tvingade dem att spela, de klämde Stealth-flygaren och hans medarbetare in i schemat för att marknadsföra sin lilla klubb.

* * *

Jets behöver inte leta länga för att hitta fans med a heart of gold, om man säger så. Kolla den här suveräna Neil Young-videon:

http://video.nhl.com/videocenter/console?catid=0&id=126683&navid=DL|NHL|home

* * *

Brooksie i Post idag om att Tårtan redan börjat dribbla med sina kedjor:

”The Britney Spears-Jason Allen Alexander marriage seems like a lifetime compared to the Richards-Gaborik union”.

Hi hi.

* * *

Sharks såg inte, precis som väntat, ruskigt starka ut i det sena mötet med Coyotes igår, men det allra roligaste som hände där var att Oliver Ekman-Larsson äntligen gjorde sitt första NHL-mål.

* * *

Undras vad Handsome Dick Manitoba, sångare i suveräna Dictators och idag barägare i East Village,  tycker om det som händer idag.

* * *

Brooksie skriver också väldigt passionerat om att Anders Hedberg borde bli invald i Hall of Fame.

Jag kan bara instämma.

* * *

Det är ingen nyhet att Zäta är en classy guy, men man blir ju ändå alldeles varm över att läsa att han såg till att ge Foppa en kram igår.

Den gesten allena borde garantera en inbjudan till All Star-matchen i Ottawa nästa år…

* * *

Jag har kompisar som kallar mig Pellepennan, men när de försöker skriva det i mail vill rättstavningsprogrammet ändra det till – Prostinnan.

Så that’s me, folks. Prostinnan.

* * *

Mitt tips är att Winnipeg redan idag gör Toby Orr Enström och Dustin Byfuglien till sina favoriter.

* * *

Jag är lite hängig idag, något slags halvförkylning tycks ha drabbat hela Manhattan, så det blir nog inte så mycket bloggande resten av kvällen.

Men kommentatorsspåret är öppet, så please – ös på.

Saturday Night Live From The Rock, del 6 – The End

Devils – Flyers 0-3 (Slut)

* * *

Devils-fansen ska inte behöva vara alltför oroliga.

Även om det inte såg något vidare ut i den här premiären kommer favoriterna från downtown Newark inte att gå genom golvet på samma sätt som förra året.

– Nej, lugn nu, säger Hanky Tank Tallinder när jag helt ofint stormar in i omklädningsrummet och börjar jämföra med öppningen ifjol.

– Vi var inte bra ikväll, men känslan är en helt annan än när vi startade förra säsongen. Den här coachen vet vad han vill och vi är ett lag på ett annat sätt.

Hoppas Konsertpianisten och andra kan använda det uttalandet som lite psykofarmaka.

* * *

Känner mig lite lyxig, så istället för att promenera bort till Penn Station tar jag med mig Eken i en lokal taxi in mot Manhattan och får åka en genväg genom kvarter som förmodligen finns bara för att räddhågsna white boys ska få armsvett.

– Vad gör du nu Bjuppe, säger Eken med hotfull stämma , om chaffisen bara slänger av oss, rånar oss på mobilerna och kör.

Just då svänger nämnde chaffis upp på motorvägen och det är väldigt bra det, för Ekens tänkta scenario är inte alls särskilt angenämt.

* * *

Jag säger det igen:

Stefan Schwarz.

Det är honom Adam påminner om när han kliver ut i omklädningsrummet och helt lugnt redogör för hur det känts att, blott arton år, ha spelat sin första match i världens  bästa liga.

– Det gick väl hyfsat. Jag blandade och gav men tycker i alla fall att jag gjorde fler bra saker än dåliga, säger han lakoniskt.

Exakt.

* * *

Eken är i form.

– Vad händer, säger han, om Hanky Tank gifter sig med rookien Adam Henrique. Då kommer han ju att heta Henrik Henrik.

