Nej, jag har inte gått till några craps-bord.
Men det har varit, och är fortfarande, lite körigt med saker som ska lämnas till papper och nät innan deadlin.
Håll ut, mer kommer.
Sorry, det är lite mycket här nu – svensk deadline börjar närma sig, milt uttryckt.
Ted Lindsay Award till – Daniel Sedin!
Nu blir han glad, att få priset kollegorna röstar fram är – förstås – det en NHL-stjärna uppskattar allra mest.
Han får mycket bling bling att ta med sig hem till Ö-vik, Daniel…
* * *
Nä, Celestial – Bobby Orr har åtta Norris.
Och svaret på din fråga tror jag du kan få av andra kommentatorer här.
Ja, Bissen – Grabner hade nog haft större chans om inte vi i the New York Chapter of PHWA bojkottat årets omröstning.
Han får tacka sin eländige GM.
Men samtidigt, att göra 30 mål som 18-åring, som Skinner gjorde…det är svårt att förbise en sån bedrift.
* * *
Att Bobby Lou och Corey Schneider skulle få priset för bästa målvaktstandem var inte mer skräll än att Marlon Brando fick en Oscar för sin roll i första Gudfadern.
Det är inte många lag i historien som haft två så lysande keepers på rostern.
* * *
GM-priset till Gillis. Well, well. Jag tycker att Stevie Wonder stod för större insats i Tampa.
Men det går bra för Canucks nu – till skillnad från förra onsdagen.
Snart har Danne Hart i sin hand också…
Youngblood Skinner får Calder.
Helt korrekt.
Bloggen gartulerar – som om han nu skulle bry sig om det…
Och bara för att jag blev kaxig satte Fru Fortuna såklart upp fuck-fingret direkt.
Jag trodde att Vigneault skulle vinna Jack Adams, men hoppades på Trotz – och så vann Pittsburghs Bylsma.
Men för all del, det han gjorde med Penguins när hans två tunga guns went down var imponerande.
Ryan Kesler får Selke.
Därmed har Bjuppe satt två av två so far.
Fru Fortuna kanske äntligen insett att det är dags att visa lite nåd..
* * *
Kul kommentar av Lidas när han tog emot sin sjunde Norris:
– Jag är glad att jag inte var del av alla old man-skämt här uppe alldeles nyss.
Nej, man skämtar inte med så stora legendarer.
* * *
Men Keslers hår…vad är grejen med det? Jag har inte sett något mer vildsint sedan Sator-Chips blev punkare i Borlänge 1979.
Lidas!
Han får sin sjunde Norris Trophy.
Fan vad stort.
* * *
Jay Mohr håller en underbart elak inledningsmonolog.
Bland annat får han in några vänliga jabbar på Foppa.
– Kul att få vara NHL:s stjärna ett par kvällar varannat år. Det gör mig lite till Peter Forsberg, heter det bland annat.
Och så kommer den här också:
– Colorado ska retire Forsbergs tröja nummer 21. Sen ska de unretire den några kvällar senare…
* * *
Jag
Nu åker vi.
Och det börjar med en tungviktssmocka:
Norris Trophy.
Så snart vet vi om Lidas utsetts till ligans bäste back – för sjunde gången.
* * *
Tim Thomas ser pigg och fräsch ut i sin nya Ron Jeremy-mustasch.
Och inte har han fått nog av firande heller – trots att Bruins, av den legendariska notan att döma, tog sig en rätt så grundlig rotblöta häromdagen.
Igår satt den makalöse målisen enligt tillförlitliga källor i en av casino-barerna på Encore och avnjöt ett glas bättre rött.
Det är svårt att påstå något annat än att han är värt det.
* * *
Tack för fina gratulationer. Vad snälla ni är.
Igår försökte Lidas påstå att han fortfarande har någon centimeter tillgodo på äldste sonen Kevin, men det kan han glömma.
När vi nu får se hela familjen Lidström på röda matten– samtliga fyra söner i knivskarpa kostymer – är det uppenbart att Kevin vuxit om sin old man.
* * *
Steven Stamkos dyker upp i strålkastarskenet – med näsa.
Senast vi såg honom hade han ingen och jag skulle bra gärna vilja veta hur det kändes efter den där Mats Alba-incidenten i sista matchen mot Bruins, men donnan som intervjuar honom underlåter att fråga.
* * *
Nu har det blivit 23 juni hemma i Sverige och jag vill bara meddela det är det datum då dom allra coolaste fyller år…
