Är på rum med länk – och kan publicera era kommentarer, om det skulle vara så.
Tack för alla länkar.
NHL:s webbsändningar prenumererar jag förstås på, men moment 22-situationen är ju att alla matcher som sänds på Versus är blackoutade på nätet – och just nu visas alla matcher på Versus.
ESPN är bara för er i Europa, funkar inte här.
Nu börjar jag med att testa baren här på hotellet; det såg ut som att de hade några tv-skärmar gjorda för sport där nere.
Går inte det kommer jag tillbaka och kollar några fina länkar.
Oavsett vilket hörs vi snart.
…befinner jag mig just nu. Alltså i Naples Florida. Och Versus finns inte på några tv-apparater i närheten, så jag tänkte helt fräckt fråga om hjälpa med länk de två kommande kvällarna. Kan någon hjälpa mig med det får denne någon guldstjärna i kanten
San Jose – Vancouver 2-4 (Slut)
* * *
Jaha, Vancouver Canucks har slagläge och är en enda seger från Stanley Cup-finalen.
British Columbia måste koka av feber nu.
Men är canuckerna så här överlägsna när i grenen special teams vinner de på tisdag också.
Det var den absoluta skillnaden i den här matchen.
Gästerna hade de facto bara tretton ynka skott, men de dödade sina egna utvisningar – och såg sannerligen till att utnyttja San Joses.
* * *
Henrik Sedin gjorde en Conn Smythe-match – och assisten till fjärde målet, mellan benen på Niemi, hör till det snyggaste och kallaste som gjorts, i alla fall på den här sidan Kenta Nilsson.
* * *
Big Joe försvann efter en rungande hård – och, för en gångs skull, sjysst – Torres-tackling.
Om han inte återvänder ser det väldigt mörkt ut i hajsjön.
Vem ska leda dem i hans frånvaro? Dagny?
* * *
Panger frågade just Henke om konstnumret vid 4-0-målet var tänkt som passning eller skott.
– Det tänker jag inte berätta, flinade matchens kung.
* * *
Nu ska jag ta en lugn och fin kväll i Tampa med room service och film. Sedan bär det av söderut i morgon bitti och nånstans från Naples-trakten kommer imorrn en ny tv-blogg om matchen som avgör om Vancouver får möta Boston eller Tampa i Stanley Cup-final…
San Jose – Vancouver 0-3 (Period 2)
* * *
Tillåt mig utbrista:
Ojvoj!
Canucks får alltså tre fem-mot-tre-lägen i rad – något jag inte kan erinra mig att jag nånsin sett tidigare – och går upp i 3-0-ledning.
Det är alltså Sharks som plötsligt tappar all disciplin och börjar – och Canucks som tar vara på de chanser motståndarna försatte i sådan häpnadsväckande mängd i första. och början av andra.
En oerhörd scenförändring.
* * *
Henrik Sedin har assist på samtliga tre mål och går alltså upp i ensam ledning i slutspelets poängliga.
Och att se honom under såna där situationer, när han är på det här humöret, är som att se Leonard Bernstein dirigera en symfoniorkester.
Så mighty.
* * *
Men Leif Boork lever.
Vi såg så sent som för ett dygn sedan hur bräckliga just 3-0-ledningar kan vara.
Får San Jose bara ett mål i början av tredje är det plötsligt blod i vattnet och då vet vi vad som händer med hajar.
* * *
Inte för att jag nånsin sett Leonard Bernstein dirigera någon symfoniorkester, men ändå…ni fattar.
* * *
Efter förra matchen gjorde Daniel Sedin en Alfie och sa att man inte kan vinna om man inte utnyttjar fem-mot-tre-lägen.
Det verkar som att lagkamraterna lyssnade på honom.
* * *
Tellus, jag skriver och uppdaterar kommentarer under avblåsningar och reklampauser – om det inte är tråkig match, då kan det hända att jag sitter och knattrar även under spelets gång. Sedan förfärdigar jag det hela under periodpauserna.
Jag tänker inte släppa in dig i mitt sjuka huvud mer än så, men låt mig säga att det blivit en vana; det är så jag ser på hockeymatcher nuförtiden, helt enkelt.
* * *
Och det finska luftvärnet is on a roll. Jävlar vilka bomber till slagskott Sami Salo plaskar in bakom sin landsman.
Det här, som big boss Poromaa omedelbart sms:ar, rena samifinalen…
* * *
Finfin åktur McGinn får av Fast Freddy Shoestring-kompisen.