* * *

Och vad i hela helvetet hände i Air Canada Center? 5-6!?! Senators vet i alla fall hur man kommer igen – och gör det för sent.

* * *

Svaret kommer blixtsnabbt när jag frågar Lilja om han pratar lika mycket i Flyers omklädningsrum.

– Ja!

Han är uppriktig, skåningen.

* * *

Apropå Konsertpianistens synpunkter på Erics synpunkter kan vi kanske vända på ordstävet och säga så här:

Den som pratar om en trap faller ofta själv däri…

* * *

Han ser överhuvudtaget ut att må utmärkt, Lilja, och det beror inte bara på att jag bjuder på en Ettan, som förstås smakar otroligt mycket bättre än det där Prima Fint-möket han experimenterar med.

– Ja, det känns riktigt bra här. Det är kul att spela. Jag får ju till och med gå framåt. Inte bara, som i Anaheim, slå iväg puckarna. Bra stämning i laget är det också,  säger han och kliar sig på en av sina vådliga tatueringar.

* * *

Det är alltså så att samtliga Devils-svenskar bor i samma fastighet i Jersey City – utom Hanky Tank.

– Ja, är du inte klok? Jag är en vuxen man med familj, jag skulle aldrig kunna bo med de där ynglen. Då fick jag ju aldrig vara i fred, skrockar han.

Men Hedbä då, han är ju också till åren kommen?

– Ja, men han vill vara med oss hela tiden, upplyser Yayo Josefsson.

– Han har till och med skaffat pingisbord som vi måste spela på hela tiden.

Well, han kommer från Siljans södra strand, Hedbä. Då blir man inte gammal.

* * *

Titta på sportbladet.se, där är det fullt med grejor av Foppa. Fel av mig att bara hänvisa till bloggen och jag ber om ursäkt.

* * *

Tack för ikväll, kul att ha er med på en äkta liveblogg igen.

Imorrn välkomnar vi Winnipeg Jets tillbaka till NHL – från korresoffan.

Hoppas ni återkommer då. 

Saturday Night Live From The Rock, del 5

Devils – Flyers 0-3 (Slut)

* * *

Ja, golvet går ur hemmaspelet i sista och Flyers lyckas alltså nolla Devils i hemmapremiären.

Synd på så rara ärter.

* * *

Fast du får ha överseende med Ottawa, Eric. De har ju bytt ut halva laget och satsat på en hel armé av rookies för att bygga nåt stort i framtiden – och du brukar väl gilla lag som ger ungdom chansen, no?

* * *

Tyvärr är det Adam som slår felpassningen – en av ett dussin hemmalaget kommer att sitta och studera på video de kommande dagarna – innan det Read-mål som dödar den här matchen.

* * *

Det är lite signifikativt för matchen att Clarkson får rejält med smisk när han kastar handskarna mot Wayne Simmonds.

Sen fick han 2+5+10 för osportsligt uppträdande och jag hoppas verkligen inte att han sa något jättekorkat åt Simmonds.

* * *

Till och med Colton gör mål på Ottawa. Då vet man att det är ihåligt i defensiven…

* * *

Här som var sån feststämning i början. Under sista fem börjar The Rock-publiken bua. Hur många kommer tillbaka till Hurricanes-matinén på måndag, undrar jag oroligt.

* * *

Ber om ursäkt, Dorian Gray, men det kom plötsligt så många repriser av ditt inlägg att det höll på att bli alldeles igenkorkat i spåret.

* * *

Hemmaspelarna blir på dåligt humör och gör sig skyldiga till rätt mycket dumheter på slutet.

Sånt händer lätt, men det känns rätt fånigt.

* * *

Nu ska här göras lite intervjuer. Sen åker jag hem och lämnar slutrapport därifrån.

Saturday Night Live From The Rock, del 3

Devils – Flyers 0-1 (Period 2)

* * *

Nu är det rätt låst och händelselöst, men Flyers är närmare att öka på sin ledning än vad Devils är att kvittera, främst för att hemmaspelarna – inklusive övertände Kovy – begått en handfull riktigt grova misstag.

