1-2 nu.
Och Caps är bättre i den här perioden, men drabbas fortfarande av oengagemang i vissa sekvenser och låter hemmalaget få skapa betydligt mer än nödvändigt.
Så Tadd, tro vad du vill – det här är inte så avgjort som det borde vara. 
* * *
Igen…det är nåt beundransvärt med Panthers-fansen.
Deras lag saknar profiler, spelar halvtrist hockey och kommer alltid på trettondeplats.
Ändå kommer de hit med sina kobjällror och
* * *
Upptäcker plötsligt att jag blir väldigt uttittad av några kollegor när jag sitter och plåtar cheerleader-tjejer åt er.
Nu vet man hur snacket kommer att gå på den ärevördiga Miami Herald-redaktionen i morrn.
”Ni skulle sett, det var en svensk snuskhummer som satt på pressläktaren och tog bilder på de dansande tjejerna hela tiden, herregud”.
Se vad jag får stå ut med bara för er skull.
* * *
Hordichuk blir vansinnig på Tyler Sloan för en armbågstackling, men han vågar inte riktigt kasta handskarna. Istället står han och hoppar lite framför Capitals-backen. Som jag när jag blir arg på dålig service i hotellreceptioner ungefär, Ser mycket lustigt ut.
* * *
Pressläktare-popcorn är gott.
* * *
I några powerplay är Bergie med och snurrar riktigt duktigt runt Neuvirth.
Men Panthers har inte direkt Luca Brasi-artad killer-instinkt i avslutningarna, om man säger så.
* * *
Jonsson, tankstreck – som de heter – är för mig vad den blå färgen ett tag var för Picasso. Inte ett ont ord om dem!
* * *
Jag sitter och tänker att om Caps bara får ett powerplay nån gång, då kan det bli åka av. Så får dom det och uträttar inte mer än vad Rangers brukar göra.
* * *
Har just blivit kallad ”din gamle snedseglare” i sms skickat av en svensk NHL-stjärna.
* * *
Nu, Eric, har du retat upp FivePoints. Ta dig i akt…
* * *
Clemmensen är enligt min ening inte en målvakt som borde hålla Markström utanför den här truppen.
* * *
Well, Bobby, framförallt kan jag googla…
* * *
Det rimliga vore nu att Capitals höjer sig ett par snäpp och avslutar med en riktig urladdning.
Låt oss i alla fall hoppas, det skulle vara kul att få se lite show.
Slutrapport kan för övrigt bli sen. Jag måste åka tillbaka till Miami och hitta en uppkoppling tillräckligt bra för att kunna ladda upp de mästerverk till bilder jag skjutit åt er.
Vi hörs när det skett.
 

