Eastern drama

Håll i den imaginära hatten nu, ni som håller på Rangers – eller något av de andra lagen som sitter runt bordet där playoff-platserna ligger i potten.

I kväll kan  slutspelsracet i öst mycket väl komma att avgöras.

Buffalo möter Rangers och Carolina tar emot Montreal hemma i Raleigh – medan Fast Freddy Shoestring och de andra Leafs-stjärnorna får sitta hemma i sina Big Smoke-soffor och bita på nagelbanden.

För de flesta som följer den här bloggen – eller åtminstone gör sina röster hörda i kommentatorsspåret – är the showdown i HSBC Center huvudnumret.

Som Dirty Harry Callahan säger i Post idag:

– Det här är förmodligen den viktigaste match vi spelat den här säsongen.

Precis.

Om dom vinner ska det vara klart att det blir slutspelsdans på Broadway om två veckor – särskilt om Hurricanes samtidigt torskar. Om de istället förlorar blir det streckdans under grundserieavslutningen – särskilt om Hurricanes samtidigt vinner.

De förutsättningarna ber jag att få kommentera så här:

Ojvoj.

* * *

Nhl.com har i skrivande stund fortfarande inte hajat galoppen,  men Buffalo News bekräftar Kometens sensationella nyhet:

Ryan Miller är skadad, så det blir istället Jhonas Enroth som får bära Sabres på sina södermanländska axlar i säsongens största drama.

Psykologiskt är det säkert lite jobbigt, men hockeymässigt ska det inte behöva betyda så mycket. Enroth är, lyder mitt bestämda intryck, en hård jävel som bara blir bättre när det är lite press.

* * *

Ledsen för rubrikförvirringen igår, men det är lätt att bli dagvill när man bara sitter på sitt feta arsel och producerar texter flera dygn i rad.

Nu vet jag i alla fall att det är tisdag.

Eller nåt.

* * *

Hockey News-artikeln om Reddens nya tillvaro i AHL – kongenialt betitlad ”Millionaires on the bus” – var ingenting mindre än lysande.

Rekommenderas varmt.

* * *

Sid The Kid har fått klartecken att träna med laget och flyger med Penguins till Florida i helgen.

Den största comebacken sedan John Lennon lämnade isolationen i The Dakota Building väntar alltså runt hörnet.

* * *

Nej, att jag numer har ett annat kontrakt än den fast anställdes är inget det är meningen att ni läsare ska märka någonting av.

Däremot kan ni hitta min lilla signatur på fler håll framöver. Kommande nummer av PRO Hockey finns det till exempel anledning att bläddra i.

* * *

Hur det går ikväll?

Ojvoj, jag törs fan inte tippa. Rangers är ett utomordentligt bortalag, men Sabres brinner rimligen av revanshlusta efter uppsmiskningen i Toronto igår.

Det blir hårt, det blir jämnt och…ja, låt oss säga att det slutar 2-2.

Sen vinner Rangers på straffar.

