06.31 in i andra perioden i den här tidiga seriefinalen i The Joe skrevs historia.
Då assisterade Henrik Sedin på tvillingbrorsan Daniels 1-0-mål och sedan dess ser toppen i NHL:s poängliga ut så här:
1. Daniel Sedin.
2. Henrik Sedin.
Två 30-åriga tvillingar från Örnsköldsvik i Ångermanland på första- och andraplatsen i poängligan i NHL…det är ju helt psykedeliskt. Overkligt. Sanslöst.
* * *
Nu åskar det så mycket att jag behöver en The Mule också. Fan så scary…
* * *
Canucks har, tycker jag det känns som, tagit över mer och mer och mig skulle det förvåna om de inte får båda poängen med sig från The Joe.
* * *
Nog för att järnkaminerna piskar upp bra stämning på Hovet ibland, men när jag slår över till Chicago-matchen just som United Center förenas i sitt rungande nationalsångsvrål är det svårt att inte fundera över hur rent chockerad unge Marcus Krüger måste känna sig där han står i båset och väntar på sitt första NHL-byte.
Sånt drag finns inte någon annanstans.
I övrigt har jag inte hunnit se mycket av hans debut, men han fick tre och en halv minuts istid i första och verkar inte alls ha gjort bort sig.
* * *
Jimmy Howards agerande vid Dannes mål erinrar om att New York Islanders mycket väl kan ha avgjort Stanley Cup när de stoppade Nabakov från att flytta till Michigan.
Ken Holland har all anledning att kasta pil på ett Garth Snow-porträtt.
* * *
Då ror vi det här i hamn då.
Jag kommer ha en del att göra efteråt så slutrapport kanske dröjer, men den kommer.

Mållöst efter första – precis som i Garden igår.
Men my god, man kan ju knappt tro att det handlar om samma sport.
Skillnaden mellan det Rangers och Panthers försökte söva oss med igår och det Wings och Canucks bjuder på i den här finalen är lika stor som den mellan Bob Dylan och Brandsta City Släckers.
Och då har man ändå känslan att det så länge det står 0-0 fortfarande är et lite ställningskrig.
Kommer det en balja kan det här blir en show.
* * *
Just som Furlatt-hatten släpper pucken i The Joe går åskan över Manhattan – fast det snöar.
Bjuppe blir alltid lite rädd för det och önskar att han hade en Homer att ställa i fönstret och liksom skymma blixtarna…
* * *
Wings känns lika taggade och heta som i mötet med Caps. Man ser tydigt att en sån som Zäta verkligen vill spela ikväll.
Men jag tror fortfarande att frånvaro av Pavel, The Mule och nu också Bertuzzi blir utslagsgivande till slut. Det smarta, lugna, metodiska Vancouver kommer att vinna med ett mål eller två.
* * *
Cream cheese är en amerikanska uppfinning av samma dignitet som jazz, Cadillac, laptopen och Levi’s.
* * *
Synd att Samme gått och blivit skadad just till den här fajten. Det är så roligt att se han när han, med sitt mytomspunna humör, blir förbannad på en hårdtacklande Kron Wall of Pain…
* * *
Ja, det är alltid hisnande att se Helm störta iväg över isen, men vad fan – det här är andra perioden i rad han bränt ett lysande friläge.
* * *
Hm, Selke, du har ju rätt där. Vi får, av oklara skäl, inte vara med i just Vezina-omröstningen. Förlåt mig. Men jag tror fortfarande att Henke kan bli nominerad.
* * *
Det krävs bara en Henke-assist. Sedan har vi en Sedin på både första- och andraplatsen i poängligan.
Det vore fantastiskt.
* * *
In med prillorna, nu kör vi igen.

Nu så, nu är det dukat med nybryggt kaffe, några färska bagels, färskt snus, några brukar cola och Swedish fish på bordet framför den klassiska korresoffan.
 Ja, naturligtvis borde en seriefinal mellan Wings och Canucks i The Joe egentligen avnjutas på plats – med den säregna doft som bara bor i just The Joe i näsan – men att se en match av den här kalibern i finaste HD-sändning på tv är inte dumt det heller.
Hinner inte orda så mycket nu innan matchstart, men återkommer med lite mer i pauserna.
Jag har en känsla av att Canucks vinner med 3-1 – och att The Sedin Twins innan kvällen är över kommer att vara etta och tvåa i poängligan ”på riktigt”.
* * *
En liten sak till bara:
Marcus Krüger kommer att debutera för Hawks mot Florida ikväll,
Otroligt coolt.