1-1 i södra Florida.
Och det ska Caps vara nöjda med.
De är för all del mycket bättre på att spela ishockey än Panthers, men tar bara i så mycket de behöver, är uddlösa i avslutningarna och verkar bli frustrerade när de inte får snabb utdelning.
Så hemmalaget får alldeles för mycket att säga till om, vinner skotten med 16-6 och tar också ledningen med 1-0.
Sen får Bäckis in en strumprullare till kvittering och förhoppningsvis får det fart på talangerna.
* * *
Det är inte precis fullsatt i Bankatlantic; snarare känns det som att ungefär varannan stol gapar tom. Men nota bene, dom som är här håller igång häpnadsväckande bra. Trots att det är söndag eftermiddag och trots att de håller på ett lag som känns så..ja, meningslöst.
* * *
Bäckis är för övrigt bara att ett f-hår från att smälla in 1-0 redan i första bytet. Det hade ju inte direkt skadat min kredibilitet som uppvärmningsanalytiker.
* * *
More cowbells…
Det klassiska stridsropet behöver man inte ta till här. Av någon anledning sitter vartannat Panthers-fan och ruskar på kobjällror i varje avblåsning.
Vad är dealen med det?
* * *
Det ser ut som de skjuter foten av Marcus Johansson när han går ner och täcker skott i ett numerärt underläge och jag befara omedelbart att slutspelet är kört, men bara några byten senare är han ute och krigar igen.
Det är en hård jävel, Johansson…
* * *
Förr var det ju plastråttor som var grejen här nere bland palmerna.
Den traditionen saknar jag.
* * *
Nä, Eric, det finns ingen anledning att bli kaxig alls. Däremot måste det vara tillåtet att skoja alldeles så lite med en som själv inte direkt drar sig för att håna ”motståndare” när andan faller på.
* * *
Hur var det nu med den där råttraditionen? Om jag inte minns fel sköt  Scott Mellanby ihjäl en råtta i omklädningsrummet med ett slagskott, varmed Vanbiesbrouck helt fyndigt slog fast att han fullbordat ett Rat trick.
Sedan började fansen slänga ut platsråttor på isen varje gång pantrarna gjorde mål, inte sant?
Jag minns att jag och Ljungen – ja, Space Age Baby Jane-Anders –  satt i soffan i min lägenhet på Ljusterögatan på Söder och följde finalerna 1996 och varje gång det hände ropade vi på överdrivet borlängemål ”öh, nu slänger dom ut röttur!”
* * *
Santorelli till Repik till Bill Thomas and he scores.
Det är inte som att man sätter sig upp och ropar ”åh, kolla stjärnorna” när Panthers gör mål.
* * *
Jag menar..Repik?
Dorian Gray, chansen att jag nånsin åker Vasaloppet är mindre än att jag skaffar säsongskort i FM Mattsson Arena, ger ut en skiva med Ledin-tolkningar och tar anställning som orkanjägare hos amerikanska väderlekstjänsten.
* * *
När Repik är inblandad i mål är det förstås extra viktigt för motståndarna att få till en – replik!
* * *
Nej, fan, inte har de några zeppelinare här.
Jag gråter.
Däremot kommer några clowner ut på isen i första pausen.
Då får man en väldig lust att skriva ”Florida har clowner på isen i pausen – också”…
* * *
Okej, nu åker vi igen.
Mer ordbajseri kommer i nästa paus, förstås.