Onsdagskväll i korresoffan, del 2 – The End

Jaha, då tajtade det till sig i det östra racet igen då – eftersom Leafs slog Buffalo och Carolina till slut tog två poäng mot Washington.
Aldrig kan man andas ut. Men det är förstås bara bra; enkom slutspelet självt är roligare än streckstrider som pågår ända in till mållinjen – som i Philly ifjol,.
Rangers kan nu göra det ännu tätare kring strecket mot Buffalo imorrn – eller själva bli indragna i skiten igen.
Ojvoj.
* * *
När jag i en periodpaus gick för att handla kaffe, diskmedel, Philadelphia-ost (för Velvet Underground-Villes skull förstås) och frukostfrallor hittade jag nya numret av Hockey News i brevfacket.
Huvudnumret är en Ken Campbell-blänkare om Tim Thomas, poserande i en riktigt raggarmustasch på omslagsfotot
Andra rubriker :
”Why the NHL needs a new cheif justice”, ”Henrik Lundqvist rest? Fat chance”, ”Tampa: From dead-bolts to contenders”, ”uh-oh, Sharks are smelling blood again” (Var det inte en bloggare som skrev något liknande häromdagen…?) och ”Redden & Finger on the farm”.
Jag återkommer om det finns nåt matnyttigt bakom formuleringarna.
* * *
Flyers såg äckligt bra ut under vissa sekvenser mot Penguins, det vill jag bara säga.
* * *
Blir väldigt glad av att se att Ryan Hollweg – utrustad med ännu saftigare raggare-på-campingen-i-Rättvik-på-midsommar-1978-mustasch – kallats upp av Coyotes och spelar NHL-hockey igen.
Han var lite korkad ibland, men hade störst hjärta i det första Rangers-lag jag lärde känna på allvar när jag hade flyttat hit.
* * *
Skjut, Loui Loui. Jag vill ha Stars i playoff.

 

Onsdagskväll i korresoffan

Kometen, jag har så attans mycket annat att göra ikväll– är ju frilans nu, och som sådan måste man respektera sina arbetsgivare deadlines!– så någon regelrätt korresoffan-blogg tror jag inte det finns tid till.
Men jag ska se till att uppdatera kommentatorsfältet hela tiden, så det är bara att skjuta från höften om ni har några synpunkter.
* * *
I dagens Post återfanns följande skandalösa rubrik:
You can’t run a war on a Shoestring.
Say what!?!
Den låg visserligen på ledarsidan och gällde en Rich Lowry-blänkare om kriget i Libyen, men ändå – såna propåer kan man ju inte publicera hur som helst
Lowry borde veta att Fast Freddy Shoestring är exakt den typ man kan run a war on.
Jag trodde för övrigt det var kört för Leafs jag, men de vägrar ge sig och kan de knäcka Sabres ikväll – det ser onekligen bra ut efter en period – finns fortfarande en liten chans att det blir playoff i Big Smoke om några dagar.
Så länge Shoestring finns där som härförare är inget omöjligt.
* * *
Ovie tillbaka.
Det gillar vi här i korresoffan.
Må han nu skjuta Carolinas säsong i sank.

 

Biffens lista 27/3

Jag får ju tacka för omtanken, Zdavid och andra.
Men nej, inget särskilt tynger mig.
Det var bara två osedvanligt sega Garden-matcher i veckan  – och när det blev tekniskt strul under Ottawa-drabbningen tappade jag helt stinget. Man måste vara på bra humör om man ska göra rätt iakttagelser om Gris-Olle, lakritsdrottningar, fruktknaprande kollegor, äppeldoftande händer och val av slipsar.
Men det humöret är jag på nästan jämnt, så håll bara ut.
Nu ber jag att få fyra av en overdue lista.
Alltså – det Le Boeuf tyckt bäst och sämst om sedan sist.

 1. Sedin & Sedin.
– Ettan och tvåan i NHL:s poängliga – tills Martin St. Louis kom och krånglade till det i alla fall. History has already been made, kort sagt.
2. Kung Lundqvist.
– Elva nollor – och lika många segrar som Tommy Salo, på betydligt färre matcher. Visst är han kung.
3. 12 April.
– Två veckor to go. Sen börjar det. På riktigt.
4. Corey Perry.
– Så chockerande het att det är ett under att isarna inte smälter redan när han värmer upp.
5. Marinette Sedin.
– Spelarfruarnas MVP. Otroligt skicklig tajming med senaste födseln…
6. NHL stänger av Cookie genom hela första slutspelsrundan.
– Äntligen visar Campbell & co lite fjong..
7. Sharks.
– Ojvoj, det här är ett rovdjur som smells blood in the water och kan växa till ett monster i slutspelet.
8. Marcus Krüger.
– Direkt från SM-slutspelet till streck-race med regerande Stanley Cup-mästarna. Och han verkar inte ens blinka.
9. Sid The Kid nära comeback.
– Det börjar se ut som att Penguins får en hygglig förstärkning lagom till playoff. I så fall är alla betts off.
10. Van Riemsdyk.
– De har många om kan avgöra matcher i Philly…

 BIFFENS BU

•Cookie.
– Sicken träbläs.
•Florida Panthers.
– Hur kan man få vara så tråkig?
•Habs senaste matcher.
– Nollade tre matcher i rad. Det har inte hänt den klassiska klubben sedan 1949 (!). What’s going on, Julia?