Jag var övertygad om att det skulle sluta som vanligt.
Att Panthers skulle fullborda misären med ett avgörande skitmål under de två sista minuterna.
Men Duby Duby Doo bröt mönstret genom att kriga in ett segermål och Becks granne höll säsongens tionde nolla.
Vi som vill se slutspelshockey på Manhattan tackar för det, men ber i övrigt att få glömma detta lika snabbt som vi glömmer det som hamnar i toaletten efter långa nätter på stan.
* * *
Jag är rädd att Per har rätt:
Ikväll tog nog Devils säsong tyvärr slut.
Det var en vacker saga, så länge den varade.
 * * *
Bäst med segermålet:
Dom ansvariga på Garden kom ihåg att spela Sinatra-snutten för Duby Duby Doo.
Det kan ha varit enda gången ikväll jag log.
* * *
Tack, KingofNYC, för påpekandet om nationalsången.
Inte för att hon nånsin skulle läsa vad jag skriver här, men du har rätt – vi ska vara snälla mot den tjejen och därför tog jag bort de där raderna.
* * *
Tio nollor – för ett lag som inte precis svämmar över av talang.
Det är mäktigt det.
Så Vezina (om det nu inte bara är ett annat nick för en skribent vi känner bra här!)….de flesta medlemmarna i Professional Hockey Writer’s Association – det vill säga vi som nominerar och röstar!  – är tvärtom rörande överens om att Lundqvist hör till de som kan bli nominerade så det där ”expertutlåtandet” kan du få äta upp.
* * *
Att man egentligen skulle ha varit i City of Brotherly Love förstod vi ju redan på förhand, men med facit i hand känns det ännu bittrare att jag inte satt där uppe i taket och såg vad som verkar ha varit en gnistrande show.
Next time…
* * *
Henke vet vad som står på spel.
– Jag påminner mig hela tiden om att vi missade slutspelet med en poäng förra året. En. Och det är just såna här matcher, mot lag som är utanför, som kan ställa till det om man är inte med, säger han och river av sig tejp så det senare skriker i min intervjubandspelare.
Ja, det kan i långa loppet visa sig att det Rangers hade nytta av debaclet nere i dåvarande Wachovia förra våren.
* * *
Nu ska jag ta mina äppeldoftande labbar och gå hem och sova bort det sista av den här jävla hostan.
Väl mött till den västra konferensfinalen i morgon.

Eländet är över, Rangers vinner med 1-0 och Henke håller alltså säsongens tionde nolla.
Mer kan komma sen.

Zzzzzzzz
zzzzzzzz
zzzzzzzz
Jag har tyvärr inte mer än så att säga efter 40 minuter av…ja, ingenting.
En något fylligare slutrapport kommer förhoppningsvis senare.

Jamen, det här var ju en typisk Bjuppe-är-på-plats-period på Garden.
Det vill säga:
Rena dyngan.
Först händer ingenting, sen händer ännu mindre och till slut händer så lite att jag försöker överdosera mig till koma med hosttabletterna.
Fy fan.
* * *
Luktar fortfarande äpple och Päronmannen tittar lystet åt mitt håll.
* * *
Vi – ni och jag – är inte ensamma om att ha svårt att engagera oss i matcher med Florida på ena planhalvan.
Jag har aldrig sett färre människor på Garden under en seriematch. Det är som på försäsongen, hela sektioner gapar tomma – och de som kommit sitter, förståeligt nog, och konverserar om annat än det som pågår på isen.
Igen:
Fy fan.
* * *
Ledsen Granvista, men Lay Lady Lay tycker jag är en av de mest överskattade pjäserna i katalogen.
* * *
Nja, Avery, nu får jag ställa mig Erics sida och fråga – vad pratar du för goja? Winnipeg Jets tröjor är ju sannskyldiga klassiker och Coyotes diton fullkomligt anonyma.
* * *
Sanningen är att vi inte sett en enda riktigt målchans i den här hallen ikväll.
* * *
Inga lag har några specifika fördelar av domarna. Den som tror något annat gör sig till åtlöje.
* * *
Martin, introt i livebloggarna är i allmänhet mellan 4500 och 8000 tecken långa och de tar sådär en två timmar att författa.
Är det svar på din fråga?
* * *
Nu har jag verkligen inget mer att säga.
Be en bön om att det finns mer att rapportera i nästa paus.