Florida calling!
Helst skulle jag nu vilja fyra av ett par riktigt skadeglada ”hur har ni det där hemma i kylan”-kommentarer, men vädret i The Sunshine state motiverar inget överdrivet hån, tyvärr.
Vi har idag grått, blåsigt och till och med ett och annat regnstänk.
Det var inte riktigt så man tänkt sig.
Å andra sidan visar temperaturen likafullt på 28 plus, palmerna vajar förföriskt utanför BankAtlantic Center och trekvarts bilväg söderut väntar South Beach på gamla Bjuppe.
Så, lite avis kan ni gott vara.
* * *
Ja, vad är det jag sagt?
Rangers gör alltid, alltid  sina största matcher när jag lämnar stan.
Förlusten mot Minnesota i torsdags var bara en parentes; jag befann mig ju fortfarande på Manhattan. Nu, när jag hunnit ta mig ner hit och dom vet att jag omöjligen kan sitta på pressläktaren, exploderar i de säsongens mest fantastiska urladdning.
* * *
Matchen vi ska se här idag, mellan Panthers och Capitals, är ingen jag skulle rest ner för till vardags, om man säger så. Den är inte hetare än Lauls tår efter Vasaloppet.
Men eftersom jag nu ändå befann mig i nejden tyckte jag det kunde vara lite skoj att åka hit och köra en liten semesterblogg.
Hoppas någon av er tycker det är
* * *
Naturligtvis var det gott om bra stories i Garden också.
Henke höll sin nionde nolla, Zuke gjorde två mål och Dirty Harry Callahan fullbordade en hat trick and then some.
Jag vill ogärna använda begreppet ”typiskt”, men nu gör jag det:
Typiskt.
* * *
När Capitals är i södra Florida anlitar de bussfirman A-1 Luxury Coach.
Meddelas endast på detta sätt.
* * *
Man hör inte så mycket av Eric dagar när Rangers krossar Flyers med 7-0…
* * *
Jag jobbar idag för Aftnbladet News.
Det står så på min ackrediteringsbricka:
Per Bjurman, Aftnbladet News.
Utan O.
Hm.
* * *
”Bergfors fits in”, står det i en mellanrubrik i Panthers-blänkaren i Miami Herald.
Reportern George Richards tycker att ”Bergie” funnit sin plats mellan Weiss och Samsonov och med bland annat sin första assist som panter i högsta rad bidrog till att den kedjan producerade så mycket chanser mot Atlanta igår.
Det gläder förstås en skamlöst blågul hockeypatriot att sitta i värmen och läsa.
Ikväll kommer första målet också, det känner jag på mig.
* * *
Det är tydigt att de sällan har utländskt – eller utomsocknes överhuvudtaget – pressbesök i den här hallen.
Felstavningen på brickan är bara toppen sånt-här-brukar-vara-ordnat-berget. Det finns inga angivna platser på pressläktaren heller, ingen har koll på lösenord till nätet och när jag frågar en vakt om vägen till hissen som ska ta mig upp till pressboxen kliar han sig besvärat i flinten.
– Jadu…om jag det visste.
Wojne wojne.
Men när jag en och en halv timme före första nedsläpp hittar en plats som ska vara min håller Panthers cheerleader-tjejer på och repar på en avsats precis nedanför mig, så jag ska ändå inte klaga.
* * *
Om Capitals vinner idag återerövrar de förstaplatsen i Southeast-divisionen från Tampa och det vill de tydligen.
– Ja, det är dags att visa att vi är redo för playoff nu. Det här blir ett test. Panthers har det lite motigt och vi måste använda de till sin fördel, säger Ovie till Washington Post.
Matchen kanske ändå är lite hetare än Lauls vasaloppstår, trots allt.
* * *
Jag har varit i Bank Atlantic förr, men i första hand på konserter. 2002 hade U2 till exempel världspremiär just här. Jag minns bara att Bono ramlade ner från scenen, att jag såg Elvis Costello vid pissrännan (han var noga med att se till att ingen kunde se det alla ville se…) och att jag och dåvarande nöjeschefen Ronny Olovsson blev väldigt fulla på South Beach efteråt.
* * *
Men ska Capitals vinna får de sluta underskatta Panthers, menar Lille Fridolf.
– Alla bortser från Florida och det är ett misstag. De matchar just nu en massa unga killar som vill visa att de duger och därför spelar de här matcherna som om det vore slutspel för dem.  Vi måste förstå att vi står inför en väldigt tuff uppgift, säger han.
Ja, underskattar man lag där Bergie spelar får man skylla sig själv.
* * *
En annan gång, våren 2005, var det ett återförenat Mötley Crue som spelade här.
Då kändes det som att vara på en förvuxen verison av Bolanche i Borlänge.
Men Nikki Sixx var cool.
* * *
Bäckis ser under värmningen ut som att han tycker att det är hög tid att varva upp nu.
Och om Arnott lyser det ”mål ikväll”.
* * *
Fast jag har sett hockey i Bank Atlantic också, bland annat när Rangers var på besök 2008. Jag minns inte så mycket, dock – och framförallt inte om de hade en zeppelinare. Men det borde de väl, va?
* * *
Nu ska den utsände från Aftnbladet News gå och hämta lite popcorn – det är ju ändå semester.
Nytt inlägg att vänta i första paus.

Ja, bloggen har åkt till Florida på springbreak.
Så det blir ingen live-rapport från Garden idag heller.
Men:
Tune in runt 23.00 er tid ikväll, då får ni vara med när Bergies Panthers tar emot Capitals.
Det kan väl bli kul?

Ikväll vinner Rangers.
De gånger jag inte hinner se matcherna på Garden brukar de ju göra det, in spectacular fashion dessutom,  och tyvärr – jag hinner inte ta mig över till sjunde avenyn för Minnesota-mötet ikväll.
Som kompensation för denna fadäs tar jag och bränner av veckans listan redan nu istället.