Marty, som gör en strålande match har de facto räddat dem flera gånger.

DeBoer får nog höja rösten nu.

* * *

0-3 mot Toronto. Stackars Ottawa. Det kan bli en riktig mardrömssäsong det här.

* * *

Varpu skulle ha varit här, men hann – meddelas det på sms från Brooklyn – inte på grund av jobb.

Då det rycker nu desperat i lakritsnerven.

* * *

Ytterbyvännen, du är alltså både från Ytterby, bor granne med en av Sveriges tuffaste snusmumrikar – och håller på Lirarnas lag?

Många guldstjärnor i Bjuppes bok där.

Och ja, Lilja kamperar förtjänstfullt ihop med Meszaros. Flyers är ett lag som passar skåningen riktigt bra, tror jag.

* * *

Yayo är rena Shoestring i en penalty kill – och finare beröm kan vi knappt ge i den här bloggen.

* * *

Håller med, Eric (om du nu inte menar att det är jag som gör att det känns dött – vafalls, i så fall!). Jag saknar åtskilliga Devils-fans i kommentatorsspåret. Fivepoints till exempel. Nu när bloggen kommer att tillbringa så mycket tid här ute borde han göra comeback, tycker jag.

* * *

Fram till sist sekunderna, när Devils skakar fram två riktigt heta chanser, har Bryzgalov mer att göra i den här perioden än vad konduktörerna på path-tågen mellan New York och New Jersey under lördagar…

* * *

Jaså, Mojo är petad också. Det kan inte vara for long, sån talang har Lille Fridolf inte råd att hålla utanför sitt lag.

* * *

Devils cheerleaders uppträder i år något slags bisarra brottnigstrikåer – och några av dem rör sig också med gracen hos Karelin.

* * *

Beklagar att det inte går att hitta länkar till Foppa-festen. Tyvärr är det inte mycket jag kan göra härifrån, men ett tips är fortfarande att hålla koll i Wennerholms blogg.

* * *

Tänk att de fortfarande hyllar soldater med ”Born In The USA” i hallar som den här. Har det FORTFARANDE inte framgått att den texten inte på minsta är uttryck för patriotism?

* * *

Nu hoppas vi på en festlig avslutning här – och en Adam Larsson-balja.

Slutrapport kommer efteråt.

  

Saturday Night Live From The Rock, del 2

Devils-Flyers 0-1 (Period 1)

* * *

Flyers leder rättvist efter en perre. De har framförallt varit bättre i spel fem-mot-fem – och flera gånger tvingat Marty att visa att han tänker vara bra den här sista (?) säsongen.

Enda gångerna hemmalaget sett någorlunda vasst ut har varit under två powerplay och då, faktiskt, i första hand beroende på Adams auktoritära dirigerande på blålinjen.

* * *

Bortsett från några slutspelsmatcher har jag aldrig sett så mycket folk, eller känt sån upphetsad stämning , i den här hallen.

Riktigt skoj.

* * *

Två man är upptagna med Jagr när van Riemsdyk helt lysande spelar pucken till Giroux från positionen bakom kassen vid 1-0-målet.

Den kedjan framstår verkligen redan som en klassiker.

* * *

Eric, de där förkortningarna på tröjorna är hyllningar till de spelare med Devils-anknytning som dog i den ryska flygkraschen

* * *

Adam föräras mycket riktigt dånande ovationer under lagpresentationen.

Det är bara Marty och återvändande Sykora som får mer, faktiskt.

* * *

Kovy ser het ut, men försöker redan göra lite för mycket på egen hand, känns det som.

* * *

De kör Potvin-Sucks-visslingen i The Rock också – men här mynnar den, förstås, ut i ett rungande ”Rangers sucks!”.