 CITATET

”Jag är inte läkare och avgör inte när spelarna kan lira. Förrän i slutspelet. Då är det jag som bestämmer…”
Mike Babcock svarar på frågor om skadorna i Red Wings-truppen.
* * *
I sin Slap Shots-krönika idag skriver Brooksie att Kevin Connolly, alltså E i Entourage, anlitats av Islanders och till och med fans i båset under matchen i Tampa i veckan.
Det har jag helt missat. Stämmer det verkligen, eller driver Larry med oss?
Han ser det som ännu ett kvitto på att det är en ren pajasorganisation Garth Snow för befälet över och det är kanske inget helt outrageous perspektiv , men personligen har jag alltid tyckt att det är för lite Entourage-karaktärer i NHL.
Nu väntar jag bara på att Turtle blir assisterande i Edmonton också.
* * *
Någon som tycker att uppståndelsen kring alla hjärnskakningar är överdriven.
Gå då in på espn.com och läsa den färska artikeln om Marc Savard.
Han lider sedan Cookies senaste övergrepp av minnesförlust.
Minnesförlust!
Det är riktigt scary.
* * *
Bloggen avslöjar:
Konsertpianisten, en av kommentatorsfältets institutioner, har själv börjat lira hockey de senaste veckorna och beskriver upplevelsen som magisk.
Med vetskap om hur han uttrycker sig i skrift tror jag att han är en…ja, Paul Martin-typ.
* * *
Personligen har jag en bestämd känsla av att det är klart nu. Det blir Buffalo och Rangers som tar de sista slutspelsplatserna i öst och Carolina missar.
* * *
Bilderna från sekvensen när Kopitar bryter fotleden är såna som kan få mig att ligga vaken om nätterna.
Fy fan vad ont det ser ut att göra.
Och vilket elände för Kings.
Här har de äntligen lyckats beefa upp den där förstakedjan med Penner. Då går superstjärnan Anze sönder och blir borta i minst sex veckor,
Det ska fan vara chef i den här businessen.
* * *
Det är magert med matcher i New York kommande vecka, så några live-orgier är nog inte att vänta.
Men man vet aldrig, kanske börjar Biffen röra på sig för egen maskin om det blir för segt i korresoffan
Alldeles oavsett hörs vi inom kort.