1. Dustin Penner.
– Inte för att han hunnit göra något avtryck som King ännu, men han får symbolisera det enda ögonblicket under trading deadline-dagen när man satte sig upp i soffan och sa ”oj, fan”.
2. Hedbä.
– Marty må vara tillbaka i kassen, men det var Sportbladet-krönikören som utsågs till en av februari månads tre stjärnor.
3. Gardens nya pressrum.
– Sjukfrånvaron i New Yorks sportjournalistkår kommer att sjunka kraftigt när dess medlemmar slipper sitt och jobba på en fisluktande heltäckningsmatta från Original Six-eran.
4. Kovy.
– Vad kännetecknar en superstar? Bland annat att han alltid gör de största målen i de viktigaste lägena. Det gör Kovaltjuk nu. Hela tiden. Hence: En superstar.
5.  Eddie Franzén.
– Mini-Mule är alltså namne med Eddie Cochran. Då har man coola föräldrar och man blir garanterat en cool Mule.
6. Omarks senaste konstverk till straff.
– Som en Tomas Tranströmer-dikt, fast med puck och klubba.
7. Kipper got the blues,
– Men inte på det sätt Muddy Waters och Blind Willie McTell hade det blues. Den finske stjärnkeepern äger St. Louis Blues efter att ha nollat dem i back-to-back-matcher.
8. Niclas Bergfors.
– Efter en andra deadline-smocka i rad förtjänar Bergie att tröstas med en placering på den här heta listan.
9. Phil Kessel.
– Det var all sizzle and no steak i några år, men fanimig om inte den lille kufen börjat leva upp till förväntningarna i Big Smoke nu. Hans pånyttfödelse är huvudorsaken till att Leafs mot alla odds är med i racet igen.
10. Florida.
– Nej, verkligen inte hockeylaget. Delstaten. Den ska få träffa Biffen nu…

BIFFENS BU

•Trading Deadline-stiltjen.
– Så här kan vi ju inte ha det i fortsättningen. Alla general managers måste låsas in i ett rum två veckor före trejdstoppet. Sedan släpps de ut på morgonen under the big och får skynda sig att slutföra dealerna de kommit överens om.
•Rangers förstaperioder as of lately.
– Hallå. Tårtans gossar startar ju långsammare än en polsk 70-talsfilm.
•Phoenix trejdar bort Upshall och Lepstiö mot Klesla.
– Måndagens sämsta deal.

CITATET

”I’m a Dallas Star”.
Brad Richards gjorde måndagens kanske mest betydelsefulla uttalande.
* * *
I senaste numret av kanadensiska bibeln Hockey News föräras Lidas en minst sagt översvallande hyllning.
Kolla omslaget:

Han kallas alltså den bästa 40-åring som någonsin spelat i NHL (samt ”freak of nature”, men det är bara för att de inte vet att alla som växer upp med  dricksvattnet i Avesta blir Stålmannen) och Ken Campbell, en av världens fyra-fem bästa hockeyskribenter skriver så kärleksfullt om legendaren den att man nästa blir lite våt i ögat.
Tyvärr finns det långlånga aktstycket inte på nätet ännu, men så fort de lägger ut den lovar jag att uppmärksamma eder på detta.
* * *
Snart får Obama äntligen träffa Yellbear Hjalmarsson.
Blackhawks ska, i egenskap av Stanley Cup-mästare, besöka Vita huset 11 mars och Chicago-sonen som bor där sägs vara riktigt upphetsad.
Att det är just Yellbear han febrar allra mest över att få träffa har inte rapporterats någonstans, men det kan man ju bara utgå från!
* * *
Det bär mig emot att berätta, men dom hyllar Brynäs i nya Hockey New också.
I en artikel med den horribelt usla rubriken ”Bryn-Aces” presenteras klubbens, som man menar, unika uppsjö av heta prospects: Jakob Silfverberg, Mattias Ekholm (vars mamma jag alltså gått i skolan med!), Calle Järnkrok, Anton Rodin och Simon Bertilsson.
Jag erkänner, som blåvit är jag djupt avis.
* * *
Man kan ju inte veta säkert, men jag har känslan att det är för få av den här bloggens läsare som lyssnar på Cramps.
Det måste det bli ändring på.
* * *
De övriga på listan över de bästa hockeyskribenterna? Med reservation för att jag inte läst alla – i synnerhet inte i Finland, Tjeckien och Ryssland – säger jag Pierre Lebrun på ESPN, Larry Brooks på New York Post, Kevin Allen på USA Today och Damien Cox på Toronto Star.
Ja, och så alla på Sportbladet förstås – Big Papa, Front 242-Åke, Abris, Grefve, kantarellen, fin-Emil och Hedbä – men vi går ju utom tävlan…
* * *
Många heta fajter ikväll.
Vilka ska ni se?
Själv ska jag luta mig tillbaka i korresoffan och höra på Sam Rosen innan jag måste göra det som tar min tid ikväll.
Vi hörs och ses snart, folks.

