Vancouver – San Jose 3-2 (Slut – Vancouver till final)

* * *

Då kan dom börja duka borden på Town Hall.

Det var där vi hade nattlig redaktion under OS och om jag inte minns fel kom jag och Anrell överens om att deras crabcakes var bäst i världen utanför Maryland. Inte hade vi något emot hur de blandade drajjorna heller…

Det ska bli ett sant nöje att komma tillbaka – särskilt som stan kommer att koka av minst lika mycket hockeyfeber igen.

* * *

Slutet i den här thrillern var nästan lika konstigt och snöpligt som det i finalen förra året.

Jag trodde, som tv-kommentatorerna, att pucken hade tagit i nätet ovanför plexit och att målet skulle komma att underkännas.

Det hade just varit snyggt när det jublats, skakats händer och skjutits konfetti över hela isen.

Men det var alltså en skarv i plexit pucken studsade på och Pjäxan var den ende som fattade vad som hände.

* * *

Jag vågade inte säga nåt, av rädsla för jinx, mig för mig personligen är det väldigt lyckat att det inte blir någon match på torsdag.

Det betyder att jag kan gå sista kvällen på Elaine’s någonsin – och göra det i tid.

Så tack skarv, Pjäxa och hockegudar.

* * *

Det sägs nu att hjälten, Pjäxan Bieksa, har nummer tre som en hyllning till gamla backhjälten Lars Lindgren.

Kan det stämma ?

Fan vad coolt i så fall.

* * *
My heart goes out för Douglas Crankshaft.

Jag var med i Chicago när San Jose blev utslagna förra våren och glömmer aldrig hur eländet kändes att se honom, med darrande stämma, säga att ”det här är alltid årets värsta dag”.

Men den här gången kan ingen påstå att hans Sharks har någonting att skämmas för.

De har gjort ett riktigt bra slutspel, pressade ligans bästa lag till det yttersta och fick se sina största stjärnor slå sönder allt gammalt skitsnack om att de inte är tillräckligt bra när det gäller.

Till och med Dagny klev ju fram och var lysande under övertiden ikväll.

Next year. Då är det San Joses tur.

* * *

Det är klart att Henke inte nuddade vid pokalen – det är ju vedertaget gammalt skrock.
Den ende jag sett som inte brytt sig om den vidskepelsen är Alfie.

När Senators slog ut Sabres i HSBC Arena 2006 stod han glatt och klämde på östra konferensbucklan framför mina ögon i omklädningsrummet.

– Jag tror såklart inte på skrock. Det betyder ingenting, förklarade han.

Så gick det som det gick sedan också…

* * *
Om några veckor kan Dogge förhoppningsvis också trösta sig med att han till sist fick en fruktansvärd pärla på Ryan Kesler.

Förmodligen vibrerar det fortfarande i Vancouver-stjärnans pannben.

* * *

När finalen börjar
Det beror på hur det går i Forum kommande natt.

Om Boston vinner och blir klara kan första matchen spelas redan till helgen.

Om det blir en Game 7 mellan Bruins s och Lightning på fredag lär vi istället få vänta till nästa helg.

NHL och NBC har en någon grej med att de vill att de första matcherna ska spelas på helgkvällar, fråga mig inte varför.

* * *

Ni har säkert hört det på tv-sändningarna redan, men det är värt att upprepas.

24 maj 1994 vann Cancuks också en konferensfinal i Game 5 , mot Maple Leafs – i andra övertidsperioden.

Lite småspooky, det får ni hålla med om.

* * *

Den gången fick de till sluta möta New York Rangers – något som är rätt så svårt att tänka sig idag.

I år blir det Boston eller Tampa.

Och vad ska vi tro?

Ingenting – men min gissning är att det blir en Game 7 i TD Garden innan vi får veta.

Första ska dock sjätte matchen spelas ett 20-tal mil norr om där jag sitter nu och från det dramat återkommer jag strax före första nedsläpp, okej?

Vancouver – San Jose 3-2 (Slut – efter fyra och en halv period)

* * *

Märkligt slut, men inte dessbättre regelvidrigt – och Vancouver Canucks är i Stanley Cup-final.

Grattis, säger bloggen.

Mer om någon timme, är det tänkt.

Vancouver – San Jose 2-2 (Period 4 – ytterligare en övertidsperiod väntar)

* * *

Ja, nu får ni ert lystmäte vad det gäller övertid och sudden-drama.