Ja, sorry Rangers-fans, jag befinner mig alltså på Garden idag.
Ni vet vad det innebär:
Dom kanske vinner, men det blir ingen blowout, inget skönspel, inget att minnas.
Men vad fan, jag ha min säsongsackreditering och måste emellanåt gå hit och visa att jag förtjänar den.
Hoppas ni förlåter mig och hänger med i alla fall…
* * *
Det var bortåt 20 grader när vi stod med Harry och tittade ut över Hudson River förra veckan, så jag hade börjat för årets första tjejlyssning på Jonathan Richmans ”Springtime in New York”.
Men springtime my ass.
Igår började det snöa igen och idag är det så kallt att vi som envisas med att bara gå i kavaj trots att vi dras med efterhängsen hosta framstår som dummare än Matt Cooke.
Varför – varför! – kan det aldrig bli varmt?
* * *
De har i och för sig Bergie i laguppställningen numer, men det finns likafullt inget lag i hela NHL det känns mer ospännande att gå och se än Florida.
Carolina? Dom är också down there, men när Jeff Skinner slog igenom tog Panthers över titeln som ligans mest profillösa lag.
Nu är dom här och det drar redan, två timmar före matchstart, i gäspmusklerna.
Men vi får hoppas på Zuke. Och Gabby Gabby Hey. Och Duby Duby Doo. Och Page Six Sean (om han spelar, verkar oklart). Och Dirty Harry Callahan. De kanske inser att de mest liva upp en n här kväll med lite show.
* * *
Dylan i Borlänge, ja.
Nu ska vi inte vara såna, men om ni undersöker saken närmare ser ni förmodligen vem som – host, host – breakade den nyheten i papperet idag…
Personligen tycker jag i första hand det är magiskt att han de facto kommer att gå på Röda vägen, mellan Hagalund och Ringen. 1984 gick jag själv där och låtsades att jag var han.
Själva showen…well, låt mig säga så här. Dylan är nummer 1 för mig. Ingen har, enligt min ödmjuka mening, gjort fler mästerliga rockalbum och ingen i hans har heller fortsatt vara lika relevant. ”Together Through Life”, från 2009, hör till hela 00-talets bästa. Men av det 20-tal shower jag sett med karln har en eller två varit minnesvärda – och resten antigen bara förvirrade eller direkt katastrofala.
Så det är mer att Zimmerman ska komma hem till mig, än att han ska spela, som får mig att flina idag.
* * *
Show eller inte – ska vi vara lite allvarligare är det av yttersta vikt att Rangers tar två poäng här ikväll.
Jag tror mycket avgörs den här veckan. Om de slår både Florida och Ottawa – och rentav Boston på söndag – då blir det fantamme playoff på Broadway i vår.
Problemet är bara att Blueshirts alltid har som svårast mot de förment sämre lagen, så Blueshirt-fansen har all anledning att vara lite nervösa just nu.
* * *
Positively 4th Street.
It Ain’t Me, Babe.
Just Like Tom Thumb’s Blues.
You’re a Big Girl Now.
Trying To Get To Heaven.
Ballad of a Thin Man.
My Back Pages.
Stuck Inside of Mobile With The Memphis Blues Again.
Sweetheart Like You.
I Want You.
Där har ni de tio bästa Dylan-numren, skjutna från höften, just idag.
* * *
Ja, Eric och andra – det hade förstås varit coolare att se seriefinalen mellan Flyers och Capitals i Philly idag. Och diton mellan Red Wings och Canucks i Motown imorrn.
Men det finns just nu varken tid, pengar, möjlighet eller tillräckligt intresse hemifrån för det.
Så vi får nöja oss med detta och ta de stora matcherna på uppstuds.
* * *
Jag köpte igår en helt ny handtvål och den visade sig vara starkare parfymerad än väntat, så jag sitter nu här i pressrummet och luktar starkt av äpple.
Det känns lite intressant.
* * *
Becks granne – ja, Lundqvist alltså – ska stå ikväll också.
Vi får hoppas att han slipper göra alltför många halsbrytande ingripanden…
* * *
Rangers vann NHL 11-mötet med Panthers igår, med 3-2, men inte med mindre än oerhörda mödor.
Det känns som att datorn blev avsevärt mycket bättre efter de uppdateringar jag på  ert initiativ genomförde i helgen och det vet jag inte om jag gillar.
* * *
Att Becks granne stod redan två dagar efter den brutala överkörningen, och nu fortsätter, beror tydligen på att han blev utmanad av Tårtan efter Montreal-matchen.
Exakt hur, med vilka ord, vill varken han eller coach-gubben avslöja, men jag frågade just Brooksie vad han trodde och han sa att det kan ha varit nåt i stil med att ”om du vill vara ledare för det här laget, då får du visa det nu”.
Låter inte alldeles otroligt i mina öron.
* * *
Kron Wall of Pain, formerly known as Djurgården-spelare,  drog ett slagskott på armen på Homer, formerly known as Luleå-spelare, före den fantastiska i The Joe igår.
Tillfällighet?
Inte enligt Homer.
– Gå och fråga Nick vad som hände, sa han skrockande till Helene St. James när han efteråt satt och höll en ispåse mot överarmen.
– Säg åt honom att ”Tomas ser ut att ha väldigt ont” och frågade vad han gjorde.
Kron Wall of Pain förnekar att incidenten har något att göra med att Luleå slog ut DIF ur slutspelet, men vi som vet hur oerhört taggad Järfällas Scott Stevens var under tv-sittningen hemma hos Big E i söndags inser ju hur det ligger till…
* * *
Är det någons som vet när Svenska Fans avser presentera Guldskölden-vinnarna?
Champagnen har legat och väntat lite väl länge nu…
* * *
McBacon borde vara extra taggad ikväll. Det är ju gamla lagkamraterna han möter. Så nu kanske han lyckas hålla i pucken på blålinjen åtminstone vid något tillfälle.
* * *
Se på fan, HBO har fått tre Emmy-nomineringar för ”24/”. Det borde ha varit HUNDRAtre, men ändå. Fint att något så monumentalt premieras.
* * *
När jag står på presstoaletten är det en kollega som plötsligt börjar ta av sig byxorna helt ogenerat.
Blir det alltid så när man luktar äpple?
* * *
Rangers får för andra matchen i rad klara sig utan sin bäste back.
Inte bra, det.
Marc Staal behövs.
* * *
Jag fick förstås börja sjunga en av de nyss nämnda Dylan-låtarna för han på toaletten:
It ain’t me babe, it ain’t me you’re looking for, babe…
Nejdå, det visade sig att han spillt kaffe på sina ljusa chinos och behövde tvätta rent.
I know the feeling.
* * * *
Norska förbundskaptenen ska vara på plats ikväll, så mitt tips är att Zuke exploderar i den här matchen.
* * *
Mot Gris-Olle, Lakritsdrottningen och Päronmannen.
Vi hörs i första paus, på sedvanligt vis.