Så, officiellt då:
Välkommen till streckstriden, Rangers
Eftersom Sabres har tre matcher färre spelade kan man – som grinige Jeff, och sedermera även King Henrik himself– hävda att de redan var där, men situationen försvårades ganska avsevärt ikväll.
Om de vunnit ikväll hade de haft sju poängs marginal. Nu har de tre.
Skillnad det.
* * *
Brian Engblom går förbi i korridoren utanför Sabres ”garderob” och visst fan har han klippt sig.
Det är den mest dramatiska frisyr-förändring världen sett sedan Britney Spears rakade av sig hela kalufsen.
* * *
Det var Miller time igen där på slutet.
Till och med Tårtan, vanligtvis lika villig att prata om motståndare som Christer Pettersson var att tala om sin roll nere på Sveavägen för 25 år sedan, får erkänna:
– Miller gjorde verkligen några nyckelräddningar…
* * *
Det var i sanning ett kortfattat inlägg du avslutade kvällen med, Tellus.
Men det sa lika mycket som något annat som yttrades under kvällen.
* * *
Lundy oroas inte så värst mycket över situationen som uppstått i och med Tåbirans oturliga nyckelbensbrott.
– Väldigt synd för Marty, han har jobbat hårt. Men det är så det här varit för mig de senaste åren och det är ändå nu, när det drar ihop sig, det är roligt att spela, säger han med en axelryckning
* * *
 Att påstå jag redan blivit hemtam i de nya press-faciliteterna här på Garden är nog ändå att ta i.
När jag ska ta mig tillbaka till skrivbordet från muggen går jag rakt in i en städskrubb.
Hm.
* * *
Var det ingen som såg Caps-matchen och kan berätta lite om vad som hände i Verizon?
* * *
Lundqvist, som inte får inleda 29-årsdagen som han hade hoppats, menar att Rangers problem består i för dåliga starter, framförallt på hemmaplan.
– När vi får ledningen är vi bra, men vi får ju inte det. Vi avvaktar för mycket och låter motståndarna ta ledningen. Sedan får vi slita så oerhört för att komma igen istället. Det är tröttsamt, slår han fast.
* * *
Det börja rycka i Biffens Florida-tarm.
Så ni vet.
Nu ska jag gå hem och sussa
Tack för ikväll, vi hörs snart.

Slut. 2-3. Rangers gör allt de kan på slutet, men förgäves. Det finns mycket hjärta här, men inte tillräckligt mycket talang. Det måste man ha den här tiden på året – också.
Lite mer kommer sen.