En femte period väntar – och jag får nog börjar lägga ner planerna på att hinna till Tampas morgonvärmning i Forum imorrn.

Jag har ingen aning vem som vinner, men till slut gör någon ett allvarligt misstag – eller blir utvisad – och då är det slut.

Håller ni er vakna?

Vancouver – San Jose 2-2 (Period 3 – övertid väntar)

* * *

Har ni sett på fan – vi får övertiden vi hojtat efter under hela konferensfinal-serien.

Och Kesler – Canucks egen Stefan Schwarz – kvitterar alltså när fjorton sekunder återstår.

Oh, the drama…

* * *

Nu ska Vancouver-fansen inte bli överentusiastiska.

Sharks har vunnit fem eller sex sudden death-rysare i det här slutspelet.

Dom vet hur man spelar såna här gånger – och de har hockeygudarna på sin sida.

* * *

Jag önskar inte att Dogge ska behöva ägna sommaren åt att gå och tänk på den där feldömda icingen.

* * *

Bra gjort av Pavelski, men Bobby Lou ser bra fånig när han går ut så där långt – och missar pucken.

Man ska, tycker jag, vara helt säker på att nå pucken om man gör så där.

* * *

Mer kaffe!

Vancouver – San Jose 1-1 (Period 2)

* * *

Jahaja, oavgjort efter två – och ett drama in i det sista. Det är så man kan hur hela Kanada håller andan nu.

Hur det går?

Fan vet, men jag får för mig att det skotten till trots – 12-25! – är fördel Canucks.

Men det kanske äntligen är dags efter den sudden death vi hojtade efter igår…

* * *

– Murray is like a Humvee out there, säger Engblom.

Suverän iakttagelse.

* * *

För andra gången boxar en Canucks-back – den här gången Ballard – in pucken i eget mål.

Någon borde upplysa dem om att det inte är så lyckat.

* * *

Själv skulle jag vilja ha in Thomas Forslund i Wennmans drömfemma, men inser att det inte skulle godkännas av så många, så jag säger så här:

Lidas-Bobby Orr-Lemieux-Gretzky-Foppa.

* * *

Sekvensen när Kesler först linkar ut skadad och Sharks ögonblicket därpå kvitterar påminner om minuterna i VM-kvarten 1994 när Rumänien först gjorde mål och Stefan Schwarz sedan blev utvisad.

Fast den gången gick det ju bra ändå…

* * *

Det var, Kmannen, en American Idol-vinnare häromåret som hette Bo Bice också.

Ett mycket passande namn.

* * *

Antti Niemi har aldrig förlorat en slutspelsserie och verkar fast besluten att inte göra det ikväll heller.

Fan, varje gång jag bestämt mig för att han är överskattad gör han en sån här match.

* * *

Har man stammisar som John J i kommentatorsspåret får man räkna med att Kenneth Kennholt nämns då och då…

* * *

Ju längre kvällen går, desto rödare verkar det som att jag blir. Börjar nästan se lite komiskt ut nu…

* * *

Julia, vad har du emot Canucks nu då? Jag trodde du som sann Habs-fanatiker höll på kanadickerna såna här gånger.

* * *

Niclas Wallin är det nog bäst att hålla koll på i fortsättningen.

* * *

Nu ska jag koka lite kaffe och förbereda mig på en av säsongens mest spännande perioder.

Vancouver – San Jose 1-0 (Period 1)

* * *

Ojvoj, nu har Canucks ena skridskospetsen i Stanley Cup-finalen.

Men det är inte precis som att de kör över Sharks.

Burrows gör 1-0 – genialt framspelad av tidernas bästa tvillingar – men sen har det mest varit tjurrusning mot en formidabel Luongo.

Och även om de nu är grymma i egen zon, och Bobby Lou spelar sig till en staty i hemstaden, kan det nog inte riktigt fortsätta på det viset.

* * *

Samtidigt ska Sharks bevisa det omöjliga nu:

Att det går att vinna fast man inte utnyttjar ett långt fem-mot-tre-överläge.

Aj, det måste bli mål där. Måste.

* * *

Men, Kalleballe, Boucher slängde ju in Mike Smith igår – och slänger in Roloson igen i matchen efter.

Det är dribblande i mina ögon.