Det är SÅ – genom att vara lite smart och fräcka – man hämnas.
* * *
Pavel, har domarna bytt lag nu?
Det var inte dom som dömde bort Canucks i första och början av andra – det var Canucks som uppträdde hårresande odisciplinerat.
Nu är det Sharks som, milt uttryckt, begått samma synder.
* * *
Jag får lov att säga det igen, utifrån andra förutsättningar:
Första målet – i den här perioden – blir väldigt viktigt.
San Jose – Vancouver 0-0 (Period 1)
* * *
Djupet är det nog inga problem med hos Canucks.
Men kanske fattningsförmågan.
I två dygn har alla pratat sig blåa om att det inte går att dra på sig utvisningar i den här serien.
Och vad gör Canucks?
Drar på sig fyra stycken redan i första perren – och för två av dem står en löjligt övertänd Glass.
Att de klarar sig undan ett eller fler mål i arslet beror på att Sharks inte är riktigt lika heta idag, inte kör lika hårt, men man behöver inte ha gått några kurser hos Tommy Boustedt för att fatta att detta går alldeles helvete om dom keep it up.
* * *
Versus, NHL Newtork, TSN, CBC och alla andra som visar NHL-hockey har lysande studiovärdar, men när stora pappa NBC tar över slänger de in en fnittrande tönt som Liam McCuch.
Varför måste dom förolämpa hockeypubliken i sina försök att attrahera de som inte är intresserade?
* * *
Glass, som tycker att det här är tiden att ta revansch på McGinn, inte bara heter som han gör. Han har nog glass i huvudet också.
* * *
Samtidigt borde det oroa Sharks-fansen ett smula att hemmalaget inte utnyttjar alla gratislägen.
Klocken tolv är kanske inte Jumbo Joes bästa tid på dygnet?
* **
– Bruins-fansen vill se Tim Thomas vara ute och hantera pucken lika mycket som jag vill se Pierre i thong-kalsonger.
Säga vad man vill om Mike Milbury, men ibland är han lite kul…
* * *
Granvista, förr om åren släpptes spelprogrammet först i juli, men sedan förra året arrangerar NHL denna julafton redan kring midsommar.
Fast med osäkerheten kring Atlanta och Winnipeg är det väl inte hundra att de kan upprätthålla snabbheten i den servicen, vi får se.
* * *
Och Torres, han tycker ALDRIG att han ska en utvisning. Han kör över folk helt vårdslöst, blir avblåst och står sen och protesterar och svär och frustar.
Charging, kallas det – och om nu åker för just den försyndelsen gång på gång kan man ju tycka att man borde förstå att det är förbjudet, även om man nu inte håller med domaren om bedömningen.
* * *
Bobby Lou är i slutspelsform.. Det var på tiden.
* * *
Crankshaft, som åkte på den saftiga proppen, delar Torres syn på att det där inte är någon utvisning
Han tycker man ska få betala på andra sätt – och det kommer Vancouver-forwarden få göra också, vänta bara.
* * *
Nu tror jag första målet betyder ännu mer, Christoffer. Det handlar inte så mycket om att Canucks ska komma igång som att Sharks inte ska göra det.
Djup.
Canucks har hela säsongen skroderat om just det.
Sitt djup.
Och de menar inte intellektuellt, även om jag misstänker att coach Vigneault kan sin Sartre, utan att hela spelartruppen är full av kvalitet.
Well, korten på bordet, boys.
För som det verkar är båda backarna Christian Erhoff och Aaron Rome satta ur stridbart skick och i så fall måste nya pjäser utan erfarenhet av den här sortens krig in och brottas med Jumbo Joe och Marleau och Pavelski.
Tror ni det funkar?
Jag undrar jag, men hoppas framförallt att kvaliteten på själva serien inte påverkas. Matcherna mellan Sharks och Canucks har varit helt fenomenala och det ska de vara i fortsättningen också.
* * *
Själv är jag kvar i Tampa, på Marriott, för i New York rapporteras bara regn och jag har en sol- och värme-addiction.
Eftersom den här matchen visas på NBC kan jag emellertid se den på mitt rum och därför blir det något slags tillbakalutad blogg idag också.
Välkomna att hamra loss i kommentatorsspåret.
* * *
Keith Ballard är mannen Vigneault slänger in i Erhoffs och Romes frånvaro och han är polare med Fast Freddy Shoestring, så no worries, säger jag ändå åt Canucks-fansen.