Den här perioden krigar Rangers i alla fall utav helvete, ingen ska komma och hävda något annat.
Problemet är att de, särskilt med Gabby Gabby Hey på skadelistan, har för få som kan göra någonting vettigt i offensiv zon. Som har tillräckigt mycket spelsinne. Som är utrustade med killer-instinkt i avgörande lägen. Som kan utmana med smarta moves.
Med tanke på det får de vara nöjda med att Christensen lyckas reducera bara 45 sekunder efter Sabres, som det kändes just då, förödande,  2-0-strut.
* * *
Nu snackar vi, Mystery Man. Ha ha, lysande parafras på den störste – om den störste.
* * *
Samtidigt är det Miller Time några gånger. Han står för ett par riktigt halsbrytande räddningar precis här i slutet.
* * *
När Myers leker att han själv är ångvält och Duby Duby Doo en liten bit asfalt, då är det så det gör ont till och med i min bröstkorg.
Det kommer kännas i morrn, lille Brandon.
* * *
Bara powerplay-mål so far.
Det kan vara läge att försöka undvika att ta utvisningar.
* * *
Hm, jag måste alltså lära mig göra fler mål i NHL 11, så jag får se en upprörd dator genomföra ett målvaktsbyte.
Tack för info.
* * *
Ni vet hur glad bloggen blir de fåtaliga gånger vi får fyra-mot-tre-lägen.
Lika underskattat som handklapp och tamburin i poplåtar, var det inte så vi sa en gång?
* * *
Ja, Monsterbjörn, jag bor här sedan drygt sex år tillbaka. Sverige ser jag några semesterveckor på sommaren och that’s it.
* * *
Om McBacon varit utrustad med lite bollsinne hade Rangers,  på väg loss tre mot en, kunnat kvittera i trettonde minuten.
 Men det är han inte. Han tappade pucken, ungefär på det sätt jag tappar snusdosor när jag är bakis, och istället kunde Sabres vända och ögonblicket senare hade Boyes gjort sitt första mål i Sabres-jersey.
Morsning korsning.
* * *
Jomen ser du Jeff, initialt tilldömdes Vanek första målet. Sedan ändrades det. Och ”liten” syftar inte på att han är liten som hockeyspelare, för faen. Så var det med det.
* * *
Okej, slutrapport kommer i sena natten.

Näe, den där playoff-nerven jag yrade om i mitt intro får man allt se sig i månen efter hos hemmalaget.
Bortsett från en period efter typ femton minuter, när de lyckas etablera lite tryck i offensiv zon och skjuter mer än normalt, är blåskjortorna egendomligt sega och taffliga och oskärpta. Felpassningarna står ett tag som så kallade spön i backen, eller snarare isen, och antalet förlorade närkamper går knappt att räkna.
Sabres spelar ingen drömhockey de heller, men de har mer bett i sitt agerande, mer hunger och vilja och så fort de får ett powerplay styr den lille österrikaren Vanek in 0-1.
Rangers får skärpa sig utav helvete, annars är det bara att välkomna dem till streckstriden.
* * *
Efterlysning:
Har någon sett till Kometen?
En kväll när Sabres spelar huvudroll i bloggen borde han avfyra kommentarer som en stroboskop-lampa, men vi har inte hört ett pip ännu.
Hallå?
* * *
Boyes har väl inte direkt fått någon att dra efter andan ännu, men han ser pigg ut och verkar trivas i sin nya tröja.
Bra trejd, no doubt.
* * *
Vad var det för nolla som rök en halvtimme före första nedsläpp, Avery?
* * *
Med tanke på vad som står på spel är det generande tomt på läktarna i början av matchen – och följaktligen också helt dött.
Jaja, Garden faithful kommer efter ett tag, men vad fan. Så här stora kvällar kommer man i tid, annars är man lallare.
* * *
Jag knaprar finsk lakrits ikväll också, ifall någon undrar.
* * *
Men Gris-Olle kan man räkna med såna här vardagkvällar. Han drar till och med igång en brölande ”Let’s go Rangers” – och får med sig hela hallen.
Fina, fina Gris-Olle…
* * *
Pedalen, jag har aldrig sett Mora spela live och inte göra det heller, allra minst mot Lirarnas Lag.
* * *
Blodfattig nationalsång av Amirante ikväll. Han känner sig hotad av den där 16-åringen, det är helt klart.
* * *
Litto, det är dyrt som fan med slutspelsbiljetter överallt, men sannolikt mindre groteskt i Washington här.
Under två-tre hundra dollar kommer du dock inte – och då talar vi de sämsta platserna.
* * *
Fast nog var det en rätt löjlig utvisning på Sauer. Man får tacklas, no?
* * *
Tellus, en rörd päronman hälsar tillbaka och lovar att vara mer frekvent i fortsättningen.
* * *
En hel del Sabres-tröjor på läktarna.
Är det big game så är det big game.
* * *
Monsterbjörn, om du kallar mig Bjurte säger jag ingenting…
* * *
Bergfors gör förhoppningsvis braksuccé, ganle Biffen får åka till södra Florida hela tiden. Det har länge varit ett scenario jag drömt om.
* * *
Kingen, Päronmannen är Anders Wallin – TT:ts unge, oförstörde man i Metropolis. Han kallas som han kallas för att han, i strid med all sportjournalistnorm, ofta har med sig frukt, till exempel päron, på pressläktaren.
* * *
Mitt tips är att Tårtan har ett och annat att säga i den här pausen. Tapeterna lär skrynkla ihop sig på väggarna.
* * *
Hey Per, nu preachar du för kören. Jag är med Charlie all the way. En sann hjälte.
* * *
Nu har jag just ingenting mer att säga och ber därför att få återkomma när mittakten är avklarad.