Lillebror skäller…

* * *

Enligt Eken låter speakern som informerar oss på pressläktaren om vad som händer exakt som Anderson Cooper på CNN.
Det vore rätt enastående om han hade det extraknäcket, tycker jag.

* * *

Är Vokoun skadad – eller finns det andra skäl till att Caps börjar med Neuvirth i kassen?

* * *

Närmast att göra mål på säkre Bryzgalov är faktiskt Hanky Tank Tallinder, när han avlossar stora kanonen.

Den borde han använda oftare, det har jag tyckt länge.

* * *

Coolt att Zac Rinaldo spelar i Flyers, men som Eken påpekar borde han förstås sumpa Zac och gå all brasilian.

* * *

Ytterbyflyer, är du från DET Ytterby, det med legend-status i den här bloggen?

I så fall ska du få ett svar och det är att vare Talbot eller Read utmärkt sig nämnvärt i den här perioden. Jagr-kedjan ställer alla andra i skuggan.

* * *

Hoppas ni får se något från Denver – och kan berätta för lille Bjuppe vad som händer.

Själv ska jag ta mig en kopp ultrablaskigt Jersey-kaffe.

Vi hörs i nästa paus, som vanligt.

Saturday Night Live From The Rock

Jag säger som Kenta Gustafsson och Bajen-fansen:

Jag har väntat så länge på just denna dag!

För nu börjar det på riktigt.

De matcher vi sett under de två inledande dygnen har bara varit små aptitretare. Preludium. Förspel.

Det är först när bloggen åter sitter i en arena och för första gången på nästan exakt fyra månader ser en match live man kan säga att NHL-säsongen inletts.

TV har sina poäng, visst visst. Men den här sportens magi och den här ligans lyster står inte till fullo klar förrän man är på plats och liksom blir del av alltihop, hör skridskorna skära i isen och pucken metalltjonga i ramarna, känner doften av fukt och svett och zamboni-avgaser, ser det skarpa spotlight-skenet, de färgstarka matchställen och Eken som äter sig proppmätt i pressloungen.

Det är först då det blir riktig schwung i blogginläggen också.

Så please, låt oss göra sällskap genom den här oktobernatten.

* * *

Det började dock inte riktigt som jag hade tänkt mig. Först gick tågen från Manhattan enligt nåt slags lördagsschema jag inte var bekant med, så jag kom hit först en och en halv timme före första nedsläpp och att komma så sent till en NHL-premiär är för gamle Bjuppe som det är för andra att missa förtexterna på bio; man hinner ju inte komma i riktig stämning, för fan!

Sedan visade det sig att uppkopplingen fortfarande är helt uppfuckad i The Rock. Det är väl fan att saker och ting ska fungera bättre i Furudals ishall än i en NHL-arena? Amatörer.

Tills vidare lever jag på min egen 4G-platta och vi får väl en liten bön om att den är mer pålitlig än vanligt.

* * *

En premiär mellan Devils och Flyers har alltid nerv, det är två lag som inte gillar varandra särskilt mycket,  men för oss som värnar stora svenska talanger är just den här förstås extra kittlande.

Adam Larsson begår ju denna soliga och varma höstdag i norra New Jersey sin NHL-debut.

Nu får vi veta om hans försäsongssuccé bara var just försäsongssuccé eller om han är bona fide-back och mig förvånar det ju inte alls om det vi ser idag är starten på en av de stora svenska NHL-karriärerna.

* * *

Ni som undrat över Foppa-ceremonin i Denver behöver inte vara oroliga. Givetvis struntar vi inte i den. Tvärtom, vi har Big Papa Wennerholm på plats och det som händer där borta i Klippiga bergen bör kunna följas på den här bloggen – http://blogg.aftonbladet.se/wennerholm/ .

* * *

Roligast med sändningarna från Stockholm idag:

Man fick se Henrik Lundqvist sjunga ”små grodorna” i ett inslag mellan första och andra perioden.