Senatorer i stan, del 4 – The End

Entourage-Karlsson är ju inte helt missnöjd med att sätta den avgörande straffen på kompisen Lundqvist.
Däremot verkar han inte riktigt förstå konsekvenserna av det inträffade.
– Jag ska gå över och försöka träffa honom nu efteråt. Så grinig är han nog inte, säger ynglingen när han strax efter avgörandet står i sitt underställ och myser.
Well…
Jag berättar för Henke att landsmannen som just förstört kvällen förväntar sig ett litet chit-chat och målvaktsstjärnan bara fnyser.
– Tror han det!?! Aldrig. Jag ska hålla mig gömd här i det inre tills dom åkt hem…
Kung Lundqvist gillar INTE att svenskar – allra minst dom han känner bra – gör mål på honom. Avgörande straffar ska vi bara inte snacka om.
– Nej, nu får jag ju höra om det här hela sommaren, suckar han och ser ut som att tanken plågar honom oerhört.
Karlsson ska förstås bara se det som inspiration inför framtida möten.
* * *
Rangers kammade till sig något i tredje och lill-Prusten fick visa hur bra det kan bli när man får pussas med fröken Trachtenberg, men det kompenserar på intet sätt den letargiska insatsen under de inledande 40 minuterna.
* * *
Och vad fan hände i TD Garden egentligen? Hur kan Habs förlora en så stor match med sju fucking noll? Dom får passa sig. Rangers är bara två poäng bakom och de anses ju vara indragna i streckstriden…
* * *
Det allra lustigaste med Page Six-storyn om att lill-Prusten pussats med Michelle Trachtenberg är att ”a rep for Prust” säger att Rangers-spelaren inte vill kommentera händelsen.
Har han egna reps?
* * *
Det är i alla fall ingen i Rangers som försöker släta över kvällens insats.
Henke säger att han hoppas att det inte var några förstagångsbesökare i hallen för i så fall lär de aldrig komma tillbaka och Tårtan säger sig vara direkt överraskade över hur taffligt det såg ut.
– I didn’t see it coming. We don’t play too many bad games, but tonight was one of them, muttrar han.
Amen to that.
* * *
Det blev som det blev ikväll, bloggmässigt, och jag ber ännu en gång att få beklaga.
Men till nästa gång ska jag ha fått mitt tröga huvud att förstå den nya tekniken och då blir allt förhoppningsvis bättre.
Next up:
En het lista.
Vi hörs när ni fått sätta tänderna i den.

Senatorer i stan, del 3

Version:1.0 StartHTML:0000000164 EndHTML:0000005297 StartFragment:0000002409 EndFragment:0000005261 SourceURL:file://localhost/Users/perbju/Documents/Bloggen

 

Nu leder tabelljumbon med 1-0.

Och hemmaspelarna har bara sig själva att skylla.

De uppträder förbryllande oinspirerat, opeppat och o-allting ni kan tänkas komma på.

Det är ju fan.

En brutal scenförändring krävs i sistaperren, eljest är läget plötsligt skitnödigt på Manhattan igen.

* * *

Nu blir det ett litet experiment.

Det är nåt knas med radbrytningen, den blir som synes dubbel – men istället för att korrigera den buggen manuellt, som jag gjort hela kvällen, låter jag det se ut så här nu och så får ni berätta vad ni tycker.

Ser det för jävligt ut – eller ska vi rentav ha den här layouten?

* * *

Jag får be Zack Smith om ursäkt.

Så fort han och Sauerkrauten kom ut från utvisningsbåsen brakade de ihop igen – och då såg han inte alls särskilt skraj ut.

* * *
Nej, Monsterbjörn, Lunkan ser inte särskilt sliten ut. Men eftersom vissa av den här bloggens läsare glömt vilka regler som gäller och helt ogenerat jinxar honom ikväll är risken ändå stor att det här slutar illa…

* * *

Bara en minut innan 1-0-målet är Entourage-Karlsson bara ett oturligt puckfladder från att slå hål på den nolla jinxarna alltså inte ville att Kungen skålla hålla ikväll.

Han blir en av de centrala pjäserna i Mårts VM-trupp han.

* * *

Denkan, det är kommentarer som din som gör livet som bloggare till vad det är.

Who knew, Stealth-flygaren har alltså hittat en jätte åt Henke.

* * *

Zuke…jag hoppas fortfarande på honom. Det är spelare av hans sort som får tuppjuck när det är så här tråkigt och så avgör de med några oförglömliga moves som coachen egentligen förbjudit honom att använda.

Eller så sitter jag bara här och fantiserar.

* * *

I den mån det finns något alls att berätta – jag tvivlar starkt – kommer det något slags slutrapport någon timme efter slutsignalen.

Vi hörs då – eller inte.