Ah, playoff på Garden.
Eller…det är det ju egentligen inte. Men det känns så. Det här är tvivels utan den viktigaste matchen som spelats på sjunde avenyn den här säsongen.
Om Rangers, på sjundeplats i tabellen,  slår Buffalo, på niondeplatsen, har de sju sköna poäng ner till streckgeggan. Om de istället torskar står de med en skridskon i just den geggan och i så fall kan mars bli en enda lång skärseld.
Och insatsen är inte precis lägre för Kometens lag. Vid vinst kan de för första gången på hela säsongen ta sig upp på slutspelsplats (beroende på hur går det gör Canes mot Bergfors katter). Vid förlust är risken tvärtom att gapet öppnar sig och att både Maple Leafs och Thrashers kommer ikapp.
Så goddmaned it! nu fäller vi upp kragarna, gnuggar händerna och gör oss beredd på en riktig åktur, eller hur?
* * *
Vet inte om ni har koll på det här, men – idag blev det mars.
Det betyder att vi har både förbannade januari och satans februari bakom oss.
Det firade jag genom att gå till Garden i bara kavaj idag (ja, okej, jag har byxor och skor och skjorta också…annars hade det blivit väl skoj), fastän det inte riktigt är läge för det.
* * *
It’s all about The King nu.
Som ni kanske hört slog Tåbiran sönder nyckelbenet på träningen igår – och blir borta resten av säsongen.
Stealth-flygaren hade ingen möjlighet att trejda till sig en ersättare med bara några timmar kvar till deadline, så istället har Rangers fått kalla upp helt gröne Cam Talbot och personligen tycker jag det känns som att det kokta fläsket håller på att bli stekt.
Henke kommer definitivt att tvingas stå resten av matcherna den här säsongen och även om han nu själv älskar det låter det inte som någon särskilt lyckad idé.
Det är, föreställer jag mig i alla fall, för att han fått avlastning och mer vila än vanligt Lundy långsamt blivit bättre och bättre den senaste månaden och  om han nu ska slita sig igenom varenda knallhård holmgång som återstår, då är risken uppenbar att han får gå in på upploppet i medfaret och kantstött skick.
Blir han därtill skadad kan Rangers lika gärna slänga in Sam Rosen som förstecenter, säsongen kommer ändå att vara över och körd och förbi och morsning och goodbye.
* * *
Ser två poliser gripa en hemlös utanför Garden och de är helt i onödan fruktansvärt brutala; mannen gör inte det minsta motstånd men behandlas ändå som
Det får mig att tänka på en visdom jag läste på Facebook idag.
Vilket är det enda djur som har arslet på ryggen?
Polishästen.
* * *
Lokal media försöker göra gällande att Kung Hank kommer att ha spelat färre matcher än de närmast föregående säsongerna även om han står resten av grundserien och därmed borde han, lyder den säregna tesen, inte vara tröttare än vanligt när det gäller.
Men den sammanlagda belastningen betyder för fan ingenting just nu. Det är snedfördelningen under den mest utmattande delen av säsongen som oroar.
* * *
John Amirante sitter på en stol i nya pressloungen och ser bortkommen ut när jag anländer.
Det känns fint, på nåt vis.
* * *
Hedbä, Devils-målis och vilande Sportbladet-krönikör, har just utsetts till en av februari månads tre stjärnor av ligan. De andra två är Toews och Niemi.
Vi lyfter på den imaginära hatten och drar av en låtsas-fanfar.
* * *
Bara det blir lite, lite varmare – och vi kommer aningen närmare –  ska jag spela Jonathan Richmans ”Springtime in New York” också.