Liveblogg från Garden ikväll blir det. Rangers mot Panthers. Start vid midnatt. Häng med!

Alltså, man vill ju i första hand fråga Penguins-fansen:
Börjar inte ni trötta på Cookie?
Jag skulle vilja påstå att huvudskälet till att Pittsburgh förlorade mot Rangers i igår var den femminutersutvisning han drog på sig i tredjeperioden.
Och det var ju så sensationellt korkat…
Dagarna efter att ligans samtliga general managers beslutat att man i ännu högre grad än tidigare ska slå ner på just den sortens  regelbrott åker han mitt framför ögonen på domarna fram och sätter en armbåge i huvudet på unge Ronald McDonald.
Sen rann matchen lagkamraterna ur händerna…
Blir man inte irriterad? Förbannad? Less?
Själv börjar jag ju, hur hårt det nu än kan tänkas låta, att Cookie är lite…ja, dum. Bränd i pallet. Annars begår man inte samma misstag om och om igen.
Nu stängd han av i  tio matcher plus en slutspelsrunda och det är såklart fullständigt korrekt.
Händer det sedan ändå på nytt borde vi tala säsonger.
* * *
Det bästa om Henke nu ska vara Becks granne – jag håller med, Granvista; det var generöst av honom att bjuda på den… – är ju att han kan trösta sig med en stänkare då och då…
* * *
Props, dock, till Bylsma och GM Shero som stöder ligans beslut om avstängning.
Det är för många  i ledande ställning i olika klubbar som rasar när andra lags spelare gör något fult,  men alltid kommer med patetisk försvarstal när det gäller egna ”anställda”.
Penguins visar klass.
* * *
Alldeles nyss, för bara en timme sedan, satte sig 1.5-årige Harry med sina päron i en towncar för att åka ut till Newark och SAS-planet tillbaka till Stockholm.
Så nu är det förödande tyst och tomt i holken på 38:e gatan.
* * *
Att man kan räkna bort Florida, Islanders och Ottawa i öst är ju odiskutabelt, men vilka mer än Edmonton och Colorado ar gjort sitt i väst?  Är det så att St. Louis, Columbus och till och med Minnesota är ute ur racet? You tell me.
* * *
Men inget ont som inte och så vidare:
Nu kan jag se stormatchen mellan Wings och Penguins utan att behöva gömma fjärrkontrollen för en knatte som gillar att…ja, slänga saker i golvet, kan vi väl sammanfatta det som.
Och vilken fest det ska bli med den klassiker-reprisen.
De två finalserierna mellan Wings och Pens är det roligaste jag någonsin varit med om – allra helst den första, eftersom den slutade som jag ville – och varje nytt möte lagen emellan är en påminnelse om hur underbart livet ändå kan vara.
Huruvida jag kommer att blogga får vi se, känner mig lite seg just nu, men det står er som vanligt fritt att kommentera natten lång.