* * *

Det är alldeles uppenbart att Big Joe inte är hundra – eller ens 50, om man ska vara helt uppriktigt.

Han åker omkring och skakar en hand som man gör ungefär när man bränt sig på spisen, han undviker närkampsspelet och han tar inga tekningar.

Det talar inte för San Jose.

* * *

EPersson, jag har inte hört att de som får Lady Byng skäms, men Calle Johansson vet väldigt mycket mer om det än jag – även om han själv inte direkt var kandidat någon gång, he he.

* * *

Raffi Torres leker med elden när han för andra matchen idag mosar in Crankshaft i planket.

Inser han vad som kan hända?

* * *

Snus är det enda jag inte klarar mig utan, simon. Röker gör jag bara för att det är så gott!

* * *

Dagny är nerflyttad i tredjekedjan.

Om det här går åt helvete borde waivers-listan vara nästa hållplats.

Han är USEL så fort det blir allvar.

* * *

Meddelas kan att vännen Wennman i London under värmningen inför den här drabbningen tog ut tidernas drömfemma.

Så här skrev han:

”Bobby Orr-Fetisov, Forsberg-Gretzky-Maltsev. Till mitt försvar anför jag att jag sett alla live.”

Någon som har motdrag?

Idag börjar vi med att gratulera nyblivne 70-åringen Bob Dylan.

Han är större, bättre och viktigare än alla andra – Thomas Forslund inkluderad.

Har ni ett glas där hemma i natten, höj det för Mästaren.

* * *

Jaha, denna kväll i slutet av maj nådens år 2011 har Canucks en ny chans att visa lite killer instinct.

Det har varit si och så med den saken under serierna mot Chicago och Nashville, men nu vore det väl fan.

Vinner de är de i fucking Stanley Cup-final.

Då måste man kunna gå all in och göra sin bästa match någonsin.

Allt annat är en besvikelse.

* * *

Nu är det återigen sådär att människor jag möter hejdar sig mitt i steget.

Dom tror att de ser en vandrande stoppskylt.

Men det är bara jag som legat vid poolen hela dagen…

Om Tampa-svenskarna alls går att prata med efter matchen imorrn – det vill säga om de inte blivit utslagna – kommer jag att bli grundligt mobbad.

* * *

Good news för Sharks:

Jumbo Joe är i stridbart skick (om än säkert inte fullt så hundra procent som lagledningen säger) och kommer att spela denna femte match.

Därmed ökar gästernas ganska avsevärt.

* * *

Åkte idag förbi Ristorante Bice i downtown Naples. Där skulle man inte vilja äta…

* * *

Boucher har gjort klart att Roloson står i morgon igen.

Hm, sånt där Philadelphia Flyers-dribblande i kassen tror ju jag så lagom på.

* * *

Vad gäller Dylan-låtar borde vår Dagny – Dany Heatly – lyssna på ”You Gott Serve Somebody”.

* * *

När en sorgsen Todd McLellan efter matchen i söndags svarade ”Vi får veta nu” på frågan om Sharks har karaktären för att komma tillbaka från ett sånt här underläge trodde jag det var kört och Canucks i princip klara för final.

Men jag har svängt senaste dygnet och tror nu att Sharks mycket väl kan bita tillbaka . Canucks brister i seriedödargenren, Sharks desperation och Big Joe på krigarhumör talar lite för det.

* * *

Det blir dataskärm i kväll också, som ni antagligen lyckats sluta er till av rubriken.

Sportbar blir för stökigt och…äh, jag gillar det här hotellrumsupplägget. Särskilt som jag har balkong och mellan varven kan gå ut och röka och lyssna på cikadornas sång i mörkret.

Vi hörs förstås med jämna mellanrum under kvällen

Boston – Tampa 3-1 (Slut)

* * *

Nähä, ingen övertid idag heller.

Ni har ju rätt, det var alldeles för länge sen. Vi hade ett helt koppel i de två första omgångarna, men i konferensfinalen – nada.

Idag var det dock nära, för Lightning trummade på duktigt i slutet och hade några riktigt feta chanser, men Tim Thomas var, med benägen assistans av sina backar, strålande.

3-2 i serie nu alltså, och ni vet vad dom säger: Den sen som vinner femte matchen när det står 2-2 brukar praktiskt taget alltid vinna.

Dom säger emellertid också att fjärde matchen är den svåraste att vinna och så jämnt som det är mellan de här två har jag en bestämd känsla av att det blir en Game 7.