Första lyssningen på den – tidernas bästa låt om våren i världens bästa stad – är en av hela årets största höjdpunkter.
* * *
Brad Boyes gör sin första match för Sabres ikväll och kommer tydligen att spela i en kedja med Tim Connolly och Tyler Ennis.
Hoppas inte Lindy Ruff förväntar sig att han på något sätt ska förändra sitt spel.
För ni vet hur det är:
Boyes will be Boyes…
* * *
Kan någon förresten förklara varför det finns så skandalöst lite Jonathan Richman på Spotify?
Det är en av den i övrigt helt underbara tjänstens största svagheter.
* * *
Mikjo, du hörde alldeles rätt. Stars ville ha Duby Duby Doo, Staal och Stepan, alternativt ett förstaval, för Richards.
Vi får tacka gud att Stealth-flygaren inte nappade på det. Det är givetvis smartare att signa honom i sommar – och ge Dallas ingenting.
* * *
Jag vill härmed göra det officiellt; jag är väldigt förtjust i Gardens nya, temporära pressrum. Här luktar inte ens fis i heltäckningsmattan.
* * *
Personligen tycker jag att Red Wings såg väldigt, väldigt bra ut i Staples Center igår.
Och så har vi Arnott och Wideman i Capitals från och med nu…hm, mitt finaltips från i höstas börjar kännas lite relevant igen.
* * *
Efter att ha sett de senaste dagarnas helt bisarra Charlie Sheen-intervjuer inser man att Tårtans presskonferenser trots allt är ganska städade.
* * *
Chris Drury ser också ut att missa resten av grundserien på grund av sin knäskada.
Det är inget jag trodde att jag skulle säga före säsongen, men det känns inte alls lika problematiskt som att Tåbiran är satt ur stridbart skick.
* * *
Apropå Wings finns det sedan i söndags morse en mini-Mule här i världen.
Bloggen ber att få gratulera Johan och Cissi från djupet av sitt gamla tigerhjärta.
* * *
Eventuella fotografer med tidvisa uppdrag i Garden – hej Höken! – ska dock veta att kollegorna inte alls är förtjusta i de nya faciliteterna. Det tar dem nämligen väldigt lång tid  att förflytta sig från rink till datorer och det gillar dom inte, stressade som dom alltid plägar vara.
* * *
Kalla mig schizofren, men jag har en bestämd känsla av att McCabe bombar in en puck på Miller ikväll.
* * *
NHL 11-fajten?
Jodå, den avgjordes igår natt och Rangers cruisade sig faktiskt till en 4-1-seger.
Duby Duby Doo gjorde ett löjligt snyggt mål efter klapp-klapp-spel med Dirty Harry och Girardi. I det läget kändes det som att Lindy tänkte byta målis, men så kul fick vi inte ha. Händer det, ni som har mer erfarenhet? Byter datorn nånsin keeper? Vore ju grymt underhållande.
* * *
Det verkar vara nån bugg i bloggsystemet i kväll och teknikmänniskorna hemma på redaktionen har gått för kvällen, så var varnad – och bli inte syrak på mig om nåt händer.
* * *
John Mitchell behöver ingen leta efter i laguppställningen. Han skickades omedelbums till Hartford.
* * *
 IndianJolle, du är korrekt informerad – Henke och Joel fyller i morrn. 29 blir dom. Inga spring chickens längre, alltså. Men räkna med att Hank ikväll kommer att vara lika angelägen som en femtonåring om att få fira födelsedagen med en seger.
* * *
Päronmannen dyker upp och frågar:
– Hej, har du varit här länge?
– Ja Anders, svarar jag, jag är alltid här i god tid.
– Nej, fortsätter han, inte när du inte är här alls.
???
* * *
Mot rulltrappa, korridor, vanlig trappa och sen pressläktare.
Jag tror det blir hårt, jämnt och kul ikväll.
Vi hörs enligt invanda gamla traditioner efter första tjugo.