Senatorer i stan, del 2

Riktigt lika miserabelt som i tisdags är det kanske inte, som den store Halonen brukade säga i Ludvika-revyn på 70-talet:
Det påminner.
Fast den här gången beror det inte på att gästerna bara inväntar misstag; Sens har i alla fall tidvis försökt gå framåt och leder faktiskt skotten med 7-5.
Det är mer Rangers som verkar vänta på att något ska hända.
Fan, man önskar att de nån gång bara kunde öppna spjällen och bara köra över den här sortens lag.
* * *
Zack Smith är tuff så länge det är Zuke – marginellt längre än en genomsnittlig linjal – som vill bjuda upp till dans här på slutet.
När Saurkrauten blandar i sig blir han plötsligt mindre benägen att kaxa.
Vilken flöjt.
* * *
Stämningen?
Ja, inte mycket högre än den var hemma hos mig när jag drack kaffe i eftermiddags.
Playoff, kom, snälla!
* * *
Granvista, jag vet inte. Tycker du det börjar bli tråkigt med Bjuppe på Garden?
* * *
Det tekniska pillandet fortsätter uppta min dyra tid och jag känner att bloggande blir lidande.
Igen – sorry!
* * *
Att se Staal tillbaka i laguppställningen  är som att se Little Steven återförenas med E Street Band.
Eller kanske inte.
Men nästan.
* * *
Hej Ostkaka., och välkommen hit. Vi har alldeles för få läsare från Angola, det har jag tyckt hela tiden.
Någon läsare ska kunna hjälpa dig med 24/7-länk, tycker jag.
* * *
Varpu talar troligen för alla finländare när hon konstaterar att det är konstigt att se Senators utan Ruuttu,
Och jag talar förmodligen för de flesta svenskar när jag säger att det är rätt skönt…
* * *
Det bästa med att nya datorn är att det lyser jävligt coolt om tangenterna.
Jag får några gånger för mig att jag befinner mig i Cape Canaveral och ansvarar för uppskjutningen av en rymdfärja.
Nåt måste man sysselsätta sig med när det ser ut så här på isen…
* * *
Någon gång måste någon på allvar reda ut vad det var som hände med Ottawa Senators.
Fram till jul säsongen efter finalen mot Anaheim var de ligans överlägset bästa lag.
Sen bara rasade de ihop – och har aldrig lyckats resa sig igen.
Teorier mottages tacksamt.
* * *
Nu behöver vi, efter fyra perioder av monumental tristess, livas upp här.
Så, gentlemen, please…börja spinna nu.
Vi hörs igen i nästa paus, tycker jag.