* * *
Middagen igår kväll får fyra plus. Kommer du nånsin till Tampa och blir sugen på högklassig italiensk mat – och dessutom vill ha en vy över bukten – rekommenderas Armani’s å det allra varmaste.
* * *
Apropå Fast Freddy Shoestring skulle han vara en finfin förstärkning i Modo, men glöm det.
Han ska, känner jag mig övertygad om, flytta till Philadelphia och tillsammans med Blair Betts få ligans bästa penalty kill-tandem att återuppstå.
* * *
200 fans samlade utanför Philips Arena i Atlanta igår för att protestera mot försäljningen av Thrashers. Jag förstår deras indignation, men sorry – 200 är ingen siffra som gör intryck på någon, allra minst the powers that be.
Men de ska ha särskilt plus för att de på medhavda plakat citerade Dylans ”Desolation Row”:
”Here comes the blind commissioner, they’ve got him in a trance…”.
* * *
Världen gick alltså inte under.
Det kan bero på att gud inte finns och att allt som står i bibeln är ren fiktion, men jag vet inte.
* * *
Öppningen. Det känns som den är helt avgörande, igen. Får Canucks första målet kan de skaffa sig slagläge i den här serien – hamnar de återigen i underläge direkt i första väntar en Game 7-resa.
Tror jag.
Vi hörs under matchens gång, tycker jag.
Tampa – Boston 5-3 (Slut)
* * *
Nu har jag fått höra hur fansen i Forum låter när Lightning gör mål, och vinner, i slutspelet.
Pretty fucking loud.
Och nu får de chansen att skrika ännu mer. Oavsett hur det går i Boston på måndag blir det ju sjätte match här nere och let me tell you – Bjuppe är rätt så nöjd med det.
Det betyder att han kan dröja sig kvar i värmen några dagar, kanske göra en avstickare till vackra Naples, och sen finnas på plats igen på torsdag.
Så ska livet levas.
* * *
Det var några Boston-björnar som igår talade om att det är lätt att spela mot Tampa – och några antydde också att de redan börjat fundera på hur det kommer att vara att spela Stanley Cup-final.
Kommenterarna gick inte spårlöst förbi i motståndarnas omklädningsrum.
– Nej, vi hörde att vi tydligen är lätta att spela mot. Det gav bra tändvätska, berättar Vigge.
Mm, man ska inte prata så mycket under slutspelet, det borde Julien ha upplyst sina trupper om.
* * *
När jag promenerar mot hotellet står Cheap Trick fortfarande och vevar utanför arenan.
Tror bestämt jag hör ”Surrender” .
Men det gjorde ju inte Tampa alls.
* * *
Boucher får frågor om det faktum att Gagne var mannen som sabbade festen för Boston även ifjol och den unge Tampa-coachen nickar eftertänksamt.
– Det är ett annat lag och ett annat år, men något som aldrig förändras är att Simon Gagne alltid är inblandad när matcherna avgörs. Så har det alltid varit och så kommer det att vara tills han går i pension, heter det.
* * *
Den som vinner på måndag tar den här serien, det är min rätt så bestämda känsla.
* * *
I en gång utanför omklädningsrummet har Tampa-spelarna sina postfack och jag, som alltid stått Aftonbladets vaktmästare nära, upprörs in i själen när jag ser att Öhlunds är alldeles proppfullt.
Man ska för fan tömma sitt fack!
– Eh, ja, ursäktar han sig, jag tömde det faktiskt för en vecka sedan, men det har visst blivit fullt igen.
Roloson är lika fullt det – och där verkar det ligga en månads skörd av beundrarpost.
Vigge, däremot, håller ordning i sitt fack. Det är en väluppfostrad pojk det.
* * *
På väg ut ur Forum springer jag på Joakim, Jonathan och Hampus. Det är en trio härligt rödbrända ångermanlänningar som kommit till solen för att hälsa på nummer 77.
Händer skakas, bilder tas och åsikter om hur grym matchen var utbyts.
Sen åker dom hem till Hedman och grillar i skymning.
Man ska vara polare med hockeyproffs, det är helt uppenbart det som är grejen.
* * *
Nu är det ledig kväll och ett bord på Armani, Zagat-rekommenderad krog en bit utanför stan, är bokat.
Drajja, here I come.