* * *

Lillbjörn och Storbjörn…känner ni varann? Det är ju underbart att se de två signaturerna efter varandra i spåret,

* * *

Knacka krokodil är ingalunda kodspråk.

Det finns fullt av dem här nere – man blir till och med varnad på hotellparkeringen – och jag vill gå ut och knacka några stycken.

* * *

Nu blir det kvällsdopp. Och i morgon, i den gnistrande solen, långdopp.

Sen hörs vi igen, lagom till rysaren i Vancouver.

Boston – Tampa 2-1 (Period 2)

* * *

Ajöss Lasse Falk, hallå pond hockey, som Guy Boucher brukar kalla det.

När Horton Hormon efter knappt fem minuter lyckas kvittera är det som att all strategi, allt positionstänkande och alla direktiv från båset bara sköljdes down the drain.

Sen blir det vilda västern och byta chanser.

Jädra roligt att titta på, men jag kan tänka mig att coacherna gnisslar tänder och särskilt då Boucher, som fått se ledning bli underläge.

* * *

Styrbjörn, en liten räk-cocktail och en cobbsallad, det var allt jag tyckte att jag behövde ikväll.

Fint i all enkelhet, kan jag säga.

* * *

Men Lightning ”gör” en liten Sharks ikväll också. De underlåter att utnyttja en massa gratislägen de får i form av powerplays i början. Sedan börjar de själva marschera mot botbänken.

Skillnaden är att de sedan utsätts för Bruins powerplay, inte Canucks…

* * *

TV:n står på tyst i bakgrunden och jag ser inte ens vad som är på, men när damen som kommer in med room service-salladen ser vad som pågår i ruten utbrister hon.

– Åh, du tittar på Bachelor!

Eh, nej, det gör jag inte…

* * *

Det var ren Henrik Sedin-klass på Bergerons passning till 2-1-målet.

* * *

Mike Smith har fortfarande bara fått tolv skott på sig, men å andra sidan bara tagit tio av dem.

* * *

Jag tycker det låter rätt tufft när Doc Emrick säger ”Big Victor Hedman”.

* * *

Man måste ju förena transportsträcka med nöje, Jacob.

* * *

Förlängning, tror vi på det?

Jag gör det – och ska nu gå ut och knacka lite krokodil. 

Boston – Tampa 0-1 (Period 1)

* * *

Fyra skott av Boston i första perioden.

Fyra.

Det är inget vidare när man är hemmalag i en konferensfinal.

Men Lightning får en drömstart med mål redan efter en dryg minut och kan sedan lasse falka Bruins för allt vad tygen håller – samt komma i snabba spelvändningar när det behövs.

Jag skulle ha ont i magen om jag var Julien nu.

* * *

Dom visade visserligen hockeyn på en skärm nere i baren, men det var mest en massa golfare som satt och skrockade i konjakskupor , så jag rusade (nåja…) upp hit igen

Trevligt med en sån här länk ändå. Det blir liksom lite…intimt.

* * *

Simon Gagne är det värsta som hänt Boston sedan Albert DeSanto.

* * *
Rätt högt spela slänga in Mike Smith från start, tycker jag. Jag tycker, som jag påpekade i lördags, att han är bättre än sitt rykte och hittills har det ju funkat bra.

Men fan, risken är uppenbar att Boucher fuckar med den säregne Rolosons huvud och i längden kan det orsaka oönskade problem.

* * *

Albert DeSanto, om någon undrar, var – förmodligen – The Boston Strangler.

* * *

Sant, Per. Men jag kan ta ett kvällsdopp i en varm pool efteråt. Det kan inte du!

* * *

Fan, ibland är Stamkos rena Darren Helm när han kommer störtande.

* * *

Jacob, det här är ingen semester. Bara en transportsträcka jag unnar mig under det stora Stanley Cup-rallty. Ledigt kan vi ha i sommar, allihop.

* * *

När man kan ställa ut dojorna utanför dörren och hämta dem, nyputsade och glänsande bara några timmar senare, då känner man sig lite som James Bond.

* * *

EAXJ, jag gick via MyP2P och hittade en finfin länk med glasklar bild och inget stallande.

Suveränt.

* * *

Nu ska jag dessutom beställa något bättre ärtbart på Room Service. Lite Bond det med.