Jo, det är sant – och han var nästan lika dålig som Bäckis var på ”Hej tomtegubbar” i ”24/7” förra hösten…

* * *

Åh, både teknikstrul och värdelösa tågförbindelser faller i glömska när jag plötsligt finner mig sittande ensam på den enorma pressläktaren i The Rock och försöker hetsa ur mig de här raderna medan den usle organisten övar på sina trudelutter.

Det känns som ett slags hemkomst.

* * *

Att döma av dagens deprimerande uppvisning blir det precis som vanligt för Rangers i år. De skapar ingenting framåt, begår hopplösa misstagen i defensiven och så får Henke rädda dem undan totala magplask.

Hur Tårtan och Stealth-flygaren kunnat intala sig själva att de har en trupp som ska kunna etablera sig i ligans elit undandrar sig mitt förstånd. Det är i och för sig ett klent förstånd, men jag fattar i alla fall att det som bäst blir streckdans med det lag som uppträtt på Globen.

* * *

Eken åt bara i en halvtimme idag. Premiärnerver ni, vet. Då slänger man i sig….

* * *

Det är inte bara Adams debut som får det att pirra i min väldiga lekamen (kropp betyder det, inget annat..): Att få se Jaromir Jagr på en NHL-is igen är också fantastiskt. Det har jag, om man bortser från OS, inte gjort sedan han herre på täppan på Broadway och nästan inget jag varit med om här borta har varit roligare. Om Giroux, som det såg ut i premiären,  dessutom tänker agera ställföretreädande Nyllet, då blir det fan åka av.

* * *
Jag är så stressad när jag anländer – tågschemat, ni vet – så jag hinner bara notera att det pågår något slags premiärfest och att Tom Waits visste vad han gjorde när han skrev sin låt om jersey girls , men konsertpianisten textar från plazan utanför souvenirbutiken Devil’s den och påstår att stämningen är ungefär som på en Springsteen-show på Stone Pony några mil söderöver.

Adam Larssons försäsong har uppenbarligen hetsat upp hockeyfansen i The Garden State.

* * *

Lilja, med nummer 6 på ryggen, är först av alla Flyers-spelare ut till värmningen.

Blir man så ivrig av Göteborgs Prima Fint?

* * *

Som ni vet har de senaste årens Stanley Cup-mästare alla inlett sina säsonger i Europa och jag, som är svag för såna vidskepligheter, börjar undra om vi kommer att få tillbringa några veckor i wonderful Buffalo framåt sommaren.

Det är onekligen Sabres som imponerat mest under matcherna där borta.

* * *
Tedenby ser väldigt het ut på värmningen. Han gör mål ikväll, jag känner det på mig.

* * *

Fan, tro’t om ni vill, men det är folk på alla sektioner här inne ikväll.
Det är ett under.

* * *

Det blir lite ceremonier innan kvällens match också. Först ska årets Devils-trupp, som brukligt presenteras och därefter hyllas Karel Rachunek och Alexander Vasyunov, två spelare med Devils-anknytning som dog i den flygkraschen i Ryssland.

* * *

MangeJy, ja, NHL, har i varje match en hel skrälldus kontrollanter på pressläktaren som sitter och klockar varje spelare. Jag blir nervös bara jag ser dem. Det räcker med att en av dem fumlar med en kille för att allt ska bli helt fel.

* * *

Förstår att ni undrat länge och här kommer svaret:

Givetvis är Bjuppe dressed to kill när det är premiär. Kostymen är mörkgrå, skjortan svart och slipsen en spräcklig snart i gråa nyanser.

Vassare blir det faktiskt inte.

* * *

Är det Brodeurs sista dans som inleds ikväll?

De spekulerar i det i lokal media. Så titta noga på honom. Han är, trots allt, den största nånsin.

* * *

Okej, då så. Då droppar vi pucken och kör.

Välkommen till NHL-säsongen 2011/2012.

 

Sida 1075 av 1355