Medan jag sitter och smuttar på den tycker jag ni kan titta på lite bilder från de här dagarna i the sunshine state.
Hotellrumsutsikt monumentale.
Kolla alltså. Det här är ju en dröm! Ett helt får åka med zambonin i Tampa!
Lite värmning i Forum.
Och lite jumbotron i Forum.
Här är pressläktarannexet där Bjuppe sitter och knattrar. Kan ni ju hålla koll på i tv:n nästa gång.
Och här är riktiga pressboxen. Man skulle kunna säga att vi tagit oss in i spelarnas huvuden…
Tänk att det häner en sån här i Tampa. 
Här bor det en från Piteå och en från Ö-vik.
Han från Piteå är hett villebråd emellanåt.
Inspiration.
Heltäckningsmatten i Lightning-kabinen. Ingen får trampa på klubbmärket.
Ser ut som en vanlig kväll på Bolanche, men det är en klassisk scen från förra gången Marty St. Louis firade slutspelsframgångar…
Och här är en annan bild från samma tillfälle; kanske det mest legendariska slagsmålet i en final någonsin – mellan superstar Lecavalier och superstar Iginla.
Vigges grillor. På dom går det fort. Ibland.
Här är dom i action.
* * *
Okej, vi hörs igen i morrn kväll – om jag orkat lämna poolen vid det laget…
Martin St. Louis sätter just 5-3 i tom kasse.
Tampa vinner alltså.
Mer kommer senare, om någon timme.
Tampa – Boston 3-3 (Period 2)
* * *
Världen har återuppstått i Tampa!
Lightning kommer ut som ett parti dynamit nån just aptera och innan de har exploderat klart är det utjämnat.
Riktigt häftigt att se.
Samtidigt visar Bruins att Leif Boork lever och aldrig har fel – att leda med 3-0 är hemskt. Så fort Purcell får in ettan inser de att det var för tidigt att slappna av och då är det ohyggligt svårt att hitta tillbaka till desperationen.
* * *
Claude Julien håller garanterat inte med, men det är ungefär sju miljoner gånger roligare att titta idag än i förrgår.
Vilda västern rules.
* * *
Jag tror Boucher tog fram skjutjärnen i första pausen och meddelade att det bara var att börja spela, or else….
Hur får man en sådan scenförändring till stånd annars?
* * *
Fan, jag glömde ju den så kallade Carlgren-raden – resultatet – i inledningen av förra inlägget. Nu väntar smisk på bara skinkorna av Pontus chef.
* * *
När the going gets tough, Defenitely Maybe Bergnheim gets going. Det nionde slutspelsmålet kan ha varit coolaste.
* * *
Bruins-fansen som firade ute i gångarna i periodpausen håller en något lägre profil just nu.
* * *
Nä, Mattssoon, de redaktionella bloggarna blir ni inte av med hur som helst. NHL-bloggen bor kvar på samma adress.
* * *
Rätt kallt av Purcell att i det läget, när säsongen halvt om halvt är on the line, lägga över en backhand och sprätta in det första hemmamålet i hela serien på Thomas.
* * *
Själv har jag slutat uppröras över goaltender interference-bedömningen.
Domarna har uppenbarligen fått instruktioner lika gjutna i sten som de tio budorden och blåser lungorna av sig så fort någon nuddar vid burväktarna.
Det är löjeväckande, men inget att göra åt.
* * *
Rob 4, jag har aldrig varit på Awards-galan så jag kan inte säga bestämt, men det är Vegas så jag vet ju vad jag tror.
Bjuppe Biff fyller dessutom år dagen efter, så jag kommer om inte annat ha en egen firmafest monumentale.
* * *
Mike Smith är inte dålig – men ojämn. Han blir Olow Sundström lite då och då, men kan knäcka hästballe (ah, vilket 1998-uttryck!) också. Jag såg honom helt overkligt bra på Garden som Dallas-målis för några år sedan.
* * *
Öhlund får in en fin pärla här på slutet också. Piteå dansar och ler!
* * *
Och som om det inte vore nog med att det är lysande hockeyunderhållning just nu bara slår det mig mellan varven – väntar efteråt gör en helt ledig kväll i Tampa och därpå lång sovmorgon.
Oh, yes.
* * *
Nu börjar tredje akten.
Ojvoj.
Den är oförutsägbar, det känns som att vad som helst kan hända.
Men man kan utgår från att det blir skoj – och kanske väntar sedan en förlängning…