Senatorer i stan

Jaha, tillbaka i live-sadeln direkt.
För en Garden-show som väl inte heller direkt får någon att börja dansa maccarena av upphetsning.
Rangers mot Senators låter som…ja, ni vet. Ännu en match som måste spelas av.
Men hemmalaget måste vinna ikväll också och därför kan vi förhoppningsvis vänta oss lite desperation, åtminstone.
* * *
Det har varit en lätt rörig dag för er Biff. Först var jag ute på jobb för självaste Sonic – ni vet Lo fi-Håkans fina musiktidning. Sedan kom jag hem och hittade trasig dator. En ny är utverkad, men det har milt uttryckt varit mycket pill med den för otekniske Bjuppe-idioten, och är fortfarande.
Därför blir det här introt avsevärt mycket kortare än vanligt idag.
Ber om ursäkt för det.
* * *
Fast samtidigt…Ottawa spelar inte fullt lika stentråkigt som Florida. De försöker i alla fall anfalla emellanåt och när så mediokra lag gör det brukar det om inte annat bli mål bakåt.
* * *
Jag kan förstås inte avslöja VAD för jobb jag gjorde åt Sonic, men tro mig – det var väldigt, väldigt roligt att få vara lite musikjournalist igen.
* * *
Nämen, Lill-Prusten…han har ju inte gjort intryck av att vara någon Avery precis. Snarare en lågmäld, anspråkslös arbetsmyra som inte vill göra något väsen av sig. Men idag är det han som skapar rubriker på Posts skvallersida Page Six – för att han varit ute på lokal och hånglat med Michelle Tratchenberg.
Ojvoj!
* * *
Jag skulle just fråga er, mina underbart tech-savvy läsare, hur man får bort autokorrigeringen i Word-dokument medan man skriver, men kors i både tak och golv – jag kom på det på egen hand och känner mig som en bebis som för första gången klarat av att gå på toaletten själv.
* * *
Pratade med Alfie häromdagen och han hoppas fortfarande att han ska kunna spela några matcher den här miserabla säsongen, men till Manhattan har han tyvärr inte följt med.
Däremot får vi se Entourage-Karlsson och det är fan inte mörtfiske det heller (Va? Vad var det för värdelös metafor? Jag vet inte men jag ville undvika ”fy skam” och kom här i stressen inte på nåt bättre….)
Ja, ni kan komma dragande med den inte helt smickrande plus/minus-statistiken om ni vill, men jag envisas med att hävda att den inte är så entydig som somliga vill göra gällande.
Om man är den som får överlägset mest istid i ett lag som suger defensivt, då blir ju den sortens siffror ofrånkomligen bedrövliga (och ja, man bidrar ju i någon mån själv till att laget suger, men man är inte nödvändigtvis huvudansvarig ) så i somliga fall – som Eriks – säger de långt ifrån allt.
* * *
Slaggvarpsindianen (?), nej, jag har slut på de fina klibborna i blått och vitt. Ser du Niklas Eriksson någonstans får du säga åt honom att skicka nya.
* * *
Rangers har mitt under pågående grundseriespurt gått och gjort klart med en ny back-up åt Kung Lundqvist.
Han heter Jason Missiaen, är 20 bast och har tidigare under säsongen lirat med Baie-Comeau Drakkar i Quebec Major Junior League.
Missiaen?
* * *
Ja, Lukather, hur kunde du veta? Svart plast är nu verkligen utbytt mot silver och det känns plötsligt som att jag är med i ”The Social Network”.
* * *
Hubbish, din NHL 11-match var ju bara båg. När jag spelade den i natt vann Rangers enkelt med 4-1. Zuke gjorde två – bägge gångerna på returer Anderson hela kvällens spred omkring sig.
* * *
Man kunde ju tro att Ottawa-journalisterna gett upp vid det här laget, men icke. Hela ligan från kanadensiska huvudstaden – med den store Garrioch i spetsen – är på plats. Jag gillar det.
* * *
Bikinipop…det är Wilmer eller Docenterna, no?
* * *
Ja, Bruins-Habs är ju kvällens kahuna-burger. Men det vore inte dumt att se Flyers-Pens heller. I de fajterna svallar känslorna gärna över så det står härliga till.
* * *
På förekommen anledning, har Baie-Comeau Drakkar många fans i den här bloggen?
* * *
Time to go till pressboxen.
Jag återkommer, om allt går som det ska, på sedvanligt sätt i pauserna.

 

Test

Ja, hej. Jag har en ny dator i dag och vill bara testa att det här funkar.
Det blir liveblogg ikväll, från matchen Rangers-Senator.
Häng med – och hoppas att det här går bra…

Seriefinal i The Joe, del 4 – The End

Sedin, Sedin, Sedin och Sedin igen.
Så mycket mer behöver det väl egentligen inte stå i en sammanfattning av den här aftonen.
Det var Henrik och Daniel som vann seriefinalen åt Vancouver och som belöning är de nu alltså etta respektive två i poängligan.
Läs mer om vad de har att säga om det på sportbladet.se inom någon timme (Jorner, morgonredaktören ska vara på plats vid 06.00, så där har ni lite riktlinje…).
Jag ska nu koppla av med ett eller två gamla Sopranos-avsnitt och möjligen spela igenom Rangers-Senators på NHL 11 så vi vet hur det går på Garden imorrn.
Vi hörs därifrån, för övrigt.

Sida 1109 av 1355